Carl Bildt får oss alla att skratta – och gråta

Dagens goda skratt får jag när jag läser i Helsingborgs Dagblads Kulturdel där Johan Malmberg har skrivit ner Dagens Ekos intervju med teflonpolitikern Calle Str… f’låt Bildt. Under rubriken Den gudomliga komedin finns följande utskrift av intervjun:

Reportern: Var du med och tog det beslutet?

Ministern: Jag vet inte exakt när besluten fattades, men jag säger att det är klart att vi diskuterade olika länder. Sedan är det den verkställande ledningen som går in och gör detta, styrelsen sammanträder ju bara då och då och har övergripande beslut. Sen återrapporterar de till styrelsen vad de tycker är lämpligt att göra eller inte.

Reportern: Men i det här fallet säger ju Lundin Petroleum att man beslutade att investera i landet 2006. Var du med och tog det beslutet?

Ministern: Jag har ju redan svarat på den frågan. Jag förklarade hur ett sådant beslut går till i olika led. Det var ju inte bara detta utan det var ju mycket annat som låg på bordet vid det tillfället.

Reportern: Men frågan var just, var du med?

Ministern: Jag svarade just på den frågan.

Reportern: Var det ett ja eller ett nej?

Ministern: Det var det svar jag gav på frågan, så backa bandet så har du det svaret.

Varefter jag själv lägger till: Goddag Yxskaft! Bilden visar hur Lundin Petroleum retuscherade bort Calle från styrelsen. Läs resten av intervjun på HD.

Det finns andra tillfällen när man får sig ett gott skratt. Svensk kommersiell TV är fylld med skit och dravel för att fylla ut sändningstiden mellan reklaminslagen. Det måste vara svensk kommersiell TV som Bruce Springsteen tänkte på när han sjöng ”58 channels but nothing to see”. Jag får därför ett gott skratt när jag läser om hur herrarna bakom fiaskot True Talent i TV3 börjar få panik över tittarsiffror på 80.000 (dvs inom felmarginalen). När man arrangerar ett jippo med deltagarna för att öka intresset försöker man få Aftonbladets Fredrik Virtanen att skriva om det – mot betalning. Och det tyckte man på Mastif inte var något konstigt med det. Så om ni läser om TV-programmen och deltagarna så kan vi gissa att skribenten kanske fått en slant för jobbet – och då alltså inte bara av tidningen.

I går skrev jag om moderatpolitikern Pontus Pålsson här i Åstorp som blivit ett arbetsmiljöproblem på kommunkontoret. Hans dåliga temperament har fått flera anställda att sjukskriva sig efter att ha utsatts för honom. Jag tyckte jag hade kommit på en fyndig kommentar till artikeln i Helsingborgs Dagblad när jag gjorde en koppling till sossarnas flumskola och dålig uppfostran. Men den vinkeln gillade tydligen inte HD. Kommentarerna var förmodererade, och trots två olika försök med lite olika ordföljd så har ingen av kommentarerna tagits in i tidningen. Tycker man inte om kopplingen till mamman, den moderata riksdagsledamoten Margareta Pålsson (moderaternas skolpolitiske taleskvinna och dessutom f.d. lärare). För känsligt?

Slutligen kan vi alla hoppas att Libyen kan återgå till en fredligare period. Tyvärr är jag tveksam. Behandlingen av Qadhdhafi får mig att få onda aningar om framtiden. De rebeller som nu tagit makten med hjälp av NATO:s flygbombningar visar sig ha exakt lika dåliga demokratiska känslor som Qadhdhafi hade. NATO har nu dessutom tydligen vräkt in vapen i landet till kreti och pleti så att en stor del av männen över 16 år springer omkring skjutglatt med livsfarliga vapen i händerna. Jag hyser en stark oro för vad som händer nu i det land som tills helt nyligen var Afrikas kanske rikaste land tillsammans med Sydafrika.

Lämna en kommentar

Under Bildt, Demokrati, Libyen, Media, Moderaterna, Radio & TV

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s