Judehat och annat hat

I söndags funderade jag ju lite över det här med de kraftiga fördömandena av det judehat som blossat upp med förnyad kraft efter Donald Trumps vanvettiga beslut att godkänna den israeliska ockupationen av östra Jerusalem. Det är samma USA som mycket tydligt deklarerat att man kan inte ändra gränser med vapenmakt. Fast då har det gällt det ryska annekterandet av Krim. De attacker som gjorts mot olika judiska mål i Sverige (och på andra håll) är inte acceptabla. Jag hoppas att de skyldiga identifieras och får sina straff som markering av att det inte är acceptabelt. Det är också positivt att i Malmö har t.ex. företrädare för palestinier haft kontakt med den judiska församlingen för att markera att man inte accepterar det som hänt. I stort sett en enig politikerkår och mediekår har kraftigt tagit avstånd från attackerna och det hat som blossat upp. BRA!

Men, som jag sade i söndags. Det hade varit bra om samma politikerkår och mediekår enigt stått upp och tagit avstånd från diskriminering och attacker mot t.ex. muslimer, romer, afrikaner och så vidare. Det har klart tagits avstånd från det faktum att många judar inte vågar visa sig offentligt iklädd traditionell judisk klädsel eller med judiska symboler. Men, många av de politiker som tar starkt avstånd från just detta diskuterar samtidigt på allvar att i lagen förbjuda traditionella muslimska kläder. Jag har upprepat det många gånger, politiker (eller präster eller imaner eller….) ska inte lägga sig i hur vi klär oss. Vi kan tycka att olika kläder är dumma, fula, löjliga, opraktiska eller vad vi nu kan komma på. Det är tankar vi får behålla för oss själva. Vi har inte rätt att förbjuda kläder eller attackera människor som väljer att klä sig på ett visst sätt. Om man klär sig så för att man tycker det är vackert, tufft, modernt, påbjudet av en gud eller bara tycker att det är praktiskt har ingen betydelse. En jude har rätt att utan trakasserier klä sig som hen vill, en muslim har rätt att klä sig som hen vill, en hindu har rätt att klä sig som hen vill, en medlem av amish har rätt att klä sig som hen vill, en homosexuell person har rätt att klä sig som hen vill och vi kan fortsätta uppräkningen hur länge som helst. Även om man klär sig avvikande har ingen annan rätt att lägga sig i detta.

Däremot blir jag upprörd när jag t.ex. läser dagens ledare i Svenska Dagbladet av Benjamin Katzeff Silberstein med rubriken: Judehatet handlar inte om Israel. Något förenklat går ledaren ut på att i stort sett alla araber hatar judar, och detta har inget med konflikten med staten Israel att göra. Det är bara så att araber är sådana, dom hatar judar. Vidare ska man inte kritisera Israel för då hatar man judar. Det bara är så, att Israelkritik bottnar i judehat. – ”Frasen ”svenska judar får inte hållas ansvariga för staten Israels politik” sägs av var och varannan politiker efter antisemitiska händelser i Sverige. De börjar bli många. Och frasen är en del av problemet.” Så skriver Benjamin Katzeff Silberstein. Kanske är det så att Benjamin trots allt har lite rätt. Problemet ligger i att Israel inte förstår att kritiken av den israeliska ockupationspolitiken handlar om just en kritik mot den israeliska ockupationspolitiken utan den avfärdas istället av Israelvänner som judehat och något som man inte behöver bry sig så mycket om.

Jag vidhåller alltså att ”svenska judar får inte hållas ansvariga för staten Israels politik”. Men, det innebär också att den som går ut och försvarar den israeliska ockupationspolitiken och bosättarpolitiken får acceptera kritik. Kritik är en sak, hat är en annan sak.

Verkligheten är den att Israel är en ockupationsmakt som i brott mot internationella lagar och mot den åsikt som i stort sett alla världens demokratiska stater står för dessutom genom att flytta in sin egen befolkning på ockuperad mark fördriver den befolkning som redan bor där. Det finns grupper med stort inflytande över den israeliska politiken som anser att det israeliska folket är utvalda av Gud och därför har rättigheter som står över de världsliga lagarna. Så länge dessa grupper får styra den israeliska politiken kommer det aldrig att bli fred. Det ska påpekas att samma extremister finns på båda sidor av konflikten. Så länge dessa får styra och ha inflytande blir det tyvärr inte fred.

Det är viktigt att de demokratiska krafterna kraftigt tar avstånd från diskriminering och hat – oberoende av vem eller vilka som drabbas. Det ena är inte värre än det andra. Det bottnar i fördomar och okunskap. Det är dags att börja älska din nästa. Det är därför t.ex. positivt när palestinska ledare genom att besöka judiska platser visar att vi ska ta avstånd. Låt oss hoppas att det kan fortsätta där man träffas från alla religioner i en moské, i en kyrka, i en synagoga, i ett tempel eller var det kan vara lämpligt. ALLA!

Coexist
Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Antisemitism, Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s