Etikettarkiv: Annelie Karlsson

Åt var och en efter behov

Gårdagens funderingar här på Sven Tycker, som ju egentligen bara handlade om att citera två lite mer professionella tyckare, handlade i mångt och mycket om människosynen. Vad tror vi om våra medmänniskor? Har vi en positiv syn på dom eller en negativ syn på dom.

Hur vi ser på detta styrs till stor del av vår ideologisk kompass. Om vi som exempel tar personer till höger på den politiska skalan. Som då t.ex. Catarina Kärkkäinen i gårdagens Sven Tycker. Hon är kommen ur den moderata pajasgrupperingen Fria Moderata Studentförbundet. Hon hyser stort förtroende för människor med stort kapital. Människor som driver företag. Dom har ju lyckats! Alla dessa har bara det goda för sina ögon, och alla eventuella begränsningar i deras handlingsfrihet är bara av ondo. Däremot ”vanliga” knegare är egentligen bara lata och vill leva på bidrag liggande på soffan. Blir sjukförsäkringen för rimlig eller generös så kommer alla dessa bidragsberoende massor att simulera sjukdom för att slippa arbeta. Blir ersättningen i Arbetslöshetsförsäkringen för hög så vill alla dessa lata bidragsberoende massor inte arbeta utan lägger sig på soffan och latar sig.

Läs till exempel det här debattinlägget från moderaternas eget lilla (nåja, stora då) stödinstitut Timbro: – Höjd a-kassa är som att kissa i byxorna. Det är Caspian Rehbinder, som kallas programansvarig arbetsmarknad Timbro, som tydligen testat den metoden.

Svenska Dagbladet har ju gjort stor affär av hur den nya folkpa… f’låt liberala partiledaren Nyamko Sabuni är beroende av (och styrs…) av lobbyister. Jag vet inte om man gett upp hoppet om att kunna locka tillbaka Liberalerna in i den Borgerliga fållan och istället satsar på att slutligt knäcka dom istället? Hur som helst så är det inget nytt att partierna är beroende av lobbyister och tankesmedjor osv. Moderaternas beroende av Timbro är ju ingen nyhet. Egentligen borde man skriva TimbroModeraterna! Eller kanske Timbro (M)? På Timbro frodas just den här människosynen som jag funderar över här ovan. Vanliga knegare osv ska styras med olika former av piska. Låga ersättningar i försäkringar som A-kassa, Sjukpenning osv. Annars tar latheten över. Företagsledare, Kapitalägare, Egenföretagare däremot ska styras med hjälp av morötter. Genom olika former av stöttning som avregleringar, liberaliseringar, skatteavdrag osv ska dom lockas att göra vad som är bäst. Dom står nämligen för något gott och vill gott och kan därför inte regleras. Det blir skadligt. Däremot alltså vanliga jobbare på olika nivåer är av naturen lata och föredrar att snylta på andra. Alltså måste piskan på i alla sammanhang. Det är piska och morot som gäller. Morot för de som har och piska på de som inte har.

Vänsterpartiet

Vi på den motsatta planhalvan, den vänstra, tänker på samma sätt – fast tvärtom. Kapitalägare och Företagare är bara giriga och strävar efter att ta hand om så mycket som möjligt och detta oberoende av kostnaden för andra. Vanliga människor har dock rätt till en dräglig standard och man kan i allmänhet lita på dom. Läs det svar som socialdemokraten Annelie Karlsson skrivit på Timbros funderingar över att kissa på sig. – Timbro tror att arbetare helst ligger och latar sig.

Naturligtvis är det så att sanningen ligger någonstans mitt emellan. Det finns allt från miljardärer och företagsledare till småföretagare som inte alls är villiga att gå över lik för att tjäna mer pengar. Som istället brinner av en vilja att skapa något för både sig själva och andra. Som osjälviskt vill skapa en bättre värld för oss alla. Men, det finns också motsatsen. Girigbukar som bara har ett mål, att tjäna ännu fler miljarder, att kunna köpa ännu mer status och är villiga till vilka metoder som helst för att uppnå detta syfte. Utan hänsyn till alla som drabbas av deras girighet. Dom är villiga att gå över lik för att bli ännu rikare. Det är därför det krävs olika former av regleringar. Det är också så att de som har det gott ställt måste ta ett stort ansvar för ALLA i samhället just eftersom dom har de resurser som krävs.

Samtidigt är det ju så att de flesta vanliga knegare är ärliga och arbetsamma. Som vill jobba och göra rätt för sig. Som känner ett ansvar för det dom tagit på sig. Det finns dock även snyltare, falskspelare och på olika sätt oärliga personer också. Som fifflar med försäkringar, som inte känner det minsta ansvar. Fast faktum är att ”sjuknärvaro” egentligen är ett större problem än ”friskfrånvaro”. Det är alltså fler som går till jobbet trots att dom är sjuka och borde stannat hemma än det är som stannar hemma och påstår att dom är sjuka men istället bara inte gitter gå till jobbet. Detta har blivit ännu tydligare i Coronatider. Men det innebär att olika socialförsäkringar ska vara så utformade att även den som blir sjuk, förlorar jobbet osv får en dräglig tillvaro. Man kan inte straffa människor till att bli friska eller får ett arbete. Men, det måste också finns kontrollsystem som i så stor utsträckning som möjligt hittar de som försöker fiffla.

Slutsats: Det krävs ett solidariskt samhälle där de som har möjlighet bidrar med mer till det gemensamma och där de som drabbats av t.ex. sjukdom, skador, arbetslöshet får en rimlig levnadsnivå.

Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

Lämna en kommentar

Under Bidragssamhället