Mer om Coronapaniken

Jag ägnade mig ju igår åt att skriva vad jag tycker om den överdrivna Coronahysteri som vi drabbats av. I dagens Svenska Dagbladet ser jag att jag inte är ensam om att nästan tycka att paniken är farligare än själva viruset. Under rubriken: – ”Paniken kring viruset kan få farliga följder” varnar WHO, FN:s flyktingkommissariat, Unicef, FN:s Världsmatprogram och FN:s humanitära organ Ocha för paniken. Det är viktigt att hålla rädslan på jorden. Om vi drabbas av total panik så blir skadeverkningarna av paniken svårare än skadeverkningarna av influensan.

Samtidigt finns det många som försöker dra politiska poänger på att måla upp ett hot. Vi har fått se ett direkt rasistiskt uppträdande mot människor från Asien. Det finns alltså många som försöker tjäna på hysterin, som får utlopp för sina förutfattade meningar. Media försöker samtidigt så gott det går att sälja lösnummer.

Coronainfluensan är en smittsam sjukdom som just nu sprider sig snabbt på många håll. Men samtidigt är det inte det dödliga hot som det ibland utpekas som. Vi ska vara försiktiga med att inte sprida vidare sjukdomar vi fått. Vi ska vara försiktiga så att vi inte blir sjuka. Hygien är viktigt. Nu, precis som tidigare. Känner man sig krasslig så ger man sig inte ut och smittar andra. Som det framförts på flera håll, kindpussar och handhälsningar är olämpligt beteende nu, precis som det är när vanlig influensa härjar.

Men, drabbas inte av panik. För då blir paniken värre än vad influensan är. För det är just det som det är – en influensa.

Läs här:
FN varnar: Paniken kring viruset kan få farliga följder. – Svenska Dagbladet
Corona-beredskap med en miljon människor i luften. – Maria Ludvigsson i Svenska Dagbladet
Vi har blivit invaggade i att inget farligt kan drabba oss i vårt trygga lilla land. – Carl Rudbeck – Helsingborgs Dagblad
Coronakrisen kräver enighet. Inte tjuvnyp. – Helsingborgs Dagblad

Humor är viktigt

Satir och ironi är en mycket viktig ingrediens i det politiska livet. Men det innebär inte att det alltid blir speciellt roligt. Låt mig ta två exempel.

I det nya numret av Grönköpings Veckoblad förklarar man att den USAmerikanske presidenten, hr Mr. D. Trump, egentligen inte ville köpa Grönland utan det var istället Grönköping som han vill inköpa. Att förväxla Grönköping med Grönland ligger inom ramen för de missförstånd om omvärlden som ofta präglat hr Mr. Trumps uttalanden i offentliga sammanhang. Det hela beror helt enkelt på bristen på kartböcker i Vita Huset! Vi kan notera att hr sparbanksdirektör J. Vedbom dock kan tänka sig en bytesaffär genom att utväxla Mörtholmen i Bergska sjön mot Manhattan.

Komik på högsta nivå.

I Helsingborgs Dagblad (och då även i Sydsvenskan gissar jag) försöker Carl Rudbeck sig också på satir. Under rubriken: – ”En rätt programmerad robot kan göra ministerns jobb!” försöker han sig på satir. Det är Carl Rudbäcks hat mot Margot Wallström som skiner igenom när han menar att AI (Artificiell Intelligens) skulle kunna ersätta utrikesministerns arbete. En erbarmligt dålig text om jag får säga vad jag tycker. Det blir inte ens roligt.

Komik på lägsta nivå.

Lite bakgrund att läsa:
Grönköpings Veckoblad – Grönköpings Veckoblad
Hr Mr. Trump vill köpa Grönköping – Grönköpings Veckoblad
En rätt programmerad robot kan göra ministerns jobb – Helsingborgs Dagblad

Menar han allvar?

Att vara läsoman kan ofta vara spännande. Det är viktigt att inte vara rädd för att läsa vad ”andra” har att säga. Den som bara läser vad meningsfränder tycker blir väldigt enkelspårig. På den här punkten är jag övertygad att människor som ”står till vänster” är mycket mer öppna för att även läsa vad vi kan kalla ”borgerliga” synpunkter än vad de med ”borgerlig grundsyn” är intresserade av att läsa synpunkter ”från vänster”. Alltså läser jag t.ex. allt från Svenska Dagbladet till Dagens ETC. Något som är spännande.

Varför bluddrar jag om det här? Jo, i dagens Helsingborgs Dagblad läser jag en kolumn av Carl Rudbeck som kallar sig kultur- och samhällsdebattör. En krönika som med största säkerhet även publicerats i Sydsvenskan. Eller ska vi snarare säga tvärtom. Den publicerades i Sydsvenskan och sedan Sydsvenskan köpt upp HD/NST/LP så publiceras den även där. Ett uppköp i medievärlden som innebar att Helsingborgs Dagblad (med sina editioner NST och LP) tog ett rejält steg åt höger. Från att ha varit en riktigt oberoende röst (visserligen borgerlig, men trots detta oberoende och ibland riktigt radikal) så har HD förvandlats till en traditionell högerborgerlig megafon.

Hur som helst argumenterar friherren Carl Rudbeck (som under många år var anställd av Svenskt Näringslivs lobbymegafon Timbro) för den heliga äganderätten. Den som äger får i kraft av sitt ägande göra vad man vill med det man äger. Det är under rubriken: – ”Vad trist om alla egyptiska artefakter samlades i Kairo” som han är upprörd över att kulturskatter inte kan säljas hur som helst till den som har mest pengar att betala för dom. I korthet går Carl Rudbecks argument ut på att om t.ex. en kriminell rysk oligark vill köpa upp alla Carl Larssons tavlor och hänga upp dom på sin toalett för att kasta pil på medan han sitter och skiter så får han väl göra detta. Han har ju köpt dom och äger dom, detta ska inte t.ex. Nationalmuséet lägga sig i. Om en IS-ledare köper upp Leonardo da Vincis Mona Lisa och vill hänga den i någon underjordisk källare så ska ingen lägga sig i det, inte någon kulturnisse någonstans. Det Carl Rudbeck argumenterar för är att kulturinstitutioner och muséer inte ska försöka förhindra att kulturminnen och konstverk köps upp av folk med gott om pengar

Själv tycker jag faktiskt att det finns något som står över ”Äganderätten”. Bara för att man har en massa pengar har man faktiskt inte rätt att göra som man vill. Men Carl Rudbeck har ju fostrats av Timbro så jag förstår hur han hamnat där.

Bara för att man har pengar har man inte obegränsade rättigheter. Vår kulturhistoria tillhör oss alla, inte bara den som har mest pengar.

Om dom välgörande klyftorna

För några dagar sedan (i fredags) konstaterade jag att en undersökning visat att en mycket stor majoritet av svenskarna anser att det är viktigt att minska de ekonomiska klyftorna. Fast det är ju naturligtvis något som dom som sitter högst upp på piedestalen inte håller med om. Dom som sitter bekvämt i sina skinnsoffor högst upp och tittar ner på alla oss andra. Dom lever ett helt eget liv isolerade från vanligt folk. Har ni hört talas om apparna Luxy, Tinder Select, Rich Kids och James Edition? Inte det? Då beror det på att du inte tjänar tillräckligt med slantar för att kunna använda dom. Det här är de privilegierades versioner av oss vanliga dödligas Facebook, Instagram osv. Nyligen fick Luxy lite kritik sedan man slängt ut 40.000 medlemmar med motiveringen att dom var: – ”för fattiga, fula eller både och”!

Hur som helst börjar nu de redan privilegierade att mobilisera. Det kan ju inte vara nyttigt att minska klyftorna. I varje fall inte nyttigt för dom ”där uppe”. Det finns ju en risk för att dom inte kan fortsätta sitt lyxliv på andras bekostnad om man inför åtgärder som har till syfte att minska klyftorna. Ett exempel på denna kampen mot utjämning är nog ett debattinlägg från de båda moderata landstingsråden i Stockholm, Iréne Svenonius och Kristoffer Tamsons. Under rubriken ”Fel att Stockholm ska stötta Malmö och Göteborg” beklagar dessa båda moderater sig över att Stockholms län får betala utjämningsskatt, pengar som sedan går till andra landsting. Det är ju så synd om Stockholms län! Vad moderaterna Iréne och Kristoffer glömmer att berätta är varför Stockholm får betala utjämningsskatt. Det är ju så att inkomsterna i Stockholm ligger klart högre än i övriga Sverige. Högre inkomster ger bättre skatteinkomster. Dvs Stockholms län får in mycket mer skattepengar än övriga landet. Dessutom är det ju så att väldigt många av dessa välbetalda byråkrater som sitter i Stockholm och betalar skatt i Stockholm betalas av oss andra ute i landet, med våra skattepengar. Det är våra skattepengar som betalar lönerna som ger extra skattepengar till Stockholm. Allt som en effekt av den centraliseringsiver som funnits och finns. Ett ämne som jag tänkte återvända till en annan dag. Det är alltså inte alls fel, det är inte alls synd om Stockholm. Det är helt enkelt inget annat än sedvanligt moderat gnäll när privilegierade tvingas solidariskt dela med sig.

I samma tidning skriver Carl Rudbeck om hur farligt det är att jämna ut klyftorna. ”Priset för jämlikhet är katastrofalt högt” hävdar Carl Rudbeck. Jämlikhet kan vi helt enkelt bara få, visar historien enligt Carl Rudbäck, när jorden drabbats av katastrofer som digerdöden och liknande. Nä, det är nog bäst att vi fortsätter att ha en liten elit som lever lyxliv medan alla vi andra sliter för brödfödan. Det är nog den bästa lösningen – för eliten som lever lyxliv.

Som jag skrev om för ännu några dagar sedan. Det denna överbetalda elit är allra mest rädda för är att hela samhället ska braka ihop på grund av de ständigt ökade klyftorna. Att förhindra detta sammanbrott genom att minska klyftorna är dock att vara för radikal.

För övrigt läste jag en artikel som berättade att i USA är det för första gången nu så att för en majoritet av amerikanerna så är det så att dagens amerikan inte har det bättre än vad deras föräldrar hade. Klyftorna har helt enkelt vuxit snabbt samtidigt som politiska och ekonomiska beslut har gynnar just denna utvecklingen. Motiveringen har varit att om de superrika blir ännu rikare så kommer välståndet att sprida sig ner till de lite längre ner på skalan. Men, har det visat sig, det fungerar inte så längre. De superrika är nu så rika och förmögna att dom inte vet vad dom ska göra med pengarna. Deras ”konsumtion” sipprar inte längre ner till alla andra. Jag såg en artikel som berättade om ”11 punkter där rika tänker helt annorlunda – som gör att de lyckas bättre än alla andra”. Ett par av dessa punkter var:

– ”Rika personer ser fattigdom som roten till allt ont”.
– ”Rika personer vet att marknaden drivs av känslor och girighet”.
– ”Rika personer ser själviskhet som en dygd”.

Tänk så rätt man kan ha. Girighet och själviskhet hade jag också kunnat berätta om.

Annars läser jag att SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) tycker att Vänsterpartiet har haft något slags ensamrätt på fördelningspolitik. Så det ska man nu råda bot på. SNS har mycket starka kopplingar till det svenska näringslivet. Man kan väl något förenklat uttrycka det som att man står närmare Moderaterna än Vänsterpartiet! Nu ska man alltså granska fördelningspolitiken. Gissa vad man kommer att komma fram till?

Hur som helst så finns det sätt att slippa bidra till någon form av fördelningspolitik. Det gäller bara att se till att alla slantarna man tjänar placeras där ingen kommer åt dom. Företaget Spotify har ju engagerat sig för att stora multinationella företag ska slippa betala skatter. Nu ser jag att grundaren och VD:n Daniel Ek personligen gör vad han själv kan för att slippa skatta. Lite slantar placerade på Cypern kan ju alltid vara bra. Där kommer ingen skattemyndighet åt dom. Själv är jag kund hos Tidal istället. Helt gratis reklam…

Tänkte avsluta med en gissningstävling. Är det någon som tror att det under de kommande åren kommer att komma några lagförslag som innebär en radikal omfördelning av våra tillgångar som innebär att de ekonomiska klyftorna minskar istället för att fortsätta öka?

Vi ses i framtiden!