Etikettarkiv: Beatrice Ask

Tre intressanta citat

I morgon smäller det alltså för Ulf Kristersson. Den svenska Riksdagen ska ge honom hans dom. Av de förhandsbesked som lämnats så kommer Centerpartiet och Liberalerna att rösta Nej till Ulf Kristerssons försök att bilda en regering bestående av Moderaterna och Kristdemokraterna. Detta skulle i så fall innebära att Ulf Kristersson blir historisk som den första statsministerkandidaten i svensk historia som får ”Nej Tack” av den svenska Riksdagen.

Ulf Kristersson skjuter skarpt

Jag har ju tidigare varit lite förundrad över att man i spekulationerna har förutsatt att Sverigedumokraterna skulle rösta Ja till moderaten Ulf Kristersson som statsminister. Men, nu ser jag att Sverigedumokraternas verkställande utskott i dag beslutat att partiet ska rösta Ja till Ulf Kristerssons M+Kd-regering. Motivet till detta måste sägas vara intressant att bevara som bevis:

– ”Vi har, utifrån de signaler vi fått, goda skäl att anta att en M/KD-regering ger oss förutsättningar att få faktiskt inflytande över politiken under de kommande fyra åren.”

Jag hoppas att någon intelligent journalist frågar Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson och Ebba Busch-Thor vad ”utifrån de signaler vi fått” egentligen innebär?

En annan intressant fråga är egentligen hur mycket spåren från Ulf Kristerssons tidigare uppdrag spelar in när nu Annie Lööf och Jan Björklund kommit fram till att säga Nej till Ulf Kristersson. Det står ganska klart att om Ulf Kristersson hade varit en socialdemokratisk politiker som var aktuell som statsministerkandidat så hade det massmediala drevet med frågor om tidigare skandaler gått på högvarv. Ulf Kristerssons karriär är ju faktiskt präglad av olika former av skandaler.

Ulf Kristersson pusslar

Låt oss därför ta dagens andra citat som en del av denna skildring. Så här besvarade 2013 dåvarande moderata justitieministern Beatrice Ask en fråga om Ulf Kristersson:

– ”Det är inte olagligt att vara korkad eller att göra dåliga affärer eller att ha dåligt omdöme.”

Svaret kom på en fråga i Riksdagen apropå de dåliga kommunala affärer som Ulf Kristersson var ansvarig för när han efter valet 2006 blev socialborgarråd i Stockholms stad. Under de här åren sålde Ulf Kristersson ut kommunal verksamhet till ett värde av 81 miljoner kronor. Han tog sammanlagt 3,4 miljoner i betalning från de privata köparna. På bara några år gjorde de nya privata ägarna en vinst på 65 miljoner kronor på dessa verksamheter. Som alltså Ulf Kristersson fick 3,4 miljoner i betalning för. Enkelt uttryckt ”försnillade” han 75 miljoner kronor från stockholmarna.

Spåren av Ulf Kristerssons skandaler är som en dubbelspårig järnvägssträcka för höghastighetståg. I Strängnäs där han alltså innan detta var finanskommunalråd får man fortfarande betala för hans framfart. Ulf Kristersson är en politisk broiler, men han har faktiskt haft uppdrag inom det privata näringslivet också. I början av 2000-talet var han under en tid kommunikationsdirektör för företaget Adcore. Ett projekt som slutade i miljardförluster där småsparare förlorade stora summor pengar medan ledningen hann sälja ut med vinst strax före kraschen. På frågan om banken hade blivit lurade av företagsledningen svarade Handelsbankens strategichef Lars Söderfjell:

– ”Bajsar björnen i skogen?”

Ulf Kristersson avvecklar välfärdsstaten

En liten sammanställning av en del andra skandaler för Ulf Kristersson kan ni hitta här. Det är alltså denna man som Moderaterna lanserar som ny svensk statsminister.

Lämna en kommentar

Under Ulf Kristersson

Notiser från Näringslivshorisonten

I grunden är jag faktiskt ekonom även om min ekonomiska universitetsutbildning avbröts av militären. Men jag har trots detta varit väldigt intresserad av ekonomi. Både företagsekonomi, men ännu mer nationalekonomi. Är man till detta politiskt intresserad så finns det ju mängder med beröringspunkter. Alltså tänkte jag välja ut lite små notiser från främst näringslivssidorna i dagens press. Ibland kan det ju det som är små nyheter för en del vara stora nyheter för andra.

– ”Vi har trott att vi har kunnat hjälpa alla att bli digital. Vi hade fel.” Sagt av Hans Olav Rønningen på den norska banken DNB. En bank som kommit underfund med att det finns en hel del bankkunder som lämnas i sticket när allt går ut på att digitalisera bankservicen. Nu vill den norska banken DNB försöka lyssna även på sina ”analoga” kunder. Kanske inte en helt fel tanke för fler fartblinda banker även i Sverige. På annat håll så ser jag att bankerna använt sig av webbundersökningar för att utröna vilken service kunderna vill ha. Dvs det är bara de redan ”digitaliserade” som blivit tillfrågade. Dom andra ”glömde” man att fråga.

Ännu mer pengar

Det går framåt för Facket. För första gången i Ryanairs 32-åriga historia har flygbolaget erkänt en fackförening som motpart. – ”Givet Ryanairs tidigare fientlighet mot fackförbund är dagens överenskommelse historisk” konstaterar Brian Stutton på brittiska pilotföreningen Balpa. Vem har sagt att det inte kan gå framåt?

Sedan läser jag att bland annat det amerikanska IT-företaget Devumi ertappats med att ha sålt uppåt 200 miljoner påhittade Twitter-konton som följare till en rad skådespelare, idrottsstjärnor, företagsledare, politiker, journalister och andra som velat kunna ”skryta” med så många följare som möjligt. Ju fler följare desto större inkomster från reklam och annat och dessutom mer prestige. Undrar hur mycket det skulle kosta mig att fördubbla antalet följare till mitt eget Twitter-konto? Dom är 24 för tillfället…

Och på tal om hur vi blir lurade på nätet så ser jag att modebloggaren Kissie dömts i Patent- och marknadsdomstolen. Det handlar helt enkelt om att Kissie (som många andra) inte öppet talar om i sina blogginlägg att det dom skriver i själva verket är reklam som hon får ersättning på olika sätt för att skriva. Ni som läser blir helt enkelt lurade när dom tipsar om något nytt dom hittat. Dom har inte alls ”hittat” det, dom har fått ersättning för att skriva snällt om det. Nu döms hennes bolag Alexandra Media Sweden AB att markera reklam som reklam mot ett vite på 100.000 kronor. Kissies advokat är lite missnöjd med domen eftersom hon hävdar att många andra är ännu värre. Jag vill med anledning av detta påpeka att jag inte får någon som helst ersättning från någon för att tycka allt jag tycker. Jag får inga gratis provexemplar, gratisprenumerationer eller något.

Vidare ser jag att vår gnälliga opposition åkt på ett rejält bakslag. Vad ska dom nu gnälla på? Bloomberg har kommit fram till att Sverige försvarar sin andraplats i tabellen över världens främsta Innovationsländer. Det är helt enkelt goda förutsättningar för företagsverksamhet i Sverige. Det man har betygsatt är Forskning- och utvecklingssatsning, förädlingsvärde i tillverkning, produktivitet, antal högteknologiföretag, inskrivna på högre utbildning, forskarandel av befolkningen, patent (sökta, beviljade, i kraft). Vi får bara stryk av Sydkorea. USA trillade ur 10-i-topp. Vad ska dom egentligen gnälla över nu? Det går ju inte att driva företag i Sverige hävdar man. Sedan visar internationella undersökningar att företagsklimatet i Sverige är bland det bästa i världen.

Den punkt här ovan där Sverige låg sämst till var andelen personer i högre utbildning. Där låg vi bara på 18:e plats bland de dryga 100-talet länderna som ingått i undersökningen. Kan det finnas något samband med den ”usla svenska skolan”. Jag såg på annat håll att Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström berättade om exakt när hon blev övertygad om problemen med den svenska kommersialiserade friskolan. – ”Vändningen kom när en internationell gäst, med stor kunskap om världens skolsystem, ifrågasatte varför Sverige fortsätter att tillåta vinstuttag i offentligt finansierade skolor – trots försämrade resultat, minskande jämlikhet och att inget annat land valt att följa efter.” Vår unika kommersialiserade friskola genomfördes av moderata skolministern Beatrice Ask på 90-talet. När hon ska försvara sitt beslut i tidningen menar hon bara att socialdemokraterna haft många år på sig att ändra beslutet. Dvs hon hävdar inte ens att det var ett bra beslut…

För övrigt ser jag att en av de ledande börsnoterade skolkoncernerna, Academedia, beslutat sig för att lägga ner ett par gymnasieskolor. Plusgymnasiet i Malmö och Mikael Elias gymnasium i Karlskrona. Dom lönar sig inte tillräckligt. Så nu står en hel del gymnasieelever med 1-2 år kvar på Gymnasiet utan skola efter sommaren.

Det är alltid spännande att läsa tidningen. Man ska läsa ALLT, även det man från början inte trodde vara intressant. Det är det som är de stora skillnaden mellan att läsa en ”riktig” papperstidning och att bara läsa på nätet. Man missar en massa nyheter som inte verkar intressanta av bara en rubrik på nätet, om man ens får en rubrik om det där. Läs papperstidningar! Det ger så mycket mer. Den reklamen får jag ingen ersättning för.

Hela världen i ett nötskal

Lämna en kommentar

Under Ekonomi

Batongpolitik fungerar inte alltid

Batongpolitiken är just nu på väg att ge avtryck på många håll. Sätt åt dom! Hårdare straff! Slagord som upprepas från i stort sett alla politiska håll i dag. En del politiker verkar tro att ”hårdare straff” löser alla problem med kriminalitet. Jag hade en del funderingar om detta för en liten tid sedan den 17 november under rubriken Skärpta straff. Det jag då kom fram till är att i allmänhet är det inte skärpta straff som löser problemen. I många fall skapar det snarare nya ännu värre problem. Jag tänkte inte dra mina argument från den gången, utan läs det hela igen.

Paragraf

Däremot blir jag påmind om detta när jag läser om hur det gått med den lagstiftning som batong-moderaterna under ledning av Beatrice Ask drev igenom 2010. En lagstiftning som innebar att föräldrarna skulle betala för vad ungarna hittade på inom brottsligheten. Tanken var att om mamma eller pappa fick betala så skulle dom se till så att ungarna inte hittade på hyss. Avsikten var också att det skulle bli lättare för de som blev tilldömda skadestånd att få detta utbetalt. De flesta remissinstanser avrådde eftersom man inte trodde att det skulle få de effekter som batongpolitikerna eftersträvade. Men Beatrice Ask och Moderaterna drev igenom det hela.

Hur har det då gått? I en rapport från Brottsförebyggande rådet skriver dom: – ”Sju år efter att lagen drevs igenom syns ingen mätbar effekt – tvärtom har den skapat nya problem”. Att föräldrarna ska betala skadestånden har inte fått någon brottsminskande effekt. Det har inte fått ungdomar att sluta sin kriminella bana. Det har inte fått till effekt att det har blivit lättare för brottsoffer att få sina utdömda skadestånd utbetalda. Snarast har den nya lagen främst skapat nya problem.

Så här inför det nya året kan vi kanske hoppas att våra politiker kan koncentrera sig på att tänka lite längre än vad näsan räcker. Det är tyvärr oftast inte så att den första enkla lösningen som dyker upp är den bästa lösningen. Populistiska och enkla lösningar skapar snarast främst nya problem. Så snälla politiker. Inför det nya året kan ni inte lova att tänka efter både två och tre gånger innan ni gör populistiska utspel med enkla lösningar. Jag ber er!

Gott Nytt År

Lämna en kommentar

Under Juridik

Om inkomstklyftor och andra klyftor

Girig slipsnisse» Samhällsklyftorna växer i Sverige:”Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland” säger forskaren Michael Förster som granskat hur inkomstklyftorna utvecklats i Sverige och övriga OECD-länder. Och det är alltså i Sverige som dessa klyftor ökat allra snabbast. Det är en utveckling som egentligen startade kring 2000 men sedan har accelererat. Och i Sverige är det ju också en medveten politisk linje att klyftorna ska öka. Samtidigt som reformer som är förmånliga för människor högt upp i inkomsterna har genomförts på löpande band har situationen istället varit tvärtom för människor längst ner på skalan. Vilka är det som utnyttjar ROT-avdragen? Vilka är det som utnyttjar RUT-avdragen? Vilka är det som gynnats av kraftigt sänkta fastighetsskatter? Vilka är det som gynnats av avskaffad förmögenhetsskatt? Vilka är det som kunnat tillgodoräkna sig Jobbskatteavdrag? Exemplen på hur politiska beslut har haft som syfte att ge pengar till de som redan har är många. Samtidigt har regler för de som t.ex. är arbetslösa, sjuka eller gamla haft motsatt effekt. Straffbeskattning, sänkta nivåer, skärpta regler osv. I början av 80-talet var Sverige unika, ingenstans i världen var klyftorna så små. Medan den ”fattigaste” tiondelen i Sverige under de senaste 20 åren i stort sett inte haft någon utveckling alls i sina inkomster har den rikaste tiondelen fått en ökning i sina disponibla inkomster med 80%. Och detta har alltså varit en medveten politik med just detta mål. Aftonbladet drar slutsatsen Facit: fler fattiga vilket väl kan vara en lättbegriplig slutsats.

» Men alla håller inte med: Fast det finns faktiskt de som inte ser verkligheten. En av Högerpolitikens främst supportrar, Stefan Fölster lyckas i svenska Dagbladet få ihop en debattartikel med rubriken: – ”Sveriges fattiga har fått det största inkomstlyftet i EU”! En onekligen spännande slutsats som han dock aldrig lyckas förklara. Och som jag inte tror att Sveriges fattiga håller med om. Stefan Fölster har under många år varit chefsekonom på Svenskt Näringsliv. I dag är han chef på Reforminstitutet som är en marknadsliberal tankesmedja en gång i tiden startad av Moderaten Gunnar Hökmark och finansierad av svenska kapitalägare och företag.

» Apropå de ökade skillnaderna: I Svenska Dagbladet hittar jag en sammanställning över de riksdagskandidater som tjänar mest. Svenska Dagbladet skriver mest om att politiker tjänar mer än ”folk i stort”. Och det är kanske inte så förvånande. Beslutsfattare (inom den offentliga eller inom den privata sektorn) tjänar helt enkelt mer än vad ”vanligt folk” tjänar. Beslutsfattare inom den privata sektorn ännu mer än från den offentliga sektorn. Vad vi däremot kan fundera över är att om kandidater till riksdagen tjänar mycket mer än ”vanligt folk” så innebär det ju att riksdagsledamöterna inte är representativa för folket. Det måste finnas riksdagsledamöter från alla sektorer, inte bara från det övre skiktet. Den 20-i-topp lista över riksdagskandidaternas inkomster som finns i tidningen innehåller 7 Kristdemokrater, 7 Moderater, 2 Centerpartister, 2 Folkpartister och 2 Socialdemokrater. Och DET säger ju en hel del!

» Att trampa i klaver: Fast det finns politiker som tappat fotfästet. I Aftonbladet och Metro kan vi läsa om när vår Moderata Justitieminister Beatrice Ask och hennes 10 partivänner på Justitiedepartementet behövde diskutera den kommande valrörelsen. En konferens 4-5 februari i Lidingö med alla bekvämligheter och lyx kostade 5.000 spänn per person. Men vill Moderaterna satsa på sina valarbetare så får dom väl göra detta. Fast det blev tydligen något fel på faktureringen för räkningen (inklusive vin för 3.000) skickades till Skattebetalarna. Men det var väl ändå ett misstag…?

1 kommentar

Under Okategoriserade