Skattesubventionerad filantropi

I Dagens Svenska Dagbladet verkar Maria Rankka på Stockholms handelskammare tro att människor bara är villiga att skänka pengar till välgörenhet om dom får delar av sin gåva betald av andra skattebetalare. Vad det handlar om är att den reform som innebar att man fick rätt att göra avdrag för delar av sin välgörenhet i deklarationen nu avskaffas av den nya Rödgröna Samarbetsregeringen. Argumentet för avskaffandet är: ”Prioriteringar av stöd med skattemedel till ideell verksamhet ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. En avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet minskar också utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.” Ett beslut som jag tycker är helt korrekt. Välgörenhet och andra former av gåvor till frivilligorganisationer är ofta viktiga. Och människor som är villiga att skänka en del av sina pengar till viktigare saker är beundransvärda. Men det kan inte vara rimligt att gåvan ska vara beroende av att andra (dvs vi andra skattebetalare) står för en del av gåvan. Som man från regeringen säger i sin motivering, vad skattepengarna används till bestäms av de vi valt för att bestämma. Att tro att välgörenhet ska till viss del betalas av andra är inte rimligt.