Om skolgårdar

» Att röra på sig utomhus är nyttigt

Vi gjorde ju ett gemensamt inhopp i skolans värld igår på Sven Tycker. Och jag tänkte faktiskt återvända till skolans värld i dag. Ni behöver inte vara oroliga, jag ska också återvända till mitt motstånd till det svenska friskolesystemet.

Jag hittade nämligen i tidningen Dagens Samhälle en artikel som handlar om skolgårdarnas storlek runt om i landets grundskolor. Boverket rekommenderar att det ska finnas minst 30 kvadratmeter per elev för eleverna att röra sig på. Genomsnittet i landets kommunala skolor ligger lite högre, på 45 kvadratmeter. Minst utrymme har grundskoleeleverna i Stockholms kommun där ytan i snitt ligger på bara 15 kvadratmeter. Fyra av de fem kommunerna i bottenligan finns i Huvudstadsområdet.

Störst yta per grundskoleelev finns i Storuman där varje elev har 148 kvadratmeter för sig själva. Förenklat kan man nog säga att skolgårdarna är minst i storstäder medan man i glesbygd kan offra mer yta till eleverna. Det är naturligtvis också så att stora skolor har mindre yta än små skolor.

Lekande barn på skolgård

I min egen kommun Åstorp ligger snittet på 55 kvadratmeter medan alltså snittet för hela landet är 45 kvadratmeter. Vi klarar oss alltså bättre än genomsnittet. Det framgår också att skolgårdarna krympt på senare år. Under de tre senaste åren har snittytan per elev minskat med 4 kvadratmeter. Att genomsnittet krymper beror bland annat på att man ofta när man bygger ut skolorna utnyttjar den yta som finns. Alltså minskar den totala ytan för skolgården samtidigt som antalet elever ökar.

I statistiken ingår alltså bara kommunala skolor måste vi påpeka. Privata friskolor lämnar inte ut uppgifterna till Skolverket så dessa finns inte med i statistiken. Det är ju affärshemligheter att berätta har stor skolgården är per elev! Vi har under åren kunnat se upprepade exempel från olika kommuner där Friskolor begärt undantag från rekommendationerna för skolgårdar för att spara pengar om dom ska etablera sig. Statistik från annat håll visar dock att friskolor i snitt har 18 kvadratmeter mindre skolgårdar än kommunala skolor. Snittet på 45 – 18 = 27 kvadratmeter. Alltså under Boverkets rekommendationer.

Vi kan konstatera att vi fått alternativa skolor genom friskolereformen. Skolor med märkbart mindre skolgårdar för eleverna att röra sig på! Men om man köper/hyr mindre markyta för skolan så får man ju lägre kostnader. Får man lägre kostnader så blir det mer pengar över till ägarna att plocka ut i vinst. Så enkelt är det.

Läs:
Lista: Här är kommunerna med störst och minst skolgårdar. – Dagens Samhälle

Lämna en kommentar

Under Friskolor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s