Fredrick Federley (c) behöver uppmärksamhet

Det har varit tyst om Stureplanscenterpartisten Fredrick Federley en tid. Och dessutom visade ju den senaste opinionsundersökningen på katastrofsiffror för Centerpartiet. Partiet som för inte så många år sedan var Sveriges näst största parti har nu krympt och var det åttonde största partiet. Mindre än Miljöpartiet och Vänsterpartiet, minst av Moderaternas stödpartier och till och med mindre än Sverigedemokraterna. Om siffrorna hade varit riktiga och hållit sig till valet hade Riksdagsmannen Fredrick blivit arbetslös efter nästa val. Och har man dessutom en blogg som utvecklats till en kopia av Calle Str… f’låt Bildts skrytsamma uppräkning av alla han druckit kaffe med runt om i världen. Ja, då gäller det att hitta på något som får uppmärksamhet. Alltså gick Fredrick Federley på sin blogg ut och krävde en regeringsombildning där Moderaterna skulle lämna plats för fler företrädare för de små stödpartierna med vetskapen att detta naturligtvis skulle väcka uppmärksamhet. Och det gjorde det förståss lite grann. Men, som sagt, jag förstår Fredricks dilemma. Det är på väg att gå rakt åt skogen för det nya Centerpartiet. Dom gamla traditionella Centerpartisterna ute i landet känner sig inte hemma i ditt parti, och några nya väljare får ni inte eftersom dom lika gärna kan stödja Moderaterna som tycker exakt likadant – men är MYCKET större och mer trendiga.

Jag ser i en Expressenartikel att skälet till att Anders Borg är så snål med stimulanser i Vårbudgeten är att han är livrädd för hur det ska gå för Swedbank och SEB i Baltikum. Risken är t.ex. stor att Lettland tvingas devalvera sin valuta. Och gör man det är det en katastrof för Swedbank och SEB som får enorma kreditförluster. Och då måste Anders Borg ha miljarderna för att rädda det svenska bankväsendet. SEB och Swedbank har tillsammans närmare 400 miljarder kronor utlånade i Baltikum där de båda bankerna satsat stort på det nyliberala experimentet som i finanskrisens spår kraschat.

I Italien har Silvio Berlusconi stärkt sitt grepp om media. Statliga TV-bolaget RAI har sparkat en av Italiens populäraste karikatyrtecknare sedan han tecknat regimkritiska karikatyrer i TV. I demokratin Italien gäller det att inte reta Silvio Berlusconi som har ett starkt grepp om media. Han äger själv stora delar av den privata delen och har sedan han blivit premiärminister tillsatt sina egna vänner som chefer för det statliga RAI.

Danmarks flagga

I Danmark har nye statsministern Lars Lökke Rasmussen visat var skåpet ska stå. Dvs han har markerat att han vill fortsätta vara god vän med halvrasistiska stödpartiet Dansk Folkeparti. Lökke Rasmussen har i sitt första tal till Folketinget sagt sig vara villig att slopa straffrättsåldersgränsen på 15 år. Även barn ska kunna ställas inför domstol och straffas menar han. Venstres (som alltså inte har något med vänster på den politiska skalan att göra) koalitionspartner Konservative är kritiska. Men Dansk Folkeparti tycker det är ”supergoda nyheter”.

Slutligen ser jag att ännu några av Socialförsäkringsminister Cristina ”en tredagars släng av utbrändhet” Husmark Pehrssons (m) idéer blivit fiasko. Nystartsjobben (som skulle få ut långtidssjuka i arbete) omfattade i förra veckan totalt 1.566 personer. I januari beräknade man från Socialdepartementet att ca 21.000 skulle omfattas! Ett annat förslag var att förtidspensionärer skulle ut och jobba, och dom skulle ha förmånligare regler för detta. Det beräknades att 70.000 skulle söka. Till påsk var det 7.400 som sökt! Socialförsäkringsminister Cristina ”en tredagars släng av utbrändhet” Husmark Pehrsson (m) har i sedvanlig ordning inte gått att nå för en kommentar. Det kan påpekas att systemet med jämställdhetsbonus i Föräldraförsäkringen tyvärr blivit ett ännu större fiasko!

1 kommentar

Under Okategoriserade

Ett svar till “Fredrick Federley (c) behöver uppmärksamhet

  1. Niklas Lindgren

    Centern har blivit mer flumliberala på senare år än t.o.m. folkpartiet, så man undrar vad de behövs till?Berlusconis makt över media i Italien är stötande. Men svenska media har inte varit mycket bättre genom åren. Hyllningsprogram om diktatorer som Castro, gamla maoister eller gramsci-vänstertyper sitter och styr och vinklar innehållet och utbudet, iscensattadebattprogram där alla tycker likadant och kritiska röster ej får komma till tals, sverigedemokraterna som nämns endast i negativa sammanhang, med obligatoriska svartmålningsepitet som inga andra partier tilldelas, beskylls för allehanda saker, åtminstone tidigare oftast utan att få försvara sig o.s.v.Så med vilken rätt kan vi anklaga Italien när vi inte politisk mångfald i vår egen media?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s