Om moral

I ett debattinlägg hos Svenska Dagbladet berättade i går Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson under rubriken: ”Fler med hög inkomst ska betala statlig skatt”, att man kommit överens med den Rödgröna regeringen om en del reformer inom skatteområdet. Bland annat att gränsen för att betala statlig skatt inte höjs fullt ut. Som resultat får fler med lite högre inkomster bidra med statlig skatt. Överenskommelsen innebär också att den straffbeskattning som de med Sjukersättning och aktivitetsersättning tvingas betala genom Jobbskatteavdraget nu ska minskas.

Jonas Sjöstedt

Nu tog det fyr utav helv-te på en del håll. Att de som tjänar mer också ska betala mer i skatt och de som tjänar mindre får betala mindre i skatt är naturligtvis grymt orättvist. Veckans Affärer berättade för de som var intresserade vilka som skulle få höjd skatt. Av någon underlig anledning brydde man sig dock inte om vilka det var som skulle få sänkt skatt. Men dom tillhör troligtvis knappt tidningens läsekrets så det må vara förlåtet.

I Svenska Dagbladet konstaterar ledarskribenten Maria Ludvigsson att: ”Skatt handlar om makt”. Även hon koncentrerar sig på höjningar och glömmer sänkningar. Även här beror detta troligtvis på liknande motiv. Sjuka och handikappade människor räknas helt inte! Dom är ju bara till besvär. Vi kan utan problem konstatera att Maria Ludvigssons syn på skatt är att det är en konfiskation av medborgarnas pengar. Skatt är stöld, var det väl MUF som någon gång körde som kampanj. Högerborgerliga politiker och debattörer har inte förstått att beskattning är ett sätt att finansiera gemensamma kostnader, och har varit så i många århundraden. Sedan långt innan socialism och annat otyg uppfunnits. Det rör allt från militär, polis och kungahus till vägar, sjukvård, utbildning och andra gemensamma kostnader som på något sätt ska betalas. Betalningen av dessa skatter bör sedan ske efter bärkraft, tycker jag. Det innebär att den som har gott om slantar står för en större andel av de gemensamma kostnaderna än den som har mindre gott om slantar. Men, detta är ett resonemang som inte accepteras till höger. Här accepterar man inte att skatterna är progressiva – skatt efter bärkraft. Istället vill man istället bestraffa de som inte kan bidra av olika skäl, som sjukdom, handikapp, ålderdom eller arbetslöshet. Se t.ex. Jobbskatteavdraget som ju är ett sätt att just straffbeskatta den som till exempel kanske fötts med ett handikapp, blivit sjuk, blivit gammal eller förlorat sitt jobb.

Något som leder mig in på partipolitik. I går läste jag en undersökning bland höjdare inom näringslivet som visade att dom var mycket splittrade inför AKB:s helomvändning av moderaternas förhållande till sverigedumokraterna. Undersökningen visade att ungefär en tredjedel av höjdarna tycker att AKB:s val att helst vända sig till Jimmie Åkesson är det rätta. Men lika många tycker att Moderaterna istället borde vända sig mot Stefan Löfven och Socialdemokraterna för att få ihop ett fungerande styre. Den resterande tredjedelen vet inte vilket som är bäst. En annan undersökning bland näringslivstopparna som Dagens Industri gjort visar att nissarna har störst förtroende för Annie Lööf, ett förtroende som dessutom ökar. Anna Kinberg Batra kommer dock tvåa, men tappar stort i förtroende. Hon klår dock fortfarande i varje fall Jimmie Åkesson. Intressant att notera är att fler näringslivshöjdare har stort förtroende för Jimmie Åkesson än för Stefan Löfven. Ett förhållande som nog säger en hel del i sin förlängning.

En sann Nordearepresentant

Slutligen kan vi notera att vår svenska storbank Nordea återigen avslöjats med byxorna nere. Nu är det en utredning som visar att bland annat Nordea mycket villigt hjälpt till med att tvätta rent svarta pengar från korrumperade ryska skurkar. För varje nytt avslöjande av Nordeas totala brist på moral skäms jag ännu mer över att jag fortfarande är Nordea-kund. Att den här typen av agerande från den svenska storbanken regelbundet avslöjas förklaras nog av den syn på kunderna som bankens ordförande Björn Wahlroos har:

– ”Nu kommer jag nog att stöta mig med vissa men omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det.

Det är väl så ungefär Nordea fungerar. Hjälp skurkarna med idéerna och med gott om pengar och strunta i dom andra dumma småkunderna som ju bara är idioter. Dom är egentligen bara till besvär. Jag får göra allvar av att byta bank. Jag skäms över att vara Nordea-kund! Men vilken bank ska man välja?

För övrigt hörde jag precis moderata partisekreteraren Tomas Tobé i TV prata om flera poliser, höjda polislöner och strängare straff. Själv håller jag med om att det borde vara strängare straff för missbruk av offentliga medel. Eller vad säger du om det Tomas Tobé? Du verkar uppenbarligen lyckas smita undan något ansvar för ditt fiffel. Jag väntar på att Tomas Tobé berättar hur sänkta skatter och höjda utgifter löses på ett bättre sätt än sedvanlig moderat lösning – ökade skulder?

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Skatter och ekonomi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s