Etikettarkiv: Alliansen

Tête-à-tête

Ebba Busch Thors lilla tête-à-tête med Jimmie Åkesson har inte gjort så många glada. Naturligtvis är Jimmie Åkesson överlycklig. Det var nog hans lyckligaste dag det här året, och hans största framgång på mycket länge. Egentligen är väl den enda utanför SD & KD som applåderat det lilla kärleksmötet Skånemoderaternas Lars-Ingvar Ljungman. Men det är kanske inte så mycket att förundras över detta.

Istället är det fördömanden och avståndstagande som utmärkt kommentarerna. Naturligtvis står det Ebba Busch Thor fritt att söka allianser för sin egen reaktionära politik på de håll där hon tror att hon kan få stöd för denna. Kristdemokraternas högervridning blir ju helt enkelt allt mer tydlig. Kanske är Annie Lööfs konstaterande talande:

– ”Deras vägval blir ju avgörande. De har fortfarande chans att komma tillbaka till Alliansen”.

Sverigedumokraterna

Jag ber om ursäkt ifall en del tycker att jag är elak mot Sverigedumokraterna. Men jag kan inte annat än säga sanningen om detta populistiska rasistparti med nazistiska rötter. 

Lämna en kommentar

Under Ebba Busch Thor

Sönderfallet

Inbördeskriget inom den tidigare Högeralliansen fortsätter med oförminskad kraft. Nästan dagligen kan man läsa om nya nålstick och förnärmade uttalanden. Vi som står utanför och tittar på kan inget annat än njuta medan denna Moderatstyrda allians sakta tar död på sig själv.

Alliansfritt

Det mest intressanta i denna uppluckring är oförmågan från de aktuella parterna att se något annat än att allt är ”dom andras fel”. Centerpartiet är förvånade över att Moderaterna inte vill förstå att Centern hela tiden redan innan valet gjort klart att man skulle inte ställa upp i en regering som var beroende av aktivt stöd från Sverigedumokraterna. Samtidigt verkar man själva inte begripa att deras egen oförmåga att ge klara besked under förhandlingarna starkt bidragit till problemen.

Liberalerna är i ungefär samma situation. Dom lämnade innan valet samma besked. Ingen regering som är beroende av Sverigedumokraterna – punkt! Eftersom Liberalerna var den minsta parten så hade dom ju inget annat att göra än att vänta på Centern. Något som uppenbarligen Liberalerna straffats för, men inte Centern. Jan Björklund lämnar nu över till andra att reda ut.

Kristdemokraterna verkar i varje fall på kort sikt vara vinnaren på kalabaliken. I varje fall på den sidan av barrikaderna. Ebba Busch Thors utveckling till hela Sveriges mysiga batongfarmor har i varje fall på kort sikt varit bra för utvecklingen av partiets sympatier. Men en dag måste väl ändå batongsympatisörerna genomskåda Livets Ords bluffen.

Högeralliansens rest i badtunnan

Sverigedumokraterna sitter bredvid och väntar på att sympatisörerna ska ansluta sig medan Moderaterna och Kristdemokraterna blir allt mer villiga att börja samarbeta. Men, jag tror faktiskt att Jimmie Åkesson är lite oroad över att siffrorna över sympatisörer inte stiger. Istället fortsätter sverigedumokratiska politiker att trampa i klaveret lika regelbundet som regnvädren passerar vårt land. Istället verkar en hel del SD-sympatisörer vända sig till Kristdemokraterna istället på grund av Ebba Busch Thors batongretorik. Det upplevs väl som lite mer rumsrent.

Ulf Kristerssons löfte

Hos Moderaterna verkar Ulf Kristersson snart få panik. Han lyckades inte bli statsminister som han drömt om. Högeralliansen som skulle göra honom till detta håller på att helt rämna. Partiets väljarbas fortsätter att krympa. Och på många håll vägrar partiet lokalt att lyda och närmar sig på många håll istället den Sverigedumokratiska retoriken. Min gissning är att Ulf Kristersson är utbytt innan nästa val. Han har inte gjort sig känd för att göra succé i sina tidigare uppdrag (varken politiskt eller privat) och har nu ännu ett misslyckande som vi kan lägga till listan. Hans Donald Trump-liknande yttrande att Högeralliansen var störst efter valet visade ju bara att han inte kunde räkna – heller.

Hur vi ska tolka det faktum att moderata Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson nu lämnar tidningen och blir presschef hos Kristdemokraterna vet jag inte. Men, det är väl ännu ett exempel på flykten från Moderaterna. Hans jobb på moderata Svenskan tas över av näringslivets lobbyorganisation Timbros utsända i ledarredaktionen, Lydia Wålsten. I dagens ledare tar hon i varje fall klar ställning. Rubriken lyder: Miljökrav stoppar grön gruvboom på dagens ledare. Det handlar om motståndet mot att börja gruvbrytning på Österlen i Skåne. – ”Somliga skåningar är rädda för att få en gruva på Österlen” skriver Lydia. ”Somliga” skulle jag vilja ersätta med ”de flesta”! Kring det natursköna slättlandskapet Österlen är det nog mycket svårt att hitta någon som sympatiserar med tankarna på att öppna gruvor för att utvinna Vanadin. Men i Lydia Wålstens värld så finns det inget som heter miljöhänsyn om man kan tjäna pengar. Att prata om ”Grön gruvboom” är faktiskt riktigt komiskt.

Vi ser med spänning fram emot framtiden!

2 kommentarer

Under Högeralliansen

Rapport från kommunpolitiken – november

Jag var på Kommunfullmäktigemötet i går på kvällen. Jag är ju visserligen bara ersättare men har i varje fall tillträde till Gruppmötet innan Fullmäktige och kan sedan följa mötet från åskådarplats. Nog så intressant! Åstorp styrs som jag sagt tidigare av en Socialdemokratiskt styrd minoritetsgrupp bestående av S + V + C som har sammanlagt 13 mandat. Oppositionen består av två grupper, Sverigedumokraterna som har 9 mandat och en Moderatledd borgerlig allians med M + L + Kd som också har 9 mandat. Dvs om oppositionen kan enas så kan man rösta ner den styrande minoriteten.

Det som ytterligare komplicerar det hela är att förstanamnet på den moderata listan är den mycket kontroversiella Pontus Pålsson. Han har tidigare varit oppositionsledare men upplevdes av personalen på kommunkontoret som ett så stort arbetsmiljöproblem att det slutade med att han fråntogs nyckeln och inte fick gå in utan sällskap. Efter ett inslag i SVT:s regionala Sydnytt om konflikten började Pontus att försöka forska i vilka kommunala tjänstemän som haft kontakt med Sydnytt. Det hela slutade i att Pontus Pålsson dömdes för Grundlagsbrott (för att ha forskat efter medias källor). Detta innebar att han till slut uppmanades av Moderaterna i Skåne att avgå. Vilket han till slut också gjorde. Han är även kontroversiell inom Moderaterna och jag känner flera f.d. moderater som lämnat politiken av just den anledningen. Hur som helst dök han till allmän förvåning upp som förstanamn på M:s kommunlista till valet 2018 igen. Efter valet var han tydligen inne på att skapa ett samarbete med Sverigedumokraterna. Efter en del kontroverser, bland annat polisanmälningar för hot, meddelades det från Moderaterna att Pontus skulle hoppa av och de tidigare nämnda blocken kunde bildas. Det var uppenbarligen ett krav från L och Kd för ett samarbete med M att Pontus inte var kvar.

Åstorp från ovan

Än så länge har Pontus inte dykt upp på några Kommunfullmäktigemöten efter valet. Men han har så vitt jag förstår det inte heller lämnat in någon avsägelse utan är officiellt sjukskriven. Moderaterna nominerar dock inte honom till några andra poster i nämnder och styrelser. Det är däremot uppenbart att man inom Sverigedumokraterna hyser en förhoppning och tro att när Pontus Pålsson återvänder efter sin sjukskrivning så ska man upprätta ett samarbete mellan Sd och M och då ge Ronny Sandberg sparken, som man uttryckte det. Ronny Sandberg är alltså den socialdemokratiska ordföranden i Kommunstyrelsen (Kommunalråd). Det ska påpekas att ett samarbete Sd + M inte får majoritet utan det krävs ytterligare ett parti i samarbetet för att få ihop en majoritet.

Jag tvivlar efter gårdagens Kommunfullmäktigemöte på att en eventuellt återkommande Pontus Pålsson har några förutsättningar att få med sig övriga moderater på ett sådant samarbete. Ännu mindre L eller Kd! Kristdemokraterna tillhörde förra mandatperioden det styrande blocket med S + C + Kd. De konflikter som fanns under gårdagens fullmäktigemöte var snarast just mellan de två oppositionsblocken som hade svårt för att fördela platser i nämnderna mellan sig. En konflikt som jag uppfattade det som att SD inledde och där sedan den M-ledda Alliansen gav igen. Varje votering i dessa frågor mellan Sd och M-alliansen slutade dock i voteringsförlust för Sverigedumokraterna. De båda blocken har ju 9 mandat vardera, men även om S + V lade ner sina röster i voteringarna så fick M-alliansen stöd från C och vann alltså varje votering. Konflikten som alltså inleddes av Sd slutade med att Sd blev av med ett antal platser. Det är uppenbart att de båda oppositionsblocken inte kunnat komma överens om fördelningen som man i övrigt har förhandlat sig fram till.

Jag tror alltså att de sverigedumokratiska förhoppningarna inför framtiden kommer att upplösas som ett helt vanligt dimmoln. Detta även om Pontus Pålsson skulle välja att återvända trots tidigare utfästelser. Är du nyfiken på att läsa mer om Pontus Pålssons eskapader så gör gärna en Google-sökning på Pontus Pålsson. Eller varför inte testa DuckDuckGo som söktjänst.

Vi kan notera att Sverigedumokraterna även i Åstorp är de vanliga främlingsrädda populistiska islamofobiska halvrasisterna som på alla andra håll. Än så länge har man efter valet i september hunnit lämna in två motioner. En handlar om att Åstorp ska införa vad man kallar ”Staffanstorpsmodellen”. Det skulle alltså innebära att flyktingar som kommer till Åstorp ska erbjudas boende i en gammal begagnad husvagn som ställs upp ute på en lerig åker. Det ska påpekas att Åstorp har klarat av att erbjuda olika former av boenden till de flyktingar som kommit fram tills nu. Det finns istället platser tomma numera eftersom antalet har minskat kraftigt. Det handlar alltså inte om något seriöst förslag utan om ren tramsig populism för att kunna skylta med sin rasistiska profil.

En andra motion handlar om ett förbud mot religiös klädsel. Jag har inte riktigt förstått om det enbart handlar om s.k. heltäckande burka och liknande eller om ”religiös klädsel” innefattar mer. Vad jag vet har jag aldrig sett någon med heltäckande burka i Åstorp så något sådant behov av identifikationsskäl finns inte. Om det handlar om alla former av religiös klädsel vet jag inte. Vanlig enkel slöja, turban, kippa, kors i en halskedja, torshammare i halskedja, tatuerad Torshammare eller kanske inte Satimanta från Sri Lanka får gå klädd i sin orange dräkt mer. Det ska påpekas att motionen handlar om att utreda möjligheten om förbud för kommunens anställda.

Det handlar alltså om sedvanlig sverigedumokratisk smörja!

Åstorp

Vi får nog anledning att återkomma om en knapp månad.

Lämna en kommentar

Under Åstorp

Vad handlar det om?

En del kanske har lite svårt att förstå vad det pågående inbördeskriget inom den borgerliga Alliansen egentligen handlar om. Vad får Centerpartiet och Liberalerna under Annie Lööf och Jan Björklund till att tacka Nej till en regering bestående av Allianskollegorna i Moderaterna och Kristdemokraterna under Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor? Läser man ”konservativa” reaktioner så är Annie Lööf och Jan Björklund förrädare som stoppar en Högeralliansregering. Läser man ”liberala” reaktioner så gör Annie Lööf och Jan Björklund bara vad dom lovat – att inte acceptera en regering som är beroende av aktivt stöd från ett populistisk och nationalistiskt parti med sina rötter i nazismen.

Den Sverigedumokratiska svansenVad det hela handlar om i enkelhet är att medan de ”konservativa” partierna Moderaterna och Kristdemokraterna ser Socialdemokraterna som något som är värre än Sverigedumokraterna så ser de ”liberala” partierna Centern och Liberalerna Sverigedumokraterna som något som är värre än Socialdemokraterna. I korthet, Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor gör sig hellre beroende av extremhögern i Sverigedumokraterna är samarbetar med Socialdemokraterna. Detta medan de liberala idéerna hos Annie Lööf och Jan Björklund gör att man trots allt hellre samarbetar med Socialdemokraterna än gör sig beroende av Sverigedumokraterna.

Så var det när demokratin infördes i Sverige för 100 år sedan, något som skedde genom ett samarbete mellan liberalismen och socialdemokratin trots hårt motstånd från dåtidens konservativa högerkrafter. I dag väljer Moderaterna och Kristdemokraterna att hellre använda sig av Högerns svans för att bekämpa liberalismen och demokratin.

Egentligen är det ganska enkelt!

Lämna en kommentar

Under Liberalism

Enighet

Det står allt mer klart att Alliansen, av mig främst kallad Högeralliansen, håller på att implodera inifrån. Talmannen Andreas Norléns smarta drag att bestämma att nästa vecka ska Riksdagen rösta om hans partikamrat Ulf Kristersson som statsminister istället för att även ge Annie Lööf i uppdrag att sondera möjligheterna att skapa någon form av blocköverskridande regering har satt igång ett mindre inbördeskrig i Högeralliansen. Det är uppenbart att Ulf Kristersson (M) nu är villig att försöka skapa en Moderatledd regering som blir beroende av stöd från Jimmie Åkesson (SD). Och, han är i detta ivrigt påhejad av Ebba Busch Thor (KD). Men, Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) har allt mer distanserat sig från en sådan lösning. Dels har man ju lovat sina väljare innan valet att inte sätta sig i en regering som är beroende av stöd från Sverigedumokraterna. Dels är man inom de båda Mittenpartierna mycket irriterade på Ulf Kristerssons makthungriga egoism. Hur detta kommer att sluta får vi nog inte veta förrän i nästa vecka.

HjärtanEn utväg för Annie Lööf och Jan Björklund är ju att även om man inte röstar för Ulf Kristerssons (M + Kd + SD) lösning så behöver man ju inte heller rösta emot utan lägga ner sina röster. Vi skulle då alltså få en regering som består av Moderaterna och Kristdemokraterna som är beroende av aktivt stöd från Sverigedumokraterna och passivt stöd från Centern och Liberalerna. En drömsituation för många moderater och för Kristdemokraterna och Sverigedumokraterna. Men, en mardröm för andra moderater och för Centern och Liberalerna. Men, jag gissar av vi hamnar där!

Det moderata förhållandet till Sverigedumokraterna skapar även problem på många håll runt om i landet. I flera kommuner här nere i Skåne har ju Moderaterna valt att rösta fram Sverigedumokraterna till styret. Det finns en hel del krafter inom Moderaterna som ser Socialdemokraterna som något värre än Sverigedumokraterna. I min egen kommun Åstorp verkade Moderaterna vara på väg att inleda samarbete med Sverigedumokraterna. Det krävdes dock stöd från ytterligare ett parti för att få majoritet. Det slutade till slut med att Moderaternas förstanamn övertalades att lova att lämna politiken. Att den mycket kontroversiella Pontus Pålsson lämnade in en avsägelse var en förutsättning för att Kristdemokraterna och Liberalerna skulle ställa upp på ett samarbete med Moderaterna. Till det första Kommunfullmäktigemötet i oktober hade Pontus Pålsson ännu inte lämnat in någon avsägelse. Men, han kom i varje fall inte på mötet. Nu blev resultatet att en minoritet bestående av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet styr Åstorp med totalt 13 mandat och med två oppositionsgrupper. Sverigedumokraterna som har 9 mandat och Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som har 9 mandat. Oppositionsråd blev en moderat sedan Centern och en sverigedumokrat rösta på honom istället för den sverigedumokratiska kandidaten.

I grannkommunen Bjuv har förhållandet till Socialdemokraterna / Sverigedumokraterna nu fått två tunga moderater att lämna politiken. Oppositionsrådet Ninnie Lindell och fullmäktigepolitikern Bertil Olsson som haft i uppdrag att förhandla med Socialdemokraterna om ett samarbete som skulle skapat ett majoritetsstyre har nu meddelat att dom helt lämnar politiken pga motsättningar in Moderaterna. Uppenbart är att Moderaterna inte kan bestämma sig för vilket håll man ska luta sig åt. Mot Sverigedumokraterna eller mot Socialdemokraterna. Kan det vara så att även Bjuv är på gång att få en lösning som påminner om den i Åstorp.

Det där med interna motsättningar inom Moderaterna är ju inte heller något nytt. Här i Åstorp har flera betydande moderatpolitiker under åren lämnat politiken i protest mot Pontus Pålssons sätt att styra.

Problem inom ungdomsförbund är ju inget nytt. Mer eller mindre drabbar detta alla partierna. Det har hänt mer än en gång att moderpartiet helt enkelt slängt ut hela ungdomsförbundet ur partiet och startat ett nytt ungdomsförbund. Senast ut i detta var Sverigedumokraterna för några år sedan. Ingen har väl missat skriverierna om motsättningar inom SSU här i Skåne där tydligen en liten grupp extremister tagit makten. I dag läser vi om en skandal på en MUF-konferens i Vänersborg där nu en 20-årig muffare anhållits misstänkt för en grov våldtäkt på en ung kvinnlig partikamrat. Efter konferensen blev det party och festandet fortsatte efteråt på hotellrummen. Partidistriktet i Västra Götaland har nu bland annat beslutat om att det i fortsättningen råder alkoholförbud på MUF-arrangemangen i fortsättningen. Redan på min tid i SSU lockade MUF nya medlemmar med fyllefester. Men jag trodde faktiskt att den eran var slut i dag. Men tydligen inte.

Lämna en kommentar

Under Moderaterna

Fixar du det Uffe?

Talmannen Andreas Norlén har nu bestämt sig för att det nästa vecka ska hållas en omröstning i Riksdagen om Ulf Kristersson (m) som statsminister. En omröstning som riskerar att bli spiken i kistan för Högeralliansen.

Jimmie Åkesson och Sverigedumokraterna har förklarat att dom håller dörren öppen. Man avvaktar helt enkelt hur regeringen ser ut och vilken politik den deklarerar att den ska föra. Naturligtvis hoppas Jimmie på att högerflygeln i Moderaterna och Betong-Ebba i Kristdemokraterna ska vara dom som sätter samman politiken. Men Jimmie Åkesson lär inte beordra sina styrkor i Riksdagen att trycka på den gröna knappen om han inte får garantier för att Kristersson-ministären ska föra ”rätt” politik.

Däremot är det nog större tveksamheter om stödet från Annie Lööf (c) och Jan Björklund (l). Uppenbart är att Annie Lööf är besviken och kritisk mot Ulf Kristersson för att han hos talmannen blockerat möjligheterna för att låta Annie Lööf sondera en eventuell regeringsbildning. Vi kan inte tolka detta på annat sätt än att om inte Ulf Kristersson får bli statsminister så ska minsann ingen annan heller få bli det!

Även Jan Björklund är mycket kritisk till Ulf Kristerssons agerande. Så här skriver han på Twitter: – ”Förvånande att M stoppat Annie Lööf för att sondera möjligheterna till ett samarbete mellan Alliansen och MP. Alliansen behöver samarbeta med något parti för att kunna regera; märkligt att avfärda MP och ta risken att i stället bli helt beroende av SD.”

Vi kan också konstatera att Stefan Löfven är kritisk till att Ulf Kristersson helt uppenbart är villig att göra eftergifter till Sverigedumokraterna för att få deras stöd för en M-ledd regering.

Men, om Annie, Jan och Stefan håller sina löften vid omröstningen i nästa vecka och röstar Nej så faller Ulf Kristerssons bygge som ett korthus. Den intressanta frågan är om Ulf Kristersson på det här viset har föst Annie Lööf och Jan Björklund rakt i famnen på Stefan Löfven? Det ska hur som helst bli spännande att följa utspelen under resten av veckan. Vi kan förvänta oss en vecka med gott om politiska utspel och försök till utpressning. Det finns också en möjlighet att Annie och Jan till slut bestämmer sig för att lägga ner sina röster. I så fall får Ulf Kristersson med hjälp av Kd och SD 154 Ja-röster mot S, V och MP:s 144 Nej-röster.

Den nya Högeralliansen?

Det är dags för Ulf, Annie och Jimmie att kliva ur sandlådan och bekänna färg!

Lämna en kommentar

Under Ulf Kristersson

Högeralliansen – Allians på dekis

Hur många är det som tror på att Högeralliansen fortfarande lever? Officiella företrädare för de partier som uppges ingå i Alliansen hävdar visserligen fortfarande att Alliansen existerar. Nästa minut är kritiken mot dom andra i alliansen intensiv. Istället är det nästan så att flera av partierna håller på att gå itu på mitten. Främst gäller detta väl Moderaterna som har delats upp i en SD-vänlig falang som tillsammans med den ”nya” betonghögern i Kristdemokraterna som Ebba Busch Thor styrt partiet mot ser Sverigedumokraterna som det stora hoppet och Socialdemokraterna som det stora hotet. Inom Moderaterna är det bland annat Moderaternas Skånedistrikt som kommit att symbolisera den moderata högervridningen. Skånedistriktet har, trots kraftiga protester från Moderaterna centralt, sanktionerat flera moderata samarbeten med Sverigedumokraterna i skånska kommuner. Av detta framgår dock inget på deras hemsida som är den vanliga centralt producerade sidan. Men, vi hittar också ett antal moderata debattörer på det som så vackert kallas ”sociala medier”. Debattörer som ofta för fram en syn på verkligheten som gör att man undrar om dom verkligen är moderater eller är sverigedumokrater som glömt ändra partibeteckning. En sådan är Rebecca Weidmo Uvell vars långa blogginlägg åtminstone får mig att inte orka läsa färdigt. En annan är moderatpolitikern Ann Heberlein och den kanske mest kända, Hanif Bali, som ju en period av partiledningen tvingades att sluta twittra efter ett antal rejäla övertramp. Hans löfte att hålla sig borta höll dock inte så länge.

Högeralliansen

Men, vi har också ett ”hat” från Moderaterna och Kristdemokraterna mot Centern och Liberalerna i allmänhet som man inte tycker är solidariska mot Högeralliansen. Center-hatet kallar centerpartisten Fredrik Federley fenomenet. Enligt stora grupper inom Moderaterna så är M störst i Högeralliansen, alltså får dom andra partierna i Alliansen foga sig efter vad Moderaterna tycker. Och dessa höger-moderater (av någon kallade fiskmås-moderater) ser alltså Sverigedumokraterna som en allierad och Socialdemokraterna som ett stort hot. Efter Ebba Busch Thors högergir av Kristdemokraterna ställer dessa villigt upp på den synen. Medan alltså Annie Lööf och Jan Björklund i Centern och Liberalerna istället ser Sverigedumokraterna som ett inte rumsrent parti och en form av hot mot demokratin. Sedan vill dom inte heller ”underordna” sig Socialdemokraterna. Som en följd av detta alltså stiltje i regeringsförhandlingarna. Fast jag börjar allt mer undra om inte Annie Lööf håller på att satsa på att själv bli statsminister för en liten minoritetsregering med eventuellt Liberalerna och kanske Miljöpartiet.

Familjebråk

Moderaternas utspel om att lägga fram en egen Moderat budget till Riksdagen är en sådan fråga som splittrar Högeralliansen. Som i så många andra frågor får utspelet stöd från Kristdemokraterna. Detta medan att Centern och Folkpartiet tycker att man ska avvakta en ny regering innan man börjar ställa olika budgetar mot varandra. Den sittande Övergångsregeringen måste ju lägga fram en budget. Men det är en budget som inte får innehålla kontroversiella förslag. Men det måste finnas en budget så att statlig verksamhet kan fortsätta att existera. I USA har man ju ett system där det i princip kan bli stopp om inte budgeten går igenom. Helt plötsligt kan pengarna utebli till offentliga verksamheter som då får stänga ner. Men Moderathögern vill alltså ha bråk i Riksdagen, och hoppas naturligtvis att Sverigedumokraterna ska stödja en sådan Moderat budget istället för den övergångsbudget som Regeringen är ”tvingad” att lägga fram. Allt för att markera och hålla temperaturen uppe.

Moderaterna håller dessutom på att få en inflammerad debatt inför EU-valet. I dag har Moderaterna tre representanter i EU-Parlamentet, Anna Maria Corazza Bildt, Christofer Fjellner och Gunnar Hökmark. Ett valresultat som sågs som ett fiasko. Nu har Fjellner och Hökmark meddelat att dom inte ställer upp för omval. Och samtidigt har Moderaternas valberedning petat Anna Maria Corazza Bildt från den nya listan. Detta trots att hon vill fortsätta och påpekar att hon var den av kandidaterna vid förra valet som fick flest personkryss. Maken Carl Bildt ställer upp för hustrun och är förundrad över hur partiet behandlar hans fru. Jag har naturligtvis inga synpunkter på vilka kandidater som Moderaterna sätter upp. Men det känns lite konstigt att peta en av tre kandidater samtidigt som de andra två hoppar av. Det hela är troligtvis bara ännu ett exempel på hur splittrat Moderaterna är.

Sverigedumokraternas framgångar, allra helst i Skåne, har ju också skapat ett problem för Moderaterna. Skånedistriktet har som jag sagt sanktionerat att Moderaterna ute i de skånska kommunerna upprättar samarbete med Sverigedumokraterna. Något som kritiserats skarpt från partiet centralt. Men, det är faktiskt inte i alla skånska kommuner där SD hade framgångar som Moderaterna ställer upp på samarbete med Sverigedumokraterna. I min egen hemkommun slutade det hela i tre block i Kommunfullmäktige. Där det största blocket som består av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tar hand om styret. Detta medan två jämnstora block, Sverigedumokraterna och Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna utgör opposition. Uppenbart är att den styrande minoriteten hoppas på att kunna skapa majoriteter i samarbete med det M-styrda blocket i enskilda frågor. Så här uttryckte en av de ledande centerpartisterna det med: – ”Med de personförändringar som har skett i M tror vi, att det blir lättare att komma fram till enhälliga beslut för kommunens bästa.” Vad han hänvisar till är M:s ledande tidigare politiker Pontus Pålsson som uppenbart var intresserad av ett samarbete med Sverigedumokraterna men som efter ett antal polisanmälningar om hot tvingades lova att avgå. Om han gjort detta formellt än är jag dock tveksam till. Något som kan hota mini-alliansens samarbete.

I grannkommunen Klippan ser jag i dag att man kommit överens om ett samarbete mellan Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet. Den gamla åstorparen Hans-Bertil Sinclair från Moderaterna ska tydligen bli kommunalråd. I Klippan gjorde Sverigedumokraterna ett bra val och blev största parti. Jag undrar om man från Skånedistriktet helst hade sett att Moderaterna i Klippan hade samarbetet med SD? Det var i Klippans kommun som invandrarföretagaren Darka Pervan skulle bygga en golvfabrik i Östra Ljungby. Ett samhälle där SD fick 40% av rösterna. Darka Pervan (som invandrat från Kroatien) drog sig ur. Han kunde inte tänka sig att placera fabriken i ett samhälle där synen på invandrare, som han själv är, är den som Sverigedumokraterna står för.

För övrigt kan vi ju konstatera att de Sverigedumokratiska avhoppen och uteslutningarna kommit igång ordentligt efter valet – i sedvanlig SD-tradition. Jag har redan konstaterat att Stefan Borg som moderater och sverigedumokrater kommit överens om skulle bli kommunalråd i Hörby tvingades avgå innan han ens valts. Trots försök att skylla på att alla hans övertramp skett som privatperson och inte som politiker blev till slut pressen för stor. Istället blir nu Cecilia Bladh (SD) kommunalråd. Hennes första uttalande blev att hon inte vågade gå ut ensam i Hörby. Vilket fick Polisen att påpeka att brottsligheten i Hörby minskar. Men det är den här rädslan som gjort SD framgångsrika. Nu läser jag att sverigedumokraten Lennart Strand i Älmhult (precis norr om den skånska gränsen) nu utesluts ur partiet efter sina hatiska övertramp. Sedan läser vi om den sverigedumokratiska riksdagsledamoten Patrick Reslow som också hotas av uteslutning (att bli utköpt…) efter sina mindre lyckade redovisningar av räkningar till Riksdagen. Det är helt enkelt för många tveksamma kvitton. Patrick Reslow lämnade strax före valet Moderaterna och gick över till Sverigedumokraterna…

Visst är politik både roligt och tragiskt?

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Makthunger

Räkningen av rösterna i Riksdagsvalet är uppenbarligen nu helt klart. Nu ska det tydligen bara skrivas under. Vi kan då se att 6.535.271 svenskar gick och röstade i Riksdagsvalet. Det är 245.255 fler än vid förra valet. Det är mer än ett helt Uppsala ytterligare. Uppsala kommun är Sveriges fjärde största kommun. Detta ger följande mandatfördelning: Socialdemokraterna 100 mandat (-13), Moderaterna 70 mandat (-14), Sverigedumokraterna 62 mandat (+13), Centerpartiet 31 mandat (+9), Vänsterpartiet 28 mandat (+7), Kristdemokraterna 22 mandat (+6), Liberalerna 20 mandat (+1) och Miljöpartiet 16 mandat (-9).

Valets stora förlorare är alltså Moderaterna som tappat 14 mandat eller uttryckt på annat sätt, nästan 3,5% av de svenska väljarna valde att överge Moderaterna. Totalt tappade Moderaterna 168.819 röster jämfört med förra valet. Ett val som även det var ett rejält bakslag för Moderaterna. Dom dryga 168 tusen väljarna som lämnat Ulf Kristersson i sticket motsvarar mer än hela Linköpings kommun. Som är Sveriges femte största kommun.

Nu hävdar alltså partiledaren för valets allra största förlorare att det är helt självklart att det är han som skall bli den nya statsministern. Detta alltså trots att det block han företräder inte ens är det största blocket. Jag kan inte annat än fundera över vad han bygger denna makthunger på? Jag kan tyvärr inte komma på mer än två anledningar.

Avveckla välfärdsstaten

Ett/ Ulf Kristersson räknar kallt med att Sverigedumokraterna kommer att rösta för honom som statsminister. Ulf Kristersson räknar helt enkelt med att Jimmie Åkesson ska få sina stormtrupper att rösta på Ulf Kristersson och att det nu är klart att Sverigedumokraterna är en del av den nya stora Högeralliansen. Har han fått garantier för detta från Jimmie?

Två/ Ulf Kristersson har i sin makthunger förlorat kontakten med verkligheten. Verkligheten är den att Ulf Kristersson företräder det parti som förlorat allra mest i valet. Ulf Kristersson företräder inte längre ens majoriteten av Högeralliansen. Det tre stödpartierna i form av C + Kd + L är tillsammans större än Moderaterna. Det block som Ulf Kristersson anser att han företräder är dessutom mindre än det Rödgröna blocket.

Nu kommer med största sannolikhet om några dagar en union av Högeralliansen med M + C + Kd + L och Sverigedumokraterna att rösta bort Stefan Löfven från statsministerposten. Vem som sedan ska ta över är en öppen fråga. Men Ulf Kristerssons tro att det självklart ska vara han tyder på mycket dålig förankring till verkligheten.

Nya Högeralliansen

För att Sverige ska kunna få en fungerande regering så krävs det antingen att en utvidgad Högerallians inklusive Sverigedumokraterna enas om Ulf Kristersson. Eller också krävs det någon form av blocköverskridande överenskommelse. Hur denna ska se ut har jag dock ingen aning om. Men min gissning är att om Ulf Kristersson i sin makthunger går Jimmie Åkesson till mötes i tillräcklig omfattning för att få hans stöd så kommer istället inte Annie Lööf eller Jan Björklund att hänga på. Eller dom väljer hellre Ulf + Jimmie än någon annan lösning?

Lämna en kommentar

Under Ulf Kristersson

Slut på månaden

Jaha, så sitter man då där igen, som man gör varje dag. Det är dags att skriva dagens blogginlägg. Vad ska det handla om? Uppslagen är många i dag, alldeles för många. Så jag får väl börja någonstans.

¤ 1.   Jag fick lite dåligt samvete i går för att ha gjort mig lite lustig över moderaten Tobias Billströms dubbla klavertramp. Men det visade sig vara många som reagerade på Tobias olika utspel. Helsingborgs Dagblad sätter: – På tolv timmar lyckades Alliansen slå i en fet spik i sin egen kista som rubrik på sin kommentar, skriven av Olle Lönnaeus. Svenska Dagbladet är inte mycket snällare med: – Alliansen ägnar sig åt självskadebeteende som Annie Reuterskiöld skriver. Uppenbart är att moderaten Tobias Billström i princip gick ut i Högeralliansens namn med sina utspel utan att först ha kollat med ”kollegorna”. Det visar sig att både Centern med Annie Lööf och Folkpa… f’låt Liberalerna med Jan Björklund inte alls var med på notorna. Vad Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna tycker verkar ingen bry sig om. Har man redan räknat ut dom? Men, man ska inte sparka på den som redan ligger.

¤ 2.   Om Sverigedumokraterna sitter på sin kammare och skrattar är det väl ingen som vet. Hur som helst ser jag att enligt den Mediemätare som Sveriges Radio låtit Sifo ta fram så visar det sig att Sverigedumokraterna är det parti som får mest positiv medierapportering i riksmedia av alla de politiska partierna. Kul för Sverigedumokraterna i varje fall. Kanske är det dags för SD att sluta klaga. Dom lyfts upp av media istället. Det är dags att kritiskt granska partiets politik även utanför invandringsfrågan.

¤ 3.   På en punkt verkar dock tydligen Högeralliansen vara eniga. När man vunnit valet ska Arbetsförmedlingen läggas ner! Sedan ska privata företag släppas in och kunna tjäna pengar på att ordna jobb till de som ändå kan få jobb. Till och med den liberala tankesmedjan Fores tycker att idén är dålig. – ”Privata utförare presterar generellt sett inte bättre. Det är viss övervikt åt att de presterar sämre” konstaterar Lars Calmfors, professor emeritus i ekonomi och en av de ansvariga bakom rapporten. Det är egentligen fascinerande att man från Högeralliansen (inklusive vännerna i Sverigedumokraterna) fortfarande tror att privatisering löser alla problem. Det är snarast så att privatiserings- och upphandlingsvansinne skapar mer problem än det löser. Jag trodde att man på de flesta håll inom högerblocket hade insett detta i dag. Men jag har visst lite fel på den punkten. Det finns mycket att kritisera Arbetsförmedlingen för, men det blir inte bättre av att avskaffa den.

¤ 4.   Dagens Nyheter berättar i dag om den fina skolan Campus Manilla på Djurgården i Stockholm. En prestigeskola med mycket långa köer. Men det går uppenbarligen att få komma in på skolan om man har ”tur” med att ha rätt föräldrar. T.ex. ska unga fröken Estelle Bernadotte börja på skolan. Hon har väl troligtvis anmälts till kön i god tid… Men nu har det visat sig att flera barn till mångmiljonärer som flyttat hem till Sverige gått före i den 8.000 barn långa kön. Skolan har helt enkelt använt en regel som ska göra det möjligt för flyktingar som kommit till Sverige att få platser på friskolor. Som någon så riktigt påpekade, det är väl antagligen skatteflyktingar som fått gå före i kön. Flyktingar som flyktingar! Av begripliga skäl är en hel del föräldrar något upprörda eftersom deras barn inte kommit in på skolan. Fast vi måste ju ha förståelse för de fina skolorna att dom vill garantera att eleverna kommer från fina familjer.

¤ 5.   Det är inte lätt att bli gammal. En kvinna i Sundsvall fick problem när hon fyllde 100 år. Hon fick helt enkelt inte längre vara kund hos Klarna bank. Dom kunde inte avgöra om hon var nyfödd eller 100 år gammal. Datasystemet hade tydligen bara 10-siffrigt personnummer. Så 180630 kan ju liksom både bli 2018 och 1918. Min drygt 97-åriga mamma har lyckligtvis några år till på sig så att företagen ska väl lyckas fixa till dom här problemen tills hon blir hundra. Klarna har tydligen i varje fall löst det nu. Annars tycker mamma att hon inte har så mycket att se fram emot mer än att få brev från Kungen när hon fyller 100. Ett brev som någon tjänsteman på Hovet låter en datamaskin skriva ut, som hon uttryckte det. Dvs inte ens det är något att se fram emot.

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen

Den nya utvidgade Högeralliansen

Av den fortsatta borgerliga retoriken förstår jag att det är uppenbart att det höga tonläget inom borgerligheten ska upprätthållas. Det innebär att jag faktiskt tycker att Stefan Löfven ska förbereda sig för att om man från den borgerliga 5-partikoalitionen fortsätter med att vilja på löpande band avsätta de ministrar som inte passar så är det dags att konstatera att det i dagens riksdag finns en högerallians som har majoritet i riksdagen. Det är då dags för de fem partierna i denna allians (Moderaterna, Sverigedumokraterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna) att också ta ansvar för styrandet. Har man nu skapat ett politiskt block omfattande fem partier som har majoritet i Riksdagen så är det ju också dessa fem partier som får ta ansvar för styrandet av landet.

Om dom vill bilda en regering som omfattar alla fem partier till höger i politiken eller om regeringen bara ska bestå av några av partierna men vara beroende av aktivt stöd från övriga partier i fempartialliansen är upp till dessa fem partier att besluta om.

Det är dags att ta det gemensamma ansvaret nu Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och Ebba Busch Thor! Är ni villiga till detta? Är ni kapabla till detta?

Den nya utvidgade Högeralliansen
Den Nya Högeralliansen är samlad

 

En som är nöjd är Jimmie Åkesson. Sverigedumokraterna har i alla frågor (förutom invandringen alltså) lagt sig platt och anpassat sin politik till den övriga Högeralliansen. Anna Kinberg Batra är också nöjd eftersom hon lyckats få in Annie Lööf och Jan Björklund i ett beroende av Jimmie Åkesson. Vad Ebba Busch Thor tycker är det väl inte så många som bryr sig om. Men troligtvis är hon också nöjd. En intressant tanke är hur man ska behandla Kristdemokraterna efter nästa val då dom ju troligtvis åker ur Riksdagen. Kommer partiet, trots avsaknad av plats i Riksdagen, att få ställa upp på bilderna som ska visa på enigheten inom Högeralliansen? Hur länge dröjer det innan även Jimmie Åkesson är med på bilderna? Hur mår ni Annie Lööf och Jan Björklund? Sover ni gott om nätterna nu när Högeralliansen har fått tillökning i form av Sd?

Lämna en kommentar

Under Högeralliansen