Uppblåsta fjanterier

» Idrott utan rimlighet.

Jag tänkte tycka till om något jag inte brukar bry mig så mycket om – idrott. Jag är alltså ingen sportfåne. Sportsidorna i tidningen är de som går snabbast att bläddra förbi (om vi undantar annonser och liknande alltså). Jag har svårt för att förstå mig på den här våldsamma hysterin. Och då menar jag den överdrivna hysterin.

Att jag kom in på dessa tankegångar beror på att jag igår gick en promenad med min son i Helsingborg. Vi passerade då bland annat Olympia (fotbollsstadium) och de andra idrottsanläggningarna som ligger samlade på samma ställe. Om jag har förstått det rätt (som sagt, jag hoppar snabbt över idrottsbevakningen, men kan ju inte undvika att höra och se) så ligger väl HIF i Helsingborg ganska risigt till för tillfället. Det är en ganska rejäl anläggning för ett lag på den nivån kan man säga om man ska vara elak.

Hur som helst var jag tvingad att ta en titt i tidningen för att kolla upp läget och kunde konstatera att HIF i dag ligger placerat näst sist i tabellen så att om man stannar där så blir det spel i Division 3 nästa säsong. Fast det heter det ju inte! HIF spelar idag i den andra divisionen och ligger alltså så att det blir spel i den tredje divisionen nästa säsong. En division som heter Ettan! Den tredje divisionen heter alltså Ettan medan den fjärde då heter Division 2, den femte Division 3 och så vidare. Idag spelar man i det som heter Superettan, vilket alltså är den andra divisionen. Översta divisionen heter Allsvenskan. Och det kan vi väl köpa. Men vad är det för dumheter att den andra heter Superettan och den tredje heter Ettan? Är det för att det ska låta finare? Tramserier skulle jag vilja säga.

Just nu domineras TV-utbudet av ishockey-VM. Vi erbjuds direktsändning med timslånga analyser och kommentarer från experter av matcher som mellan Lesotho – Indien och Uruguay – Sydkorea osv. Ishockey är en sport där huvudhandlingen handlar om att så kraftigt som möjligt knuffa undan motspelaren. Helst så att han krossas mot kantplanket. För att kunna göra det så bra som möjligt får stjärnorna en betalning per dag som motsvarar vad de flesta människor på vår jord har att leva på under ett år. Vilket naturligtvis gör herrarna till bortskämda divor.

De få gånger jag råkar se delar av fotboll på TV så undrar jag vad som är det viktigaste inslaget i träningen. På första plats gissar jag kommer att kunna trilla så övertygande som möjligt och spela upp fruktansvärda plågor att vrida sig i medan man väntar på att domaren ska blåsa för frispark. Sedan försvinner alla plågor. På andra plats i träningen kommer att träna in en så spektakulär målgest som möjligt. På tredje plats i träningen kommer att träna in kondition och förmåga att hantera en fotboll.

För allt detta får även dessa bortskämda divor betalningar som skulle kunna försörja en hel stad i ett år. Men dom använder pengarna till att köpa nya lyxlägenheter, en ny Ferrari eller kanske en Lamborghini. Kanske några Porsche och Mercedes också.

Detta samtidigt som de fascinerade fansen slåss mot motståndarnas fans med basebollträn och skjuter fyrverkeripjäser på polisen. Allt för att hylla sina idoler som likt prostituerade säljer sig till högst betalande lag någonstans i världen. Lag är egentligen fel på den nivån, det handlar om företag. Jag ska erkänna att jag inte själv varit och tittat på fotboll. Något som nog är en sanning med modifikation. Jag tror att jag som barn följt med pappa och tittat på HIF på Olympia. Jag tycker mig minnas att han och hans bror som bodde i Helsingborg ibland gjorde detta och att jag fick följa med någon gång.

Kanske det hela är lite överdrivet, men…

Förbjud skiten

» Kommersiell misshandel.

Mitt intresse för sport är ganska lågt. Jag följer knappt ens pliktskyldigt vad som händer inom Allsvenskan i fotboll t.ex. Vad som händer utanför Sverige har jag noll koll på. Jag vet att HIF ligger risigt till just nu (jag är ju trots allt skåning) men det är ungefär där nivån ligger. Jag har noterat att tjejlandslaget tydligen ska spela semifinal i fotbolls-EM. Och jag har sett att det pågår VM i friidrott. En av de sporter jag överhuvudtaget kan tänka mig att titta på. Men jag offrar inget annat för att få titta.

Mitt sportintresse är alltså mycket lågt. Så det känns lite kymigt att jag är inne på sportområdet och nosar för andra gången på tre dagar.

Älska istället

Hur som helst bläddrade jag igenom Aftonbladets Sportbilaga innan lunch (en sysselsättning där det fysiska bläddrandet oftast tar längre tid än läsandet). Men jag noterade en artikel där någon som heter Stefan Alfelt skriver om MMA och Alexander ”The Mauler” Gustafsson. Vad har MMA och liknande gladiatorspektakel i en sportbilaga att göra?

Det här är inte sport. Det är legitimerad misshandel inför publik. Inom MMA (Mixed martial arts) får man i princip göra vad som helst förutom: ”peta i ögonen, slå/sparka i skrevet, nypas, bitas och dra i håret”. Den som betalar för att se detta måste vara sjuk i huvudet.

All heder åt t.ex. Norge där det tydligen är förbjudet.

Läs:
Karriären över för ”The Mauler” nu? – Aftonbladet Sport
Seger för Hermansson mot Curtis. – Aftonbladet sport

Att vara nationalist

» Ibland känns det bra.

Jag är ingen sporttok. Snarast vill jag hävda att jag är ganska ointresserad av idrott. Då menar jag alltså elitidrott. Jag offrar inget annat för att få sitta vid en TV och titta på idrott. Däremot kan det hända någon gång att jag i brist på sysselsättning vid TV-zappande fastnar och tittar på något. De få gånger det inträffar så handlar det nästan undantagslöst åt fotboll eller friidrott.

Vi är alla svenskar i framgång

Men det hindrar inte att jag till exempel kan glädjas åt svenska framgångar.

Alltså ställer jag upp i hyllningskören och gratulerar Daniel Ståhl till guldet i OS-diskus, en av de verkligen klassiska OS-grenarna. Det blir ju inte sämre av att träningskompisen Simon Pettersson tar silvermedaljen. Dubbelt svenskt i diskus i årets Olympiska spel finns det anledning att fira, det gjorde ju även Daniel och Simon. Ett äkta glädjefirande:

– ”I´m a swedish viking.”
– ”Det har alltid varit en dröm att springa med den svenska flaggan.”
– ”Det är en historisk dag för vårt lilla land Sverige.”

Nu väntar vi bara på Duplantis, forbollstjejer och handbollstjejer och några till.

Den största svenska OS-kvällen sedan Aten 2004. – Svenska Dagbladet
Historisk svensk OS-succé: Äntligen har diskus blivit en svensk nationalgren. – Dagens Nyheter
Bjässarna levererade – nu ser vi ljuset igen. – Expressen
Daniel Ståhl tar OS-guld i diskus – dubbla svenska medaljer. – Aftonbladet

En eloge till KDU

Äras den som äras bör. Om jag igår kände det som lite konstigt att ge en eloge till Moderaterna så känns det nästan ännu konstigare i dag att ge en eloge till KDU. Sedan ska jag naturligtvis erkänna att jag inte har en tillstymmelse till att tro att när Moderaterna inte vill se ”terrorister på våra gator” så avser man högerextremister. Man menar naturligtvis extrema muslimer. Så mitt beröm i går ska naturligtvis ses som en form av satir.

Men, i dag är mitt beröm till KDU faktiskt ärligt! Bakgrunden är en debattartikel i Aftonbladet från MUF:aren Johannes Thernström, som är distriktsordförande för MUF i Blekinge. I sin debattartikel i Aftonbladet argumenterar Johannes för att Fotbollsförbundet ska slopa den regel som säger att medlemmarna i de svenska fotbollsklubbarna måste äga minst 51% av föreningen. Kommersiella krafter får alltså äga maximalt 49%. Det är där som t.ex. amerikanska AEG tillsammans med Zlatan ligger i Hammarby. AEG ägde 49%, men nu fick Zlatan hälften av detta av AEG när han slutade i AEG klubben Los Angeles Galaxy som en del av den ekonomiska uppgörelsen.

MUF:aren tycker att man gott kan slopa regeln som säger att svenska fotbollsföreningar ska vara just föreningar styrda av medlemmarna. Man kan gott släppa in kommersiella krafter i föreningarna utan begränsningar. Det är ingen fördel med att det är föreningar, det kan mycket hellre vara aktiebolag. Det ska bli fritt fram för saudiska oljeprinsar, ryska oligarker eller kanske svenska nätspelsmiljardärer att köpa upp de svenska klubbarna som investering eller lekstuga.

Det är detta som KDU:aren Nike Örbrink, som är vice förbundsordförande för KDU Sverige, protesterar mot. Som Nike så korrekt konstaterar: – ”Moderata Ungdomsförbundet tycks inte veta skillnaden mellan civilsamhället och företagande.”. Allt blir inte bättre för att man kan tjäna pengar på det. Att det är föreningar med föreningsmedlemmar som styr över klubbarna har en principiellt stor betydelse. Att moderater tycker annorlunda är dock inget att förvåna sig över. Folklig makt – struntprat! Pengars makt – himmelriket! Heja KDU! Det känns verkligen konstigt att skriva så, men jag menar det uppriktigt!

Läs:
Ge svensk fotboll en chans att konkurrera. – MUF Aftonbladet debatt
Svensk elitfotboll ska inte vara till salu. – KDU Aftonbladet debatt

Sportfånerier

Jag vill direkt påpeka att jag inte är någon sportfåne. Mitt intresse för sport är mycket lågt. Snarast är det så att jag regelbundet snarast ruskar på huvudet och undrar vad dom egentligen sysslar med. Om det inte handlar om att röra på mig själv alltså. Från dagens media så har jag dock fått några funderingar.

Visst är det så att sportjournalister måste vara de mest kreativa inom journalistkåren. Nu ligger sedan en tid tillbaka nästan all idrott nere, men trots detta lyckas sportjournalisterna fylla hela sina sportbilagor, all sin sändningstid, alla sportsidorna i tidningen. Utan vad som verkar vara några problem! Två helsidor reflektioner om varför en viss spelare togs ut till vänsterback vid fotbolls-VM 1994 är ju en viktig prioritering t.ex. Visst är dom duktiga som lyckas fylla sändningstiden eller sidorna trots avsaknad av aktuella händelser?

Discovery Networks köpte tydligen sändningsrätten till den svenska elitfotbollen för en bra slant. Och så kom Corona innan det hunnit bli något. Så jag kan ha förståelse för att man får panik. Jag såg att det tydligen fått till följd att man bland annat sjunkit så djupt att man sände Hammarbys träning i direktsändning. Finns det inget spännande att visa så får man väl hitta på något att sända. För att göra det hela lite mer spännande så har man tydligen betalt Zlatan 200.000 för att han skulle visa upp sig lite under träningen och sedan ställa upp på en intervju efteråt. Jag beundrar verkligen kreativiteten! Men Zlatans underliga prioriteringar har jag lite funderingar över. Att Zlatan engagerar sig i Hammarby lägger jag mig inte i. Det engagemanget är ju helt uppenbart en del av löneavtalet med Los Angeles Galaxy. Dom har ju samma ägare som även är storägare i Hammarby, Anschutz Entertainment Group. Hammarby är ju inte en förening (som MFF) utan ett företag som ägs av olika företag. I Hammarbys fall alltså Anschutz och Zlatan t.ex.

Sedan har jag en fundering. Finns det någon annan sport än just Speedway där man kan tävla för ett lag i Sverige på måndagen, på onsdagen är man i Polen och tävlar för ett annat polskt lag för att på lördagen vara i England och tävla för ett tredje lag, ett engelskt lag. Inte spelar man fotboll i Allsvenskan på måndagen för ett lag och sedan på torsdagen i Premier League för ett annat lag. Eller något liknande i någon annan sport. Men just när det gäller Speedway har man anställning hos flera lag i olika länder. Är det så dåligt betalt att man måste ha flera jobb? Men det finns väl fler sporter som då kunde vara i samma läge. Men det är väl bara Speedway. Rätta mig om jag har fel.

Hur som helst. Rör mer på er, sitt inte framför TV:n och dega och titta på när andra rör på sig. Ofta överbetalda divor!

Bilden visar er bloggare springande Springtimeloppet i Helsingborg (10 km) 1983. I år skulle det varit 40-års jubileum, men det har blivit inställt pga Corona. Jag har sprungit alla 39 tidigare lopp, vi är en handfull veteraner.

Vem styr?

Det är en intressant fråga som kan ställas inom många områden. Jag tänkte i dag ställa den frågan när det gäller idrotten. Vem bestämmer över idrotten? Är det idrottsmännen (och idrottskvinnorna)? Är det idrottens organisationer? Eller är det helt enkelt pengarna (via TV-bolagen) som styr?

Frågan aktualiseras återigen i samband med att friidrottens Diamond League nu har bestämt sig för att slopa tävlingarna i diskus, tresteg, 3000 meter hinder och 200 meter löpning. Allt för att man ska kunna pressa in tävlandet på 1½ timme istället för 2 timmar. Tittarna bedöms tydligen inte ha tålamod att sitta och titta tillräckligt länge och det accepterar inte annonsörerna. Alltså väljer man att plocka bort några sporter så att det går att pressa in i TV-bolagens tablåer.

Det är alltså inte sporten som bestämmer vad som är lämpligt. Det är TV-bolagen via pengarna som bestämmer. Är det så vi vill ha det? Vad blir nästa åtgärd för att kunna suga ut ännu lite mer pengar? Vilken gren ska slopas eller förändras för att passa TV-mediet? Daniel Ståhl och alla dom andra som nu protesterar har mitt fulla stöd. Jag är inget sportfreak, och tittar väldigt lite på sport på TV. Men just friidrott är något som jag kan tänka mig att titta på. Det händer så mycket olika saker hela tiden.

Vem vill missa möjligheten att få se en ny Ricky Bruch eller Daniel Ståhl i aktion och bli folkkär?

Däremot vägrar jag att titta på slagsmål. Det är inte idrott när syftet är att skada motståndaren. Boxning, för att inte tala om MMA, och liknande blodiga gladiatorspel är inte idrott. Det är blodiga slagsmål för att tittarna ska få se just blod. Förespråkarna kan komma med vilka argument som helst. Men det är inte idrott när det slutliga målet är att slå sin motståndare blodig och helst medvetslös. Men det är pengarna som styr. Det finns uppenbarligen tillräckligt många hyenor som är villiga till att betala för att se blodet stänka.

Läs lite bakgrund:
Det kokar nu, jag är arg och förbannad. – Daniel Ståhl i Aftonbladet
Sporten skakas av nytt dödsfall. – Aftonbladet
Tvingades banta – blev paralyserad. – Aftonbladet

Sven Tycker om idrott

Att jag skriver om idrott förvånar nog en hel del regelbundna läsare. Jag är ganska så rejält ointresserad av idrott. Dagens elitidrott har förvandlats till en penningkarusell som är skadlig. Många idrottsstjärnor är inget annat än överbetalda bortskämda divor. Det är helt enkelt alldeles för mycket pengar involverat. Fusket är utbrett. Dopning för att ta ett exempel. Filmningar i lagsporter ett annat exempel. I många idrotter har jag inget som helst förtroende för eliten.

Alltså följer jag inte heller med i idrottshändelserna. Det skulle inte falla mig in att offra något annat för att sätta mig framför TV:n för att titta på idrott. Dyker det upp idrottssändningar när jag ”slötittar” så slänger jag mig mer eller mindre över fjärrkontrollen. Jag kan tänka mig att titta på t.ex. Friidrott eller Fotboll om jag inte har något annat att göra och om TV:n råkar stå på. Mitt intresse handlar egentligen främst om två saker. Är det nationella tävlingar så kan jag kolla så att inte stockholmslag vinner. Är det internationellt så kan jag ju hoppas att det går bra för ”di svenske”. Men där tar mitt intresse för resultatet i stort sett slut.

Just nu pågår tydligen VM i friidrott i Doha som ligger i Qatar. Bara beslutet att förlägga årets VM här visar att det är inte sporten som styr, det är pengar. Det kan inte ha varit något annat än mutor (legala eller illegala) som gjort att man placerat tävlingarna här. Orimliga förutsättningar. Orimliga kostnader för att bygga upp anläggningar, som uppenbarligen skett med mer eller mindre slavarbete. Det är en klar skandal att man ens placerat tävlingarna här.

De stora påfrestande långdistanstävlingarna som Maraton och Gång får tydligen förläggas till mitt i natten för att det inte ska vara för varmt. Men det är ändå för varmt och fuktigt så jag såg att nästan hälften av damerna i Maratonloppet fick bryta. Inne på arenan får man på konstgjord väg försöka sänka temperaturen. Det står klart att de som beslutat att förlägga tävlingarna här borde få sparken

Men ibland händer det saker som gör att jag inte helt tappar hoppet. Jag läser om försöken på 5.000 meter för herrar. Jonathan Busby från Aruba (för de som inte vet så är Aruba en liten ö i Västindien precis norr om Venezuela) höll på att kollapsa i värmen när han bara hade en liten bit kvar till målet. Detta upptäcktes av Braima Suncar Dabó som kommer från Guinea Bissau (för de som inte vet det så ligger Guinea Bissau i Västafrika söder om Senegal). Så han valde att helt enkelt stötta och nästan bära sin medtävlande i mål. DET är en sportslig insats som jag tycker ska premieras med en medalj av större värde än Guldmedaljen.

Läs mer:
Löparen höll på att kollapsa – fick hjälp in i mål – Dagens Nyheter
Tröttnar totalt – får hjälp över mållinjen – Aftonbladet

Sport = Rent spel? NÄ!

Vill alla ni som litar på idrotten räcka upp en hand! Vill istället alla ni som tror att fusket genom uppgjorda matcher, dopning och annat fuffens är vanligt räcka upp en hand! Allt mer pengar i omlopp inom spelindustrin och vadslagning har gjort uppgjorda matcher och tävlingar lockande. Ett antal skandaler har avslöjats, men mörkertalet är nog mycket stort.

I går avslöjades återigen en dopningsskandal inom skidsporten. Mitt under skid-VM i Österrike slog polisen till. Fem skidåkare ertappades i princip med byxorna nere (två från Österrike, två från Estland och en från Kazakstan). Allt tydligen orkestrerat av en ökänd tysk dopningsläkare. Hur många fler det finns som ännu inte åkt fast lär vi väl aldrig få veta. Litar ni på att de som vinner tävlingarna är rena? Glädjen över ett svenskt stafettguld (före Norge…) kan inte kompensera.

För några dagar sedan fick fotbollsderbyt i Göteborg mellan IFK Göteborg och Gais avbrytas så fort andra halvlek började. Ett gäng ur IFK Göteborgs supportrar hade i förväg smugglat in ett rejält lager med fyrverkeripjäser och annat. Och dom satte (maskerade naturligtvis) igång det hela när andra halvlek började. Matchen avbröts direkt och bland annat Gais målvakt fick en hörselskada av en fyrverkeripjäs. Nu finns det tydligen risk för att IFK Göteborg döms som segrare med 3-0 eftersom Gais inte ställde upp för att spela matchen färdigt dagen efter. Bland annat på grund av målvaktens skada. Vad är det för ”supportrar” som på det här viset medvetet och planerat förstör? Varför reagerar inte andra supportrar direkt när något sådant här händer. Vad är det för sjuka beteenden som lockas fram genom idrotten?

Vem vågar lita på sporten?

Idrottens underliga värld

Jag ska inte påstå att jag är någon idrottsnörd. Snarast vill jag hävda att jag är ganska ointresserad av idrott. Jag skulle inte vilja hävda att jag skulle vara villig att betala för att titta på idrott. Jag offrar inte heller något annat för att titta på idrott på TV till exempel. Det kan hända att jag slötittar på t.ex. friidrott eller fotboll om jag inte gör något annat och TV:n råkar hamna på något sådant. Men det är inte ofta!

Skulle jag t.ex. råka titta på fotboll så brukar jag fundera över spelarna målgester. Hur många timmar lägger man i genomsnitt ner på att träna in dessa gester så att dom sitter bra? Är det tränaren som delar ut olika målgester till spelarna som dom ska träna in eller får dom helt själva bestämma vilken gest dom ska ha? Jag kan också bli fascinerad över fotbollsspelares förmåga att trilla! Ingår detta också i träningen att lära sig trilla på ett så utstuderat sätt som möjligt?

Som ni förstår har jag ett ganska lågt förtroende för professionella fotbollsspelare (och andra idrottsstjärnor) som jag egentligen främst ser som prostituerade, bortskämda, överbetalda divor. Så egentligen är jag ganska glad över att jag inte har så stort intresse för dessa spektakel och alltså inte heller i samma utsträckning deltar i finansierandet av showen.

Det som fick mig att fundera i idrottsliga banor i dag är att jag råkade se en artikel om att man tydligen är på väg att få ett nytt system för vilka som ska åka ur serien till en lägre division i ishockeyn eller vilka som ska ta sig upp till en högre division. Så enkelt som att bestämma att det lag som kommer sist åker ut och det lag som kommer först åker upp kan man naturligtvis inte bestämma sig för. Utan det handlar naturligtvis om att dra ut på spänningen så länge som möjligt och därmed också krama ur så många slantar som möjligt från publiken genom att spela så många matcher som möjligt.

I samband med detta funderar jag också över vad de olika divisionerna / serierna kallas. Hockeyettan som det heter är alltså inte Division Ett. Det är egentligen Division Tre som man kallar Hockeyettan. Men det låter ju lite finare att spela i Hockeyettan än att ”skryta” över att man spelar i Division Tre. Ovanför Hockeyettan hittar vi Hockeyallsvenskan. Men Hockeyallsvenskan är inte heller högsta divisionen. Hockeyallsvenskan är alltså Division Två. Men likadant här, det låter ju finare att spela i Hockeyallsvenskan än att spela i Division Två.

Nä, högsta divisionen heter något så fint som SHL, vilket visst ska betyda Svenska Hockeyligan. Tidigare kallades det tydligen Elitserien, men SHL låter väl ännu finare. Nästan som NHL?

Och på tal om NHL så är det ju något man inte kan komma undan. Mediebevakningen av de svenskar som spelar i NHL är ju större än bevakningen av hur det går i Hockeyallsvenskan eller nästan SHL. Och på tal om NHL, är det någon som kan förklara det här med ”Draft” i NHL. Är det någon form av slavmarknad där ”köparen” bestämmer var en spelare ska spela och bo? Han har tydligen inget inflytande över detta utan har bara att flytta till den klubb som ”draftat” honom.

Nä, idrotten har tyvärr utvecklats till en överkommersialiserad slavmarknad där överbetalda divor slåss om vem som ska tjäna mest pengar.

Idrott förbrödrar

Jo, det heter så ibland. Idrott förbrödrar! Att detta bara är rent struntsnack visar reaktionerna på nätet efter att Sverige i slutsekunderna förlorat mot Tyskland i fotbolls-VM. Inhopparen Jimmy Durmaz, som förorsakade en frispark som resulterade i ett tyskt ledningsmål, utsattes inom några minuter för det ena vidrigare påhoppet efter det andra. De rasistiska vidrigheter, hot mot hans familj och allt annat vidrigt som den Sverigedumokratiska svansen kan komma på vällde fram som dynga. Nu visade det sig att vidrigheterna inte hade så stort stöd från den vanliga svensken så den rasistiska svansen tystades ner av solidariska svenskar. Det svenska laget har ställt upp bakom Durmaz och det svenska fotbollsförbundet har polisanmält hotelserna och påhoppen. Kanske är det så att idrotten förbrödrar trots allt?

Själv undrar jag över hur stor skuld Sverigedumokraterna och dess svans har i att den här typen av vidrigheter släpps lös? Jag är övertygad om att skulden är stor. Jimmie Åkesson har gjort försök att rensa ut de värsta avarterna från partiet i ett försök att bli så rumsrena att man kan bli insläppta i den moderata famnen. Än så länge har han väl lyckats lite si och så med detta. Vi serveras ständigt nya avslöjanden om partiets medlemmar och deras liv på sociala medier på nätet. När det gäller att släppa in Sverigedumokraterna i värmen kan vi notera att Anna Kinberg Batra tidigare och Ulf Kristersson nu darrar lite på målet. Men inom Moderaterna (och Kristdemokraterna…) finns starka strömningar i den riktningen. Inom Moderaternas uppdragsgivare, alltså inom Näringslivet, har stödet för Sverigedumokraterna ökat markant. SD under Jimmie Åkesson har visat sig vara lätta att påverka i rätt riktning för direktörerna. Men verkligheten är ju lyckligtvis den att även om Sverigedumokraterna har ett ökat stöd så är motståndet mot partiet ännu större. En stor majoritet av väljarna vill inte ha något med Sverigedumokraterna att göra. Man vill inte ta i Sverigedumokraterna eller deras svans med tång ens.

Jag fick ett flygblad från den avknoppade svansen till Sverigedumokraterna i dag. Den del av den Sverigedumokratiska svansen som blivit avhuggen av SD:s ledning har ju bildat ett eget parti med namnet Alternativ för Sverige. Trots den stora svenskfixeringen inom det här ”partiet” är ju namnet en import. Alternativ für Deutschland var ju först. Men att man hämtar sin inspiration från Tyskland är kanske inget som förvånar.