Om ekonomi och bortglömd barnkonvention

OECD har kommit med en del förslag till Anders Borg på ekonomiska åtgärder. Bland dessa hittar vi att man tycker att Sverige ska höja fastighetsskatten. Av debatten och argumentationen som fördes fram när man förändrade och kraftigt sänkte denna kunde man tro att den Svenska fastighetsskatten var något helt unikt och orättvist för Sverige. Men så var det inte, olika typer av fastighetsskatter är vanliga runt om i världen, och ofta en mycket bra skatt eftersom den inte går att smita från så lätt. Men här skulle den av rent ideologiska skäl sänkas kraftigt. Det kostade statskassan många miljarder medan vinnarna var de med gott om slantar och stora villor, främst i storstäderna. Villaägare ute på landet med små villor tjänade inte ett öre på ”sänkningen”. Det var en sedvanlig förändring, ta från de fattiga och ge till de rika. Ett annat förslag som Anders Borg inte vill höra är att OECD tycker att Sverige ska avskaffa ränteavdragen i beskattningen. Men Anders Borg lyssnar inte på det örat heller.

Och ett fortsatt tyckande om räntesänkningen från Riksbanken i går. LO har ju varit kritiska och tyckte att detta skulle skett för länge sedan och med mer. Och dom har helt rätt! Det finns vissa ekonomiska ”naturlagar”. Sänkt ränta innebär att inflationen ökar men arbetslösheten minskar medan höjd ränta får motsatt effekt. Sverige har beslutat att ha som mål en inflation på 2% (intervallet 1 – 3%). Och det är Riksbankens uppgift att vidta åtgärder för att uppfylla detta. Vi har dock länge haft en inflation som ligger under detta mål (just nu har vi deflation). Men Riksbanken har av rädsla för att inflationen ska gå upp hållit räntan för högt, dvs fått arbetslösheten att vara för hög. Man har helt enkelt prioriterat att hålla en för låg inflation med resultatet för hög arbetslöshet.

Enligt FN:s Barnkonvention, som Sverige förbundit sig att följa, ska beslut som fattas alltid ta hänsyn till vad som är bäst för barnen. Dvs när ett beslut ska fattas ska man fatta det beslut som är bäst ur inblandade barns synvinkel. Och denna regel står som regel över andra argument. När man därför läser om Hiraj Jamil som ska utvisas till Afghanistan blir man mycket fundersam över om Migrationsverkets personal verkligen är informerad om Barnkonventionen. Hiraj har nämligen en liten son i Sverige. Men Hiraj ska trots detta utvisas till Afghanistan med argumentet att man faktiskt inte har rätt till sitt barn. Och det är korrekt. Men Migrationsverket glömmer att sonen Antonio faktiskt har rätt till sin pappa. Det är just detta som Barnkonventionen handlar om. Men uppenbarligen skiter Migrationsverket i detta fallet fullständigt i detta. Beslut ska fattas efter vad som är bäst för barnen. Och barn har rätt till sin mamma OCH pappa. Detta står över andra argument. Hör du Tobias Billström, det är du som minister som är högsta ansvariga – Tyvärr! För han struntar i sådant. Det är nog just därför det blir så här.

Lämna en kommentar

Under Borg, Ekonomi, Migrationsverket, Skatter och ekonomi, Tobias Billström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s