Svenska kronan är en skitvaluta

» Hellre det än Euro-bluffen.

I en intervju i Näringslivsdelen i moderatmegafonen Svenska Dagbladet tycker mångmiljardären Christer Gardell att ”Svenska kronan är en liten skitvaluta”, så han tycker att det är dags att Sverige överger kronan och inför Euron i Sverige istället. Christer Gardell har ändrat uppfattning sedan folkomröstningen 2003 när svenskarna sade Nej till att överge självständigheten – det har inte jag!

Jag ska erkänna att jag inte ger så mycket för Christer Gardells övriga funderingar i intervjun heller.

– ”Gardell vill ge den nya högerregeringen mer tid att leverera utlovade skattesänkningar och reformer innan han ansluter sig till kören av kritik om svikna vallöften.”

Och det kan han väl ha rätt att göra. Dom där skattesänkningarna till mångmiljonärer som han förväntar sig hoppas jag att vi får se i himlen efter. Fast på den punkten så tvivlar jag. Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson måste helt enkelt leverera till de som satte honom på posten.

Men den Brunblå sörjan har bara kunnat glädja Christer Gardell med en sänkning av brytpunkten för statlig skatt, dvs en liten skattesänkning till de egna regeringskollegorna och andra med lite högre inkomster. Men inget radikalt – än!

Annars har jag ett bra tips på en skatteomläggning som skulle kunna sänka skatten för många. Nämligen att man beskattar alla inkomster på samma sätt! Det kvittar om det är en lön, en pension, en A-kassa, en aktieutdelning, en vinst på försäljning av en friskolekoncern eller någon annan inkomst man har. En progressiv skatt som inte gör skillnad på arbetsinkomster eller kapitalinkomster. Det skulle innebära möjligheten att sänka skatten på vanliga låga inkomster. Det skulle innebära att vanliga människors inkomst av kapitalinkomster skulle sjunka. Men det skulle innebära att höginkomsttagares inkomster från kapitalinkomster skulle höjas rejält. Det skulle helt enkelt inte vara lönsammare att plocka ut höga inkomster från arbetsfria inkomster istället för arbetsinkomster.

I samma veva skulle t.ex. det som kallas ”Funkisskatt” avskaffas. ”Funkisskatt” är det som uppkommer när man envisas med att införa det man kallar ”Jobbskatteavdrag”. Effekten är att den som t.ex. fötts med ett funktionshinder straffbeskattas pga detta genom att tvingas betala högre skatt på sin inkomst än den som är frisk och kan jobba och tjäna exakt samma låga summa. Från början när högern började med sina ”Jobbskatteavdrag” blev det ju också en ”Pensionärsskatt” där den som var ålderspensionär också straffbeskattades pga detta. Där insåg våra högerpartier efter ett tag att detta var inte acceptabelt i opinionen så där var man med på att rätta till detta. Men när det gäller t.ex. funktionshindrade med t.ex. Aktivitetsersättning så är det de Rödgröna som avskaffat straffbeskattningen av människor med funktionshinder. Allt eftersom Högern inför nya Jobbskatteavdrag har de Rödgröna avskaffat straffbeskattningen. I dag handlar straffbeskattningen av medborgare med funktionshinder osv om ca 1.800 kronor om året. Det kan handla om medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppkommit pga olyckor eller svåra sjukdomar.

Vi återgår till Christer Gardell som tillhör den här gruppen som normalt ser rött när han hör talas om bidrag, men när det gäller bidrag till höga elkostnader för företagen så har han tydligen inte gett upp än. Trots Ebba Buschs ständiga klavertramp! Han verkar tycka vad nästan alla vettigt fungerande människor tycker, dvs att prissättningen av el gör att elproducenterna gör enorma övervinster som borde tillfalla konsumenterna. Främst genom att prissättningen helt enkelt görs om. Priset på vår el sätts ju på ett totalt vettlöst sätt. Syftet är ju inget annat än att trissa upp priset så högt som möjligt.

Lite förenklat går det till så att de som behöver köpa el av elproducenterna får bjuda på elen på en auktion. Låt oss förenkla hur det går till. Första budet blir inte så högt 10 kronor. Nästa bud, det finns fortfarande gott om el, blir 15 kronor. Tredje auktionen går fortfarande bra, det finns gott om el att sälja och priset slutar på 20 kronor. Fjärde auktionen börjar det bli ont om el, så nu stiger priset till 45 kronor. Och när den sista auktionen hålls börjar det bli desperat bland köparna som behöver köpa el, priset slutar på 95 kronor. Då bestäms det att priset för ALL el ska vara 95 kronor. Helt oberoende av vad elen kostat att producera, hur mycket el del finns tillgängligt. Och så vidare. Priset sätts efter det högsta budet som läggs. Tacka f-n för att elen är dyr om köpare nere i Europa som är desperata att köpa el från Sverige får sätta priset för oss svenskar. Lilla Sverige är idag Europas största exportör av elström och förser våra grannländer med el. Något som vi elköpare i Sverige bestraffas för genom att vi får betala det höga elpris som gäller i Europa trots att det inte är nödvändigt.

Bland annat Vänsterpartiet har föreslagit att vi inför ”Sverigepriser” på elen, dvs svenskarna ska inte bestraffas med höga elpriser bara för att det råder brist på el i Europa och dom är villiga att desperat importera el till höga priser från Sverige.

Men vi får inte för EU…

Slutsats! Låt oss behålla vår självständighet så mycket som möjligt. Håll Euron borta så att vi i varje fall får lova att föra vår egen ekonomiska politik och inte tvingas föra samma politik som i Berlin och Paris.

Tack!

Läs mer:
Svenska kronan är en liten skitvaluta. – Christer Gardell i Svenska Dagbladet Näringsliv

En död fråga

» Trodde jag.

Jag trodde att frågan om en svensk anslutning till Euron var en död fråga. Vi har en utredning som har slagit fast att det vore en nackdel för svensk ekonomi att byta ut Kronan mot Euron och därmed avhända oss möjligheten att föra en egen valutapolitik. Dessutom har vi folkomröstat om frågan en gång och svenska folket har sagt NEJ.

Men, förespråkarna ger sig naturligtvis inte. Svenska Dagbladet ger idag stort utrymme på ledarsidan till Fredrik Johansson att i en krönika argumentera för att Sverige ska avskaffa Kronan. – Euron – för Sveriges skull skriver han. Jag bryr mig inte om att upprepa Fredrik Johanssons argumentation, men kan konstatera att han uppenbarligen är ute och reser ordentligt.

Vi säger fortfarande Nej till Euron

Mitt största argument mot Euron är att det innebär att vi skänker bort vår möjlighet att föra en egen valutapolitik som passar Sverige och den fas i konjunkturen som vi befinner oss i. Istället kommer vi att tvingas in och föra en politik som passar de större ekonomierna i södra Europa. Skulle vi i Sverige befinna oss i en annan fas i konjunkturen än dessa länder kommer vi alltså att föra en politik som är den direkta motsatsen till vad som vore bra för Sverige. Lilla Sverige kommer att tvingas föra en politik som är direkt skadlig istället.

Nä, behåll Kronan i Sverige! Låt Euron leva sitt liv på annat håll! Ska vi folkomrösta på nytt om Euron (och hålla på med jämna mellanrum tills vi svarar rätt?) så ska vi i så fall först folkomrösta om en Swexit, dvs om vi ska vara kvar som medlemmar i EU överhuvudtaget.

Det innebär inte att jag anser att vi ska lämna EU. Det som nu sker i Storbritannien visar att det egentligen är mycket lättare att gå med i EU än att lämna EU. Har vi en gång (tyvärr…) gått med så är det mycket svårt att kapa banden igen. Alltså vet jag faktiskt inte hur jag skulle röstat vid en fråga om Swexit. Hade frågan handlat om att gå med hade jag hållit fast vid mitt Nej. Men, som sagt, utträda är mycket svårare.

Men det ska bli spännande att följa utvecklingen för främst Polen och Ungern. Ska länder som inte följer EU:s regler få fortsätta som medlemmar. Man kan inte välja och vraka mellan förmåner och förpliktelser. Att som nu Polen gör att deklarera att man struntar i EU:s regler tycker jag innebär att då stängs kranen med bidrag av. Sedan får Polen och Ungern välja. Medlemskap med förmåner och förpliktelser eller icke-medlemskap. Kanske är utvecklingen att flera länder lämnar EU än nya ansluter sig?

Euron fortsätter oroa

Fast att kalla det polska beslutet för ”en attack mot Europa” är väl att gå för långt. Det är väl möjligen en attack mot EU. Men snälla Svenskan, Europa är mer än EU!

Läs:
Euron – för Sveriges skull. – Fredrik Johansson i Svenska Dagbladet
Polska domen: en attack mot Europa. – Svenska Dagbladet

Nej Tack!

I går läste jag en debattartikel skriven av Liberalernas EU-Parlamentariker Cecilia Wikström med rubriken – ”Dags för Sverige att ansluta sig till euron”. En rubrik som fick mig att skratta lite lätt över att det faktiskt fortfarande finns Euro-förespråkare i vårt land. Men, det är väl så att liberaler är ett tåligt släkte som inte ger sig hur överbevisade dom än blivit om att dom har fel.

Sedan ser jag i dag att Stefan Löfven utsett Hans Dahlgren till ny EU-minister. Som i en intervju i Svenska Dagbladet berättar om hur han fanns bland de som propagerade för att Sverige skulle ansluta sig till EU. Han medger att han också röstade Ja till att Sverige skulle införa Euron i den folkomröstning där svenska folket lyckades stoppa detta. – ”Jag är fortfarande för… på sikt” medger han. Det är illavarslande med en minister med det ansvaret som vill (på sikt…) avskaffa den svenska självständiga ekonomiska politiken. För det är just det som det handlar om. Ett medlemskap i EMU och därmed införande av Euron som valuta innebär att Sverige avskaffar sin möjlighet att föra en egen ekonomisk politik utan istället överlåter åt Tyskland och Frankrike att bestämma den svenska ekonomiska politiken.

Detta innebär att om Sverige t.ex. inte befinner sig i samma konjunkturfas som då Tyskland gör så kan vi tvingas föra en ekonomisk politik som istället för att utjämna konjunkturen och rätta till problem pga detta så kan vi tvingas föra en ekonomisk politik som istället ytterligare försämrar det ekonomiska läget. Fråga Grekerna vad det innebär!

För så är det. De grekiska ekonomiska problemen berodde inte bara på att de grekiska politikerna misskötte sin ekonomi. Det berodde ännu mer på att Grekland som Euro-stat tvingades föra en ekonomisk politik (t.ex. räntor) som kraftigt försämrade förhållandena i Grekland istället för att rätta till problemen. Räntepolitik osv inom Euro-området anpassas till förhållandena i de stora centrala staterna som Tyskland och Frankrike. Länder som befinner sig i en annan fas kan tvingas föra helt fel politik.

– ”Euron har blivit en symbol för enighet, ekonomisk stabilitet och suveränitet” skriver Cecilia Wikström så komiskt. Hon satsar uppenbarligen på en karriär som stand-up komiker efter sin politiska karriär.

Veckans citat – om Euro-fiaskot

– ”Sverige är lyckligt lottat som inte gick med i Euron. Sveriges rådande styrka beror på resultatet vid den folkomröstningen. Nu är det Grekland som får lida när 19 länder med olika mål ska försöka samsas om penningpolitik.”

Sagt av japanen Naoyuki Yoshino, som är nationalekonom och chef för Asiatiska Utvecklingsbankens Institut, i en intervju för Svenska Dagbladets Insikt. Tänk så sant! Vi som kampanjade och kämpade för ett Nej till Euron i hård kamp mot kapitalet, näringslivet och den etablerade makten gjorde en stor insats. Något som till och med erkänns i dag av en del av gårdagens Euro-förespråkarna.

Euro-framgången

Det finns faktiskt fortfarande en handfull svenskar (främst folkpartister) som argumenterar för att Sverige ska ansluta sig till Euron. Fast när man läser de debattartiklar i ämnet som dyker upp lite då och då så inte känns det allt för engagerat. Jag har främst intrycket att Euro-förespråkare och EU-älskare i vårt fosterland just nu bidar sin tid och lite skäms för sina åsikter. Man kan lite förenklat säga att Euron inte ligger så särdeles bra till i opinionen. Skulle en folkomröstning ha hållits i Sverige i dag skulle förlusten för Ja-sidan har blivit monumental. Och det finns länder som redan anslutit sig där det bedrivs kampanj för att avskaffa Euron och återinföra den egna valutan. Aktuellt nyligen var ”hotet / chansen” för en Grexit, dvs att Grekland skulle lämna Euron i högsta grad aktuell. Faktum är dock att det formellt inte är möjligt att lämna Euron. En gång införd sedan är det omöjligt att lämna enligt stadgarna. Nu läser jag att det bedrivs en kampanj i Finland för att kräva en folkomröstning om att Finland ska lämna Euron. Finland har i korthet förlorat på Euro-medlemskapet och det har varit till nackdel för den finska ekonomin. Just nu är helt enkelt läget för Euron i synnerhet och EU i allmänhet inte det bästa. I Storbritannien har ju premiärminister David Cameron utlovat en folkomröstning om britternas fortsatta medlemskap i EU. Ett valresultat i en sådan folkomröstning ska inte tas för självklart!

Finansminister Magdalena Andersson inser att Sven Tycker hade rätt

Söndagen den 14 september 2003 röstade det svenska folket i en folkomröstning ifall Sverige skulle ansluta sig till Euro-valutan. Slutresultatet blev att en klar majoritet sade Nej Tack! Och sedan dess har allt fler insett att vi som sade Nej hade rätt, och att den övervägande delen av Makten som sade Ja hade fel.

Inför folkomröstningen skrev jag på Sven Tycker på fredagen den 12 september: – ”Slutligen konstaterar vi att EU:s ordförande (Berlusconi ni vet) i en tidningsintervju hyllat Benito Mussolini, Italiens fascistledare under 40-talet och Adolf Hitlers gode vän. Det är samma EU vi på söndag ska fatta beslut om att knyta oss ännu fastare till!” Den i dag flera gånger brottsdömde Silvio Berlusconi var alltså just då ordförande i den Europeiska Unionen – EU.

Dagen efter på lördagen den 13 september skrev jag: – ”I morgon är det folkomröstning. Vår rätt att utnyttja en demokratisk rättighet som många offrat sitt liv för att få tillgång till, och som fortfarande människor får offra sina liv för att kämpa för. Visa dom din uppskattning och tacksamhet. Ta tillvara din framkämpade rättighet – Gå och rösta. Och du, rösta helst Nej!”

På valsöndagen den 14 september avslutade jag dagen med följande tanke: – ”Tack för det svenska folk! Ett relativt högt valdeltagande på över 80% tycker jag är tillfredsställande. Och ett klart utslag på 56% Nej och 42% Ja gör att det inte finns någon anledning att diskutera valresultatet. Nu går vi vidare!”

Slutligen dagen efter när jag hade lite mer tid över tyckte jag till följande: – ”Jag kan inte undanhålla mig en lite mer uttömmande kommentar till folkomröstningsresultatet. Efter närmare 14 timmars arbetsdag som valförrättare var jag i går allt för trött för någon mer uttömmande tankeverksamhet. Jag tyckte att ett antal borgerliga politiker och näringslivsföreträdare var lite dåliga förlorare igår. Skyllde valförlusten på andra, och konstaterade att man inte lyckats förklara riktigt fördelarna. Ingen eftertanke om att det kanske hade varit fel på den maträtt som erbjöds. Ingen eftertanke om att man kanske ska börja fundera på hur man vill att EU ska se ut för att få folket med sig. Protesterna handlade inte bara om att svenska folket inget begriper, vi begriper mycket väl. Och här hittar vi nog även en del av förklaringen till de nästan nedvärderande yttranden som kunde höras från diverse Ja-förespråkare vid diskussioner utanför vallokalen. Jag blev beklämd flera gånger, men kunde ju som neutral valförrättare inte ge mig in i diskussionen. Jag tror inte att Socialdemokratin får några problem att ena sig efter detta. Om bara inte Göran Persson gör som vissa näringslivsföreträdare verkar tycka, dvs. sparkar Nej-företrädarna i regeringen med Pagrotsky i spetsen. Hur skulle det se ut om de som vann får sparken och de som förlorade får sitta kvar. Nä, så illa kan det väl inte gå? Ett parti som verkligen borde få problem är KD som fick en stor majoritet av sina egna väljare att rösta mot partiets ståndpunkt (inom S var det visst ganska lika). Men det är ju Affe som bestämmer som vanligt så det löser sig nog.”

Och nu hör jag i dag att vår socialdemokratiska finansminister Magdalena Andersson inser att jag faktiskt hade rätt och att hon hade fel. I en intervju med Sveriges Radio säger hon bland annat: – ”Jag själv argumenterade för att vi skulle vara med i euron, jag tyckte då att fördelarna vägde över. Men det måste man säga, flera av dem som argumenterade för att det fanns nackdelar med euron, ja, det har visat sig att en del av de nackdelarna har ju infunnit sig”. Jag vill inte säga att jag känner skadeglädje över att jag uppenbarligen var mer intelligent än vad Magdalena Andersson medger att hon var. Egentligen är det underligt att så få inom Makten insåg att det faktiskt var problem med att så många olika ekonomier befann sig inom samma valutaområde. Som Magdelana Andersson (i dag) säger: – ”Att det kunde skapa problem att det var ett ganska stort valutaområde och att ekonomierna såg väldigt olika ut. Det har visat sig att det har skapats en del problem”, och hon fortsätter med: – ”Det var absolut någonting man såg, men det kanske fick större konsekvenser än vad en del på ja-sidan, inklusive mig själv, trodde då”. JAG HADE RÄTT! Hahaha!

Avsluta gärna dagen med att läsa vad Katrine Marçal skriver på ledarsidan i Aftonbladet i dag under rubriken: EU är som ett trasigt lokomotiv! Det är fult att känna skadeglädje, men jag kan inte låta bli – lite…

Alltid något att glädjas över

Euroälskarna i vårt land har det inte lätt. Frågan är om det ens finns några kvar? Finns det något politiskt parti i dag som förespråkar att Sverige ska slänga kronorna i Östersjön och istället införa Euro-valutan? Ja, förutom Folkpartiet då naturligtvis. Fast dom räknas inte på riktigt! Hur som helst ser jag att Jan Björklund i varje fall har något att glädjas över. Enligt SCB:s undersökning i maj skulle 15,3% av svenskarna ha röstat Ja om det hölls en folkomröstning om svensk anslutning till Euron. Vid förra undersökningen var det ”bara” 13,2% som skulle ha röstat rätt (enligt Jan Björklunds sätt att se det). Med den utvecklingen skulle det finnas en majoritet för ett Ja någon gång 2024 – om Euron finns kvar då?. Antalet som säger Nej Tack har samtidigt minskat från 76,9% till 74,9%. Förändringen är väl ungefär felmarginalen… Nä, det är nog bäst att vi behåller vår Krona istället för att införa fiaskot Euron. Vi ska nog tacka vår lyckliga stjärna för att en majoritet trots allt en gång i tiden tackade Nej. Fast det är ett land som är på gång att byta valuta, Zimbabwe. Den Zimbabwiska dollarn ligger nu på 35.000.000.000.000.000 för en amerikansk dollar. I varje fall för några dagar sedan. Om det tillkommit en nolla sedan dess kan jag inte uttala mig om. Det ska väl utläsas som 35 biljarder om jag inte forskat fel. Miljon är sex nollor, Miljard 9 nollor, Biljon 12 nollor och Biljard 15 nollor. Sedan kommer Triljon, Triljard, Kvadriljon osv. Dom där britterna har lite andra namn…

Surprise, surprise

Det händer att man läser saker som gör att man blir förvånad när man läser det. I dagens Helsingborgs Dagblad skriver den förre Moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson om Grekland och Euron. Och för att komma från en Moderat politiker måste jag säga att det är ytterst insiktsfullt skrivet. Rubriken är: ”Att evigt jaga överskuldsatt är bara destruktivt” och går ut på att det nog trots allt är bäst om Grekland får lämna Euron och sedan skriva av sina skulder. A-M Pålsson utgår ifrån att det vänsterradikala Syriza kommer att vinna det kommande valet i Grekland. Och dom vill omförhandla den grekiska jätteskulden. Man resonerar som A-M Pålsson, dvs det finns inga förutsättningar att kunna betala tillbaka. Precis som företag som blivit så skuldsatta att dom inte kan betala och även i dag privatpersoner kan få sina skulder nedskrivna så måste även länder kunna få detta gjort. Trots påpekanden från officiellt EU-håll om att Euro-medlemskap är ”för evigt” och ”oåterkalleligt” så instämmer A-M Pålsson i Angela Merkels konstaterande att det nog inte är en realistiskt syn på saken. Dessutom har ju inte Euron blivit den succé som förespråkarna hävdade (och en del fortfarande hävdar). Sanningens ord: – ”Fem års krishantering har lärt oss att Euron inte blev den succé som förväntades. Istället har den blivit till ett ekonomiskt och politiskt sänke för hela EU” är ju riktigt insiktsfulla. Det är vad jag har sagt hela tiden, och det känns riktigt underbart att läsa en moderat politiker erkänna detta. Det känns skönt att se att svenska folket säger Nej till Euron, hur mycket än Jan Björklund tycker annorlunda. Han är ganska ensam!

Olika tolkning av demokrati

I lördags hade jag lite tyckeri om läget i Grekland, som ju i motsats till oss i Sverige får ett nyval till Parlamentet. Formellt handlar detta om att man inte kan enas om att välja ny president, men grundkonflikten handlar egentligen om den ekonomiska politiken för att komma ur den ekonomiska kris som Grekland befinner sig i. Det finns många faktorer som ligger till grund för Greklands kris, En av dessa är att landet tvingats föra en ekonomisk politik som försämrat ekonomin istället för att förbättra den eftersom man måste föra samma ekonomiska politik som alla andra Euro-länder. Det blev för Grekland fel! Sedan har ”stödåtgärderna” för att rätta upp de problem som skapades snarare skapat ännu större problem. Nu finns det krafter i Grekland som tycker att Grekland ska lämna Euron så att man kan föra en egen ekonomisk politik lämplig för det ekonomiska läge som gäller just då i Grekland. Men på den punkten har man från EU nu gjort klart att det kan Grekland glömma. En gång Euron – alltid Euron. – ”Ett euromedlemskap är oåterkalleligt” konstaterade EU-kommissionens talesperson Annika Breidthardt i ett uttalande i dag. Detta uttalande är något som vi länder som inte infört Euron ska hålla i minne. Så länge vi har kvar vår egen valuta har vi också kvar valfriheten. Har vi en gång valt att avskaffa vår demokrati och valfrihet så har vi gjort detta ”för evigt”. – ”Ett euromedlemskap är oåterkalleligt”. Avskaffar vi vår egen valuta avskaffar vi också var valfrihet och demokrati.

Jan Björklund är inte ensam

SCB har offentliggjort en ny undersökning om vår inställning till Euro-valutan. Och denna nya undersökning av hur vi skulle röstat om det var folkomröstning i dag visar att Jan Björklund faktiskt inte är ensam i sin fascination för detta ganska misslyckade projekt. Om vi hade hållit folkomröstning i dag skulle faktiskt hela 13,2% av svenskarna ha röstat för ett avskaffande av Kronan och införande av Euron i Sverige. Det är alltså mer än Euro-älskaren Jan Björklund som fortfarande tror på projektets välgörande inverkan på Sverige. 76,9% av svenskarna skulle sagt Nej Tack. Jag förstår varför Euro-älskarna inte är så aktiva med att kräva en ny folkomröstning just nu.