Om att leva med migrän

Jag läste i Aftonbladet i går ett citat från professorn i internmedicin vid Lunds universitet, Lars Edvinsson:

– ”Skillnaden är att du har migrän hela livet, inte som stroke, demens, infarkt, cancer etcetera bara mot slutet av livet.”

Ont i huvudetDet handlade om oss 1,6 miljoner svenskar som lider av folksjukdomen migrän. Jag har mycket lindrig migrän. Det är många år sedan jag tvingades stanna hemma från mitt jobb pga migrän. Ibland är det kanske till och med min omgivning som lider mest när jag har ett anfall. Jag känner mycket starkt för de som kanske regelbundet tvingas ligga i en säng i ett mörkt rum överkänslig för både ljus och ljud. Jag har haft kortare tendenser i den riktningen och kan i viss mån föreställa mig hur det är att vara i den situationen regelbundet. För min del yttrar det hela sig oftast som en lätt malande huvudvärk som kanske pågår några timmar. Men inte värre än att receptfria värktabletter, och kanske lite vila eller en promenad i frisk luft, kan råda bot på det. Ofta föregås det av olika förvarningar som en form av ”blixtar” i synfältet eller att jag kanske under någon minut mer eller mindre förlorar synen i ett ”grått töcken” på i princip vänsterögat. Eller kanske ett kort anfall om fysisk eller ”psykisk” yrsel under någon minut. Det går att leva med, och i allmänhet utan att ens stoppa i mig några piller. Och som sagt, kanske lider familjen mer än jag själv. Jag inbillar mig att jag nog inte är allt för trevlig alltid.

Jag har levt med det här sedan jag var barn. Då började det ofta med att jag inte kunde somna på kvällen och under natten kom huvudvärken och på morgonen kom kräkattackerna. Och sedan framåt förmiddagen var det hela över. Så småningom kom jag underfund med att mycket mörk choklad var inte lämpligt. Att knapra i sig en stor kaka mörk blockchoklad var en ganska säker metod att provocera fram en attack. 1989 besökte jag under några veckor Kina. Och en bydoktor där duttade några droppar från en mycket starkt luktande vätska i ansikten på mig, något som skulle vara bra mot migrän. Den omedelbara effekten var min allra första attack av att förlora synen på vänsterögat. En attack som varade flera minuter och gjorde mig totalt vettskrämd. Jag tror aldrig jag varit så vansinnigt livrädd i hela mitt liv. Sedan dess har den typen av attacker kommit regelbundet, samtidigt som jag tror att själva huvudvärken varit lindrigare. Kanske skulle jag fortsatt att använda den lilla glasflaskan som jag hade hunnit köpa för en spottstyver innan attacken kom? I dag är min största ilska att min hemorts privatiserade apotek inte längre har dom bästa receptfria värktabletterna i sortimentet längre. Dom får väl inte plats för alla skönhetsmedel, naturpreparat och hudvårdskrämer och annat som väl lönar sig bättre. Lyckligtvis finns det fortfarande kvar seriösa Apoteket AB på andra orter. Jag har samtidigt skurit ner förbrukningen rejält. Jag har för många år sedan varit i situationen att jag blivit tablettberoende. Ny pilla varje dag, till slut huvudvärk varje dag i ren abstinens. Jag tog mig ur, och vill inte in igen. Alltså är jag försiktig.

Men som sagt. Jag lider verkligen med er som har rejäla migränanfall regelbundet. Jag vill inte byta plats med er, och försöker tänka på detta när jag själv gnäller över mina lindriga anfall.

Lämna en kommentar

Under Migrän

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s