Kategoriarkiv: Lobbying

Svenska myndigheter

Pengarna som rullar: Inför valet 2006 skrev Högeralliansen så här: ”Vi ser med oro på att allt fler myndigheter använder en ökande andel av sina resurser åt politisk opinionsbildning och lobbying.” Hur har det då gått sedan nämnda Högeralliansen fick makten? Under de senaste 5 åren har myndigheterna använt en kvarts miljard till just PR-byråer. Om man vill göra det enkelt så är det nästan 300.000 kronor varje arbetsdag. Ett exempel är Strålsäkerhetsmyndigheten som ville berätta om hur bra kärnkraft är och hur duktiga dom själva är. Bara att fotografera våra tre kärnkraftverk kostade 70.000 kronor. Lobbybyrån Intellecta Corporate ville bland annat ha 16.000 kronor för att leta fram en fotograf och att skriva kontrakt med honom. Annars har myndigheten en egen fotograf, Bosse Alenius, som kunde gjort jobbet gratis. Han har ju redan lön för att göra just detta. Man kan snarare säga att pengarna fortsätter att rulla.

Ett annat exempel är Anders Borgs flygresor. Men dom kan vi kanske unna honom. Han är ju i övrigt så duktig på att sköta ekonomin?

FörsämringskassanMyndigheter på dekis: Fast det finns myndigheter som har stort behov av att bli populärare. SIFO:s undersökning av vårt förtroende för våra myndigheter som Svenska Dagbladet skriver om i dag visar att en del har lite jobb framför sig. I den absoluta botten ligger Arbetsförmedlingen med -27 i index, Migrationsverket med -19 och Försäkringskassan med -11. I toppen hittar vi Konsumentverket med +46, Skatteverket med +45 och Smittskyddsinstitutet även dom på +45. Vinnarna sedan förra året är SIDA som ökat med +11 till +19, Strålsäkerhetsmyndigheten som ökat +8 och Energimyndigheten och Försäkringskassan som båda ökat med +7. De stora rasen står just Arbetsförmedlingen och Skolverket med -6 och Riksbanken och Sveriges Domstolar med -5. Sedan tror jag att en del betyg egentligen är lite orättvisa. Jag tror nämligen att många dåliga betyg inte bara beror på en myndighet som inte kan sköta sitt jobb utan ofta lika mycket beror på att våra politiker skapar impopulära lagar. Försäkringskassan kan t.ex. inte hjälpa att Regeringen via Riksdagen beslutat att kraftigt försämra Sjukförsäkringen. Och lika lite kan Arbetsförmedlingen hjälpa att samma politiker beslutat om att försämra A-kassan. För att inte tala om att Migrationsverket inte alltid kan hjälpa att lagarna är som dom är eller (när det är Sverigedemokrater som svarar) att vi har någon form av flyktingmottagande. Däremot visar t.ex. Skatteverkets position i toppen att det går att bli relativt respekterade trots politikerna beslut. Och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan nog inte få så mycket beröm alltid heller.

Gnällande svenskar: Uppriktigt har jag inte riktigt förstått mig på den våldsamma upprördheten över att det numera anses som att även en dator är TV-licenspliktig. Allt fler svenskar har skippat TV:n och ”tittar på TV” via dator eller motsvarande istället. Eller gör båda delar. När jag skriver detta sitter min hustru och tittar på en traditionell TV medan jag har Magine igång på datorn. Och detta är något som blir allt mer vanligt. I stort sett alla hushåll har en TV-apparat. Och av den lilla grupp som inte har en TV tror jag inte det finns många som däremot har en dator, men INTE använder denna för att ”titta på TV”. Ilskan kommer från både etablerade debattörer och mindre etablerade insändarskribenter. Intressant är hur många det är som förnekar att dom har någon TV eller tittar på TV via datorn. Men däremot verkar dom vara mycket upplysta om hur dåliga SVT:s program är. Hur dom nu kan veta detta om dom inte tittar på dom? Tack för SVT och Public Service i allmänhet. Alla program är inte bra, men det finns i allmänhet en tanke bakom. Inte bara att fylla ut tiden fram till nästa reklamavbrott.

Däremot kan det finnas anledning att diskutera om Public Service ska finansieras med en TV-avgift eller via skatten. En sådan lösning skulle vara administrativt billigare och skulle dessutom innebära att alla fick betala. Kanske i förhållande till sin inkomst. Vilka konsekvenser det skulle få för SVT:s och SR:s oberoende från politikerna finns det verkligen anledning att diskutera.

Reformen som göder den svarta ekonomin: Syftet med ROT och RUT är ju officiellt att omvandla svarta pengar till vita pengar. Men samtidigt har det skapat en ny svart ekonomi. Ett exempel är Mockfjärdsfönster som tjänar många tiotals miljoner varje år på att fiffla med avdragen. Och dom är inte ensamma. Och dom verkar ganska medvetna om sitt fiffel. I princip har ROT och RUT blivit en succé, i varje fall för alla villaägare som kan få bidrag från andra skattebetalare till sina tillbyggnader och standardhöjningar. Och välbeställda människor med höga inkomster kan få andra skattebetalare till att betala bidrag till deras fönsterputsning, deras städning eller kanske blandning av drinkar på festen. Och vi som inte har råd att betala någon för detta får ju känna glädjen att i varje fall hjälpa dom som har bättre inkomster med bidrag. Det finns dom som hävdar att fifflet med ROT och RUT är lika stort som den tidigare svarta ekonomin var.

Lämna en kommentar

Under Arbetsförmedlingen, Borg, Försäkringskassan, Högeralliansen, Kärnkraft, Lobbying, Migrationsverket, Public Service, ROT-avdrag, RUT-avdrag, TV

Tillsammans är vi starkare

I Maj i HelsingborgDagens samhällskostnad: Det är 1 Maj i dag. En internationell dag för ALLA att manifestera krav på ett bättre samhälle, solidaritet med de svagare och stöd för demokrati. Runt om i världen har allt från ledare till gräsrötter tagit chansen att manifestera solidaritet med andra och kräva att samhället byggs upp till ett bättre samhälle för alla och inte bara för den starke. Se’n kan man se annorlunda på detta också. Svenska Dagbladet har tydligen låtit Konjunkturinstitutet räknat ut hur mycket en helgdag kostar samhället i utebliven produktion. Och den siffran är tydligen 4 miljarder kronor. ”Prislappen på första maj: fyra miljarder kronor” har man satt som rubrik. Jag undrar om det blir en liknande rubrik i nästa vecka när vi får en ny dag ledigt, Kristi Flygare. Att fira att en viss person för 2000 år sedan flög till himmelen torde kosta lika mycket. Fast jag tvivlar på att Svenska Dagbladet uppmärksammar detta då på det viset. Eller att julen och påsken kostar ett 10-tal miljarder var. Kyrkan kostar många 10-tals miljarder varje år, medan arbetarrörelsen bara kostar 4 miljarder. Bilden visar när Vänsterpartiet i ett underbart vårväder började samlas nedanför Terasstrapporna i Helsingborg.

För övrigt var det ganska spännande att läsa alla kommentarer till artikeln. Det var många frustrerade gamla ”äkta” moderater som vädrade sin förtvivlan över Moderaternas vänstervridning. Det är en grupp som börjar bli allt mer högljudd allt eftersom de Moderata framgångarna uteblir. Så länge den ändrade fasaden var framgångsrik rent opinionsmässigt höll dom tyst och knöt nävarna. Nu börjar dom ploppa upp!

Dagens till salu skylt: Aftonbladet fortsätter sin granskning av lobbyingbranschen. I dag är det dags att avslöja hur gamla folkpartiledaren Lars Leijonborg skryter om hur han mot rimlig betalning kan fixa önskvärda lagförslag via sina förbindelser. Och vi kan läsa om hur ett Lobbyingföretag skryter över att dom på uppdrag av Restaurangbranschen fick restaurangmomsen sänkt. Allt eftersom jag läser Aftonbladets granskning blir jag ännu mer övertygad om att den här branschen MÅSTE regleras och granskas mer.

Dagens självklarhet: Och så ser jag att Barack Obama återigen upptäckt att interneringslägret i Guantánamo på ön Cuba måste stängas. I dag hungerstrejkar de flesta fångar som internerats där. Människor som suttit inspärrade i upp till tio år utan någon form av rättslig prövning. Människor som fortfarande sitter inspärrade trots att dom friats från brottsmisstankar. Koncentrationslägret är en skam för en stat som kallar sig demokrati. En demokrati spärrar inte in oskyldiga människor år efter år. Läs i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och hos Sveriges Radio. Att lägret placerats i den amerikanska militärbasen Guantánamo på Cuba beror på att den verksamhet som bedrivs där strider mot amerikansk lag.

Slutligen ser jag att Uppdrag Granskning i dag ska ägna sig åt den svarta fiffelmarknad som ROT- och RUT-avdragen skapat. I argumenten för skattesubventionerna till de rika sägs att det är för att bli av med en svart marknad. Men i själva verket har det skapat en ny svart fiffelmarknad. – ”Inga pigor åt överklassen – låt dom skura de egna dassen” som jag hörde ett slagord om. Jag återkommer till ämnet i morgon.

Lämna en kommentar

Under 1 maj, Lobbying, Moderaterna, ROT-avdrag, RUT-avdrag, Skattefusk, Skatter och ekonomi, USA

Politisk makt till salu

Dagens Till salu skylt: Aftonbladet hade i går granskat vad våra politiker sysslar med efter det att dom slutat sin politiska bana. Aftonbladet sätter som rubrik Var tredje byter sida, vilket jag känner viss tveksamhet för. Vad det handlar om är att en mycket stor andel av våra avlagda riksdagspolitiker när deras riksdagskarriär är slut går till att jobba för olika lobbyingföretag och liknande. Mest kända är väl Göran Persson som bredvid sin bondesysselsättning är konsult hos JKL. Jag har även berättat om förre försvarsministern Sten Tolgfors som gick direkt in som delägare i Rud Pedersen och numera bland annat hjälper till med att sälja krigsmaterial. Men att använda uttrycket ”byter sida” är ju inte alltid rätt. Att Sten Tolgfors säljer krigsmaterial är väl inte att byta sida? Att folkpartisten Tobias Krantz blir chef på Svenskt Näringsliv betyder väl inte att han byter sida. Han fortsätter att arbeta för samma sida, men på ett annat sätt. Att högerpolitiker börjar tjäna rejält med slantar på att hjälpa Kapitalet kan ju knappast kallas för att ”byta sida”. Och samma sak gäller politiker på den vänstra planhalvan som börjar arbeta för organisationer med sådana intressen är väl inte heller att ”byta sida”. Att förre Miljöministern Andreas Carlgren numera jobbar för tankesmedjan Global Utmaning är väl också att fortsätta på den inslagna vägen, inte att ”byta sida”. Om en Socialdemokratisk politiker går till att jobba för en Facklig organisation handlar väl inte om att ”byta sida”? En spännande lista är alla anställda på Regeringskansliet som på inte allt för många år slutat och gått till olika lobbyingföretag. Med tanke på att det totala antalet anställda inom Regeringskansliet rakat i höjden rejält på senare år så måste ju nyrekryteringsarbetet vara intensivt hela tiden.

Pengar kan användas till mycketDäremot blir man lite tveksam när man läser om förre moderatriksdagskvinnan Christine Jönsson som tydligen har en prislista för vad det kostar att få en motion skriven osv. 50.000 kostade det att påverka politikerna att skriva en viss lag. Och när man läser om hur det går till så har jag bestämt mig för att stödja kraven som säger att det måste finnas en karenstid från det man slutar sitt politiska uppdrag tills man får lov att så uppenbart utnyttja sina kontakter för att mot betalning påverka sina gamla kollegor. POLITISK MAKT TILL SALU är ett uttryck som luktar rejält illa.

Och nästan komiskt blir det när Sten Tolgfors i dagens tidning avslöjas med byxorna nere.

Dagens skiljda måttstockar: Debatten om Mustafa Omar börjar nu lägga sig. Veronica Palm fick sitta kvar i Stockholm, men hennes vice ordförande offrades. Och därför är det kanske dags att göra några slutsatser. En av dessa är att vi har olika måttstockar. Jag känner inte Mustafa Omar. Jag har ingen aning om i vilken utsträckning hans åsikter passar in i det Socialdemokratiska partiet. Men en hel del av kritiken visar i varje fall att vi har olika måttstockar. Flera av de ”tvivelaktiga” gäster som varit inbjudna till Islamiska Föreningen bjöds in innan Mustafa Omar blev ordförande (dåvarande ordförande sitter i dag i Riksdagen för Moderaterna….). Men om en organisation har gäster, måste alla deras åsikter granskas och godkännas innan man moraliskt får bjuda in dom? Får inte Frimärksföreningen bjuda in en gammal rasist för att prata om frimärken? Får inte Bouleklubben engagera en instruktör som varit renlärig maoist? Eller det är bara Muslimska organisationer som måste granska alla gästers tidigare åsikter? Mustafa Omar har fått allvarlig kritik för att han inte i tillräcklig omfattning bedömts tagit avstånd från extrema islamistiska åsikter. Samtidigt har Malmös Ilmar Reepalu kallats judefientlig för att han ansett att Judiska organisationer skulle ta avstånd från de extrema ortodoxa judiska åsikter som är grunden till att Israel som stat fortsätter sin ockupation av Palestinsk mark och fortsätter utbyggnaden av bosättningar på annekterad mark. Varför ska muslimer ta avstånd från ”fel åsikter” medan judar inte krävs göra samma avståndstagande från ”fel åsikter”? Har vi inte helt enkelt sett ett mycket tydligt exempel på ett islamofobiskt samhälle?

Lämna en kommentar

Under Islamofobi, Lobbying, Politikerförakt