Kategoriarkiv: Politikerförakt

Var är ni?

» Upptagna politiker!

För mer än två veckor sedan tyckte jag till om EU:s diskussion om att förbjuda användande av ord som ”korv”, ”hamburgare” om varor som inte innehåller kött utan istället vegetariska alternativ till detta. Samma diskussion fördes om olika mjölkersättningar som inte heller skulle få använda ord som ”mjölk” i namnet om det inte var animalisk mjölk.

En diskussion som jag uppriktigt sagt tycker är hellöjlig. Den som ser en korv som heter ”Vegetarisk korv” tar väl för fasiken inte miste! Men EU-Parlamentet tog upp frågan till omröstning. En omröstning som tydligen slutade med ett förbud när det gäller mjölkprodukter men inte när det gäller köttprodukter.

En äkta rød dansk pølse

Jag skrev ett mejl till samtliga svenska EU-Parlamentariker och undrade hur just han/hon röstat i de båda frågorna och hur man motiverade sina röster. Det är alltså mer än två veckor sedan. Jag skickade mina mejl till deras officiella EU-adress som EU-Parlamentet informerar om. Ett av mejlen kom i retur med mottagare okänd men jag skickade då mejlet istället till den officiella adress som det aktuella partiet publicerar.

Efter en vecka hade jag fått svar från 4 av de svenska parlamentarikerna. Dom är totalt 21! Nu efter dryga två veckor är det fortfarande bara dessa fyra som svarat. Övriga har inte hört av sig alls. Det ska påpekas att samtliga fyra som svarat har inte gjort detta personligen utan svaret kommer från deras kansli. Alla parlamentarikerna har ju tillgång till hjälp. Något som jag fullt ut accepterar.

Men som sagt. Fyra har svarat medan de övriga 17 inte har hört av sig.

Tyvärr är detta ett resultat som jag vant mig vid när det gäller att kontakta politiker eller de politiska partierna. Man verkar vara väldigt upptagna med annat än att hålla kontakt med väljare. Jag har kontaktat partier eller enskilda partiföreträdare många gånger i olika frågor under årens lopp. Och den vanliga reaktionen är – Noll! Totalt ointresse! Ibland har jag fått svar efter att ha skickat en påminnelse efter någon månad. Oftast inte. Vid något tillfälle har jag fått svar efter en tredje påminnelse. Men tyvärr är min erfarenhet att politiker och politiska partier är totalt ointresserade av hålla kontakt med väljarna.

Eller är det så att det väller in synpunkter och frågor i en omfattning som gör att dom inte har tid att besvara alla? Kan det vara så att svenska folket är så engagerade att man i tid och otid kontaktar politikerna via brev och mejl med frågor om hur dom resonerar och vad dom tycker?

Jag är ledsen, men jag tvivlar på det senare. Tyvärr befarar jag att politikerna och partierna mellan valen är allt för ointresserade av att bry sig. Om det inte handlar om rena hyllningsmejl alltså.

Det ska kanske påpekas att de fyra som svarat (via sina sekreterare) är de tre från Miljöpartiet (Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren och Jakob Dalunde) och en från Kristdemokraterna (David Lega). Miljöpartisterna anser att förslaget om förbud är helt fel medan Kristdemokraterna inte anser att det är en fråga för EU-Parlamentet. Dessa fyra har alltså röstat Nej till förslagen om förbud.

Övriga 17? Ingen aning vad dom sysslar med. Men besvikelsen från min sida är svår. Jag skickar i dag en påminnelse, så får vi se om det får någon effekt.

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Vem kan man lita på?

Jag tillhör inte de som klagar på att man aldrig kan lita på politiker. Jag tror faktiskt att politiker rent allmänt försöker uppfylla det som dom har lovat. Däremot är jag införstådd med att det inte alltid går som man har tänkt. Man kanske måste kompromissa, förutsättningarna kanske ändras och mycket annat kan hända. Men, jag tror faktiskt att man i allmänhet kan lita på att politiker försöker genomföra vad dom har lovat. Man lovar generellt inte bara för att värva röster. Men, ibland blir jag tveksam! Här är ett par exempel.

Nyamko Sabuni

Den s.k. Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna innehöll många svåra kompromisser för alla inblandade parter. I alla punkterna döljer sig löften där partier verkligen har fått kompromissa med sina samveten. Socialdemokraterna har fått svälja en hel del för att få C och L med på båten. Men, än så länge finns det inget som tyder på att man från S sida tänker bryta vad man lovat. Jag tycker att överenskommelsen nästan innehåller alldeles för många eftergifter till Centerpartiet och Liberalerna för att motivera det hela. Men nu har man från S sida valt att göra en sådan här rejäl högergir. När debatten om julklappar till Sveriges högavlönade elit via avskaffad Värnskatt är som mest intensiv har Liberalerna och Nyamko Sabuni mage att deklarera att dom tänker hoppa av en av punkterna i Januariöverenskommelsen som man alltså kommit överens om för mindre än ett år sedan. Nyamko Sabuni har nämligen förklarat att Moderaterna ska ha vetorätt när det gäller byggandet av nya stambanor för höghastighetståg. Sveriges för tillfället tredje största politiska parti ska alltså plötsligt få införd vetorätt i en fråga där man redan har kommit överens i en stor kompromiss. Hur som helst så är den interna debatten inom Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna stor i frågan. Det finns starka krafter i dom här partierna som tycker att partiledningen är helt fel ute. Hur som helst har vi lärt en sak. Gör aldrig en överenskommelse med Nyamko Sabuni och Liberalerna. Man kan inte lita på dom!

Donald Trump

En annan som vi redan tidigare har lärt oss att vi aldrig ska lita på är Donald Trump! Han har gjort till sitt signum att säga upp avtal som tecknats tidigare. Gör man detta upprepade gånger så blir ju till slut effekten att ingen tar ett avtal med USA och Donald Trump på allvar. Men vet ju att han mycket väl helt plötsligt kan få för sig att säga upp avtalet, allt efter som det passar hans intressen eller nycker. Nu läser vi att Donald Trump bestämt sig för att offra den kurdiska YPG-armén för att gå Erdogan och Turkiet till mötes. Det är just tack vare de militära insatserna från kurdiska YPG som IS kunde besegras i Syrien. I dag håller kurderna tusentals IS-soldater som fångar i norra Syrien. Fångar som västvärldens länder vägrar ta emot. Samma länder som kräver att andra länder ska ta emot brottslingar som dömts i deras länder vägrar nu ta emot sina egna medborgare som begått brott i Syrien. Nu ska alltså USA dra sig tillbaka och tillåta Turkiet att invadera in i Syrien. Donald Trump offrar kurderna som redan offrat sig för oss. Mardrömmen är att en turkisk invasion kommer att resultera i att IS-fångar kommer på fri fot. Slutsatsen är att man aldrig ska lita på Donald Trump och USA. Dom struntar i överenskommelser, sanningen eller moralen. Det är annat som styr.

FY F-N!

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Vem kan man lita på?

I jakten på politiska skandaler är det ibland lätt att man halkar i diket. Vi har ju haft ett antal svenska riksdagspolitiker som avslöjats med att ha milt sagt underliga boendeförhållanden. Boendeförhållanden som resulterat i ytterst förmånliga bidrag från oss andra skattebetalare. Bland annat hittar vi i denna gruppen Moderaternas ekonomiska talesperson Elisabeth Svantesson. Som samtidigt gjort sig aktiv med krav på skärpta straff för bidragsbrott. Antagligen gör hon undantag för riksdagspolitikers bidragsbrott? Och jag har inte sett något utspel från henne om skärpta straff för skattebrott!

Europeiska Unionen

Just nu mest illa ute är väl moderaten Erik Bengtzboe som redan tvingats avgå och nu är föremål för polisutredning för bedrägeri. Men han är ju inte ensam om att ha haft ett rymligt samvete och visat sig vara ytterst kreativ för att bättra på beloppen på bankkontot. Jag vill poängtera att jag faktiskt INTE tror att det här gäller en majoritet av de folkvalda. Jag är övertygad om att de flesta håller sig inom gränserna. Snarast tror jag att de flesta är väldigt tveksamma till att plocka ut ersättningar och så gott det går undviker alla former av affärer och ersättning som ens riskerar att ifrågasättas.

Men det är inte bara de svenska riksdagspolitikerna som ibland ifrågasätts. I Frankrike har bland annat Le Pens parti avslöjats för ytterst tveksamma affärer med bidragen från EU. För att inte tala om bidrag från Ryssland… Diskussionen om EU-parlamentarikernas cirka 49.000 kronor i månaden i bidrag för ”kontorsersättning” är inte bara en svensk diskussion. Det man främst är upprörda över är att parlamentarikerna får de här 49.000 kronor i bidrag för att täcka sina omkostnader utan att dom behöver redovisa hur dom använder pengarna. Det är en kostnadsersättning som betalas ut oberoende av kostnad!

Stoppa undan pengarna i hemlighet

Av den anledningen har det i EU-Parlamentet ställts förslag som innebär att parlamentarikerna ska vara tvungna att i varje fall redovisa vad dom använder pengarna till. De svenska parlamentarikerna från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedumokraterna har konsekvent röstat emot att införa sådana krav. Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna, Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet har mer eller mindre ställt sig positiva till denna typen av krav. Men den enda som än så länge frivilligt redovisar vad hon använder pengarna till är Vänsterpartiets Malin BjörkHemlighetsmakeriet är nästan totalt.

Fast det kan straffa sig att vara öppen också. I sin jakt på att också ha sitt eget avslöjande halkade SVT i diket tycker jag när man avslöjar att Malin Björk också får traktamente. Det är ett traktamente som alla får för sina omkostnader. Det som skiljer Malin från de flesta EU-politikerna är att han bosatt sig i Bryssel för att av miljöskäl inte hålla på att flyga fram och tillbaka varje vecka. Vad SVT ”glömde” att berätta är att det här arvodet får alla EU-parlamentarikerna så fort dom noterar sig som närvarande i Bryssel. Skillnaden är att Malin betalt tillbaka traktamente hon inte använt. Det ”glömde” SVT också att berätta. Och det hade hon gjort redan innan SVT gjorde sitt ”avslöjande”.

Om jag ska vara uppriktig så är jag rädd för att SVT i det här fallet halkat i diket. Dagens Nyheter gör en egen tolkning av det hela. Det är nämligen så att Vänsterpartiet har en rutin där V-politiker som får välbetalda uppdrag skänker en del av arvodet till partiet. För att inte riskera att få politiker som tar uppdragen för pengarnas skull och förhindra att partiets företrädare ska distansera sig för mycket från sina väljare så får dom inte behålla pengarna om dom får välbetalda uppdrag.

1 kommentar

Under Politikerförakt

Min besvikelse ökar

Bara för att möjligheten finns så måste man faktiskt inte plocka ut alla bidrag man kan få ut om man hårdrar reglerna. Allra minst om man redan från början är välbetald och dessutom som politiker ska föregå med gott föredöme. Man har faktiskt ett Förtroendeuppdrag, ett ord som börjar med ”förtroende”. Något sådant finns det inte kvar för en del politiker. I det senaste drevet med avslöjanden hittade vi moderaternas ekonomiska talesperson (som gjort sig känd för att hetsa mot bidragsfusk) Elisabeth Svantesson. Medan familjen med make och son varit skriven i familjens bostadsrätt i Stockholm så har hon själv valt att vara skriven i en sommarstuga på hemorten. Och naturligtvis plockat ut bidrag för extrakostnader pga detta. Att Ulf Kristersson försvarar agerandet och skyller på att reglerna kanske ska ändras räcker inte. Man måste faktiskt inte plocka ut ”tvivelaktig” ersättning. Den betalas inte ut helt automatiskt, man söker bidraget.

Arg

Dagens Nyheter, bland annat, och Expressen till exempel avslöjar ytterligare borgerliga riksdagspolitiker som haft samma upplägg där familjen bor i Stockholm men man har själv valt olika lösningar med att vara skrivna på den gamla hemorten hos föräldrar och liknande. Och naturligtvis plockat ut ersättning för detta. Det rör sig om kristdemokraten Andreas Carlson, som är KD:s gruppledare i riksdagen och dessutom vice ordförande i Justitieutskottet. Det rör sig om liberalen Robert Hannah, som är bostadspolitisk talesperson för Liberalerna. Det handlar om den tidigare centerpartistiska toppolitikern Eskil Erlandsson. Och det handlar om moderaten Pål Jonson som alltså har familjen bosatt i Stockholm men själv är formellt skriven på sin gamla hemort. Naturligtvis passar man på att plocka ut ersättning för ”dubbla boenden”.

Det ska kanske ses som plåster på såren för att man pga sitt politiska uppdrag i Stockholm inte får träffa sin familj som bor i Stockholm eftersom man istället bor på annat håll i landet.

Snälla riksdagspolitiker! Ni ska vara ett föredöme, det är ett förtroendeuppdrag som ni har. Man måste inte girigt plocka ut vartenda öre man har möjlighet till genom att utnyttja diverse ”osanna” påståenden. Ni borde skämmas allihop!

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Våra broilerpolitiker

Vet ni vilken av de svenska partiledarna som verkligen är en broilerpolitiker? En person som ALDRIG haft något annat jobb än att vara politiker? Jo, Sverigedumokraternas Jimmie Åkesson. Han är typexemplet på en professionell broilerpolitiker. Jag tycker att vi alla enas om att göra en insats för att göra honom arbetslös så att han tvingas prova på ett annat yrke en period!

Ingen lyckades väl undgå uppståndelsen när det visade sig att SSU:s ordförande tagit taxi från Folk och Försvar konferensen i Dalarna och ner till Stockholm. Ett korkat beslut av honom, men där jag faktiskt undrar om uppståndelsen verkligen låg i paritet med allmänintresset. I huvudsak var väl det hela trots allt en fråga mellan honom och SSU som förening. Jag undrar hur många av näringslivets höjdare, militära höjdare och andra sorters höjdare som själva tog kollektivtrafiken tillbaka till Stockholm?

Men, på tal om taxiresor, så ser jag gammal statistik som visade att av riksdagspartierna ledde Sverigedumokraterna överlägset taxiligan för några år sedan. Undrar om det gäller fortfarande? Dom hade då verkligen klippkort på taxi. Undrar om det ändrats? Tvivlar!

För övrigt ser jag att ett mycket bra lagförslag är på gång. En karenstid för ministrar och statssekreterare som ska gå innan dom har rätt att gå vidare till välbetalda jobb inom näringslivets lobbyorganisationer och liknande. Det var verkligen på tiden att denna lagen införs. Det är många f.d. politiker / statssekreterare som fått ytterst välbetalda jobb för grupper som varit villiga att betala bra för den kunskap och kontakter som dom tar med sig från de politiska korridorerna. En karenstid är vanlig i många länder.

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Ett vettigt förslag

Sedan ser vi att Civilminister Ardalan Shekarabi vill skärpa upp reglerna för möjligheterna att missbruka den s.k. statsrådspensionen. Att göra en s.k. ”Reinfeldtare” ska inte längre vara möjligt. Att göra en ”Reinfeldtare” innebär att man startar ett mycket lönsamt aktiebolag efter att den politiska karriären nått sin topp. Detta aktiebolag visar sig vara en guldgruva. Men för att kunna ”överleva” så tar man inte ut någon lön från det här företaget. Istället berättar man för sin gamla arbetsgivare att man inte har någon inkomst. Så då får man behålla sin statsrådslön från skattebetalarna. Allt detta medan man fortsätter att bygga upp en rejäl buffert i sitt aktiebolag.

En handfull pengar

Jag vill på det bestämdaste påpeka att jag INTE är motståndare till de ganska generösa statsrådspensionerna. Ett statsråd kan i princip få sluta från en dag till en annan. Det finns ingen uppsägningstid / uppsägningslön och liknande. Alltså har man förhandlat sig till en egen form av ”Arbetslöshetskassa”. Jag klagar inte heller på de löner som betalas ut till politiker på den här nivån. Att vara minister är inte ett jobb med 40 timmars arbetsvecka. Det är att vara tillgänglig mer eller mindre dygnet runt. Det handlar om att ständigt utsättas för mer eller mindre berättigad kritik och förföljelse i media. Det handlar om att många gånger inte kunna vistas offentligt utan att kanske bli påhoppad. Det handlar om att vara ytterst utsatt. Samtidigt som man är en beslutsfattare som i motsvarande typ av jobb inom den privata sektorn oftast betalas med mycket högre löner. Vilket också bevisas av att de ministrar som lägger av med den politiska karriären och går över till den privata sektorn i allmänhet ökar sina inkomster rejält. Men, reglerna ska INTE missbrukas! Att göra en ”Reinfeldtare” ska INTE vara möjligt.

Samtidigt anser jag att många politiker ska ”sitta i karantän” en tid (som måste betalas) innan man får gå från sitt jobb som regeringsledamot till att sälja all den insidesinformation man har till högstbjudande. Man ska alltså, för att ta ett exempel, inte kunna gå direkt från att vara Finansminister till att sälja sina tjänster och kunskaper till jättebanker och finansiella företag – läs att göra en ”Anders Borgare”……

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Vad gör dom se’n?

Fredrik ReinfeldtAftonbladet har i dagens tidning granskat vad alla Högeralliansregeringarnas ministrar sysslar med i dag. Det jag mest funderar över är hur få av dom som fortfarande i dag sysslar med politik. Det är några stycken som sitter kvar i Riksdagen och någon som var nu var kommunpolitiker. Istället verkar det som om uppdraget som minister var en språngbräda till ännu mer lönsamma uppdrag inom Näringslivet och Lobbyvärlden när man ”tröttnat” på att vara politiker. Var det inte roligare än så att vara politiker så att ta ett steg ner i hierarkin, det var inte en tänkbar utväg. Då kan vi ju inte undvika att komma in på ämnet Avgångsvederlag. Ett ämne där jag inte ställer upp på de mest kverulerande åsikterna. Avgångsvederlaget är en form av A-kassa för politiker som blivit ”arbetslösa”. Som minister i en regering kan du i princip få sparken från en dag till en annan. Det handlar inte om någon uppsägningstid eller liknande. Detta gör att jag mycket väl kan acceptera mer ”generösa” regler än för vanlig A-kassa. Dessutom anser jag att det bör finnas någon form av ”karens” som innebär att man inte ska kunna gå från en dag till en annan från att vara högt uppsatt politiker med insyn i mycket till att ta jobb där denna ”kunskap” är mycket värd och ger stora förmåner till den som anställer dig. Alltså anser jag att det är helt naturligt att en politiker inte kan avkrävas att gå direkt från sitt ministeruppdrag till ett jobb för en lobbyfirma. Under denna tid är ett generöst Avgångsvederlag fullt acceptabelt. Men, när politiker som lagt ner stor möda på att ställa krav på arbetslösa, försämra deras ersättning osv inte anser att likartade krav ska ställas på dom själva, då blir jag upprörd. En ”vanlig” arbetslös som ertappas med att jobba och samtidigt ta ut hel A-kassa ligger ytterst risigt till. Och när högt uppsatta politiker som regelbundet väljer att kalla A-kassan för ”Bidrag” och inte ”Försäkring” anser sig ha andra rättigheter än ”vanligt” folk, då tycker jag att måttet är rågat. Läs om f.d. moderaten Fredrik Reinfeldt. Men som sagt, jag ställer inte upp på allmänt gnäll på generösa förmåner för politiker. En minister i en regering har ingen uppsägningstid eller andra trygghetsavtal. Alltså måste Avgångsvederlag vara generösa i början. Även en minister har rätt till försörjning när man förlorat ett val eller en regering ombildats av andra skäl. Men missbruk av försäkringar är lika förkastligt om det görs av en byggnadsjobbare eller en för detta moderat minister.

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Ett gott skratt förlänger livet

Jag ser i ett av dessa reklammagasin om villalivets fröjder som regelbundet trillar ner i brevlådan att nämnda magasin frågat vilken partiledare som man helst vill ha som granne. Och det är faktiskt spännande resultat i den här lite udda opinionsundersökningen. Nästan hälften vill inte ha någon partiledare alls som granne. Fast det framgår inte om detta beror på att man tror att dom alla är otrevliga grannar eller om det beror på att man inte vill ha en kändis som ständigt bevakas som granne. Hur som helst så har i varje fall en majoritet trots allt valt någon som granne. I toppen på popularitetsligan ligger Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt med vardera 11%. Följd av Jonas Sjöstedt och Gustav Fridolin med 10% vardera. Dessa 4 ligger i en klass för sig. Dom följs av en ny grupp bestående av Göran Hägglund, Annie Lööf och Jimmie Åkesson med vardera 6%. Och i den absoluta botten hittar vi Jan Björklund. Bara 3% vill ha honom som granne. Mer än tre gånger så många svenskar vill ha Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som granne jämfört med Folkpartiets Jan Björklund! Kan det vara så att dom gissar att Jonas är solidarisk och delar med sig medan Jan ska betygsätta allt. Från gräsklippning till ansning av fruktträd och putsning av fönster?
<P>

Lämna en kommentar

Under Politikerförakt

Mer om politikerförakt

Börja med att titta på det här klippet på YouTube. Sedan ska jag gå vidare och berätta om vad det har med politikerförakt att göra. Har ni tittat färdigt? Vad ni får se är rivningen av klocktornet vid Norra Station i Stockholm. Något som tydligen inte var allt för populärt, men det skedde ändå. Om jag läser händelsebeskrivningenkorrekt så sades det först från politikerna att klocktornet skulle bevaras, eller i varje fall bara flyttas. Men så plötsligt bara revs det hela och allt rivningsmaterialet schaktades bort. Och då hade det ansvariga stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (Moderat) en något märklig ursäkt: – ”Ingen av stadens förvaltningar kan hjälpa mig med tornet! Jag kan inte bara säga åt en förvaltning att ta hand om det”. Det är ju inte det vi har politiker till? Det är inte våra valda politiker som bestämmer, dom bara… gör vad då? Hur som helst slutade det hela med att Stockholm fick köpa tillbaka teglet, det som gick att få tag på, och sedan bygga upp klocktornet på nytt. Bland annat har man alltså köpt tillbaka de gamla handslagna tegelstenarna – för 16 kronor (!) styck, totalt nästan 1,5 miljoner stycken. Så där omkring 12 miljoner kostar det skattebetalarna att återställa vad som revs ”av misstag” för att politiker ju inte kan lägga sig i vad tjänstemännen bestämmer? Eller? Det här är sådant som verkligen blåser under politikerföraktet i vårt land!

Lämna en kommentar

Under Moderaterna, Politikerförakt, Stockholm

Vem kan man lita på?

Låt kriget rosta bortSatsa på fred istället: Det finns fortfarande några som försöker stå med båda fötterna på jorden när den värsta rysskräcken slår till. I Aftonbladet skriver Martin Aagård och poängterar fascistoida nazisters inflytande i det ”nya” Ukraina. Något som stora grupper ”rysshatare” inte vill se eftersom alla som är fiender till Ryssland måste vara våra vänner. Men rent allmänt fortsätter krigshetsen och rysskräcken att frodas överallt. Aftonbladet berättar också om en ”kyrkogård” för gamla rostiga stridsvagnar från det forna Sovjetunionen som står och rostar bort i Ukraina. Själv tycker jag det är positivt att 100-tals stridsvagnar står och rostar bort istället för att användas för att förstöra och döda. Men det verkar inte Aftonbladets reporter tycka. Gläd er istället!

Vem kan man lita på: I dag presenterades årets Förtroendebarometer, som görs av Göteborgs Universitet. Denna mäter svenskarnas förtroende för olika aktörer. Och det är naturligtvis spännande läsning för en statistiknörd som er bloggare. Som vanligt hittar vi Public Service i toppen. SR i toppen och SVT på andra plats. SVT och SR är naturligtvis stolta, och det ska dom också vara. Övriga i toppen är Universitet/Högskolor, Systembolaget, IKEA, Volvo och Amnesty. I den absoluta botten hittar vi Twitter, Expressen, Sverigedemokraterna, Arbetsförmedlingen, Kristdemokraterna, Centern, Aftonbladet, TV3, Migrationsverket och Facebook. De stora vinnarna från förra året är H&M, SAS, Telia Sonera och Röda Korset. Medan de stora förlorarna är Sjukvården, Regeringen och Moderaterna. En intressant vinnare under en följd av år är Facket som nu passerat t.ex. Kungahuset, Svenska Kyrkan och Moderaterna, som istället har en nedåtgående trend under en följd av år. 2010 ledde M över S med 55% mot 32% mätt i förtroende. I dag har Socialdemokraterna passerat och ligger på 36% mot Moderaternas 33%. Vi kan också notera att Miljöpartiet (32%) och Vänsterpartiet (22%) numera ligger högre än alla Moderaternas stödpartier där Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centern ligger tillsammans rejält i botten med bara 11-12%. Det här är spännande tabeller och diagram som en nörd som jag kan sitta och njuta av i timmar.

Framsteg i Moderat kriminalpolitik: Alla är värda en ny chans, även grova brottslingar kan återetableras. Förhoppningsvis resonerar man så inom Moderaterna sedan en man som sitter inburad sedan ett år tillbaka nu blivit invald i Lerums Kommunfullmäktige för Moderaterna. Mannen är dömd till 4½ års fängelse för grov ekonomisk brottslighet. Nu har den något kriminella moderaten en bra tid kvar på sin dom så han hinner väl aldrig utnyttja sin plats i kommunfullmäktige. Eller han kan kanske få permission? Hur som helst tvivlar jag på att han sätts upp på Moderaternas nya kommunfullmäktigelista så problemet är ju faktiskt löst för Moderaterna i Lerum helt automatiskt efter nästa val.

Mer om den svenska dopningskandalen: I dag berättar Aftonbladet om hur NHL hotade och tvingade Tre Kronor att lägga all skuld för avslöjandet av Nicklas Bäckströms dopning på IOK. Om inte Tre kronor gick till våldsamt angrepp så skulle NHL se till så att det inte blev några NHL-spelare i Tre Kronor i fortsättningen. Att Nicklas Bäckström knaprat dopingklassad medicin som är indragen i Europa men mycket vanlig bland hockeyspelare i NHL var inte skandalen. Skandalen var att IOK inte gillade det hela. Återigen står det klart att den stora skandalen var Tre Kronors reaktion. Och nu har vi förklaringen! Fast NHL dementerar förstås. Mitt förtroende för NHL har inte ökat. Minska kan det knappt.

För övrigt undrar jag om det inte är dags för Calle Str… f’låt Bildt att sluta leka diplomat och utrikesminister. Tycker han det är kul att resa runt i världen och Twittra och Blogga klokheter så kan han göra det på egen hand, men inte för mina skattepengar. Han har väl tjänat tillräckligt med slantar på rysk gas och olja så han kan ha råd med detta ändå? Annars får han väl leva på sin pension. Fast han kanske inte gillar att han ju då kommer att straffbeskattas som alla andra pensionärer? Byt ut Carl Bildt! För övrigt har jag aldrig fått någon klarhet i frågan om ifall Calles Twittrande och Bloggande är Sveriges officiella ståndpunkt eller bara Calles privata funderingar?

Lämna en kommentar

Under Bildt, Dopning, Fred, Högerextremism, Idrott, Moderaterna, Nazism, Politikerförakt, Public Service, Ryssland, Ukraina