Vems fel är det?

När jag under gårdagen på nätet studerade vem KDU:aren Andreas Braw egentligen var, så stötte jag på en hel del underliga inlägg på olika forum skrivna av den gode Andreas och av hans meningsfränder. Den här gruppen som kallar sig konservativa, kristna och lite allt möjligt är ganska aktiva. Och som andra ute på ytterkanterna så är man ganska förblindade av sin egen syn på världen och varken kan eller vill se att det finns en annan verklighet. I ett långt inlägg kunde jag t.ex. läsa att det faktum att det här i Norden har varit just Socialdemokratin som drabbats (morden på Olof Palme och Anna Lindh och nu Oslo och Utøya) är faktiskt Socialdemokraternas eget fel. Bedriver dom en så fientlig politik mot folket i Norden så får dom skylla sig själva om dom utsätts för terrorattentat. Och det är ju klart. Det är alltid brottsoffrets fel att han eller hon blir utsatt. Det var New Yorkarnas eget fel att dom drabbades av ett terrorattentat. Det var folket i Oklahomas eget fel. Det är våldtäktsoffrets eget fel att hon blir våldtagen. Den som råkar ut för en bedragare har sig själv att skylla. Jag blir sååå trött!

Att läsa bloggar och debattinlägg på nätet kan ibland vara spännande också. Man kan få Aha-upplevelser av att läsa vad andra tycker. Både positivt och negativt. På Newsmill läser jag före detta Folkpartisten Per Pettersson berätta varför han nu lämnar Folkpartiet. Det handlar i korthet om hur partiet lämnat de liberala värderingarna bakom sig och istället, under majorn Jan Björklund, blivit ett populistiskt parti och kravmaskin. Det handlar också om en intern partidemokrati där lojaliteten mot partiledningen står över allt annat. Det mest spännande är den röstning man kan göra efter debattartikeln. Hur känner du för Folkpartiet? Och om detta är representativt för svenska folket bör Jan Björklund känna sig orolig. 42% har röstat Uttråkad. 34% Arg. Bara 20% blir glada och 2% blir Nyfikna.

För övrigt blir det allt fler som undrar var Fredrik Reinfeldt tagit vägen. Gömmer han sig för elaka frågor om hur man från regeringen behandlat Saab?

Sommarjogging 2011: Som vanligt har det inte blivit tid under veckan för något springande runt i skogen på kvällen. Alltså fick det bli veckans enda runda i dag på förmiddagen. Första kilometern droppade det även lite lätt duggregn, men inte tillräckligt för att man skulle bli blöt. Blöt utifrån alltså. Vädret i övrigt är som gjort för den som vill bli svett utan att anstränga sig. Ganska varmt och mycket fuktigt alltså. Anstränger man sig, t.ex. genom att springa, så blir man rejält svettig. Hur som helst höll jag ett lite högre tempo än förra gången, och det gick ganska bra faktiskt. Men så småningom när backarna i Tingvallaskogen kommer när man ska upp på åsen då tog tempot ut sin rätt. Det var ganska stumma ben mot slutet och jag blev rejält trött. Tiden 41.40 på de 7,5 kilometrarna får sägas vara godkänt med tanke på att jag bara springer en gång i veckan – och man är ju ingen ungdom längre.

Och så har fotbollsdårarna slagit till igen. Fotbollens svans (som utgår från rövhålet…) har visat att verksamheten inte förtjänar att få drivas vidare. Det enda rätta vore nog att helt enkelt hoppa över en hel säsong och sedan spela utan publik.

Och när vi pratar om idrott. Kimmy fascineras just nu av idrott på TV. Så det går en hel del sådant som jag aldrig skulle tittat på annars. I kväll visades Speedway. Har vi verkligen inte vuxit ifrån att ha lättklädda, bystrika töser som dansar runt mellan varje heat för att värma upp den manliga publiken? Jag blir som sagt SÅÅÅ trött.

Annars har jag varit på bio på kvällen. Och testat ett rejält fullsatt Pågatåg till Helsingborg. Det pågår ju Helsingborgs Festivalen så redan när tåget kom till Åstorp så var det fullsatt och folk fick stå. Men det gick att tränga ihop. Läget blev lite mer kritiskt i Bjuv, men det gick fortfarande att tränga ihop fler. När vi kom till Mörarp vädjade lokföraren i högtalaren att vi som stod upp skulle gå längre in i vagnen så att det gick att tränga ihop fler. När vi kom till Påarp förväntade jag mig att lokföraren skulle uppmana oss att sitta i knät på närmaste vän så att fler kunde få plats. Men istället blev det ett påpekande om att det gick ett nytt tåg om en halvtimme… Väl i Helsingborg blev jag rejält förundrad över att så många människor verkligen kunde få plats i ett dubbelkopplat gammalt Pågatåg.

Men det var bio det skulle handla om. Kevin och jag var och tittade på Green Lantern. Och mitt omdöme blir ganska spridda skurar. Det är direkt komiskt när man befinner sig långt ut i vintergatan och speakerrösten säger ”ett halvår senare”. Ett halvår senare? På vilken planet? Enligt vilken tideräkning. Och samma skratt fick jag när vår hjälte från Jorden hamnade på den stora moderplaneten bland en massa olika livsformer. När han ligger på britsen och ”skannas” så visar det sig att även andra livsformer på andra planeter är pryda. Hal får behålla kalsongerna på! Annars är det som sagt spridda skurar. Ibland lätt humoristiskt, men ibland blir det för mycket animationer med krasch, bang och boom. Jag ger filmen 3 gröna ringar, men det är på håret att det inte blir två. Annars börjar jag fundera på om det är värt att betala extra för att få sitta med löjliga glasögon på och titta på filmer i 3D. Ger det verkligen en tillräckligt ökad upplevelse så att det motiverar extrapengarna?

Lämna en kommentar

Under Film, Folkpartiet, Idrott, Jogging, Kristdemokraterna, Pågatåg, Reinfeldt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s