Kategoriarkiv: Högeralliansen

Drygt halvvägs

» Vem vill dansa med vem?

Vi är lite drygt halvvägs på mandatperioden. I dagarna har både Annie Lööf och Nyamko Sabuni uttalat sig om Centerns och Liberalernas inriktning inför nästa val. För Annie Lööf är ju inte situationen så prekär. Hon kan sitta lugnt i båten och sitta nöjt medan Socialdemokraterna för hennes politik. För Nyamko Sabuni är det mer panik som gäller. Liberalerna har parkerat rejält under 4%-spärren och det finns inget som tyder på någon förbättring i opinionen.

Nyamko Sabuni har dragit slutsatsen att detta beror på samarbetet i Januariöverenskommelsen och gör vad hon kan för att distansera sig från denna. Hon vågar inte klart ut bryta överenskommelsen men gör allt fler antydningar om att det inte kan bli tal om någon fortsättning efter nästa val.

Den här Högeralliansen finns inte längre

Nyamko Sabunis problem är ju dels Liberalernas läge, frågan är om partiet är kvar i Riksdagen efter nästa val. Dels handlar det ju om att vi vet inte hur valresultatet ser ut efter nästa val den 11 september 2022. Januariöverenskommelsen var ju inget som något parti hade lovat innan valet. Överenskommelsen var en följd av ett valresultat som inte gav någon vinnare i valet. Det var helt enkelt mycket svårt att bilda en regering som inte skulle röstas ner av en majoritet i Riksdagen. Den Högerallians som såg ut så här en gång i tiden fanns inte.

När man hör en del debattörer i dag uttala sig kan man nästan tro att Centern och Liberalerna faktiskt föredrog ett samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet framför ett samarbete med Moderaterna och Kristdemokraterna. Problemet var ju att Högeralliansens fyra partier misslyckades med att få en majoritet! Skulle Ulf Kristersson försökt bli statsminister med stöd av M+C+L+Kd så hade han helt enkelt blivit nedröstad. Ulf Kristersson var nästan villig att plocka in Jimmie Åkesson och Sverigedumokraterna också i det samarbetet. Detta hade Centern och Liberalerna lovat sina väljare att inte gå med på. Alltså blev det till slut istället Januariöverenskommelsen. Det alternativ som återstod förutom detta var ett extraval.

Nu har Nyamko Sabuni gått ut och antytt att det inte blir någon fortsättning på Januariöverenskommelsen och hon öppnar upp för ett samarbete med Moderaterna och Kristdemokraterna (och Sverigedumokraterna…) istället. Vilket i så fall tyder på att hon dels redan nu vet hur valet går 2022 och dels nu klart deklarerar att Liberalerna inte längre säger Nej till att bli beroende av Sverigedumokraterna. Ulf Kristersson och Ebba Busch har ju redan gjort klart att dom inte längre har några invändningar mot en sådan konstellation.

Själv tycker jag att man ska vara väldigt försiktig med att ”lova” något INNAN valet är gjort. Vi vet faktiskt inte hur det går. Vi vet inte vilka majoriteter det kan finnas. Det är egentligen ganska naturligt att M + Kd + L och även C innan valet deklarerar att deras målsättning är att få en majoritet och kunna skapa en Högeralliansregering. Något annat vore underligt och egentligen en sensation. Men, vi är långt därifrån just nu att detta blir möjligt. Det ska ske mycket i väljaropinionen för att de fyra Borgerliga partierna i Högeralliansen ska ha en chans att få en majoritet. Så troligtvis står vi där igen när valet är färdigt 2022. Hur ska vi nu få ihop en regering?

Det här är den nya Högeralliansen

Ulf Kristersson och Ebba Busch har ju gjort klart för sina supportrar att dom nu accepterar att även ta med Jimmie Åkesson i samarbetet. Men räcker detta till efter valet för att få ihop en majoritet? Som det ser ut nu är det ju mycket tveksamt. Fortsätter dagens utveckling så är ju Kd:s och Sd:s tapp större än vad M har i uppgång. L verkar vara villiga till att ingå i denna Brunblå sörja. Men som opinionen ser ut i dag så skulle detta inte heller räcka till för att få en majoritet. Om dom ens är kvar i Riksdagen?

Då kommer vi till Centern. Annie Lööf har ju också gått ut i dagarna och spekulerat och förklarat Centerns inställning. Efter Ebba Buschs hårda angrepp mot Centern och infogandet av Sverigedumokraterna i Högerblocket är jag mycket tveksam till om Centern är villiga att ingå i denna konstellation. Möjligen om Sd utesluts. Men då räcker det troligtvis inte till för att få majoritet.

Vad som händer i väljaropinionen är alltså helt avgörande. Det handlar väldigt lite om Liberalernas vägval eller acceptansen att ta med Sverigedumokraterna i något samarbete. När valet 2022 har hållits kommer vi troligtvis att se nya långa förhandlingar och talmansrundor. Partierna får anledning att fundera över vilka löften dom gett sina väljare om vilka konstellationer dom kan tänkas acceptera. Därför tror jag att Annie Lööfs inställning faktiskt är den riktiga. Man går till val på sin egen agenda. När valresultatet är färdigt får man se med vilka partier man kan tänkas kompromissa sig fram till en helhetslösning.

Kan de fyra Högerallianspartierna få ihop en majoritet så är detta den troligaste utvägen. Kan de Rödgröna få majoritet så blir det troligtvis en sådan lösning som blir den troliga lösningen. Men inget i dagens opinion tyder på att det slutar så. Alltså kommer vi troligtvis att vara tillbaka i ruta ett igen. En ruta där M+Kd+Sd hoppas få med även L. Om dom finns kvar? Men jag tvivlar på att C ställer upp på en sådan lösning.

Har vi tur slipper vi Liberalerna i Riksdagen efter valet. Om Nyamko Sabuni tror att ett närmande till den Brunblå sörjan med M+Kd+Sd ska rädda Liberalerna så tror jag att hon har fel. Har vi ännu mer tur kanske vi till och med kan slippa Kristdemokraterna? Deras nedåtgående trend har hållit på ett tag och kan mycket väl fortsätta. Hur ser en majoritet ut efter det?

Läs:
Sabuni tror inte på nytt januariavtal. – Helsingborgs Dagblad
Lööf ångrar inget – januariavtal med S var rätt. – Aftonbladet
M och KD stärker samarbetet med SD – och Sabuni gläntar på dörren M och KD stärker samarbetet med SD – och Sabuni gläntar på dörren. – Dagens ETC

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Lycka till

Jag tänkte jag skulle ge er en chans att spela Alfapet. Ni får en massa bokstäver här under. Kan ni skapa ett ord med alla bokstäverna? Den som lyckas ska få en minnesplats! Jag har alltså plockat ut lite aktuella nyhetsnotiser och försökt fundera över vad det egentligen innebär. Lycka till!

¤ Fimpar slänger rökare fritt omkring sig. Under ett par dagar har frivilliga plockat 14.000 fimpar på några gränder i Gamla Stan i Stockholm. – ”Vi är ute efter att erbjuda rökarna ett nytt beteende, det börjar gå överstyr. De kan inte fortsätta att slänga fimparna på marken,” så säger arrangörerna. Jag är pessimist. Det är uppenbart att tobaken skadar hjärnan och gör rökaren hänsynslös!

¤ Åt rätt håll. Enligt polisens statistik så skedde det 2017 färre bombningar och skjutningar i Malmö än året innan. 2018 skedde det ännu färre. Och än så länge i år så fortsätter antalet bombningar och skjutningar att minska. Fast så låter det inte när politiker försöker ta poäng på folks rädsla. Då ökar farorna. De faror som ökar är döden i trafiken och på arbetsplatserna.

¤ Massmördare. Aftonbladet ägnar i dag fyra sidor åt en av de värsta massmördarna vi haft i Sverige. Det är 25 år sedan som militären Mattias Flink berusad, svartsjuk och deprimerad sköt ihjäl 7 personer i Falun med sin egen militära AK5:a. Det var alltså ingen invandrare som man hade kunnat tro med tanke på att han sköt ihjäl helt oskyldiga människor som kom i vägen.

¤ En annan militär berättar Aftonbladet om i dag som misstänks för att ha agerat hallick åt sin sambo som han tvingade till prostitution. Medan han själv satt i TV och kommenterade svensk säkerhetspolitik tvingades sambon sälja sextjänster till svenska näringslivstoppar och höga militärer. Samvete? Moral?

¤ Det händer att jag skäms. Min erfarenhet av svensk asylpolitik genom arbete på Migrationsverkets Förvar är att detta inte bara präglas av mänsklig asylpolitik utan tyvärr lika mycket av signalpolitik. Jag har på Förvaret träffat personer som jag är glad över att dom utvisas från Sverige, men också personer där jag skämts för svensk asylpolitik.

¤ Alliansen kan krossas – igen, gråter Göran Eriksson i Svenska Dagbladet. Det är regeringens kommande utredning av den kommande asylpolitiken som oroar Göran Eriksson. Men Göran behöver inte vara orolig. Högeralliansen kan inte krossas mer än den redan är. KD och M har anslutit sig till SD:s rädsla.

¤ Sara Netanyahu (Benjamin Netanyahus hustru) erkänner att hon missbrukat den israeliska statens pengar. Och har lovat att betala tillbaka slantarna. Hon erkänner för att slippa ställas inför domstol. Nu väntar vi bara på att maken Benjamin Netanyahu ställs inför skranket för korruption.

¤ Östergötland ska få ett nytt munkkloster. Två stycken till och med. Det första blir tydligen i Motala. Jag undrar om Sverigedumokraterna i Motala kommer att skriva en motion om att förbjuda religiös klädsel på offentlig plats?

¤ Cyberattacker är väl något som vi förknippar med ryska nättroll. Nu ser jag att USA ska satsa mer på just cyberattacker för att på så sätt kunna slå ut t.ex. rysk kraftproduktion och kraftdistribution. Skulle man inte kunna utrusta Trump och Putin med varsin handkontroll och så kunde dom spela något blodigt dataspel mot varandra istället över nätet?

¤ Blondinbella kallar hon sig inte längre. Isabella Löwengrip lämnar nu Sverige och det svenska språket. Hon ska flytta till New York för att satsa på att bli världens mäktigaste näringslivskvinna. Det måste kännas skönt att slippa det usla svenska näringslivsklimatet där det inte går att tjäna några pengar och istället få uppleva det amerikanska himmelriket istället. Lycka till!

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Sönderfallet

Inbördeskriget inom den tidigare Högeralliansen fortsätter med oförminskad kraft. Nästan dagligen kan man läsa om nya nålstick och förnärmade uttalanden. Vi som står utanför och tittar på kan inget annat än njuta medan denna Moderatstyrda allians sakta tar död på sig själv.

Alliansfritt

Det mest intressanta i denna uppluckring är oförmågan från de aktuella parterna att se något annat än att allt är ”dom andras fel”. Centerpartiet är förvånade över att Moderaterna inte vill förstå att Centern hela tiden redan innan valet gjort klart att man skulle inte ställa upp i en regering som var beroende av aktivt stöd från Sverigedumokraterna. Samtidigt verkar man själva inte begripa att deras egen oförmåga att ge klara besked under förhandlingarna starkt bidragit till problemen.

Liberalerna är i ungefär samma situation. Dom lämnade innan valet samma besked. Ingen regering som är beroende av Sverigedumokraterna – punkt! Eftersom Liberalerna var den minsta parten så hade dom ju inget annat att göra än att vänta på Centern. Något som uppenbarligen Liberalerna straffats för, men inte Centern. Jan Björklund lämnar nu över till andra att reda ut.

Kristdemokraterna verkar i varje fall på kort sikt vara vinnaren på kalabaliken. I varje fall på den sidan av barrikaderna. Ebba Busch Thors utveckling till hela Sveriges mysiga batongfarmor har i varje fall på kort sikt varit bra för utvecklingen av partiets sympatier. Men en dag måste väl ändå batongsympatisörerna genomskåda Livets Ords bluffen.

Högeralliansens rest i badtunnan

Sverigedumokraterna sitter bredvid och väntar på att sympatisörerna ska ansluta sig medan Moderaterna och Kristdemokraterna blir allt mer villiga att börja samarbeta. Men, jag tror faktiskt att Jimmie Åkesson är lite oroad över att siffrorna över sympatisörer inte stiger. Istället fortsätter sverigedumokratiska politiker att trampa i klaveret lika regelbundet som regnvädren passerar vårt land. Istället verkar en hel del SD-sympatisörer vända sig till Kristdemokraterna istället på grund av Ebba Busch Thors batongretorik. Det upplevs väl som lite mer rumsrent.

Ulf Kristerssons löfte

Hos Moderaterna verkar Ulf Kristersson snart få panik. Han lyckades inte bli statsminister som han drömt om. Högeralliansen som skulle göra honom till detta håller på att helt rämna. Partiets väljarbas fortsätter att krympa. Och på många håll vägrar partiet lokalt att lyda och närmar sig på många håll istället den Sverigedumokratiska retoriken. Min gissning är att Ulf Kristersson är utbytt innan nästa val. Han har inte gjort sig känd för att göra succé i sina tidigare uppdrag (varken politiskt eller privat) och har nu ännu ett misslyckande som vi kan lägga till listan. Hans Donald Trump-liknande yttrande att Högeralliansen var störst efter valet visade ju bara att han inte kunde räkna – heller.

Hur vi ska tolka det faktum att moderata Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson nu lämnar tidningen och blir presschef hos Kristdemokraterna vet jag inte. Men, det är väl ännu ett exempel på flykten från Moderaterna. Hans jobb på moderata Svenskan tas över av näringslivets lobbyorganisation Timbros utsända i ledarredaktionen, Lydia Wålsten. I dagens ledare tar hon i varje fall klar ställning. Rubriken lyder: Miljökrav stoppar grön gruvboom på dagens ledare. Det handlar om motståndet mot att börja gruvbrytning på Österlen i Skåne. – ”Somliga skåningar är rädda för att få en gruva på Österlen” skriver Lydia. ”Somliga” skulle jag vilja ersätta med ”de flesta”! Kring det natursköna slättlandskapet Österlen är det nog mycket svårt att hitta någon som sympatiserar med tankarna på att öppna gruvor för att utvinna Vanadin. Men i Lydia Wålstens värld så finns det inget som heter miljöhänsyn om man kan tjäna pengar. Att prata om ”Grön gruvboom” är faktiskt riktigt komiskt.

Vi ser med spänning fram emot framtiden!

2 kommentarer

Under Högeralliansen

Om att anpassa sig

Regeringsproblemet handlar till stor del om hur mycket de svenska Högerpartierna (Moderaterna och Kristdemokraterna) ska anpassa sig till Extremhögerns (Sverigedumokraterna) retorik. I sina försök att locka in Centern och Liberalerna i fållan försöker Ulf Kristersson hävda att man INTE tar hänsyn till Sverigedumokraterna. SD är välkomna att stödja Högeralliansen hävdar man. Men vi kommer inte att anpassa oss till SD:s retorik. Vill dom inte stödja Högeralliansen så står det dom fritt att stödja de Rödgröna istället – om dom nu tycker att det är bättre. Ungefär så säger Ulf Kristersson.

Fungerar detta?

Den nya HÖGERalliansen

Här nere i Syd kan vi se att Moderaterna (och Kd) på många håll redan valt sida. Den Sverigedumokratiska sidan! I Sverige kan vi också se hur Ebba Busch Thor allt mer valt en retorik som passar som hand i handske med Sverigedumokraternas. Uppenbart skiner nu hennes rötter i den kristna sekten Livets Ord igenom.

I våra grannländer som Norge och Danmark har vi kunna se hur retoriken från ”de etablerade” partierna anpassats till SD:s bröder och systrar där. Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti har där släppts in till Maktens grytor. Samtidigt som de andra partierna i en allt mer ökad utsträckning har anpassat sin politik och sin retorik till sina populistiska samarbetspartners.

Både Moderaterna och Kristdemokraterna är i EU-Parlamentet medlemmar av samma politiska grupp, Europeiska Folkpartiet, EPP. Gruppen för de högerkonservativa partierna. En annan medlem i den partigruppen är Ungerska Fidesz. Det parti som under ledning av Victor Orban håller på att avskaffa demokratin i Ungern med en antisemitisk och rasistiskt politik. – ”Grattis till Viktor Orban och Fidesz för den klara segern i det ungerska valet. Jag ser fram emot att fortsätta att arbeta för gemensamma lösningar på europeiska utmaningar” gratulerade EPP:s ordförande Manfred Weber Victor Orban till valsegern förra året. Ett val som väl ingen mer än Victor Orban och möjligen Vladimir Putin ansåg vara demokratiskt. Snarast är det många inom EU som anser att det är dags att införa olika former av sanktioner eller bestraffningar för Ungern som inte längre är en värdig medlem av EU.

I Spanien är Spaniens högerparti Partido Popular på väg att acceptera kraven från det spanska Francoanstrukna partiet Vox för att få deras stöd. – ”Gällande lag som straffbelägger kvinnomisshandel och manligt våld i familjen måste bort” kräver Vox och Partido Popular är villiga att gå dom till mötes. Det vore ju värre att Socialisterna i Spanien får makt. Då gör det inte så mycket att man tar bort straffbeläggandet av kvinnomisshandel. Det handlar alltså om att anpassa sig till Extremhögern.

I Tyskland släppte den tyska högern in Adolf Hitler till makten. Snart hade han hela makten!

Problemet för Ulf Kristersson är att om han distanserar sig för mycket från Sverigedumokraterna och inför Annie Lööf och Jan Björklund förbinder sig att inte ge Jimmie Åkesson något som helst inflytande så kommer Jimmie Åkesson att beordra sina skaror i Riksdagen att säga Nej till Ulf Kristersson. Den avvägningen för Ulf Kristersson blir svår och med tanke på spåren av hans tidigare eskapader så tvivlar jag på att han lyckas.

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Högeralliansen – Allians på dekis

Hur många är det som tror på att Högeralliansen fortfarande lever? Officiella företrädare för de partier som uppges ingå i Alliansen hävdar visserligen fortfarande att Alliansen existerar. Nästa minut är kritiken mot dom andra i alliansen intensiv. Istället är det nästan så att flera av partierna håller på att gå itu på mitten. Främst gäller detta väl Moderaterna som har delats upp i en SD-vänlig falang som tillsammans med den ”nya” betonghögern i Kristdemokraterna som Ebba Busch Thor styrt partiet mot ser Sverigedumokraterna som det stora hoppet och Socialdemokraterna som det stora hotet. Inom Moderaterna är det bland annat Moderaternas Skånedistrikt som kommit att symbolisera den moderata högervridningen. Skånedistriktet har, trots kraftiga protester från Moderaterna centralt, sanktionerat flera moderata samarbeten med Sverigedumokraterna i skånska kommuner. Av detta framgår dock inget på deras hemsida som är den vanliga centralt producerade sidan. Men, vi hittar också ett antal moderata debattörer på det som så vackert kallas ”sociala medier”. Debattörer som ofta för fram en syn på verkligheten som gör att man undrar om dom verkligen är moderater eller är sverigedumokrater som glömt ändra partibeteckning. En sådan är Rebecca Weidmo Uvell vars långa blogginlägg åtminstone får mig att inte orka läsa färdigt. En annan är moderatpolitikern Ann Heberlein och den kanske mest kända, Hanif Bali, som ju en period av partiledningen tvingades att sluta twittra efter ett antal rejäla övertramp. Hans löfte att hålla sig borta höll dock inte så länge.

Högeralliansen

Men, vi har också ett ”hat” från Moderaterna och Kristdemokraterna mot Centern och Liberalerna i allmänhet som man inte tycker är solidariska mot Högeralliansen. Center-hatet kallar centerpartisten Fredrik Federley fenomenet. Enligt stora grupper inom Moderaterna så är M störst i Högeralliansen, alltså får dom andra partierna i Alliansen foga sig efter vad Moderaterna tycker. Och dessa höger-moderater (av någon kallade fiskmås-moderater) ser alltså Sverigedumokraterna som en allierad och Socialdemokraterna som ett stort hot. Efter Ebba Busch Thors högergir av Kristdemokraterna ställer dessa villigt upp på den synen. Medan alltså Annie Lööf och Jan Björklund i Centern och Liberalerna istället ser Sverigedumokraterna som ett inte rumsrent parti och en form av hot mot demokratin. Sedan vill dom inte heller ”underordna” sig Socialdemokraterna. Som en följd av detta alltså stiltje i regeringsförhandlingarna. Fast jag börjar allt mer undra om inte Annie Lööf håller på att satsa på att själv bli statsminister för en liten minoritetsregering med eventuellt Liberalerna och kanske Miljöpartiet.

Familjebråk

Moderaternas utspel om att lägga fram en egen Moderat budget till Riksdagen är en sådan fråga som splittrar Högeralliansen. Som i så många andra frågor får utspelet stöd från Kristdemokraterna. Detta medan att Centern och Folkpartiet tycker att man ska avvakta en ny regering innan man börjar ställa olika budgetar mot varandra. Den sittande Övergångsregeringen måste ju lägga fram en budget. Men det är en budget som inte får innehålla kontroversiella förslag. Men det måste finnas en budget så att statlig verksamhet kan fortsätta att existera. I USA har man ju ett system där det i princip kan bli stopp om inte budgeten går igenom. Helt plötsligt kan pengarna utebli till offentliga verksamheter som då får stänga ner. Men Moderathögern vill alltså ha bråk i Riksdagen, och hoppas naturligtvis att Sverigedumokraterna ska stödja en sådan Moderat budget istället för den övergångsbudget som Regeringen är ”tvingad” att lägga fram. Allt för att markera och hålla temperaturen uppe.

Moderaterna håller dessutom på att få en inflammerad debatt inför EU-valet. I dag har Moderaterna tre representanter i EU-Parlamentet, Anna Maria Corazza Bildt, Christofer Fjellner och Gunnar Hökmark. Ett valresultat som sågs som ett fiasko. Nu har Fjellner och Hökmark meddelat att dom inte ställer upp för omval. Och samtidigt har Moderaternas valberedning petat Anna Maria Corazza Bildt från den nya listan. Detta trots att hon vill fortsätta och påpekar att hon var den av kandidaterna vid förra valet som fick flest personkryss. Maken Carl Bildt ställer upp för hustrun och är förundrad över hur partiet behandlar hans fru. Jag har naturligtvis inga synpunkter på vilka kandidater som Moderaterna sätter upp. Men det känns lite konstigt att peta en av tre kandidater samtidigt som de andra två hoppar av. Det hela är troligtvis bara ännu ett exempel på hur splittrat Moderaterna är.

Sverigedumokraternas framgångar, allra helst i Skåne, har ju också skapat ett problem för Moderaterna. Skånedistriktet har som jag sagt sanktionerat att Moderaterna ute i de skånska kommunerna upprättar samarbete med Sverigedumokraterna. Något som kritiserats skarpt från partiet centralt. Men, det är faktiskt inte i alla skånska kommuner där SD hade framgångar som Moderaterna ställer upp på samarbete med Sverigedumokraterna. I min egen hemkommun slutade det hela i tre block i Kommunfullmäktige. Där det största blocket som består av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tar hand om styret. Detta medan två jämnstora block, Sverigedumokraterna och Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna utgör opposition. Uppenbart är att den styrande minoriteten hoppas på att kunna skapa majoriteter i samarbete med det M-styrda blocket i enskilda frågor. Så här uttryckte en av de ledande centerpartisterna det med: – ”Med de personförändringar som har skett i M tror vi, att det blir lättare att komma fram till enhälliga beslut för kommunens bästa.” Vad han hänvisar till är M:s ledande tidigare politiker Pontus Pålsson som uppenbart var intresserad av ett samarbete med Sverigedumokraterna men som efter ett antal polisanmälningar om hot tvingades lova att avgå. Om han gjort detta formellt än är jag dock tveksam till. Något som kan hota mini-alliansens samarbete.

I grannkommunen Klippan ser jag i dag att man kommit överens om ett samarbete mellan Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet. Den gamla åstorparen Hans-Bertil Sinclair från Moderaterna ska tydligen bli kommunalråd. I Klippan gjorde Sverigedumokraterna ett bra val och blev största parti. Jag undrar om man från Skånedistriktet helst hade sett att Moderaterna i Klippan hade samarbetet med SD? Det var i Klippans kommun som invandrarföretagaren Darka Pervan skulle bygga en golvfabrik i Östra Ljungby. Ett samhälle där SD fick 40% av rösterna. Darka Pervan (som invandrat från Kroatien) drog sig ur. Han kunde inte tänka sig att placera fabriken i ett samhälle där synen på invandrare, som han själv är, är den som Sverigedumokraterna står för.

För övrigt kan vi ju konstatera att de Sverigedumokratiska avhoppen och uteslutningarna kommit igång ordentligt efter valet – i sedvanlig SD-tradition. Jag har redan konstaterat att Stefan Borg som moderater och sverigedumokrater kommit överens om skulle bli kommunalråd i Hörby tvingades avgå innan han ens valts. Trots försök att skylla på att alla hans övertramp skett som privatperson och inte som politiker blev till slut pressen för stor. Istället blir nu Cecilia Bladh (SD) kommunalråd. Hennes första uttalande blev att hon inte vågade gå ut ensam i Hörby. Vilket fick Polisen att påpeka att brottsligheten i Hörby minskar. Men det är den här rädslan som gjort SD framgångsrika. Nu läser jag att sverigedumokraten Lennart Strand i Älmhult (precis norr om den skånska gränsen) nu utesluts ur partiet efter sina hatiska övertramp. Sedan läser vi om den sverigedumokratiska riksdagsledamoten Patrick Reslow som också hotas av uteslutning (att bli utköpt…) efter sina mindre lyckade redovisningar av räkningar till Riksdagen. Det är helt enkelt för många tveksamma kvitton. Patrick Reslow lämnade strax före valet Moderaterna och gick över till Sverigedumokraterna…

Visst är politik både roligt och tragiskt?

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Snart får man bekänna färg

Nu är vi snart framme vid den tidpunkt då våra politiska ledare måste bekänna färg. I dag står det klart att Sverigedumokraterna kommer att stödja ett moderat förslag till talman. Eftersom man från de fyra partierna i Högeralliansen ville frångå tidigare principer när det gällde att tillsätta talman så förslog därför Socialdemokraterna att man gemensamt skulle diskutera tillsättande av talmän. Några sådana samtal ville dock inte Moder.. f’låt Högeralliansen skall det vara, höra talas om. Dom föreslog sin kandidat, Andreas Norlén. Gratistidningskung som tidningen Fokus kallar honom. En tvättäkta moderat är han tydligen i varje fall. Inget samlande namn för svenska folket, men kanske för högern. Socialdemokraterna svarade med att nominera sin egen kandidat, Åsa Lindestam. Hur som helst har nu Sverigedumokraterna deklarerat att dom kommer att stödja den moderata kandidaten. Vilket innebär att han kommer att väljas.

Björn Söder kliar sig i huvudet

På så sätt räknar troligtvis Sverigedumokraterna med att Moderat… f’låt Högeralliansen kommer att stödja SD:s kandidat till andra vice talman, Björn Söder. En av dessa sverigedumokrater som har för vana att prata öppet om sin något förvridna syn på vår värld och därför lite då och då trampar i klaveret. Bland annat Vänsterpartiet har ju deklarerat att dom inte anser att Björn Söder är lämplig att få fortsätta som talman. Vänsterpartiet nominerar därför en egen kandidat, Lotta Johnsson Fornarve. Nu ska det därför bli spännande att se hur valet till andra vice talman går. Högeralliansen har tidigare meddelat att man kommer att lägga ner sina röster. Har man nu förhandlat med Modera… f’låt Högeralliansen så att SD röstar på den moderata kandidaten mot att Högeralliansen sedan röstar på SD:s kandidat?

För det är ju så att för att Högeralliansen ska vinna en omröstning så måste Sverigedumokraterna aktivt rösta för Högeralliansens kandidat. Lägger man ner sina röster så vinner de Rödgröna eftersom det Rödgröna blocket är större än Högeralliansen. Vad omröstningarna om talman på måndag kommer att visa är ifall Högeralliansen består av fyra partier (M + C + Kd + L) eller består av fem partier (M + Sd + C + Kd + L). När sedan den nya gemensamma stora Högeralliansen dagen efter med största sannolikhet avsätter Stefan Löfven som statsminister får vi nästa bevis för att Högeralliansen har vuxit till fem partier och att därmed Annie Lööf och Jan Björklund har kapitulerat.

Den nya stora Högeralliansen

Lokalt här i Åstorp är resultatet nu också klart. Den slutliga kontrollräkningen gjorde att Sverigedumokraterna förlorade ett mandat till Moderaterna. Socialdemokraterna är därmed ensamma störst med 10 mandat. Sverigedumokraterna får 9 mandat och Moderaterna får 6 mandat. En koalition M + Sd får alltså fortfarande inte majoritet. 15 mandat mot övriga partiers 16 mandat. Socialdemokraterna (som styrt tillsammans med C + Kd) har bjudit in de övriga partierna (förutom C + Kd även L och V) för att bilda en majoritet. Hur det ska gå ihop är dock fortfarande tveksamt.

Räkningen av personröster innebar en förändring på en punkt. Den moderata ledaren här i Åstorp Pontus Pålsson blev nedflyttat av Wiveca Andreasson. Något som kanske kan underlätta skapandet av en något större koalition. Framtiden kommer att visa hur det går.

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Mest förlorare

Valresultatet är ju tyvärr så att alla de tre ”stora” borde vara grovt missnöjda. Stefan Löfven har gjort det sämsta S-valet i modern historia. Ulf Kristersson är den som förlorat mest av alla sedan förra valet. Jimmie Åkesson har totalt misslyckats med målet att bli störst. Han kom inte ens tvåa utan bara trea.

Ledsen

Nu återstår att se hur maktgalen Ulf Kristersson är, om han är villig att sälja anständigheten för att uppnå sitt livs mål.

– ”Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten.”

Den målsättningen från Ulf Kristersson är viktig att komma ihåg.

– ”De inte är svenskar. De passar inte in i Sverige.”

Den synen på andra människor från Jimmie Åkesson är också viktig att komma ihåg.

Nu gäller det om Ulf är villig att köpa Jimmies syn för att uppnå sitt mål?

Det ska påpekas att den allra största förloraren är det svenska folket där nästan var femte väljare valt att rösta på ett rasistiskt, populistiskt nasseinfluerat parti. I Skåne är situationen ännu värre. Här har nästan var fjärde väljare röstat på Sverigedumokraterna i Riksdagsvalet. I Landstingsvalet är det färre, ungefär var femte, och i Kommunfullmäktigevalen lyckligtvis ännu färre. Jag skäms trots detta över skåningarna!

Hur som helst kommer det att bli svårt att få ihop en Regering precis som styren i många Landsting och Kommuner. Det ska bli spännande att följa i hur många Landsting och Kommuner som Moderaterna kommer att omfamna Sverigedumokraterna i kampen om makten.

Den Nya Högeralliansen

I Riket måste Ulf Kristersson känna sig mycket missbelåten över resultatet även om han inte vill erkänna detta. Den Moderata valförlusten är som sagt den största av alla Riksdagspartierna. Man har misslyckats med att få en borgerliga Högerallians som är större än de Rödgröna. Samtidigt som de andra tre Högerallianspartierna nu tillsammans är större än Moderaterna. Eller kommer Annie Lööf och Jan Björklund bita i det sura äpplet och tillsammans med Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson släppa in Jimmie Åkesson i värmen och skapa en ny Högerallians med fem partier?

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Slut på månaden

Jaha, så sitter man då där igen, som man gör varje dag. Det är dags att skriva dagens blogginlägg. Vad ska det handla om? Uppslagen är många i dag, alldeles för många. Så jag får väl börja någonstans.

¤ 1.   Jag fick lite dåligt samvete i går för att ha gjort mig lite lustig över moderaten Tobias Billströms dubbla klavertramp. Men det visade sig vara många som reagerade på Tobias olika utspel. Helsingborgs Dagblad sätter: – På tolv timmar lyckades Alliansen slå i en fet spik i sin egen kista som rubrik på sin kommentar, skriven av Olle Lönnaeus. Svenska Dagbladet är inte mycket snällare med: – Alliansen ägnar sig åt självskadebeteende som Annie Reuterskiöld skriver. Uppenbart är att moderaten Tobias Billström i princip gick ut i Högeralliansens namn med sina utspel utan att först ha kollat med ”kollegorna”. Det visar sig att både Centern med Annie Lööf och Folkpa… f’låt Liberalerna med Jan Björklund inte alls var med på notorna. Vad Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna tycker verkar ingen bry sig om. Har man redan räknat ut dom? Men, man ska inte sparka på den som redan ligger.

¤ 2.   Om Sverigedumokraterna sitter på sin kammare och skrattar är det väl ingen som vet. Hur som helst ser jag att enligt den Mediemätare som Sveriges Radio låtit Sifo ta fram så visar det sig att Sverigedumokraterna är det parti som får mest positiv medierapportering i riksmedia av alla de politiska partierna. Kul för Sverigedumokraterna i varje fall. Kanske är det dags för SD att sluta klaga. Dom lyfts upp av media istället. Det är dags att kritiskt granska partiets politik även utanför invandringsfrågan.

¤ 3.   På en punkt verkar dock tydligen Högeralliansen vara eniga. När man vunnit valet ska Arbetsförmedlingen läggas ner! Sedan ska privata företag släppas in och kunna tjäna pengar på att ordna jobb till de som ändå kan få jobb. Till och med den liberala tankesmedjan Fores tycker att idén är dålig. – ”Privata utförare presterar generellt sett inte bättre. Det är viss övervikt åt att de presterar sämre” konstaterar Lars Calmfors, professor emeritus i ekonomi och en av de ansvariga bakom rapporten. Det är egentligen fascinerande att man från Högeralliansen (inklusive vännerna i Sverigedumokraterna) fortfarande tror att privatisering löser alla problem. Det är snarast så att privatiserings- och upphandlingsvansinne skapar mer problem än det löser. Jag trodde att man på de flesta håll inom högerblocket hade insett detta i dag. Men jag har visst lite fel på den punkten. Det finns mycket att kritisera Arbetsförmedlingen för, men det blir inte bättre av att avskaffa den.

¤ 4.   Dagens Nyheter berättar i dag om den fina skolan Campus Manilla på Djurgården i Stockholm. En prestigeskola med mycket långa köer. Men det går uppenbarligen att få komma in på skolan om man har ”tur” med att ha rätt föräldrar. T.ex. ska unga fröken Estelle Bernadotte börja på skolan. Hon har väl troligtvis anmälts till kön i god tid… Men nu har det visat sig att flera barn till mångmiljonärer som flyttat hem till Sverige gått före i den 8.000 barn långa kön. Skolan har helt enkelt använt en regel som ska göra det möjligt för flyktingar som kommit till Sverige att få platser på friskolor. Som någon så riktigt påpekade, det är väl antagligen skatteflyktingar som fått gå före i kön. Flyktingar som flyktingar! Av begripliga skäl är en hel del föräldrar något upprörda eftersom deras barn inte kommit in på skolan. Fast vi måste ju ha förståelse för de fina skolorna att dom vill garantera att eleverna kommer från fina familjer.

¤ 5.   Det är inte lätt att bli gammal. En kvinna i Sundsvall fick problem när hon fyllde 100 år. Hon fick helt enkelt inte längre vara kund hos Klarna bank. Dom kunde inte avgöra om hon var nyfödd eller 100 år gammal. Datasystemet hade tydligen bara 10-siffrigt personnummer. Så 180630 kan ju liksom både bli 2018 och 1918. Min drygt 97-åriga mamma har lyckligtvis några år till på sig så att företagen ska väl lyckas fixa till dom här problemen tills hon blir hundra. Klarna har tydligen i varje fall löst det nu. Annars tycker mamma att hon inte har så mycket att se fram emot mer än att få brev från Kungen när hon fyller 100. Ett brev som någon tjänsteman på Hovet låter en datamaskin skriva ut, som hon uttryckte det. Dvs inte ens det är något att se fram emot.

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Undrar om det känns hopplöst?

Det politiska läget för det som brukade kallas för Högeralliansen är inte riktigt förmånligt. Situationen för minstingen Kristdemokraterna är ju inte helt idealisk. De flesta väljarundersökningar pekar mot att Kd kommer att hamna under 4%-spärren och åka ur Riksdagen. Folkpa… f’låt Liberalernas läge är inte mycket bättre. Visserligen har ju Major Jan Björklund lyckats gå vinnande ur en strid om partiledarposten, men opinionsläget är ju inte helt idealiskt. Snarast ligger partiet parkerat på historiskt dåliga siffror och inga av Jan Björklunds favoritämnen (mer kärnkraft, mer Nato, mer Euro osv) är ju direkt några kioskvältare i väljaropinionen. Moderaterna som under Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och Anders Borg trodde att man var det nya statsbärande partiet verkar ha tappat både styrfart och flytförmåga. Att Carl Bildt på allvar framfördes som en partiledarkandidat och att man till slut fastnar för Ulf Kristersson visar med önskvärd tydlighet att läget inte är under kontroll. Svenska Dagbladets vänliga beskrivning av Ulf Kristerssons karriär visar tydligt på problemen. När Sveriges Radios Ekot publicerade en mindre inställsam historik över Ulf Kristerssons politiska karriär blev man inom Moderaterna så förtvivlade att SR tvingades ta bort den från nätet och byta ut mot en snällare variant. Den enda som väl egentligen är någorlunda nöjd är väl Annie Lööf och Centerpartiet som nog går och drömmer om att Centern ska återta rollen som borgerlighetens lokförare.

Ledsen

Svenska Dagbladet har studerat hur väljaropinionen sett ut ett år före valet de senaste valen. Inför valet 2006 ledde den borgerliga oppositionen ett år före valet och dom vann ju också valet även om regeringen lyckades förbättra siffrorna lite. Inför valet 2010 ledde den Rödgröna oppositionen ett år före valet men den Borgerliga regeringen lyckades förbättra siffrorna och vinna. Inför valet 2014 ledde den Rödgröna oppositionen ett år före valet och lyckades också vinna även om den Borgerliga regeringen hämtade in lite av försprånget. Ett år före valet 2018 leder för första gången på länge den sittande regeringen och inte oppositionen. Erfarenheten från tidigare val pekar alltså på att om oppositionen inte ens leder ett år före valet så är det kört till valet. Man kan förstå att humöret inte är det bästa inom den s.k. Högeralliansen. Enigheten är samtidigt den sämsta sedan Högeralliansen ”skapades” hemma i Maud Olofssons badtunna.

Dessutom går det ju istället åt fel håll i opinionen. SR:s Ekot låter ju Kantar Sifo göra en sammanvägning av flera olika väljarundersökningar. I den senaste sammanvägningen för september ökar skillnaden mellan de gamla blocken ytterligare. Undersökningen visar inte på några märkbara förändringar, men något förenklat så ökar de tre Rödgröna medan den Borgerliga Högeralliansen och Sverigedumokraterna minskar. Totalt ökar de Rödgröna +0,6 till 41,7% medan Högeralliansen går -0,6 till 37,3%. De eventuella vinnare vi har är Socialdemokraterna som får 29,7% (+0,3), Vänsterpartiet som får 7,5% (+0,3) och Moderaterna som får 16,6% (+0,3). Dessutom får Centern 12,2% (+0,1). Miljöpartiet ligger stilla på 4,5%. Förlorarna är Liberalerna som får 5,3% (-0,5) och Kristdemokraterna som är stadigt parkerade under spärren på 3,2% (-0,5). Dessutom tappar Sverigedumokraterna till 17,8% (-0,4). Feministiskt Initiativ ligger för långt under spärren på 2,2% även om dom ökat +0,3.

Glad

Vi kan konstatera att Socialdemokraterna nu är större än Moderaterna + Centern tillsammans (29,7 – 28,8). Ett val med dessa siffror skulle göra att dagens Rödgröna regering (S + Mp) i Riksdagen skulle bli större än hela Högeralliansen (M + L + C) utan stöd av Vänstern eftersom Kristdemokraterna skulle åkt ut (34,2 – 34,1). En annan spännande jämförelse att notera är att Vänsterpartiet i dag är det klart största av de partier som slåss om femteplatsen. Man är överlägset större än Liberaler, Kristdemokrater och Miljöpartister. Vänstern + Feministiskt Initiativ är klart större tillsammans än Liberaler + Kristdemokrater tillsammans. Vi kan konstatera att det blir ännu mer uppenbart att den kraftiga uppgång Sverigedumokraterna hade under 2014-2015 i princip tog slut i början av 2016. Sedan dess har det stått stilla eller möjligen till och med gått bakåt. Jag har sagt det länge, Jimmie Åkessons drömmar om fortsatt uppgång är just det, drömmar. Sverigedumokraterna har nått sitt maximum. Övriga väljare tycker direkt illa om partiet och skulle inte kunna tänka sig att stödja ett rasistiskt, populistiskt part med rötter i nazismen som man inte ens lyckas dölja så bra.

Jag har upprepat det länge, jag tror vi är på väg mot att få tre block inom den svenska politiken. Ett Högerblock med Moderaterna, Sverigedumokraterna och Kristdemokraterna. Ett Vänsterblock med Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och kanske också Miljöpartiet. Och sedan ett Mittenblock med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Ett sådant block skulle med dessa siffror få en klar majoritet i Riksdagen. Det är inte bra för den politik som kommer att föras. Men det är kanske den parlamentariska lösning som är troligast. Med de siffror som gäller i dag.

Slutligen kan vi notera att Sverigedumokraterna fortsätter att ha lite interna problem. Att Sd är ett teflonparti där inga skandaler egentligen biter har vi ju kunnat notera sedan länge. I den för Sverigedumokraterna så viktiga omröstningen i Riksdagen om misstroendet för Peter Hultqvist hade ju Sverigedumokraterna 47 ledamöter i Riksdagen som kan rösta. Men hela 11 av dessa var frånvarande av olika anledningar. Allt från uppgiven sjukdom. ”Yttre omständigheter”, dvs att man inte ville rösta som partilinjen. Kent Ekeroth har ju ”time-out” och gömmer sig väl i Ungern. Sedan har vi ju Margareta Larsson och Anna Hagwall som inte ens är SD:are längre utan politiska vildar. Men det är väl så att det finns viktigare saker att göra än löjliga omröstningar utan betydelse!

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Ett borgerligt dilemma

Till slut tog, tyvärr, Annie Lööf och Jan Björklund sitt förnuft till fånga. Att fullfölja ett krav på att Peter Hultqvist skulle avsättas i en förtroendeomröstning för en ”skandal” som borgerligheten egentligen själva bär huvudansvaret för hade varit rent trams. Nu står istället Ebba Busch Thor och ett vingklippt Moderaterna ensamma på barrikaderna tillsammans med Jimmie Åkesson. Annie Lööf och Jan Björklund har insett att det inte är en seriös politik medan Ebba Busch Thor och det vingklippta Moderaterna uppenbarligen känner att dom måste visa kampvilja i kampen om de sossehatande väljarna. Jag ”roade mig” med att gå in och läsa på Annie Lööfs Facebook där hon meddelade att Centern inte hade för avsikt gå vidare med en misstroendeförklaring. Det var uppenbart att bland de som var kritiska var det egentligen ett allmänt sossehat och inte sakfrågan som var skäl till en misstroendeförklaring. Undrar hur många som var besvikna sverigedumokrater? Ordvalet tydde på en ganska stor andel. Men är det så, då ska man ju väcka misstroende mot Stefan Löfven. Är den nya Högeralliansens fem partier redo att gemensamt fälla regeringen och istället ta ett eget gemensamt ansvar så ska dom göra det. Centern och Folkpartiet har insett att deras egna väljare inte vill att Annie Lööf och Jan Björklund gör sig beroende av Jimmie Åkesson. Om det riskerar Högerallianssamarbetet så får det vara hänt.

Stefan Löfven

Personligen hade jag, som jag sagt tidigare, gärna sett att Peter Hultqvist fått sparken. En socialdemokratisk Försvarsminister som så uppenbart sitter i generalernas knä och som arbetar hårt för att för att smussla in Sverige i NATO hade jag gärna sett fått sparken. Men det här var fel skäl!

Den stora skandalen är att den tidigare Högeralliansregeringen under Fredrik Reinfeldt drev på hårt för att privatisera IT-driften hos bland annat Transportstyrelsen. Det var så bråttom med att få det hela genomfört att det ju i dagarna avslöjades att man redan under sommaren 2014 medan moderaten Catharina Elmsäter-Svärd var ansvarig minister från den tillförordnade generaldirektören Jacob Gramenius beslutade att frångå säkerhetsreglerna för att hinna med att utlokalisera det hela till IBM. När sedan den nya generaldirektören Maria Ågren tillträtt fortsatte hon på den ingångna vägen. Läs gärna en moderat beskrivning av vad som hänt. Att från seriösa politiker försöka smeta skandalen på Peter Hultqvist visar att det inte rör sig om seriösa politiker. Det visar med tydlighet att ett vingklippt Moderaterna och Ebba Busch Thors Kristdemokraterna är i stor kris. Ebba Busch Thor har ju allt mer börjat medge att man gärna tar makten med stöd av Sverigedumokraterna. Inom Moderaterna är man inte eniga, men kanske börjar den mer hårdföra falangen ta makten. Jimmie Åkesson drömmer om att bli den som tillsätter en borgerlig statsminister, så länge dom lyder honom.

Sverigedumokraterna

Den stora vinnaren på det här är väl trots allt Peter Hultqvist och andra militärkramare. Men även Stefan Löfven har väl stor anledning att göra en rejäl målgest. Förhoppningsvis pekar det på lite mer seriositet på den politiska marknaden.

På tal om målgest. Ett helt annat ämne. Hur många timmar lägger våra professionella fotbollsspelare ner på att träna in en lämplig riktigt maffig målgest? Får dom själva bestämma hur dom ska göra eller är det tränaren och managern som fördelar ut olika målgester? En spännande fråga!

1 kommentar

Under Högeralliansen