Skärpta straff

Med jämna mellanrum så blossar det upp en debatt om ”strängare straff”. Nu senast handlade det om straffen för vapenbrott, där de som begick grovt vapenbrott inte fick tillräckligt hårt straff tyckte många debattörer och politiker. Det här med straff och konsekvenser är egentligen ett spännande ämne. Alltså tänkte jag ”tycka till” lite om det.

Inbrottstjuv

Låt oss börja med att ställa oss frågan varför vi ska ha straffen? Det finns ju faktiskt flera olika skäl till att ett visst oönskat beteende ska resultera i någon form av påföljd. Låt oss därför först lista vilka skäl vi kan finna för bestraffningar, i form av fängelse då först och främst. Men också i form av ekonomiska konsekvenser (böter osv).

1/ Avskräckande effekt. Det vill säga att den potentiella brottslingen innan han begår sitt brott funderar över vilka konsekvenser det får. Och att hen alltså avstår från sitt brott eftersom hen riskerar låsas in i fängelse eller få stora böter.
2/ Den som blir utsatt för ett brott ska känna tillfredsställelse. Det vill säga att vi som drabbats på olika sätt av ett brott ska känna att hen som gjorde det där i varje fall inte kom undan.
3/ Om den som begått ett brott sitter inlåst så kan hen i varje fall inte begå nya brott medan hen sitter inlåst.
4/ Den som begått ett brott ska lära sig en läxa. Så att när hen släpps ut eller betalt sina skulder så begår hen inte nya brott.

På vilket sätt är då dessa olika argument effektiva? Låt oss börja med den avskräckande effekten, nummer 1. Hur många potentiella kriminella avstår från att begå kriminella handlingar eftersom dom riskerar att hamna i fängelse eller få stora böter? Om jag ska vara uppriktigt så tror jag faktiskt att det är väldigt få brottslingar som tänker på det viset. Tror någon att en medlem av gäng A avstår från att skjuta en medlem i gäng B som hämnd för att en annan medlem i gäng B tidigare skjutit en annan medlem i gäng A bara för att han riskerar hamna i fängelse en massa år? Struntprat! En mycket stor andel av de som begår brott struntar totalt i en avskräckande effekt. Brottet sker i affekt utan planering eller så räknar man inte med att åka fast. Där det möjligen har betydelse är mycket välplanerade ekonomiska brott t.ex. Kanske lägger dessa brottslingar in som en faktor i planen att eventuellt genomföra t.ex. ett bedrägeri att man kanske åker fast och åker på stora böter eller fängelse. Men, tyvärr knappast där heller. Jag tror faktiskt att den avskräckande effekten är mycket låg.

Paragraf

Som nummer två tog jag upp det faktum att vi som blir utsatta för ett brott ska i varje fall få känna tillfredsställelsen att den som var skyldig i varje fall inte kom undan. Kanske mår vi bättre om hen som misshandlade mig får 5 år i fängelse än bara får en varning. Kanske känner vi en större tillfredsställelse om de som gjorde inbrott i vårt hem får sitta av några år i fängelse än om dom är ute igen efter en vecka. På den här punkten är alltså hårda straff helt klart effektiva. Jag vill poängtera att det inte är fel att känna att den som gjorde det ska inte komma undan.

Sedan har vi nummer tre. Att brottslingar som sitter inlåst i ett fängelse i varje fall inte begår några brott medan dom sitter där. Troligtvis relativt effektivt. Men samtidigt så har länder med långa fängelsestraff inte mindre kriminalitet. USA är väl i princip det land i världen som har störst andel av sin befolkning inlåsta i fängelse. Inte har det inneburit att USA har en mycket låg kriminalitet? Det ska dock poängteras att det finns kriminella brottslingar som är så ”farliga” för samhället att dom helst borde sitta inspärrade på livstid. Fast det är kanske inte fängelse som behövs utan psykvård!

Slutligen har vi det där med att dom som låses in ska lära sig en läxa, så att dom när dom släpps ut inte återgår i kriminalitet. Som jag förstår det anser väl de flesta forskare att detta inte stämmer. Om vi ska eliminera återfallsförbrytarna så är det snarast vad som händer under fängelsetiden som är avgörande. Inte alls hur länge man sitter inlåst. Snarast finns det tecken som tyder på att om man sitter av för lång tid utan att få ”vård” så ökar snarast risken för återfall. Man får ju många nya ”kompisar” bakom galler, ”kompisar” som man kan planera nya brott tillsammans med. Dessutom blir det svårare och svårare att ”komma tillbaka” till ett civilt samhälle ju längre man varit borta från detta.

Slutsats? Skärpta straff har ingen större effekt i form av minskad brottslighet. Utan det handlar främst om att vi andra ska känna tillfredsställelsen att ”dom kom inte undan”. Vilket naturligtvis är ett fullt legitimt skäl. Har man mördat så ska man verkligen inte komma undan med en vecka bakom galler. Har man lurat staten på 50 miljoner i skatter så ska man inte komma undan med 5.000 i böter. Vi kan göra uppräkningen lång. Men, det minskar inte brottsligheten!

Annonser

1 kommentar

Filed under Kriminalvård

One response to “Skärpta straff

  1. Pingback: Batongpolitik fungerar inte alltid | Sven Tycker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s