Etikettarkiv: Censur

Krav på censur

» Vem ska bestämma?.

Vi kan väl alla vara eniga om att det sker för många mord i Sverige (och i resten av världen). Sedan kan vi kanske inte helt enas om vad som är bästa botemedlet och vad som är främsta anledningen till utvecklingen. Vi är nog inte heller helt eniga om hur allvarlig situationen är. Vi har ju hamnat i en värld där många blir livrädda så fort dom ser mer än två ungdomar samlade på en och samma plats. Om någon fyrar iväg en fyrverkeripjäs tror halva befolkningen att det handlar om skottlossning. Vi har fått ett begrepp där uttrycket ”Upplevd Otrygghet” snarast handlar om att vi inbillar oss att vi är otrygga snarare än att vi i verkliga livet har anledning att känna oss otrygga.

Mordet på rapartisten Einár (Nils Kurt Erik Einar Grönberg) har satt igång en debatt om censur. Viss musik ska enligt en stor grupp debattörer och politiker helt enkelt förbjudas. Det som fått benämningen Gangsterrap har helt plötsligt blivit det värsta som finns. Debattörer från olika håll vill mer eller mindre förbjuda musikstilen. Sverigedemokrater anser att politikerna ska lägga sig i vilken musik Sveriges Radio spelar.

Musik kan förbrödra

Låt mig då först och främst deklarera att jag nog är för gammal för att överhuvudtaget uppskatta Rap-musik. Det finns däremot mycket musik som jag kan gilla, men där jag ibland kan ha synpunkter på texterna. Jag är en stor älskare av reggaemusik. En musikstil med ett underbart gung. Det fanns en period (för många år sedan) när jag en gång om året tog tåget till London. I London tog jag tunnelbanan ut till de västindiska kvarteren i Brixton och gick och botaniserade i musikaffärerna. Om jag hade rejält tomt i ryggsäcken på resan till London så gick jag på knäna när jag åkte hem med ryggsäcken fullproppad med vinyl. Jag älskar fortfarande reggaemusik och annan musik från Västindien. Däremot har jag svårt för en del av reggaemusikens drogromantik i texterna. Visst är Peter Toshs album ”Legalize it” från 1976 ett underbart album. Men ganjaromantiken ger jag inget för. Däremot finns det ju samtidigt ett mycket kraftigt samhällsengagemang i reggaemusiken. Till exempel Peter Toshs nästa album från 1977 – ”Equal rights”.

Det här politiska engagemanget har funnits mycket länge inom t.ex. den jamaikanska musiken. Redan under Ska och Rocksteady tiden. Lyssna t.ex. på Derrick Morgans Racing at Ballastic Park som handlar om en hästkapplöpning mellan kapitalism, imperialism, violence och socialism. Ett lopp som Socialism vinner, det är ett ”one man race…”. Det finns ett stort samhällsengagemang. Lyssna på Peps Perssons svenska tolkning av reggaemusik. Låten ”Grannen” är en höjdare som många fler borde lyssna på texten till.

Men att censurera musik är ingen ny företeelse. Elvis Presleys dansrörelser var skadlig för ungdomen och borde förbjudas. Hårdrock borde förbjudas osv. Det är dock något som inte fungerar. Jag avslutar med ett citat från en kulturartikel i dagens Helsingborgs Dagblad. Det är Gabriel Zetterström som drar vissa paralleller. Han ställer en del berättigade frågor.

– ”En intressant aspekt är att det ofta rör sig om samma människor som bara för några veckor sedan hyllade Lars Vilks betydelse för den konstnärliga friheten. Håna muslimer och umgås med högerextremister går fint, så länge du inte är en tjugoåring från förorten som sjunger om vapen. Vad är faktiskt okej i den konstnärliga frihetens namn?”

Läs:
Musiken förklarar inte mordet. – Helsingborgs Dagblad
Peps Persson – Grannen. – YouTube

1 kommentar

Under Våld

Om att sila mygg men svälja kameler

Internet är en viktig kanal för att sprida dynga. Extremister av alla de sorter använder nätet och olika sociala media för att sprida sina sjuka idéer, sina fantasifulla lögner och sitt hat. Bland annat har olika hatgrupper sina egna Facebook-kanaler där skiten sprids. Med jämna mellanrum ställs det krav på Facebook (och andra media) att hålla rent från hatspridarna. Och ständigt lovar Facebook (och alla de andra) att man ska ställa krav på renlighet och städa upp den värsta smörjan.

denlillehavfrue

Den lille havfrue

Men det är inte alltid som städningen fungerar. Snarare är det så att det finns annat som det känns som att t.ex. Facebook upplever som viktigare att städa bort. Ibland blir städningen (censuren…) nästan komisk. Jag läser hos danska Ekstrabladet (och i svenska Aftonbladet för de som inte klarar av danskan) att den kanske mest kända danskan, Den lille havfrue, numera censureras. Den välkända statyn som står placerad i vattnet i Köpenhamn visar ju sina nakna tuttar och kanske antyder till och med ännu snuskigare kroppsdelar. Alltså kan man ju inte visa detta hur som helst. Det kan ju upplevas som pornografiskt. 12% av de som tillfrågas av Ekstrabladet uppger att dom tänker på sex när dom ser den nakna lilla flickan! En intressant fråga är hur många som är ärliga, och hur många som helt enkelt har riktigt snuskig fantasi och tänker på sex så fort dom ser något som har med kvinnor att göra. Hur som helst tycker uppenbarligen Facebook att det är snusk!

Om man ska vara seriös, så är frågan om censur på sociala medier (eller på alla andra media) en mycket svår fråga. Som grund är all form av censur något negativt. Den svenska Tryckfriheten (som i år fyller 250 år) anses vara världens äldsta. Och rätten att uttrycka sig fritt utan censur är en mycket viktig rättighet, som vi ska skydda så gott det går. Vi måste ha rätt att uttrycka oss fritt – även om vi har fel. Det är kanske just det som skapar en demokrati. Att dra gränsen vid att visa nakna flickor på staty är att gå på tok för långt. Det är först och främst bara rent komiskt.

Lämna en kommentar

Under Facebook

Vad sysslar Facebook med?

Facebook har en del underliga censur-regler. Men mycket tyder på att det inte fungerar allt för bra. Regelbundet kan man läsa om hur man t.ex. direkt censurerar bilder som råkar innehålla nakna kvinnobröst. Men många andra bilder som egentligen är mycket grövre får vara kvar. Nu senast läser jag att ETC:s satirtecknare Max Gustafson blivit censurerad när han driver med Sverigedemokraterna. Däremot är det mer eller mindre fritt fram för SD-svansens hatsidor. Så här så lyckat berättar Max Gustafson hur Sverigedemokraterer tänker.

Sverigedemokrater funderar enligt Max Gustafsson

Sverigedemokrater funderar enligt Max Gustafsson

Kan NÅGON förklara för mig vad det är som är så hemskt med denna bild att den ska censureras. Om man inte är Sverigedemokrat naturligtvis. Eller tillhör Facebook också den Sverigedumokratiska svansen?

Lämna en kommentar

Under Facebook