Funderingar om meningen med tiden

En av årets höjdarmorgnar är när sommartiden kommer (eller går). På morgonen går man runt i huset och ställer om klockor. Ett bra hjälpmedel då är att ha en radiostyrd klocka. (Förr ringde man alltid Fröken Ur för att kolla exakt tid och få bekräftat om det var en timme fram eller en timme bak man skulle skruva klockorna.) Nu gäller en så’n där som med hjälp av radioimpulser från Tyskland alltid visar rätt tid (om inte batteriet är slut eller den tappat kontakten med radiosändaren). Eller som i vårt exempel, inte har trillat i golvet. Vi har ett par stycken dylika klockor. En av dessa har vid ett tillfälle trillat i golvet (troligtvis med viss assistans från en av mänsklighetens klumpigaste katter). Sedan dess visar den alltid exakt en minut fel…. Och eftersom den är radiostyrd kan man ju inte justera detta heller. I min långtidsplan ingår att försöka skruva isär klockan och försöka justera. En annan utväg vore att låta katten knuffa ner den i golvet igen. Fast det finns ju risk att den efter det visar 2 minuter fel istället. De två stora problemen vid varje tidsomställning är att dels hitta / komma ihåg alla klockor. Det är först vid sådana här tillfällen som man inser hur styrd man är av klockor. Dom finns ÖVERALLT! Det andra problemet är digitala klockor där man inte hittar instruktionen. ”Tryck A en gång, tryck sedan B tre gånger i rask följd samtidigt som du håller C och D intryckta.” Jag vet inte om ni kommer ihåg dom där instruktionerna från gång till gång – jag gör det inte. Jag hade en gång en klocka som jag satt i en halvtimme och experimenterade med och försökte ställa om. Det enda jag lyckades med var att ställa in ett larm – som jag aldrig lyckades stänga av. Den klockan finns inte längre i min samling…. Jag har en annan liten radio med inbyggd klocka som jag haft på jobbet. Den hade ett larm som drog igång varje dag klockan 1600. Det störde inte mig, som jobbade deltid och hade gått hem. Men mina f.d. arbetskamrater var lätt irriterade innan jag äntligen lyckades hitta instruktionen.

Springtimeuppladdning 2008: Gårdagens väder var ingen direkt höjdare. Det duggregnade i princip hela dagen från tidig morgon. Och eftersom jag hade planerat in en joggingrunda framåt eftermiddagen var jag ganska säkert inställd på att bli ganska blöt. Men till min stora förvåning så blev det ganska bra väder sent på eftermiddagen. När det äntligen var dags för en runda var regnet över och istället sken nästan solen. Redan innan jag gav mig av hade jag bestämt mig för att ta det lugn. Vilket var tur, eftersom det helt uppenbart var en av dessa tunga dagar. Redan efter mindre än 500 meter efter första uppförsbacken var nivån av mjölksyra i benen hög. Så det var inte att tänka på någon snabb runda heller. Man kan undra vad det egentligen är som avgör hur formen skall vara? Är det vad man äter? Är det vad man har sysselsatt sig med? Är det månens placering på himlavalvet? Är det på vilket humör vår Herre är? Ja, inte vet jag. jag har aldrig lyckats komma på någon fungerande teori. Hur som helst blev tiden 30.35, så det fick trots allt bli godkänt med tanke på vad jag befarade. En halvminut hit eller dit är ju faktiskt inte mycket att hänga upp sig på.

Möte med urtidsdjur

Vårlunken: Det var i dag säsongspremiär för Friluftsfrämjandets vårlunk. Det var med tanke på detta som jag passade på att ta min joggingtur i går. Om vädret var mindre trevligt i går så var det desto härligare i dag. Solen har strålat i stort sett hela dagen, temperaturen har klivit över de 10 graderna. Enda nackdelen har varit att det blåst en hel del. Det var som sagt premiär för Friluftsfrämjandets tipspromenad på åsen. Eftersom det var extra blött hade man lagt om rundan. Men jag vet inte om jag tyckte det var så farligt blött. Kanske slapp vi pga omläggningen de värsta partierna. Hur som helst mötte vi det här urtidsdjuret mitt i skogen. Nåja, så illa var det inte. Det har funnits en flock Highland-boskap på åsen en tid. Jag kan inte bestämma mig för om dom ser farliga ut eller gulliga ut. Tyvärr gick Ingela och hade flest rätt på frågorna (6) medan Kevin och jag fick nöja oss med 5 rätt. Men det tar vi igen till nästa gång. Jag noterade förresten att dom anlagt en preparerad gångstig utmed Kalvahagen, och sedan inhägnat denna mer effektivt (med stigen utanför). Men jag vet inte om jag tycker det är bra eller dåligt. Det är naturligtvis lättare åtkomligt. Men å andra sidan är det mycket svårare att komma in i själva Kalvahagen. Och dessutom hade det sin lilla tjusning att på den gamla stigen cirkla runt enebuskarna. Jag får se om jag vänjer mig. Det var till och med anlagt en liten grillplats med sittplatser på mitten. Bland dagens vårteckan kan nämnas att jag såg mina första tussilago för året. Jag noterade också att det började dyka upp vitsippor i ravinen vid Kalvahagen. Första maskrosen såg jag tränga upp i en trottoarkant. Och jag tyckte jag såg en fjäril som fladdrade omkring en bit in i skogen. Detta med reservation för att det kunde varit ett ljust löv som fladdrade runt.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s