Paniken sprider sig inom Kristdemokraterna

» Antisemitismen här och där.

Ebba Busch börjar få panik! Stödet för Kristdemokraterna rasar sedan länge. Partiet är nu nere kring 4% i väljarundersökningarna. Om inget radikalt händer blir Kristdemokraterna beroende av att Broder 4% ska rädda partiet kvar i Riksdagen och rädda Ebba Busch som partiledare. Om det är Broder 4% från Moderaterna eller Sverigedemokraterna kan vi däremot börja fundera på.

Med Ebba ut genom högerdörren

I Aftonbladet har Ebba Busch tillsammans med ett par andra KD:are skrivit en debattartikel om antisemitismen i allmänhet och antisemitismen i Malmö i synnerhet. Men, läser man debattartikeln så handlar det mindre om avsky för antisemitism och mer om det sossehat, islamofobi och främlingsfientlighet rent allmänt som blir allt mer framträdande inom hela den Brunblå sörjan.

Antisemitismen inom muslimska kretsar är ett stort problem. Den är vidrig och går inte att förneka. En stor andel av muslimerna lägger skulden för staten Israels ockupationspolitik och den apartheidliknande politik som staten Israel för gentemot palestinier på ockuperad och annekterad mark på judar rent allmänt. Något som naturligtvis är helt felaktigt. Man kan inte lägga skulden för den politiken på judar som grupp. Det är snarast högerkrafter i Israel som utnyttjar religionen för att föra just det – Högerpolitik. Kritiken mot den israeliska högerpolitiken är mycket hård bland stora judiska grupper. I Israel – och i Sverige.

Men Ebba Busch föredrar att utnyttja det sossehat och den islamofobi som blivit att mer framträdande inom hela den Brunblå sörjan. Främst inspirerad av Sverigedemokraterna men allt mer accepterad och uttalad från Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är hit som Liberalerna nu har köpt en enkelbiljett!

I debattartikeln nämner i princip inte Ebba Busch antisemitismen inom högerextrema kretsar. Faktum är att det snarast är högerextrema kretsar och nazister som står för de flesta attackerna mot judiska synagogor osv t.ex. Men detta vill naturligtvis inte Ebba Busch nämna. Hon är ute efter att manifestera sitt sossehat och sin islamofobi samtidigt som hon allt mer närmar sig högerextremismen. Paniken inom Kristdemokraterna blir som sagt allt mer tydlig.

Ett av kraven från Ebba Busch är att svenska moskéer osv inte ska få lov att ta emot pengar från utlandet. Jag utgår ifrån att Ebba samtidigt kräver att svenska frikyrkor osv inte ska tillåtas ge bidrag till kristna församlingar i andra länder. Eller?

Läs:
Migrationen har lett till ökad antisemitism. – Ebba Busch i Aftonbladet debatt

Mer om Israelkritik och Antisemitism

Om ett par dagar blir det i kommande vecka nytt val i Israel. Israels premiärminister, högermannen Benjamin Netanyahu, slåss för sin överlevnad. Polisutredningarna om korruption mot honom och hans fru kommer allt närmare. Hans enda chans att undvika ett åtal och efterföljande fängelsestraff är troligtvis att se till att han får fortsätta som premiärminister.

Samtidigt som Sveriges nya utrikesminister Ann Linde bokat in möte med Israels ambassadör i Stockholm för att förbättra de svenska relationerna med Israel deklarerar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Israel, som välfläsk för att trygga stödet i valet från extremhögern och de ortodoxa judiska grupperna, att Israel ska annektera stora delar av Västbanken där stora delar av de judiska bosättningarna har byggts. Ett förfarande som bryter mot alla internationella lagar som dels förbjuder att man flyttar in sin egen befolkning på ockuperad mark och dels att man med krigsmakt ändrar gränser. Jag tar för givet att Ann Linde tar tillfället i akt vid sitt möte med Israels ambassadör att göra klart för honom att internationella lagar gäller även Israel.

Bland stora grupper i Sverige kan man inte skilja på kritik av staten Israels agerande och antisemitism. All form av Israelkritik avfärdas som antisemitism. Som resultat vågar i dag många inte kritisera staten Israels agerande av rädsla för att bli beskyllda för att vara antisemiter.

Det finns ett stort problem med antisemitism i Sverige – och på andra håll i världen. En antisemitism som finns inom två helt olika grupper. Dels den traditionella högerextrema nazistiska antisemitismen. Dels inom stora muslimska grupper där alla judar som grupp får skulden för staten Israels agerande gentemot palestinier. Inom de här grupperna kan väldigt många inte heller skilja på att kritisera staten Israels agerande och antisemitism. Och detta förhållande utnyttjas av stora grupper för att piska upp ett ännu större hat mot judar.

Det är alltså av största vikt att poängtera att judar i Sverige har rätt att utöva sin religion utan att utsättas för attacker. Att judar har rätt att klä sig i judiska symboler utan att riskera påhopp eller trakasserier. Det är skamligt att detta inte kan ske i en modern demokrati som Sverige. I Sverige eller i många andra länder. Antisemitismen är utbredd runt om i världen. Vi kan se hur regimen i EU-landet Ungern spritt klar antisemitism i sin propaganda. Vi har haft dödliga attacker mot synagogor på många håll i världen. Oftast utförda av nazistiska grupper eller enskilda individer. Men också av muslimska grupper.

Men, när vi kräver rätten för judar att gå omkring klädda i judiska symboler utan att trakasseras så måste detta också gälla muslimer. Det är lika allvarligt med attacker på moskéer som mot synagogor. Det är lika illa om judar klädda i judiska symboler trakasseras som om muslimer klädda i muslimsk klädsel trakasseras. Tyvärr är det så att grupper som är aktiva i debatten mot antisemitismen (och avfärdar all Israelkritik som antisemitism) samtidigt kan argumentera för att förbjuda muslimer att gå klädda i muslimska symboler. Det ska påpekas att i t.ex. Malmö har samarbeten mellan moskéer och synagogor arbetat för att få stopp på konflikterna där.

Jag läste i Svenska Dagbladet för någon dag sedan en gästledare av Suzanne Gottfarb där hon berättar om att judar som bor i Iran kan leva sitt liv öppet som judar utan att trakasseras. Hon tar det som exempel på att till och med i muslimska Iran har judar det bättre än i Sverige. Det framgår i artikeln att även kristna i Iran kan leva som kristna utan att trakasseras. Trots att Iran utpekas som en muslimskt fundamentalistisk stat. Officiellt från Iran handlar det om att vi alla, muslimer, kristna och judar egentligen har samma Gud. Vi kan vända på det, vilket Suzanne Gottfarb inte gör. Men i muslimska Iran kan judar och kristna leva utan att trakasseras, men i kristna Sverige kan muslimer (och judar) inte leva utan att trakasseras. Kanske är det iranska helvetet inte så helvetiskt som propagandan utpekar det som. Kan det finnas något samband med att Iran och Saudiarabien förespråkar helt olika inriktning av den muslimska religionen (Iran är shiamuslimskt medan Saudiarabien är sunnimuslimskt). Och Saudiarabien är allierat med USA och därmed är Iran istället helvetet på jorden. Och i Sverige lyder vi ju USA!

Läs lite bakgrund:
Netanyahu kämpar för sin överlevnad – Sveriges Radio
Väljarna lojala trots störtflod av pinsamheter – Dagens Nyheter
Sverige tar hjälp av Israel för att bekämpa judehatet i skolorna – Dagens Nyheter
Är Irans judar tryggare än de svenska? – Svenska Dagbladet

Antisemitism och annan rasism

Antisemitismen är en varböld i det svenska samhället. Och i stora delar av resten av världen också. Men, många verkar ha mycket svårt för att skilja mellan antisemitism och kritik av staten Israels högerregim. Tyvärr verkar många kraftigt ta avstånd från antisemitismen samtidigt som dom håller tyst om andra former av rasism. Som antiziganism, islamofobi och liknande. Ett exempel på detta är ett debattinlägg i Helsingborgs Dagblad från två moderater. Adam Danieli från Fria Moderata Studentförbundet och Marcus Björk från den moderata Studentföreningen Ateneum. Under rubriken: – ”Att Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel tvingas flytta är oacceptabelt” går man till storms och protesterar mot att det förekommer protester mot en kommande tennismatch mellan Sverige – Israel. Och tar upp tidigare våldsamma protester mot matcher mot Rhodesia 1968 och Chile 1975 som båda utsattes för hårda protester från vänstergrupper. Fast man verkar inte förstå att dom protesterna handlade inte heller om någon form av rasism. Det var politiska protester mot diktaturer. Rhodesia var en apartheidstat med en öppet rasistisk politik. Chile var en högerstyrd militärdiktatur där en militär, Augusto Pinochet, satts till makten av CIA i en militärkupp för att störta ett folkvalt vänsterstyre.

Men, protester mot Israel handlar till väldigt liten omfattning om antisemitism utan det handlar om en kritik av ett högerstyre som ständigt bryter mot internationella lagar och genomför en form av apartheidpolitik på ockuperad mark.

Antisemitismen är ett stort problem. Den finns främst inom två grupper, inom högerextrema grupper och inom grupper med anknytning till Mellanöstern. Där dessa lägger hela skulden för konflikten med Israel på judar som grupp. Vilket är helt fel! Det finns stora judiska grupper som är motståndare till den politik som förs av den extrema högerregim som Benjamin Netanyahu i dag står för. En gång i tiden styrdes staten Israel av en vänsterrörelse och hade då ett nära samarbete med svensk arbetarrörelse. Så kära moderater, när vänstern protesterar mot den israeliska politiken så handlar det inte om antisemitism, det handlar om kamp för en demokratisk och fredlig lösning på konflikten och protester mot den politik som staten Israel för på ockuperad mark.

Men ALLA former av rasism är ett stort problem i vårt samhälle. Att judar på många håll inte vågar gå omkring klädda i judiska symboler är en skam för det svenska samhället. Men samma grupper som i dag protesterar mot Antisemitismen vill samtidigt förbjuda muslimer att gå klädda i muslimska symboler. Det är lika illa när judar attackeras för att dom har judiska symboler som när muslimer attackeras för att dom går klädda i muslimsk klädsel. Alla former av rasism är en skam. Det må vara förföljelse och diskriminering av judar, men också av romer, muslimer, färgade eller vilka det nu är.

Så kära Fria Moderata Studentförbundet och Studentföreningen Ateneum, ni är välkomna på barrikaderna mot ALLA former av rasism. Men blanda inte ihop kritik av staten Israels ockupationspolitik med antisemitism. Det är inte samma sak!

Lika för alla?

I en debattartikel i Kvällspesten från moderaten Torbjörn Tegnhammar i Malmö uppmanar han: – ”Låt oss gemensamt arbeta mot judehatet, S”. Något som jag tycker är en perfekt idé. – ”Många vågar inte bära judiska symboler offentligt på Malmös gator” skriver han bland annat. Något som är skrämmande.

Som sagt, det är en utmärkt idé att alla partierna i Skåne gemensamt deklarerar att det är en självklarhet att judar ska kunna gå klädda i judiska symboler och judisk klädsel offentligt utan att på något sätt utsättas för risken för trakasserier och glåpord. Om vi alla gör klart att vi står bakom detta visar vi för den lilla minoritet (som det lyckligtvis är) som har den här typen av rasistisk syn på vår omvärld att vi inte tolererar deras rasism.

Samtidigt hoppas jag att Torbjörn Tegnhammar har alla sina partivänner i Skåne med på den synen, och att den naturligtvis gäller även andra religioner eller kulturer. Att muslimer ska kunna gå fritt runt i vårt samhälle klädda i muslimska kläder eller med muslimska symboler. Att romer ska kunna gå fritt runt klädd i romsk klädsel utan att utsättas för trakasserier.

För det håller du väl med om? Var och en har rätt att gå omkring i samhället iklädd sina egna religiösa symboler. Oberoende av om du är Jude, Katolsk munk, Rom, Amish, Muslim, Buddhist eller hur du nu vill uttrycka din tro och ditt ursprung. Håller du med Torbjörn?

Antisemitism, här och där

Det senaste attentatet mot en synagoga i USA som slutade med att 11 personer dog efter det att en fanatisk antisemit i sitt judehat gick in i synagogan och sköt ihjäl så många han kunde har åter aktualiserat frågan om antisemitismen och judehatet. Antisemitismen har funnits länge och har visat sig på olika sätt. Vi behöver bara nämna Förintelsen i Nazityskland. Förintelsen riktade sig inte bara mot judar, men judar var den överlägset största gruppen som utsattes. Förintelsen var ett medvetet sätt att utrota alla judar. Samma mål gällde t.ex. romer / zigenare. Men judarna var den största gruppen och därmed också den grupp som drabbades värst.

I dag kommer hotet mot judar främst från högerextremister och från islamistiska grupper. Inom den högerextrema miljön är Förintelsen inget annat än ett påhitt skapat av den världssionistiska sammansvärjningen. Inom den här gruppen frodas en blandning av myter, lögner och fördomar som ger upphov till en vidrig soppa. Att läsa texter från de här grupperna gör att man blir illamående. Men vi ska inte glömma den antisemitism som också finns inom stora grupper av islamister. Till vissa delar motiverat av konflikten med staten Israel, men det är inte hela sanningen. Av någon underlig anledning har vissa grupper (främst bland Israelvänner och Kristdemokrater) svårt för att skilja på kritik av staten Israel och antisemitism. Men, att kritisera staten Israels agerande på Västbanken eller mot araber bosatta i Israel handlar lika lite om antisemitism som att kritisera mullorna i Iran eller prinsarna i Saudiarabien skulle handla om islamofobi.

För några veckor sedan släppte Svenska Dagbladets ledarredaktion fram Israels ambassadör Ilan Ben-Dov på ledarsidan för att ställa krav på hur den nya svenska regeringen skulle se ut. Det handlar naturligtvis om konflikten om Västbanken. Sveriges regering har ju ställt sig bakom den lösning på ockupationen som är internationellt erkänd. Det vill säga en tvåstatslösning där två stater, Israel och Palestina, ska kunna leva sida vid sida. Den israeliska politiken på Västbanken med ständiga utbyggnader av judiska bosättningar på ockuperad mark gör dock denna lösning allt mer omöjlig. Istället har den israeliska politiken på Västbanken skapat en apartheidliknande situation. Detta vill dock det officiella Israel inte erkänna. Men man presenterar inte heller några försök att lösa konflikten.

Bara någon dag senare skrev Stefan Dozzi som är Generalsekreterare i Vänskapsförbundet Sverige-Israel en debattartikel i Expressen med ungefär samma innehåll. Den svenska regeringen är antisemitisk eftersom man kritiserar staten Israel och tar ställning för en Palestinsk stat! Alltså kräver även Stefan Dozzi en annan regering. Jag kan inte tolka de här reaktionerna på annat sätt än att man faktiskt har dåligt samvete för hur dagens extrema högerstyre i Israel agerar. Men, eftersom man inte kan kritisera staten Israel (för då är man ju antisemit) så får man istället kritisera budbäraren.

Stefan Dozzi fick några dagar senare ett svar från bland annat Ingvar Carlsson, men också Lena Hjelm-Wallén, Jan Eliasson, Pierre Schori och Anna Sundström. Dom påpekar mycket noggrant att man inte ska skylla antisemitismen på Socialdemokraterna. – ”Som vänner till Israel är vi djupt bekymrade över i vilken riktning landet håller på att utvecklas. Samtidigt förgiftas samhällsklimatet av tonläget i debatten” skriver de fem socialdemokraterna. Man pekar på det uppenbara. Det är den Israeliska politiken som har förändrats. Benjamin Netanyahu har drivit den israeliska politiken långt åt höger och har samtidigt låtit extrema ortodoxa grupper få stor makt över den israeliska politiken. Det är kritik av denna högerpolitik som driver en ren apartheidpolitik som framförs. Det har inget med antisemitism att göra. Men, man kanske hade förväntat sig ett mer anständigt agerande från en demokrati!

Naturligtvis tog det inte många dagar innan en av staten Israels stora vänner dök upp. Lars Adaktusson som en gång i tiden satt i TV som opartisk politisk kommentator men som plötsligt en dag dök upp som kristdemokratisk politiker på högerkanten beskyllde de socialdemokratiska undertecknarna för att ljuga. Men, i sedvanlig ordning har han inget som helst att säga om den israeliska statens apartheidliknande politik på Västbanken. En ockupation (som väl i dag snarast får kallas för en annektering) som sker i brott mot alla internationella lagar. Jag efterlyser fortfarande att någon av dessa Israelvänner som t.ex. Lars Adaktusson ska berätta hur man vill att konflikten ska lösas. Ställer Lars Adaktusson upp på tvåstatslösningen? Eller anser Lars Adaktusson att Israel har rätt att annektera Västbanken? Kan vi få ett svar?

Ytterligare några dagar senare svarar den socialdemokratiska politikern Anders Österberg och påpekar att: – ”Kritik mot Israels brott ska inte kallas judehat”. Vilket är helt riktigt. Man måste kunna kritisera den Israeliska politiken på Västbanken utan att bli kallad antisemit. Precis som man måste kunna få kritisera mullornas politik i Iran utan att bli kallad islamofob.

I ett ytterst dåligt tajmat inlägg i debatten skrev KD-ledaren Ebba Busch Thor ett debattinlägg för några dagar sedan med rubriken: – ”Nazister är inte största hotet mot landets judar”. Ett inlägg som hon uppenbart skrev innan den nasseinfluerade terrorn slog till i Pittsburgh. Enligt Ebba är det den extrema islamismen som är det stora hotet och hon verkar jämställa hoten från extremhögern och extremvänstern.

Kanske dags att vi alla enas om att bekämpa all form av rasism. Judar måste ha rätt att gå klädda som dom vill utan att attackeras. Judar måste ha rätt att utnyttja Synagogor och andra samlingslokaler utan att riskera attacker. Men, det innebär också att muslimer måste ha rätt att gå klädda som dom vill utan att attackeras. Muslimer måste ha rätt att träffas i moskén eller på andra ställen utan att riskera attacker. Muslimer som jobbar på apotek, som busschaufför eller var dom nu jobbar måste ha rätt att sköta dessa jobb utan att utsättas för glåpord och diskriminering. Samma sak gäller afrikaner, romer, sikher, kineser eller var dom nu kommer ifrån.

Men, det måste också vara möjligt att kritisera andra stater som bryter mot internationella lagar. Det må vara Israel, Iran, Saudiarabien, USA, Ryssland eller Ungern utan att beskyllas för både det ena och det andra.

Ställer ni upp på det Lars Adaktusson och Ebba Busch Thor?

Sju intelligenta slutsatser en vanlig söndag

Det händer hela tiden väldigt mycket. Saker som jag på min blogg väldigt gärna skulle vilja kommentera och tycka till om. Men ibland blir det för mycket. Jag kan inte blogga om allt. Tycka till om allt kan jag, fast det är kanske inte rimligt att skriva hur mycket som helst om allt. Så ibland blir det bara korta tankar om olika företeelser. I dag har jag samlat ihop sju sådana. Mycket intelligenta tankar som egentligen alla borde hålla med om. Men, tyvärr är det inte så.

¤ 1.   Vilken tur. I Münster i Tyskland körde en bil i hög fart rakt in i en fylld uteservering. Minst 2 personer dödades och ett stort antal personer blev skadade, flera har fått livshotande skador. Mannen bakom ratten begick efter dådet självmord. Första nyhetsrapporterna talade om ännu ett nytt terrordåd. Men efter ett litet tag stod det klart att gärningsmannen var inte muslim utan en helt vanlig tysk – med psykiska problem. Vilken tur, då var det ju inget terrordåd, för det måste det ju vara en muslim som gör! Nyhetsrapporteringen blev mindre intresserad.

¤ 2.   Dyra pennor. För några dagar sedan rapporterades det att polisen skulle få ett ytterligare anslag på 500 miljoner kronor för materialinköp. Ungefär samtidigt läste jag en notis som berättade att polisen under de tre senaste åren ”förbrukat/försnillat” kulspetspennor för 511 miljoner kronor! Det är polisens inköpschef som slår larm. Det är pennor för drygt 19.400 kronor i timmen, dygnet runt och året runt. Vad är det för pennor dom använder? Engångspennor från Parker?

¤ 3.   Det är valår. Ja, det är inte bara ett konstaterande. Det är också rubriken på en annons i dagens reklambilaga i morgontidningen om vår hälsa. Det är nätdoktorn ”Min Doktor” som tydligen oroas över kritiken och eventuella kommande begränsningar i deras affärsidé. Själv tycker jag att det är helt självklart att man inte ska kunna skriva ut receptbelagd medicin eller sjukskriva någon utan att ens ha träffat patienten. Bara baserat på ett telefonsamtal. Fast då går det ju inte att tjäna slantar på verksamheten förstås. Men det är ju valår, så det gäller att övertyga väljarna.

¤ 4.   Det är valår – igen. I samma hälsobilaga annonserar Kristna Friskolerådet för att försvara rätten till kristna friskolor. Bland annat får vi veta att ”hela kristendomens historia har präglats av viljan att göra gott i samhället”. Det var väl antagligen det som präglade allt från Korsriddarnas mordräder via krigen mellan olika kristna åsikter till kristna sekters verksamhet i dag. Helt självklart har vuxna människor rätt att välja om dom vill tro på det övernaturliga. Men, barn ska inte i skattefinansierade skolor bli indoktrinerade till något sådant. Håll religionerna utanför skolan! Punkt!

¤ 5.   Det är underligt. Här i Skåne har verkligen våren anlänt med ett rejält dunder. Som vanligt blir man förundrad över att man trots den tekniska utvecklingen fortfarande inte lyckats konstruera en ljuddämpare till motorcyklar som fungerar! Tänk att det ska vara så svårt att få ihop en sådan utrustning. Ett tips till våra innovatörer är att experimentera fram en fungerande ljuddämpare till motorcyklar. Det måste ju finnas en enorm marknad för detta. Eller?

¤ 6.   Blå-grön röra. I grannkommunen Helsingborg är det en Blågrön röra som styr. Senare år har bland annat präglats av ett antal privatiseringsskandaler. I dagens Helsingborgs Dagblad berättar man om sparbeting i skolan: – ”Alla budgetar måste vara i balans även om kvalitén påverkas” är det direktiv som gått ut till skolorna. Prognosen för skolorna är ett underskott på 30 miljoner, så nu återstår bara att sparka lärare och annan personal. Blågrön röra! Undrar hur skoltalibanen Jan Björklunds partikamrater ska förklara det här för chefen?

¤ 7.   Hur förklarar du det? I ett debattinlägg går den kristdemokratiska EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (han som förr satt i TV i många år och opartiskt kommenterade svensk politik), tillsammans med partikamraten Lars Thunberg från Helsingborg ut och klagar på att vad dom betecknar som antisemitiska grupper fått statsbidrag i Sverige. Jag tycker Lars Adaktusson ska sopa rent framför sin egen dörr innan han yttrar sig. I dag är det val i EU-landet Ungern. Ett land som är präglat av just antisemitism, förutom korruption med EU-pengar och allmänt främlingshat. Det är just Lars Adaktussons partikamrater i Ungern som styr landet och utnyttjar antisemitismen och främlingshatet för att undvika debatt om korruptionen med EU-pengar. Styrande Viktor Orbáns Fidesz är medlemmar i samma konservativa parti i EU-parlamentet som Kristdemokraterna och Moderaterna. Jag tycker att Lars Adaktusson ska vara tyst så länge han fortsätter att passivt stödja Viktor Orbáns fortsatta antisemitism och obstruktion mot EU:s lagar och regler. Lars Adaktusson är skicklig som inte ens lyckas nämna Ungern i sitt debattinlägg.

Judehat och annat hat

I söndags funderade jag ju lite över det här med de kraftiga fördömandena av det judehat som blossat upp med förnyad kraft efter Donald Trumps vanvettiga beslut att godkänna den israeliska ockupationen av östra Jerusalem. Det är samma USA som mycket tydligt deklarerat att man kan inte ändra gränser med vapenmakt. Fast då har det gällt det ryska annekterandet av Krim. De attacker som gjorts mot olika judiska mål i Sverige (och på andra håll) är inte acceptabla. Jag hoppas att de skyldiga identifieras och får sina straff som markering av att det inte är acceptabelt. Det är också positivt att i Malmö har t.ex. företrädare för palestinier haft kontakt med den judiska församlingen för att markera att man inte accepterar det som hänt. I stort sett en enig politikerkår och mediekår har kraftigt tagit avstånd från attackerna och det hat som blossat upp. BRA!

Men, som jag sade i söndags. Det hade varit bra om samma politikerkår och mediekår enigt stått upp och tagit avstånd från diskriminering och attacker mot t.ex. muslimer, romer, afrikaner och så vidare. Det har klart tagits avstånd från det faktum att många judar inte vågar visa sig offentligt iklädd traditionell judisk klädsel eller med judiska symboler. Men, många av de politiker som tar starkt avstånd från just detta diskuterar samtidigt på allvar att i lagen förbjuda traditionella muslimska kläder. Jag har upprepat det många gånger, politiker (eller präster eller imaner eller….) ska inte lägga sig i hur vi klär oss. Vi kan tycka att olika kläder är dumma, fula, löjliga, opraktiska eller vad vi nu kan komma på. Det är tankar vi får behålla för oss själva. Vi har inte rätt att förbjuda kläder eller attackera människor som väljer att klä sig på ett visst sätt. Om man klär sig så för att man tycker det är vackert, tufft, modernt, påbjudet av en gud eller bara tycker att det är praktiskt har ingen betydelse. En jude har rätt att utan trakasserier klä sig som hen vill, en muslim har rätt att klä sig som hen vill, en hindu har rätt att klä sig som hen vill, en medlem av amish har rätt att klä sig som hen vill, en homosexuell person har rätt att klä sig som hen vill och vi kan fortsätta uppräkningen hur länge som helst. Även om man klär sig avvikande har ingen annan rätt att lägga sig i detta.

Däremot blir jag upprörd när jag t.ex. läser dagens ledare i Svenska Dagbladet av Benjamin Katzeff Silberstein med rubriken: Judehatet handlar inte om Israel. Något förenklat går ledaren ut på att i stort sett alla araber hatar judar, och detta har inget med konflikten med staten Israel att göra. Det är bara så att araber är sådana, dom hatar judar. Vidare ska man inte kritisera Israel för då hatar man judar. Det bara är så, att Israelkritik bottnar i judehat. – ”Frasen ”svenska judar får inte hållas ansvariga för staten Israels politik” sägs av var och varannan politiker efter antisemitiska händelser i Sverige. De börjar bli många. Och frasen är en del av problemet.” Så skriver Benjamin Katzeff Silberstein. Kanske är det så att Benjamin trots allt har lite rätt. Problemet ligger i att Israel inte förstår att kritiken av den israeliska ockupationspolitiken handlar om just en kritik mot den israeliska ockupationspolitiken utan den avfärdas istället av Israelvänner som judehat och något som man inte behöver bry sig så mycket om.

Jag vidhåller alltså att ”svenska judar får inte hållas ansvariga för staten Israels politik”. Men, det innebär också att den som går ut och försvarar den israeliska ockupationspolitiken och bosättarpolitiken får acceptera kritik. Kritik är en sak, hat är en annan sak.

Verkligheten är den att Israel är en ockupationsmakt som i brott mot internationella lagar och mot den åsikt som i stort sett alla världens demokratiska stater står för dessutom genom att flytta in sin egen befolkning på ockuperad mark fördriver den befolkning som redan bor där. Det finns grupper med stort inflytande över den israeliska politiken som anser att det israeliska folket är utvalda av Gud och därför har rättigheter som står över de världsliga lagarna. Så länge dessa grupper får styra den israeliska politiken kommer det aldrig att bli fred. Det ska påpekas att samma extremister finns på båda sidor av konflikten. Så länge dessa får styra och ha inflytande blir det tyvärr inte fred.

Det är viktigt att de demokratiska krafterna kraftigt tar avstånd från diskriminering och hat – oberoende av vem eller vilka som drabbas. Det ena är inte värre än det andra. Det bottnar i fördomar och okunskap. Det är dags att börja älska din nästa. Det är därför t.ex. positivt när palestinska ledare genom att besöka judiska platser visar att vi ska ta avstånd. Låt oss hoppas att det kan fortsätta där man träffas från alla religioner i en moské, i en kyrka, i en synagoga, i ett tempel eller var det kan vara lämpligt. ALLA!

Fördöm ALLT hat

De våldsamma protesterna mot USA:s ensidiga beslut att mot internationella överenskommelser godkänna Jerusalem som Israels huvudstad och flytta USA:s ambassad till Jerusalem (och i och med det acceptera den israeliska ockupationen av hela Jerusalem) har tyvärr också aktualiserat det judehat som finns inom delar av den palestinska rörelsen. Många palestinier lägger skulden för staten Israels agerande på alla judar. Detta trots att det finns stora judiska grupper som är starka motståndare till Israels ockupationspolitik. Israel styrs i dag av en högerextrem ledning som är starkt beroende av ultra-ortodoxa extrema judiska grupper. Men det finns också en opposition i Israel. Det går inte att göra judar som grupp ansvariga för staten Israels politik. Det judehat som ofta blottläggs i samband med demonstrationer mot Israel måste kraftigt fördömas. Många palestinska ledare gör lyckligtvis vad dom kan för att få stopp på hatet. Det ska också poängteras att alla palestinier inte är muslimer. Det finns stora kristna grupper bland det palestinska folket. Striden om Jerusalem och en palestinsk stat står alltså inte bara mellan judar och muslimer. Staden Jerusalem är en ”helig” stad för tre religioner. Kristna, judar och muslimer. Religioner som i mångt och mycket bär på samma gemensamma historia. Det är just därför som Jerusalem måste vara en öppen stat som ALLA (kristna, judar och muslimer) har tillgång till. En grupp kan inte ensamma ta kontroll över staden (staten Israel) och förklara den som just sin huvudstad. Det är därför som Donald Trumps vansinniga beslut är så dumt och oförlåtligt.

Det är viktigt att ta avstånd från det judehat som visas från vissa muslimska grupper (och även från moderna arvtagare till nazismen). Attacker mot judar, judiska platser eller judiska företeelser förtjänar inget annat än fördömande och skall utredas av polis. Judar ska kunna gå omkring offentligt, klädda i traditionell judisk klädsel, utan att känna skräck. De kraftiga fördömanden som just nu kommer från många håll (här, här, här och här bara för att ta några exempel) är mycket viktiga och jag tror delvis att det handlar om att hela världen fortfarande har dåligt samvete för Förintelsen när kanske så mycket som 6 miljoner judar mer eller mindre metodiskt dödades. Det finns en stor skräck för att något sådant ska hända igen.

Men, det hade varit en välgärning om alla de som så snabbt kommer ut med sina fördömanden var lika snabba med hårda fördömanden när det sker attacker mot muslimer eller romer t.ex. När hatet mot t.ex. muslimer och romer framförs offentligt. Man får nästan intrycket att antisemitism är värre än islamofobin och antiziganismen. Men, det är exakt samma sak! Muslimer och romer ska också kunna gå omkring offentligt klädda sin traditionella klädsel utan att vara oroliga för attacker eller glåpord. Förintelsen fördöms av precis alla (förutom små nassegrupper som hävdar att den aldrig hänt). Men, man pratar nästan aldrig om att det vi kallar Förintelsen inte bara drabbade judar. Det handlade också om ett metodiskt mördande av romer, homosexuella, handikappade, medlemmar av sekter som Jehovas Vittnen, politiska motståndare och krigsfångar. Totalt kanske 6 miljoner judar dog. Kanske hälften i de olika förintelselägren. Men människor arkebuserades på plats eller dog på annat sätt.

Fast när det gäller romerna har det inte varit lika uppmärksammat. Dom var helt enkelt inte lika viktiga. Det var först på 1970-talet som förintelsen av romer överhuvudtaget började uppmärksammas. Det betalades aldrig ut något skadestånd till romer i motsats till judar. Man räknar med att kanske så många som hälften av alla romer i Europa dödades under Förintelsen (Porajmos). Antalet är dock osäkert eftersom forskning och dokumentation inte varit lika intressant. Kanske dog en halv miljon, kanske dog 1 miljon, kanske dog 1,5 miljon.

Judehatet från olika grupper, främst alltså muslimer som lägger en kollektiv skuld för Israels politik på alla judar, ska fördömas. Men också från nazistiska grupper, det förtjänar inget annat än förakt och fördömande. Samma personer och grupper som snabbt dyker upp med fördömanden skulle vara välkomna med samma upprörda tonval när muslimer och romer förföljs, attackeras och utsätts för fördomar. Ni är alla välkomna på barrikaderna.

Det är svårt att framföra kritik mot staten Israels ockupationspolitik utan att riskera att bli beskylld för antisemitism. Jag känner samma svårighet och osäkerhet varje gång jag själv skriver om ämnet här på Sven Tycker. Jag får läsa igenom flera gånger efteråt innan jag publicerar så att jag är säker på att ingen ska missförstå något. Kritik av staten Israel handlar alltså om just staten Israel – inte om kritik av judar som grupp.

Ska det vara så svårt

Antisemitism är ofta ett stort problem i vårt samhälle. Antisemitism har funnits mycket länge, och utnyttjas av många grupper. Det är en traditionell antisemitism som kombineras med en modern sådan. Och, allt är lika skamligt. Men, samtidigt måste vi lära oss att skilja på antisemitism och kritik av den Israeliska statens politik gentemot palestinier. Det är två vitt skiljda saker. De extrema ledare som i dag styr Israel representerar inte alla judar. Dvs att kritisera den israeliska politiken är inte det samma som antisemitism. Lika lite som att kritisera militanta islamska grupper som IS osv eller extrema våldsbejakande palestinska grupper handlar om islamofobi. Vi måste lära oss att skilja på vad vissa ledare och grupper gör och argumenterar för och hela religiösa eller folkliga grupper. Vi ska istället ställa samma krav på demokrati och acceptans på den Israeliska politiken gentemot palestinier som vi ska ställa på Islamska grupper och stater gentemot den egna befolkning (både majoriteter och minoriteter) och mot grannarna. Man är inte islamofob för att man kritiserar extrema muslimska gruppers politik. Lika lite som man är antisemit för att man kritiserar den Israeliska politiken på ockuperad mark och gentemot palestinier.

Men, båda grupperna har svårt för att acceptera kritik, även om kritiken inte ens handlar om gruppen som sådan utan om extremister inom gruppen. Behandlingen av Margot Wallström i Israel är ett sådant exempel. Grupper inom Israel tål helt enkelt inte kritik utan all kritik av Israel avfärdas som exempel på antisemitism. För en vecka sedan publicerade den israeliska tidningen Makor Rishon en artikel där den före detta regeringstjänstemannen och journalisten Zvi Zameret något förenklat tyckte att Margot Wallström borde möta samma öde som Folke Bernadotte. Den svenska diplomat som 1948 mördades av judiska extremister. Ett uttalande som faktiskt är ytterst remarkabelt. Tänk er reaktionen om en svensk journalist skulle skriva att ett annat lands utrikesminister borde mördas? Det officiella Israels behandling av Margot Wallström är ett exempel på hur en del har mycket svårt för att acceptera någon form av kritik mot den israeliska statens politik och tolkar all kritik som antisemitism.

Det finns starka skäl att kritisera den formella israeliska statens politik mot palestinier. Men, det är inte acceptabelt att ge alla judar (i Israel eller i Sverige) skulden för detta. Lika lite som alla muslimer ska ha skulden för vad vissa islamska grupper eller stater gör. Det är dags att lära sig detta – NU!

Jag skäms

Återigen möts vi av rubriker om hur det antisemitiska trynet sticker upp. Detta fula tryne har två ansikten. Dels en traditionell antisemitisk ”tradition” inom högerextremismen. Nazister och Fascister som alltid ogillat olika och där antisemitismen är inpyrd i hela ideologin. Det var denna antisemitismen som gav upphov till Förintelsen i Tyskland under Nazitiden då judar, romer och andra som inte passade in systematiskt avrättades. Men den var inte ny och den var inte begränsad. Den fanns på många håll, och finns tyvärr fortfarande kvar på många håll. Denna grupp är inte stor i dag, men den finns där och vägrar försvinna. Men antisemitismen har ett annat nyare ansikte. Där grupper och individer inte kan skilja på kritik av den Israeliska politiken och Judar som grupp. Det är en skam, och gör att jag skäms, när människor inte kan skilja på vad vissa personer gör utan gör hela grupper kollektivt ansvariga. Det är inte judar som grupp som är ansvariga för den Israeliska ockupationspolitiken. Det är inte judar som grupp som är ansvariga för den apartheidliknande politik som förs av staten Israel gentemot sina palestinska grannar. Det är inte judar som grupp som är ansvariga för den Israeliska militärens mördande i Gaza. Det är alltså helt rätt att demonstrera utanför Israeliska ambassader mot den israeliska politiken. Det är INTE rätt att demonstrera utanför en judisk synagoga med anledning av den israeliska politiken. Många av de judar som besöker synagogan är med stor sannolikhet motståndare till den Israeliska politiken. Judar som grupp är INTE ansvariga för staten Israels politik. Lika lite som Muslimer som grupp är ansvariga för vad extrema islamister gör. Något som Jimmie Åkesson och hans Sverigedemokraterna inte vill begripa. Jag skäms!

Den här planeten finns till för oss alla