Bara skjut dom

Ett av USA:s stora problem internationellt är tron att pang-pang är det bästa sättet att lösa en konflikt. Och den här tron på konfliktlösning finns även inom USA. Tillgången på skjutvapen är god, en tillgång som är ideologiskt betingad. På kort tid har det nu inträffat två uppmärksammade skottlossningar i USA. I Los Angeles sköt för några dagar sedan en 23-årig sjuksköterskeelev ihjäl två av sina klasskamrater innan hon sköt sig själv. Några dagar tidigare sköt en man i St. Louis ihjäl två poliser och tre kommunanställda i samband med ett kommunfullmäktigemöte, innan han sköts ihjäl av en annan polis. Och detta är bara två av de blodiga händelser som nått hit. De flesta skottlossningarna kommer inte längre än till de lokala tidningsnotiserna. Händelser av den här sorten inträffar på alla håll i världen. Det kvittar vilka lagar och regler som instiftas, vilka kulturmönster som gäller. Psykiskt instabila människor finns överallt. Det som gör att USA drabbas så ofta är den ideologiska tron att det är bra för samhället att alla har en revolver liggande på nattduksbordet. Tyvärr blir resultatet att många psykiskt instabila råkar ha tillgång till just den revolver som gör att deras bärsärkagång får så tragiska konsekvenser. Och denna ideologi ligger också bakom det faktum att USA utan konkurrens är den nation som i modern tid varit inblandad i flest krig. Invaderat flest länder. Och har högst kostnad för att införskaffa och äga dödsvapen.

Jag noterar att släkten gick vidare. Jag pratar naturligtvis om Melodifestivalen. Det spektaklet torde en mycket stor del av svenska folket ha glott på. Lyckligtvis är det inte smörsångaren Christer Björkman jag är släkt med utan textförfattarinnan Ingela ”Pling” Forsman. Vad är det som gör Melodifestivalspektaklet så intressant?

För några dagar sedan hade jag lite synpunkter på människosynen bland de som läste nyhetsbrevet från Ekonominyheterna.se. Ett annat nyhetsbrev som jag också läser är det som kommer från Dagens Media. Ett nyhetsbrev som innehåller nyheter om media (och reklammedia). Och även här kan man se vilken typ av människor det är som främst läser nyhetsbrevet genom att läsa kommentarerna till nyheterna som presenteras. Av naturliga skäl är det ju främst folk inom media- och reklambranschen som finns bland läsarna. Och det innebär tydligen att debattklimatet ligger någonstans strax över 13-åriga pojkar som tror att dom är i puberteten och måste utmärka sig. Ingen annanstans där jag läser är det så mycket sladder, fula påhopp och intrigerande kommentarer. Jag förstår varför journalistiken är som den är om det är på denna nivå folk inom branschen befinner sig när det dom skriver inte ska publiceras för allmänheten.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s