Kategoriarkiv: NATO

Mer NATO-rykten

» Tro inte på allt.

Helomvändningen inom olika partier i Sverige när det gäller NATO-medlemskap gick snabbt. Inom Socialdemokraterna gick vändningen så snabbt att alla aktiva S-politiker inte hann informeras. Ungefär lika fort gick det inom Sverigedemokraterna, men där är det Jimmie Åkesson som styr så om partiet byter åsikt för att passa in i den Brunblå sörjan så får det inte så stor återverkan inom partiet. När Jimmie bestämt sig kan man byta åsikt om allt – förutom partiets främlingsfientlighet och rasism. Där är det de andra partierna i den Brunblå sörjan som anpassar sig istället.

Vi behöver inte NATO, men NATO behöver oss

Den turkiska terrorutpressningen mot Sverige och Finland hade man däremot nog inte räknat med, varken i Stockholm eller i Helsingfors. Jag har hela tiden hävdat att hur skandalösa eftergifterna i verkligheten blir lär vi inte märka förrän i efterhand. När det troligtvis är för sent att protestera?

Jag hyser fortfarande en liten förhoppning om att Turkiet i slutändan ska sätta stopp för det svenska medlemskapet. Men, tyvärr tvivlar jag på den utvägen. När det kommer till kritan och det turkiska parlamentet ska slutgiltigt godkänna den svenska och finska ansökan så tror jag att USA och övriga NATO gjort klart för Mr Erdogan of Turkey att man gör säkrast i att rösta JA. Skulle dom fortsätta trilska så får dom själva ta konsekvenser av detta. Jag är nämligen övertygad om att NATO:s intresse av att få åtkomst till svenskt och finskt territorium faktiskt är större en de svenska och finska säkerhetsvinsterna av ett medlemskap. Vid en utökad konflikt mellan USA (NATO) och Ryssland är tillgång till svenskt och finskt territorium direkt avgörande.

Och skulle Mr Erdogan of Turkey trots klarspråk från Washington, London, Paris och så vidare fortsätta att trilskas så tror jag tyvärr att de svenska (och finska) eftergifterna kommer att utvidgas i tillräcklig utsträckning så att Mr Erdogan of Turkey ska kunna utpeka sig som segrare. Tyvärr!

Hur som helst har det dykt upp ett nytt argument för att hålla Sverige utanför NATO. Om ett drygt år lämnar Natos nuvarande generalsekreterare Jens Stoltenberg sin post så det är dags att tillsätta en ny generalsekreterare. En av de som utpekats som möjlig efterträdare är tydligen Storbritanniens nuvarande men snart avgående (sparkade…) premiärminister, Boris Johnson! Hur seriöst vi ska ta lanserandet av honom som kandidat från diverse konservativa politiker i Storbritannien vet jag inte. Förhoppningsvis är det inte allt för seriöst. Trots allt är det en fördel för ALLA, NATO-medlemmar och icke NATO-medlemmar om generalsekreteraren är en seriös och sansad politiker och inte en pajas som BoJo.

Läs:
Boris Johnson kan bli ny Natochef. – Aftonbladet
Boris Johnson tippas som ny Nato-chef. – Dagens Nyheter
Boris Johnson as head of Nato? He’d hate it. – The New Statesman

Lämna en kommentar

Under NATO

Tveksamt betyg för Magdalena

» Men utvisning för Erdogan.

De svenska (och finska) förhandlingarna med Mr Erdogan of Turkey har förts under ett rejält hemlighetsmakeri. Trots mitt stora motstånd mot ett svenskt medlemskap i NATO så har jag stor förståelse för detta hemlighetsmakeri. Jag ska villigt erkänna att jag vid några tillfällen hemfallit åt den mycket elaka tanken att jag hoppas Mr Erdogan of Turkey säger Nej så att Sverige (och Finland) inte kan bli medlemmar i NATO. Jag är dock övertygad om att NATO (och därmed USA) inte hade låtit något sådant hända. NATO:s tillgång till svenskt (och finskt) territorium är viktigare för NATO än vad eventuellt ökad säkerhet för Sverige (och Finland) är för Sverige (och Finland).

Mr Erdogan of Turkey

Nu är dock beslut fattat i den svenska Riksdagen om att vi ska söka medlemskap. Jag tror och sympatiserar så mycket med demokratiska principer att jag får acceptera detta beslut. Även om jag kommer att argumentera mot ett medlemskap även i fortsättningen. Däremot känner jag att stor oro för vad Sverige (och Finland) gått med på för att blidka Mr Erdogan of Turkey. Jag hyser en viss rädsla för att de verkliga eftergifterna (inte bara de som Mr Erdogan of Turkey hävdar) har gått för långt.

Helt uppenbart är att den turkiska definitionen av vem som är terrorist inte är den samma som svensk (eller finsk) definition. Eller överhuvudtaget definitionen i demokratier. Jag håller därför inne med min mest intensiva kritik tills vi får se vad avtalet innebär i praktiken. Inte bara enligt Mr Erdogan of Turkeys tolkning av avtalet. Min gissning är att NATO nu kommer att se till att anslutningsprocessen går så fort som möjligt. När Sverige (och Finland) har slutgiltigt anslutits som medlemmar kan Mr Erdogan of Turkey stå där och kräva vad som helst. Han kan glömma att få något för sin utpressning. Det är från och med nu och fram tills det turkiska parlamentet godtagit den svenska ansökan som är den kritiska tiden. Vad som verkligen kommer att hända får framtiden utvisa. Men, jag förstår kurder i Sverige (och Finland) som känner rädsla. Eller andra med anknytning till turkisk opposition.

Jag må vara naiv, men jag tror faktiskt att Magdalena Andersson verkligen försökt att blidka Mr Erdogan of Turkey utan att i praktiken egentligen lova någonting. Tyvärr såg jag att Ulf Kristersson tydligen uttalat sig och menat att Magdalena Andersson skött NATO-processen bra. Om Ulf Kristersson är nöjd så blir jag misstänksam. Är det så illa?

Slutligen kan vi notera att det nu var Danmarks otur att drabbas av en uppenbarligen psykiskt sjuk kille som börjar skjuta vilt. Än så länge minst 3 döda. Och som sagt, återigen är det uppenbarligen en person med psykiska problem. En ”helt vanlig” dansk som tydligen var medlem i en skytteförening så han hade tillgång till vapen och ammunition. Men med psykiska problem. Nu vet man än så länge inte varför. Men, det är tydligt att även när man kommit fram till varför (som vid olika former av terrordåd) så är det tydligt att det är psykiska problem som är grunden. Alltså, vår vård av psykiskt sjuka är dålig. Både här i Sverige, i Norge, i Danmark och med största sannolikhet i resten av världen.

Läs:
Ulf Kristersson (M) nöjd med regeringens hantering av Natoprocessen. – Sveriges Radio

Lämna en kommentar

Under NATO

Välkomnas in

» Tyvärr.

Så gav sig tydligen hr Erdogan af Turkiet med sig till slut, som väl de flesta experterna hade förutspått. Många experter hävdade att Erdogans invändningar mot det svenska och finska medlemskapet i NATO egentligen handlade om att Turkiet ville ha eftergifter från NATO som sådant och specifikt från USA. Kan vi gissa att det snart kommer ett tillkännagivande att Turkiet får köpa en hel massa moderna stridsflygplan från USA? Som ju USA vägrat att sälja tidigare som straff för att Turkiet valde modernt ryskt luftvärn istället för amerikanskt. Turkiet behöver modernt stridsflyg så att man kan bomba kurder i Syrien, Irak och naturligtvis inne i Turkiet. Sedan kan man ju undra hur Turkiet ska betala för det hela? Den turkiska ekonomin mår vad jag förstått inte särskilt bra.

Vi får hoppas att Magdalena Andersson i varje fall inte gett efter för turkiska påtryckningar som går emot den svenska demokratin. Jag menar då alltså svensk asylpolitik, utvisningar och stöd för demokrati. Det turkiska Erdoganstyret behandlar alla kurder och andra politiska inrikes motståndare som terrorister. Vad vi inte kommer ifrån är att Turkiet idag för krig i både Irak och Syrien mot kurder där och dessutom ju ockuperar en del av Cypern. Hade Turkiet idag sökt medlemskap i NATO är det mycket tveksamt om man uppfyllt de villkor som finns.

Lämna en kommentar

Under NATO

Vem kan man lita på

» Det är inte lätt att hinna med.

När Sverige (och Finland) lämnade in sina NATO-ansökningar fick man nästan intrycket att Sverige lämnade in sin ansökan bara för att Finland gjorde det. – ”Finlands sak är vår” hette det. Nu tror jag dock inte att det var exakt så. De styrande i både Finland och Sverige fick lite av panik pga Putins agerande och samordnade sina kursändringar och bestämde sig tillsammans för att helt byta fot och lämna in sina ansökningar.

När ansökan lämnades in fick man av kommentarer från både NATO och från Sverige och Finland intrycket att man trodde att det här kommer att glida på i rekordfart. Det är bara lite byråkratiska formaliteter och sedan är vi välkomna in. Men, så kom despoten Erdogan i Turkiet på att han ju kunde pressa till sig lite fördelar och förändringar. Det gällde inte bara från Sverige utan troligtvis nästan ännu mer från USA. Sverige är ju inte ensamma om olika former av vapenembargo. Turkiet vill t.ex. köpa moderna stridsflygplan från USA, men USA vägrar. Delvis som ”hämnd” för att Turkiet valde att köpa andra avancerade vapensystem från Ryssland istället för från USA. Ska den turkiska knuten med krav på Sverige kunna lösas, så är det nog USA som sitter inne med lösningen. Skulle Sverige ge efter för utpressning från Turkiet är den verkliga skandalen ett faktum. Det handlar nog om att USA talar om för Turkiet att nu lyder ni, annars… Sedan blir det någon form av papperskompromiss så att Erdogan slipper skämmas.

Intressant är att Finland förklarat att man inte ensamma kommer att gå med utan Sverige: – ”Sveriges sak är vår” heter det i Finland.

En annan spännande utveckling som inträffat är att den svenska militära kapaciteten har vuxit enormt på bara några månader. Innan Sverige sökte medlemskap i NATO hette det från militärivrarna att vi inte hade något försvar alls. Det vara bara en skylt som berättade att fienden var välkommen in. Vi hade rustat ner så mycket att det inte fanns någon försvarskapacitet. Det var hur uselt som helst. Nu har vi sökt medlemskap i NATO och får höra att vi har ett flygvapen av världsklass, det bästa i hela Nordeuropa. Vi har en flotta med U-båtar som är oöverträffad i den här regionen. Tänk att vi fått en sådan militär upprustning på bara några månader. Det är helt makalöst om jag ska vara uppriktig.

Eller kan det vara så att man tidigare bara snackade skit?

För övrigt tycker jag fortfarande att det är fel att överge Alliansfriheten för att ansluta oss till en militär allians. En militär allians som har som medlemmar ett land som ockuperar områden i flera grannländer. Man attackerar kurder i Syrien. Man attackerar kurder i Irak. Man har ockuperat delar av Cypern. Det är därför vi vägrar sälja vapen till Turkiet. Detta land ska vi nu alltså förbinda oss att stödja! ATT vi är välkomna i NATO råder det ingen tvekan om. För NATO är tillgången till svenskt och finsk territorium av vital betydelse. Men för Sverige hade det varit säkrare att ha kvar Alliansfriheten som ger oss rätt att välja sida vid en konflikt. Och, som innebär att Ryssland ser oss som ett mindre hot. Oberoende av hur paranoian spritt sig i Moskva, så ser Ryssland NATO som ett hot. Det är inte en berättigad känsla, men ju närmare de ryska gränserna NATO kommer desto mer trängda och hotade känner man sig i Kreml.

Carl Fredrik Reutersvärds Non-Violence staty i Malmö

Lämna en kommentar

Under NATO

Autobahn in i NATO

» Har drabbats av förstoppning.

Svenska högerpolitiker som under årtionden drömt om att få avskaffa den svenska Alliansfriheten och ansluta Sverige till den USA-styrda militära unionen NATO jublar. Äntligen hittade Putin på tillräckligt mycket dumheter för att tvinga in Sverige (och Finland) under USA:s kärnvapenparaply. Och samtidigt få bjuda in amerikansk militär till Sverige i obegränsad omfattning.

Efter Rysslands fiasko i Ukraina har man med gemensamma ansträngningar lyckats måla upp en nära framtid där Ryssland ska invadera Gotland. Att enda räddningen då är att få garanterad hjälp från USA och andra NATO-stater. Ingen seriös bedömare har dock trott på någon närstående rysk invasion.

Ryssland (och innan det Sovjetunionen) var ingen fredlig demokrati. Grannar som inte lydde kunde aldrig känna sig säkra. Sovjetunionen (och sedan Ryssland) har alltid känt sig hotade av NATO och USA. Jag säger inte att det är ett reellt hot, men i Moskva har man trott sig vara utsatta för detta hot. Alltså vill man ha en buffert mot väst. Sovjetunionen hade Warzsawapaktsländerna som denna buffert. Nåde den stat som inte lydde och som man i Moskva kände att det fanns risk för att man inte längre ville vara denna buffert. Se t.ex. Ungern.

Sedan föll Sovjetunionen samman och Moskva fick omprioritera. Nu blev det istället de forna Sovjetrepublikerna som fick bli denna buffert. Dom fick utgöra Rysslands buffertzon mot angrepp från väst tyckte man i Moskva. Nu kände man i Moskva att Ukraina var på väg att lämna denna roll som buffert. Samtidigt har Ryssland mycket tydligt visat att man är villiga att använda rysktalande etniska ryssar som bor i grannländerna som motiv för militära insatser. Att ”skydda” de ryssar som bor i Ukraina var inte den första gången. Däremot har inte Ryssland (och innan detta Sovjetunionen) gjort sig kända för att militärt invadera andra stater runt om i världen. Det är en annan supermakt som regelbundet ingriper med sin militär i olika stater runt om i världen. Latinamerika och Karibien har av USA behandlats ungefär på samma sätt som Ryssland/Sovjet behandlat sina ”buffertstater”. Nåde den som inte lyder, då riskerar man en styrd militärkupp eller en invasion. Men även på andra håll runt om i världen har USA varit mer än villiga att skicka militär och bombflyg osv. Irak, Kosovo, Libyen är några senare exempel.

Men, någon risk för rysk invasion av Sverige är inte nära förestående. Däremot kanske andra f.d. sovjetrepubliker inte ska känna sig allt för säkra. I de baltiska länderna bor ju t.ex. stora grupper av etniska ryssar. Upp mot 25% av befolkningen i dessa länder är etniska ryssar. En mycket stor andel av dessa lever som statslösa (det kan vara upp mot 20% av befolkningen) eftersom det t.ex. finns språklagar som gör att rysktalande inte får bli medborgare. Detta är garanterat en grogrund för en påhittad konflikt!

Men att t.ex. invadera Gotland är inget lätt projekt. Stora trupper ska föras lång väg över Östersjön där man blir utsatta för svenskt flyg och svenska marinen. Det är ett självmordsuppdrag! Men vi har alla lyckats bli lurade att tro att denna konflikt är nära förestående. Fiaskot i Ukraina har gjort ett sådant framtidsprojekt ännu mer otroligt.

Skulle det däremot utvecklas till en total militär konflikt mellan Ryssland och NATO är risken för att Sverige blir indragna mycket större som medlemmar av NATO än om vi varit Alliansfria. Som medlemmar av NATO blir vi i ryska ögon en utpost för NATO medan om vi varit Alliansfria hade man i Moskva varit tacksamma för att man slipper bekymra sig för Sverige också.

Men, det verkar inte bli något snabbspår in i Nato för Sverige (och Finland). Främst Turkiet sätter sig på tvären. I Turkiet ses alla former av kurdiska aktiviteter som terrorism. Kurderna är ett folkslag som bor i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Men i Turkiet ses alla former av kurdisk nationalism som ett stort hot och dom är därför alla terrorister.

Det var den kurdiska milisen i norra Syrien som slutligt bekämpade IS och trängde bort dom. I dag för därför Turkiet ett krig i norra Syrien mot den kurdiska milisen. Allt som har med kurder att göra eller som är i opposition mot Erdogan i Turkiet är enligt Turkiet terrorister. I dag har inte kurderna i norra Syrien utropat det område som man har kontroll över som en egen stat. Detta är något som Turkiet är livrädda för. Alltså bekämpar NATO-landet Turkiet de kurdiska trupper som hjälpte västvärlden att bekämpa IS.

Skulle kurderna utropa en egen stat kommer Turkiet att hävda att denna stat angriper Turkiet och alltså har då Turkiet rätt att kräva hjälp från övriga NATO. Om Turkiet kräver denna hjälp hävdar NATO-anhängarna att det inte förpliktigar Sverige till något. Om däremot Sverige kräver hjälp av NATO efter angrepp från Ryssland är vi garanterade hjälp hävdar man eftersom NATO där är skyldiga att hjälpa sina medlemmar. Att det är inkonsekvent håller man tyst om.

Hur som helst kräver nu Turkiet bland annat att Sverige (och Finland) ska utlämna oppositionella från Turkiet som finns i Sverige och Finland. Annars blir det Nej från Turkiet och inget svenskt och finsk medlemskap. Det ska bli spännande att följa hur Sverige och Finland ska ta sig ur det dilemmat. Ska vi utlämna personer som kämpat för demokrati i Turkiet för att Turkiet kräver detta för ett ja till svenskt medlemskap i NATO? Eller vad kommer Erdogan att kräva annars?

2 kommentarer

Under NATO

Håll oss utanför NATO

» För säkerhetens skull.

Om nu inte Putin lyckades krossa Ukraina på en vecka som han räknat med så har han, som det ser ut, lyckats med att få NATO att utvidgas och ännu mer omringa Ryssland än vad som gäller idag. Detta i sig är ju verkligen en prestation.

Sven Tycker alltid

NATO-ivrarna som ”alltid” velat slänga den svenska (och finska) alliansfriheten och neutraliteten i papperskorgen har vädrat morgonluft och skyndar sig med att få genomfört ett avskaffande så fort som möjligt medan opinionen är med på notorna.

Det stora argumentet är att det skulle öka den svenska säkerheten. Jag för min del tror faktiskt tvärtom. Men det är inte lätt för vänner av svensk alliansfrihet att komma ut i dagens debatt. Alla argument avfärdas med att man då går Putins ärenden. Vilket ju inte är sant. Men det är viktigt för dessa krafter att driva igenom ett beslut så snabbt som möjligt medan det går.

När NATO-entusiasterna kommer igång får man det till att låta som om Ryssland skulle attackera Sverige nästa vecka. Något som är helt orealistiskt. Jag är fullt införstådd med att de idag självständiga nationer som en gång var en del av Sovjetunionen nog inte ska känna sig allt för säkra så länge Putin eller likasinnade styr i Moskva. Jag tror dock att det ryska äventyret i Ukraina har minskat denna risk. Hotet mot de baltiska staterna t.ex. ska dock inte helt negligeras. Precis som när det gäller Ukraina och andra tidigare ryska övergrepp så gäller det att det i gränstrakterna bor stora grupper ryssar som Ryssland använder som förevändning för en konflikt. I Ukraina var redan tidigare stora områden med rysk assistens lösryckta från Ukraina även om detta inte var internationellt erkänt.

I de baltiska staterna bor det också stora grupper rysktalande ryssar. Grupper som i många fall pga språkregler i sitt hemland (där man måste genomföra språkprov för att bli medborgare) nu lever som statslösa. I Estland och Lettland är omkring 25% av befolkningen ryssar. I Lettland är 20% av befolkningen ”icke-medborgare”, dvs dom bor i Lettland men är inte medborgare och har inte rösträtt och det handlar nästan uteslutande om ryssar.

Den här typen av förhållande kan naturligtvis utnyttjas för att skapa en konflikt. Men den typen av konflikt finns inte med Sverige och Finland. Det finns ingen anledning att befara en rysk attack mot just Sverige eller Finland hur mycket än våra NATO-förespråkande politiker och militärer försöker hävda detta. Den risk för krigshandlingar mot Sverige som finns handlar om ifall en regional konflikt med t.ex. de baltiska staterna utvecklas till en fullskalig konflikt mellan Ryssland och NATO som helhet. Risken för att Sverige blir indraget i en sådan konflikt är mycket större om vi är medlemmar av NATO (och alltså av Ryssland ses som ett direkt hot) än om vi står alliansfria utanför en sådan konflikt.

Skulle en storkonflikt vara på gång kommer Sverige som medlem av NATO att bli en del av det ”hot” som Ryssland ser. Som NATO-land kan vi riskera att bli ett brohuvud för NATO för att få full kontroll över Östersjön. Risken för att vi blir indragna i en sådan konflikt är mycket större om vi är medlemmar av NATO än om vi är alliansfria. Alltså ökar risken för att bli indragna i krig om vi är medlemmar av NATO.

Sven Tycker helt gratis

Ett problem för ett finskt medlemskap i NATO som inte diskuterats är Åland. Åland är ju en ögrupp mellan Sverige och Finland som är en del av republiken Finland. Dock med ett stort självstyre. Och, Åland är sedan mer än 150 år (sedan 1856) en demilitariserad zon. Här får inte finnas några militära styrkor alls på ögruppen. Finland är förpliktigade att upprätthålla denna demilitariserade zon. När Sverige och Finland var enade var ju Ålands ställning inget problem. Omkring 90% av befolkningen på Åland är svenskspråkiga. Åland ligger också närmare Sverige än Finland.

Finland blev självständiga från Sverige 1917. Åland tillfördes då till Finland (genomdrivet av Ryssland). 1918 undertecknade 96% av befolkningen på Åland en petition med krav på att Åland skulle återföras till Sverige. Men, Nationernas Förbund (föregångaren till dagens Förenta Nationer), bestämde att Åland skulle vara en del av Finland men med ett stort mått av självstyre. I dag har de flesta ålänningar accepterat att vara en del av Finland men det finns ett självständighetsparti med representation i den åländska senaten.

Ett argument för ett medlemskap som framförs är att vi då är garanterade militär hjälp vid en konflikt. När vi som är motståndare då argumenterar med att det ju då också innebär att vi är skyldiga att skicka trupper till andra NATO-länder (som Turkiet, USA osv), så hävdar man att vi inte är skyldiga att stötta med just militär. Men om vi inte är skyldiga att stötta, så är ju inte andra medlemmar av NATO skyldiga att stötta oss heller? Men när man kommer så långt i diskussionen så brukar diskussionen rinna ut. Verkligheten är att den paragraf som det hela bygger på bara har testats en gång. Då USA hävdade denna efter terrorattackerna mot USA.

Ett annat argument mot ett medlemskap är att ett medlemskap inte är något man hoppar in i ett år för att sedan lämna igen några år senare om förhållandena ändrats igen. Vi kan alltså inte fatta beslut om att söka medlemskap baserat på kortsiktiga händelser. Om vi söker medlemskap inom den närmaste tiden kan världen verkligen ha förändrats när vi ”äntligen” blir medlemmar. Då har kanske Putin störtats och ersatts av några som inleder en demokratisering samtidigt som kanske Donald Trump blivit president i USA. Tror ni att opinionen för ett NATO-medlemskap är lika stor då?

Att söka medlemskap är inget man gör för att ta hänsyn till tillfälliga händelser och med en liten majoritet i Parlamentet. Det är ett långvarigt beslut som ska tas i mer eller mindre enighet.

För den svenska säkerheten – Håll Sverige alliansfria!

3 kommentarer

Under NATO

Alliansfrihet

» Eller NATO-tvång.

NATO-fanatikerna vädrar morgonluft och vill passa på att i dagens kris knyta Sverige närmare NATO inför ett kommande medlemskap. Ett formellt medlemskap är en lång process. Vi blir inte medlemmar under nuvarande kris i Europa.

Argumentationen för ett medlemskap bygger på att ett medlemskap ”garanterar” hjälp från övriga NATO-medlemmar om vi hamnar i en väpnad konflikt. Detta i motsats till idag när vi inte är garanterade hjälp även om vi kan räkna med det om vi skulle hamna i en väpnad konflikt med Ryssland eftersom det är i NATO:s intresse att Sverige inte hamnar i Rysslands händer.

Det känns lite overkligt att tala om en sådan situation eftersom den är mycket osannolik. Det är snarast så att ett Sverige som medlem i NATO, och alltså i och med det ett brohuvud för NATO mot Ryssland, är en mardröm för Moskva. Det innebär nämligen att NATO har mer eller mindre full kontroll över Östersjön – något som är en mardröm för Ryssland. Det ökar alltså snarast risken för att vi blir indragna i en konflikt.

Att diskutera sannolikheter i ett sådant skede är dock svårt. I varje fall med nuvarande helt oberäkneliga styre i Moskva. Det går inte att gissa sig till något eftersom Putin för närvarande verkar handla helt irrationellt.

Ett NATO-medlemskap gynnar inte oss.

Hur som helst, vad NATO-fanatikerna glömmer att berätta är att ett medlemskap i NATO inte bara garanterar att Sverige får hjälp av de andra NATO-staterna. Det garanterar också att Sverige är skyldiga att hjälpa andra NATO-stater. Garantierna om hjälp är alltså ömsesidiga. Ett medlemskap i NATO innebär alltså att vi garanterar att hjälpa Turkiet, för att ta ett exempel, om landet skulle hamna i konflikt med sina grannstater t.ex. i frågan om en kurdisk stat. Vi garanterar att vi ska ställa upp och hjälpa Turkiet militärt! Det handlar ju om ömsesidiga garantier. Vi garanterar att hjälpa Ungern vid en konflikt. Och så vidare. Vi garanterar att hjälpa ett USA som kanske åter styrs av en Donald Trump! Det handlar inte bara om idag, det handlar om en framtid.

Det här handlar om garantier och handlingar under lång tid framåt. Där vi inte vet vad som händer i olika länder under åren som kommer. Som medlem är vi garanterade hjälp – och garanterar att vi ställer upp och hjälper militärt. Det är ju det en militär allians handlar om. Vi kan inte längre själva bestämma vilken sida vi vill hjälpa eller om vi vill hålla oss neutrala. Det är det som alliansfriheten handlar om. Det är vi själva som ska bestämma, inte någon annan.

Alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Alliansfriheten innebär inte att vi MÅSTE vara neutrala i en konflikt. Men den innebär att vi själva bestämmer över vårt agerande. Den innebär att vi INTE har bundit upp oss att militärt ställa upp för någon annan medlem – oberoende av vad konflikten handlar om.

När nu t.ex. Kristdemokraterna vill diskutera NATO i Riksdagen handlar det om fånig plakatpolitik för att försöka få kortsiktiga politiska poäng. Det handlar inte om att vilja se vad som är bäst för Sverige. Det handlar om att se vad som är bäst för Kristdemokraterna.

Håll fast vid Alliansfriheten. Den har tjänat oss väl och bevarar vår handlingsfrihet! Vi kan hjälpa Ungern – om vi vill.

Läs:
KD begär debatt om svenskt Natomedlemskap. – Kristdemokraterna

2 kommentarer

Under NATO

NATO -Nej Tack

Med jämna mellanrum försöker en ohelig allians mellan militärer och borgerliga politiker argumentera för att Sverige måste ansluta sig till den USA-ledda militäralliansen NATO. Det stora argumentet verkar vara att detta skulle säkra den svenska säkerheten eftersom vi skulle garanteras hjälp när vi nästa vecka invaderas av Ryssland. Än så länge har dock ingen förklarat varför Ryssland skulle vilja invadera Sverige och därmed sätta igång en stor militär konflikt.

Non Violence

Att militärerna gärna vill vara med och leka med de stora pojkarna är egentligen inget att förvåna sig över. Det är ju ett ganska normalt beteende att vilja umgås med de lite tuffare grabbarna. Borgerliga politiker har oftast en något annorlunda agenda. I grunden handlar det om den traditionella rysskräcken i deras fall. Debatten om NATO-medlemskapet är en debatt som vi får leva med, den kommer att dyka upp med jämna (och ojämna) mellanrum. För några dagar sedan argumenterade några av dessa militärnostalgiker och NATO-kramare i Svenska Dagbladet och hävdade att ett svenskt och finskt medlemskap i NATO var ”i fredens intresse. Ett onekligen spännande sätt att argumentera.

– ”Med Finland och Sverige som Nato-medlemmar skulle den samlade västliga krigsavhållande förmågan bli mycket större än i dag” börjar man sina rader med. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att men anser att om Sverige och Finland går med i NATO så minskar detta risken för att den västliga världen går ut i krig! Detta är naturligtvis ett ganska starkt argument för att vi ska gå med i NATO. Genom att tillsammans med Finland ansluta oss stoppar vi NATO från att attackera Ryssland! Bra tänkt Frank Belfrage, Bo Hugemark och alla ni andra.

Några dagar senare svarar den utrikespolitiska analytikern Pär Granstadt på NATO-ivrarnas något förvirrade tankar genom att påpeka att ”Natomedlemskap är bäst som hot”. Vad den gode Pär påpekar är att ett hot från Sverige och Finland att gå med i NATO kan påverka Ryssland så att dom håller sig i skinnet. Men, den dag Sverige och Finland gör allvar av hotet så gör det bara saken ännu värre.

Hur som helst så svarar ännu några dagar senare ett antal intelligenta herrar, Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Ulf Hjertonsson och Krister Kumlin och påpekar att en svensk och finsk anslutning till NATO bara ”förstärker farlig tendens”. Det Blix, Ekéus osv så klokt påpekar är att en svensk och finsk anslutning till NATO ytterligare förstärker den omringning och inneslutning av Ryssland som i Moskva ses som ett hot mot rysk säkerhet. NATO har på senare tid flyttat stora truppförstärkningar till NATO-länder som finns runt Ryssland. Något som Moskva ser som ett hot. Att argumentera för en svensk och finsk anslutning till NATO definierar dessa visa herrar som ”Enögt”. – ”Att Sverige och Finland i detta säkerhetspolitiska läge skulle ansluta sig till militäralliansen Nato vore att öka, inte att minska, spänningarna i vår del av världen” påpekar de visa herrarna.

Ryssland

Som slutsats till denna debatt kan vi alltså slå fast att det bästa vore nog om Sverige (och Finland) behöll sin Alliansfrihet. Den har gjort oss gott under lång tid, och kan nog fortsätta att göra nytta för Sverige. Och omgivningen! Att förbinda oss att militärt stödja Donald Trumps USA, Polen, Ungern, Turkiet osv är ingen bra idé. Inte alls någon bra idé! Hör du det herr Försvarsminister Peter Hultqvist?

Lämna en kommentar

Under NATO

Varning

När en socialdemokratisk minister blir allt för hyllad av borgerliga ledarsidor, debattörer och politiker gäller det att börja bli rejält misstänksam. Allt för ihärdiga hyllningar från den sidan är en mycket tydlig varningssignal om att något inte står rätt till. Nu senast har det blivit aktuellt i samband med att militärlobbyn i Försvarsberedningen kommit fram till att: – ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. En slutsats som ju ska tolkas som att Ryssland med största sannolikhet inom de närmaste åren kommer att genomföra ett oväntat väpnat anfall för att ockupera Gotland. Man skulle också kunna uttrycka tanken att: – ”Ett väpnat angrepp från USA på order av Donald Trump mot länder som röstar mot USA i FN kan inte uteslutas”? Tanken att Donald Trumps repressalier mot länder som inte lyder i FN går så långt är egentligen mycket osannolik. Men… Det är ett ordval som har mycket stor skillnad mot det tidigare nämnda ordvalet från Försvarsberedningen. Margot Wallström använder nämligen Försvarsberedningens gamla ordval: – ”Ett enskilt militärt angrepp mot Sverige är osannolikt”. Det är en avgrund mellan dessa båda förutsägelser. Eller? I HD och SDS är ”Senior Columnist” Per T Ohlsson förtvivlad över Stefan Löfvens inkompetens som inte slår ordförandeklubban i huvudet på Margot Wallström och beordrar henne att stämma in i krigshetsen som Peter Hultqvist, borgerligheten, militärlobbyn och alla de andra krigshetsarna enats om. För det är ju en radikal skillnad mellan ”inte uteslutas” och ”osannolik”. Läs med ett glatt leende på läpparna Peter Fällmar Anderssons förklaring till bakgrunden till dessa båda ord och skillnaden i betydelse. Själv skulle jag vilja hävda att det inte alls är osannolikt att Försvarsminister Peter Hultqvist är mutad av militärlobbyn, kanske kan det till och med inte uteslutas att det är så. Fast jag tror faktiskt inte att det är sannolikt.

Non violence

Om vi ska vara ärliga så vad det hela egentligen handlar om är att fortsätta leta argument för att Sverige MÅSTE söka medlemskap i NATO och rusta upp krigsmaskineriet. För enligt militärlobbyn så kommer nämligen ett ryskt anfall när som helst om vi inte omedelbart kryper in under NATO:s kärnvapenparaply. DÅ, blir det omedelbart återigen ”osannolikt” med ett ryskt överraskningsanfall i motsats till dagens höga risk i formuleringen ”inte uteslutas”. Ja, eller hur vi nu ska förklara det hela. Jag måste erkänna att jag just nu känner mig en aning förvirrad. Men jag är å andra sidan bara en ”Senior Blogger” vid namn Sven O Ohlsson.

Hur som helst har en av våra kommande militära partners, Turkiet, inlett attacker mot kurdiska områden inne i Syrien. NATO-medlemmen Turkiet fäller bomber över kurdiska områden i Syrien som kontrolleras av den kurdiska YPG-milisen. De kurdiska styrkorna i Syrien (och Irak) tillhör de mest framgångsrika i att bekämpa IS terror. Men sådant struntar Turkiet i eftersom man där är livrädda för ökad styrka hos det kurdiska folket som ju vill skapa en självständig kurdisk stat i de områden där kurderna bor. Detta innefattar också områden i Turkiet som den turkiska regimen i Ankara vägrar att acceptera. Istället väljer alltså vår blivande militärallierade att attackera grannlandet Syrien för att bekämpa kurderna där. Detta är alltså ett av de länder som Sverige vid ett medlemskap i NATO förbinder oss att militärt stödja. Fast detta vägrar naturligtvis NATO-älskarna att berätta. Dom berättar bara att de övriga NATO-medlemmarna är förpliktigade att hjälpa oss. Inte att vi är förpliktigade att hjälpa dom andra. Fast det är ju ”osannolikt” att Turkiet begär hjälp från sina NATO-allierade!

För övrigt har Frankrike begärt att FN:s Säkerhetsråd ska sammankallas för att diskutera den Turkiska aggressionen. Något som Sverige stödjer (sammankallandet alltså – inte den turkiska aggressionen). Det senare kan bara ”inte uteslutas”.

Lämna en kommentar

Under NATO

Historielöshet

En av de militärhetsare som regelbundet dyker upp i Svenska Dagbladet är Claes Arvidsson. Hans regelbundna texter mynnar mer eller mindre alltid ut i en slutsats att militären behöver mycket mer pengar och Sverige måste gå med i NATO. Dagens ”ledare” under rubriken Försvarspolitik bland tomtar och troll i Rosenbad är inget som helst undantag. Det här är inte resonemang där man framför fördelar och nackdelar och sedan kommer fram till en slutsats. Det här är istället ett exempel på där man först bestämt vad man ska argumentera för och sedan letar fram alla argument man kan komma på som bevisar att man har rätt. Att det finns argument för motsatsen, sån’t behöver man inte bry sig om.

Svenska Freds

Alltså gör jag på samma sätt, fast tvärtom!

Claes börjar med att hävda att ett svenskt medlemskap i NATO skulle bidra till fred och stabilitet i vår del av världen. Fast jag kan inte på något sätt se HUR han kommer fram till detta. Observera att det alltså inte handlar om att just Sveriges säkerhet skulle öka, utan medlemskapet skulle bidra till fred och stabilitet. Att Ryssland då vet att Sverige tagit slutgiltig ställning för att förvandla Östersjön till ett NATO-innanhav och stänga inne den ryska flottan skulle alltså bidra till stabilitet? Jag vill snarast hävda att en svensk Alliansfrihet (Claes använder ordet Allianslöshet) bidrar till att öka stabiliteten och minska risken för en konflikt. Den svenska Alliansfriheten har istället gjort att Sverige har världsrekord i att hålla sig utanför militära konflikter.

Den svenska Alliansfriheten ger oss en möjlighet att vid en konflikt själva bestämma. Ett svenskt medlemskap i NATO innebär ju i praktiken att Sverige förbinder sig att militärt stödja stater som Turkiet, Ungern, Polen och USA. Ett medlemskap i en militärunion innebär ju att man förbinder sig att hjälpa varandra. Vi kan inte bara vara garanterade att få hjälp, vi garanterar också att hjälpa andra. Claes Arvidsson jämför Alliansfriheten med att tro på Tomten. Jag skulle snarare hävda att tro att NATO-medlemskap skapar säkerhet är att tro på Tomten.

Säg Nej till NATO

Det stora argumentet för det svenska NATO-medlemskapet är naturligtvis den vanliga rysskräcken. Sverige har alltid varit rädda för Ryssland. Det här är en skräck som är äldre än Lenin, Stalin, Krusse, Putin eller vem vi nu vill räkna upp. Faktum är dock att historiskt har det varit vanligare att det var Sverige som anföll Ryssland än tvärtom. Bland argumenten för att bevisa hotet från Ryssland används ofta den ryska upprustningen. Naturligtvis är den ryska krigsmakten starkare än den svenska. Något som ju är självklart. Ryssland är ytmässigt 38 gånger så stort och det bor 14 gånger så många människor. Men den militärmakten ska ”försvara” landet mot många fler och mycket starkare militärmakter. Verkligheten bakom den ryska ”upprustningen” är att bara de båda NATO-staterna Storbritannien och Frankrike tillsammans har en militärmakt som är större än den ryska. Vi ska sedan inte tala om den amerikanska militärmakten…..

Ett annat argument för att slänga mer pengar till generalerna och gå med i NATO är den ryska aggressionen som det heter. Verkligheten är dock den att rysk (och innan det sovjetisk) militär används för att tillvarata Moskvas intressen inom det område som Moskva anser vara deras egen intressesfär. Under sovjettiden alltså Östeuropa (se Ungern t.ex.) och nu handlar det om de forna sovjetrepublikerna (se Georgien och Ukraina). Att säga detta är inget försvar för den ryska politiken, men en förklaring till att Ryssland lägger sig inte militärt i stater utanför denna intressesfär. Det är alltså exakt samma sätt som USA agerar i Central- och Sydamerika och Västindien. Där USA regelmässigt invaderar stater som inte lyder (Grenada som exempel), avsätter folkvalda ledare och ersätter med egna diktaturer (Chile t.ex.). Exemplen är många. Det finns dock en skillnad mellan USA och Ryssland. USA skickar militär till resten av världen också. Invasionen av Irak (som motiverades med en medveten lögn) anses av många vara det som skapat oroligheterna i området). Bombningarna av Libyen som efterlämnade ett laglöst land. Exemplen är många.

Det bästa Sverige kan göra för att bidra till fred och stabilitet i vår del av världen är att fortsätta vara Alliansfria och istället arbeta för avspänning. Arbeta för att de konflikter som finns i området får en lösning. INTE att provocera den ena sidan.

För övrigt blir allt fler övertygade om att den svenska militärens ständiga ubåtsjakter inte har handlat om jakt på ubåtar utan om något annat. Ryssland har under Putin förvandlats till en korrumperad totalitär stat utan någon fungerande demokrati. Å andra sidan har jag ännu mindre förtroende för Donalds Trumps omdöme.

Ryssland

Lämna en kommentar

Under NATO