Tag Archives: Centern

Centern och miljön

I en upprörd debattartikel i Svenska Dagbladet är centerns klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin upprörd över att Naturskyddsföreningen är orättvisa och kritiserar bland annat Centerns miljöpolitik istället för att bara kritisera Regeringen. ”Orättvis jämförelse av Naturskyddsföreningen” sätter Rickard Nordin som rubrik. Det hela är ett svar på en debattartikel skriven av Johanna Sandahl och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen som i princip går ut på att det är för mycket partipolitiska låsningar istället för överenskommelser inom miljöpolitiken. ”En bred uppgörelse behövs om miljöpolitiken” skriver Johanna och Karin. Och dom har så rätt, så rätt. Verkligheten är den att mycket måste göras NU! Det skulle gjorts i går egentligen.

Det blå Centern

Centerns problem med trovärdigheten inom miljöpolitiken är att viljan visserligen är god. Men, det får inte kosta dom egna väljarna något. Det är andra som ska betala. Låt oss ta den miljöförstörande verksamhet som fortsätter att växa utan att någon vågar göra något. Flyget! Det görs mycket för att minska utsläppen på många områden. Men det räcker inte. Det är verkligen inte acceptabelt att utsläppskällor tillåts att ständigt öka utan åtgärder. Utsläpp förorsakade av svenskar ökar faktiskt just nu. Detta beror på två faktorer. En enorm högkonjunktur där industrin osv går på högvarv. Samt en fortsatt kraftig ökning av flygandet. Trots åtgärder för att minska utsläppen inom industrin så ökar produktion och konsumtion så mycket att de totala utsläppen trots detta ökar. Dessutom flyger vi allt mer. Detta är dessutom en utveckling som alla räknar med ska fortsätta.

Svenska Dagbladets Näringsliv ägnade i går en helsida åt problem inom flygbranschen. Fast det handlar alltså inte om utsläpp och miljö. Om dom problemen skriver man inte en rad, inte en bokstav. Det handlar istället dels om lönsamheten – ”Vi flyger mer än någonsin – ändå har flygbolagen problem” skriver Tomas Augustsson och gläds åt att flygresandet ökar och ökar. I en annan artikel är SAS-chefen Rickard Gustafsson orolig över överkapacitet inom flygbranschen. Även om flygresandet visar en kraftig ökning har flygbolagen beställt så många nya flygplan att det riskerar finnas överkapacitet. Flygresandet måste alltså öka ännu mer!

Vad vill då Centern göra för att begränsa flygets ständigt ökade utsläpp? Jo, först och främst gör man allt för att stoppa en skatt på flygresandet. I dag är flyget i praktiken ett subventionerat skattefrälse. När du tankar bilen kanske du ska ha i åtanke att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. Det är Sverige förbjudna att ta ut skatt på av internationella överenskommelser. Till detta hör att de flesta flygplatser i Sverige är skattesubventionerade av skattebetalarna i kommuner och landsting. De avgifter som flygbolag, flygpassagerare osv betalar för att utnyttja flygplatserna räcker helt enkelt inte till för att täcka kostnaderna så skattebetalarna får täcka förlusterna. Men Centern har alltså ställt upp på barrikaderna för att stoppa en begränsad flygskatt. Argumentet är dels att den inte skulle ha någon betydelse för flygandet, dels att mindre flygplatser skulle hotas eftersom flyget skulle minska. Dvs vi skulle inte flyga mindre men skulle flyga mindre.

Maud Olofsson

Sveriges dyraste minister någonsin, Maud Olofsson (c) 

Centerns problem inom miljöpolitiken är att miljöåtgärder inte får kosta för dom egna väljarna. Dessutom ska man genomföra miljöåtgärderna tillsammans med Moderaterna och Sverigedumokraterna! Nä, kära centerpartister. Upp på barrikaderna! Den regering vi har är allt för feg. Det måste göras mer, mycket mer. Sedan är det ju tyvärr så att vad Sverige gör har liten betydelse för hela vår planet. Men gör inte vi tillräckligt nu kan vi ju verkligen inte begära av andra att dom ska göra mer. Att världens största ledare dessutom tillhör klimatskeptikerna och inte vill göra något försvårar situationen. Donald Trump är en katastrof på många områden. Men fortfarande gäller att vi måste göra mer. Då får det faktiskt kosta. Vi kan inte flyga på weekendshopping till New York. Vi kan inte flyga på solsemester tre gånger om året. Ska vi rädda vår framtid på planeten kommer det att kosta. För alla! Vi måste alla göra uppoffringar. Även centerns väljare!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Centern

Spekulationer kan roa

Jag ser att Sverigedumokraternas Mattias Karlsson tycker att Ulf Kristersson är Oansvarig när han ”utesluter helt samtal, förhandlingar och kompromisser med SD”. – ”Kristersson räknar kallt med att vi i alla lägen kommer att stödja hans politik, det kommer vi naturligtvis inte att göra” påpekar Mattias Karlsson. Han är väl lite (eller mycket…) besviken och orolig över det faktum att Taxi-Uffes rejäla högergir med Moderaterna har lockat stora grupper sverigedumokrater till att återvända till fadershuset. Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson ser nu framför sig en ny tillvaro som ledare för ett parti som krymper. De väljarundersökningar som just nu väller in som flodvågor berättar alla i princip samma sak. Moderaterna ökar rejält, men tar främst sina nya supportrar från Sverigedumokraterna och Centern.

Spekulationerna om hur en ny regering ska bildas efter valet och vilka förutsättningar som ska gälla är lika många som partier i Riksdagen. Förmodligen ännu fler. Taxi-Uffes förutsättningar är tydligen att om de fyra partierna som formellt ingår i Högeralliansen är större tillsammans än vad Socialdemokraterna ensamma är så ska Ulf Kristersson få bli statsminister. Han har dock fortfarande inte lyckats berätta hur han ska få ihop den regeringen. Så länge de av de fyra partier som utgör det som kallas Högeralliansen inte har fått fler mandat i Riksdagen än vad de Rödgröna partierna har fått så sitter ju Ulf Kristersson högst upp på piedestalen bara så länge Jimmie Åkesson aktivt stöttar honom. Ett förhållande som Annie Lööf och Jan Björklund förklarat att dom inte ställer upp på.

Den nya Högeralliansen?

Är det så här den nya Högeralliansen ser ut?Vill Ulf Kristersson och Moderaterna bilda en majoritetsregering med stöd av de fem partierna till höger (dvs M + Sd + C + L + Kd) så ska han naturligtvis göra detta om han kan få alla fem partierna att stödja en sådan regering. Personligen tror jag dock inte att en sådan regering är ett realistiskt alternativ. M kanske ställer upp. Kd kanske ställer upp (om dom finns kvar). Sd ställer säkert upp bara dom får igenom sin politik. Men ställer C och L upp? Tvivlar verkligen starkt på detta.

Om den traditionella blockpolitiken (alltså utan Sd till något block) kvarstår så får vi nog snarast inrikta oss på att det block som blir störst försöker bilda regering. Det är alltså ungefär det förhållande som gäller i dag. Det är ett förhållande som kräver fingerfärdighet för att få igenom en politik.

Återstår vad jag länge trott som den troligaste utvecklingen. Dvs att vi efter valet har tre block. Ett högerblock med Moderaterna, Sverigedumokraterna och Kristdemokraterna. Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor är på väg att föra in sina partier i ett sådant block till stor glädje för Jimmie Åkesson. Men, jag tror faktiskt att Centern och Liberalerna när dom tvingas att välja det minst dåliga alternativet väljer att skapa ett mittenblock tillsammans med Socialdemokraterna. Ett mål som Stefan Löfven ju inte direkt har gjort någon hemlighet av att det är vad han önskar. Ett sådant block har ju faktiskt viss möjlighet att få ihop en majoritetsregering.

En intressant fråga är vad som händer med Miljöpartiet? Kommer partiet att lyckas hålla sig över 4%-spärren? Kommer partiet efter valet att dra sig tillbaka och slicka såren eller kommer man att vilja fortsätta vid maktens grytor som en del av en Mittenregering tillsammans med S + C + L? Vänsterblocket består då av Vänsterpartiet, ett Feministiskt Initiativ som med största sannolikhet inte heller nu lyckas ta sig in i Riksdagen. Samt då eventuellt ett Miljöparti som slickar såren och försöker radikaliseras igen.

Avgörande för om ett Mittenblock kan få ihop en majoritet är ju hur det går för Kristdemokraterna och Miljöpartiet, och vilken väg Miljöpartiet väljer. Hur som helst är det här en utveckling som glädjer Stefan Löfven.

Ett område där jag blir allt mer övertygad om är Sverigedumokraternas upplösning. Någon gång måste alla skandaler väl ändå bita på SD:s teflonhinna. Från de senaste dagarnas skandaler kan vi se att attacken mot f.d. sverigedumokraten Hanna Wighs bostad stod en f.d. förtroendevald för just Sverigedumokraterna för. I dag läser vi att två riksdagsledamöter från Sverigedumokraterna valt att mot Säpos inrådan åka till Syrien och låta sig bli en del av Assad-regimens propaganda. En av de två är Martin Kinnunen, en av de många SD-representanter som finns med i brottsregistret. Han dömdes för några år sedan för grova skattebrott, förskingring och andra ekonomiska brott för sina affärer i de av SD ägda bolagen Samtid & Framtid AB och Blåsippan AB.

Sverigedumokraterna

Jag tror att den vändning i opinionen som Sverigedumokraterna nu drabbats av kommer att sätta igång en inre upplösning. Det är kul när det går uppåt. Men, när det vänder ner, då är det inte alls kul. Jimmie Åkesson kommer att klamra sig fast vid de välbetalda köttgrytorna så länge som möjligt. Men allt ha ett slut!

Lämna en kommentar

Filed under Moderaterna

Goda och dåliga nyheter

Som siffernörd så läser jag naturligtvis alla väljarundersökningar med stort intresse. Det är alltid spännande att försöka utläsa trender och dra förhastade slutsatser av små förändringar som ligger inom felmarginalen. Men, det kan ju vara rätt…

Sverige

Aftonbladet låter Inizio göra en månatlig undersökning av svenskarnas partisympatier. Alla tidningar med självaktning måste ju ha sin egen undersökning. I dag kan vi läsa Inizios oktobermätning, och denna innehåller ju en del spännande siffror. Det finns två rejäla vinnare sedan förra månaden. Taxi-Uffe har gett Moderaterna ett uppsving med +2,2 medan Socialdemokraterna också går upp med +1,3. Vänsterpartiets och Liberalernas +0,1 är väl däremot inte så mycket att orda om. Om det finns vinnare, så finns det helt självklart också förlorare. Den stora förloraren är Sverigedumokraterna som tappar -2,0. I viss mån kanske också Centern som tappar -0,8. Miljöpartiets och Kristdemokraternas -0,3 är nog inte heller så mycket att orda om.

Av det här kan vi alltså se att Moderaternas högergir och närmande till Sverigedumokraterna har gett utdelning. I varje fall så länge nyhetens behag lyser som en liten gloria över Ulf Kristersson. Däremot verkar inte Sverigedumokraternas totala eftergift till moderaternas högerekonomisk politik ha gett någon utdelning för Jimmie Åkesson. Istället har uppenbarligen stora grupper tidigare missnöjda moderater i främst Sverigedumokraterna men också Centern återvänt till fäderneslandet. Kan det vara så att en del f.d. sosseväljare som tycker att Sverigedumokraternas högermoderata ekonomiska politik blivit för uppenbar nu också börjat återvända till socialdemokratin?

Undersökningen visar att Socialdemokraterna nu är uppe i 30,1% och utan någon konkurrens som vanligt är störst. Däremot har nu Moderaterna återtagit andraplatsen med 18,7% medan Sverigedumokraterna nu tappar ner till 17,9%. Annie Lööf och Centern har långt kvar om man hoppas på att konkurrera med Moderaterna om ledartröjan inom borgerligheten med de 11,5% man får i undersökningen. Vänsterpartiet fortsätter att vara störst efter ledarkvartetten och får 6,6%. Inizio har lite udda siffror bland de tre mindre partierna. Dom har bara Kristdemokraterna på 4,4% ovanför 4%-spärren medan både Liberalerna på 3,7% och Miljöpartiet på 3,2% skulle åkt ur riksdagen.

Om man ska fortsätta prata om de gamla blocken så leder de Rödgröna med 39,9% över Högeralliansen med 38,3%. Om siffrorna blir realitet i ett val skulle alltså S+V bli större i Riksdagen än M+C+Kd om Mp och L åkte ut. Hur tillförlitlig en sådan prognos är får ni själva bestämma. Jag har i varje fall min gissning klar. Den går ut på att det sakta men säkert går uppåt för Socialdemokraterna. Att Moderaterna, i varje fall tillfälligt, hämtar tillbaka väljare från Sd och C. Att Sverigedumokraterna har haft sin höjdpunkt och gissningsvis nu börjar få allt mer motvind.

Förtroendet för partiledaren har en viss betydelse för ett partis popularitetssiffror. Man ska inte överdriva, men en förtroendeingivande partiledare kan lyfta ett parti medan en misslyckad tråkmåns kan sänka ett parti. Jag ser att Sveriges Radio gjort en undersökning av vårt förtroende för partiledarna. Enligt den här undersökningen så är det Stefan Löfven som inger mest förtroende med 35% som har stort eller ganska stort förtroende för honom. Han har passerat Annie Lööf som får 34% och är den som tappat mest. Jonas Sjöstedt och Jan Björklund får 23%, Jimmie Åkesson 22% och Ulf Kristersson ligger först på sjätte plats med 21%. Batong-Ebba Busch Thor ligger en bra bit efter med 16%. Sedan tror jag vi avstår att berätta om siffrorna för Miljöpartiets båda talespersoner eftersom det bara skulle göra Gustav Fridolin och Isabella Lövin ledsna. Om dom nu mot förmodan skulle läsa den här bloggen…

De gamla moderaterna

Att Taxi-Uffe med sina nytillsatta vänner i moderattoppen har gjort en rejäl högergir med den moderata skutan blir allt mer uppenbart. Det är helt klart att det är dags att sluta använda beteckningen Nya Moderaterna. Det är helt enkelt de gamla vanliga Moderaterna, pre-Fredrik, som nu håller på att utkristalliseras. Så förespråkar t.ex. de unga muffarna i en debattartikel i Dagens Industri rejält ökade inkomstklyftor. Att man försöker dölja målet genom att tala om att det ska löna sig att vara ambitiös är bara en skönmålning av målet att öka klyftorna. Det ska finnas en stor grupp lågavlönade tjänstefolk som finns tillgängliga för att passa upp de lyckosamma. Punkt!

Säg Nej till Sverigedumokraterna

En annan intressant fråga för framtiden, som jag funderat över tidigare, är den sverigedumokratiska framtiden. Skandalen med övergreppen mot Hanna Wigh fortsätter. Sedan hon lämnade SD har hennes bil förstörts och hon har fått en brandsläckare inslängd genom fönstret på bostaden. Tyvärr är det ju inget som förvånar att den sverigedumokratiska svansen inte kan uppföra sig. Maffiametoder kallar Hanna Wigh själv det hela för. Jag tror faktiskt att de Sverigedumokratiska framgångarna nu är över. Det som återstår är nedgången och interna stridigheter. Något som sedan på några år kan förstöra hela Jimmie Åkessons bygge. Mannen som gick med i Sverigedumokraterna när partiet fortfarande var öppet nazistiskt. Men som i dag förnekar allt sådant. Förhoppningsvis är det som hänt under senare tid en början på partiets ras i och med att supportrarna kanske börjar inse vad det är för företrädare dom valt att företräda dom. Jag tror att Jimmie Åkesson snart tappar intresset när kurvorna börjar peka nedåt istället för uppåt. När intern kritik kanske vågar yttra sig. Visserligen är han i dag en av Sveriges högst betalda politiker. Något som han nog inte vill bli av med. Men har suttit längre än de andra partiledarna. Jag tror att nu återstår bara ett allt mer minskat stöd för SD. Låt oss hoppas att jag har rätt.

Lämna en kommentar

Filed under Väljarundersökningar

Undrar om det känns hopplöst?

Det politiska läget för det som brukade kallas för Högeralliansen är inte riktigt förmånligt. Situationen för minstingen Kristdemokraterna är ju inte helt idealisk. De flesta väljarundersökningar pekar mot att Kd kommer att hamna under 4%-spärren och åka ur Riksdagen. Folkpa… f’låt Liberalernas läge är inte mycket bättre. Visserligen har ju Major Jan Björklund lyckats gå vinnande ur en strid om partiledarposten, men opinionsläget är ju inte helt idealiskt. Snarast ligger partiet parkerat på historiskt dåliga siffror och inga av Jan Björklunds favoritämnen (mer kärnkraft, mer Nato, mer Euro osv) är ju direkt några kioskvältare i väljaropinionen. Moderaterna som under Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och Anders Borg trodde att man var det nya statsbärande partiet verkar ha tappat både styrfart och flytförmåga. Att Carl Bildt på allvar framfördes som en partiledarkandidat och att man till slut fastnar för Ulf Kristersson visar med önskvärd tydlighet att läget inte är under kontroll. Svenska Dagbladets vänliga beskrivning av Ulf Kristerssons karriär visar tydligt på problemen. När Sveriges Radios Ekot publicerade en mindre inställsam historik över Ulf Kristerssons politiska karriär blev man inom Moderaterna så förtvivlade att SR tvingades ta bort den från nätet och byta ut mot en snällare variant. Den enda som väl egentligen är någorlunda nöjd är väl Annie Lööf och Centerpartiet som nog går och drömmer om att Centern ska återta rollen som borgerlighetens lokförare.

Ledsen

Svenska Dagbladet har studerat hur väljaropinionen sett ut ett år före valet de senaste valen. Inför valet 2006 ledde den borgerliga oppositionen ett år före valet och dom vann ju också valet även om regeringen lyckades förbättra siffrorna lite. Inför valet 2010 ledde den Rödgröna oppositionen ett år före valet men den Borgerliga regeringen lyckades förbättra siffrorna och vinna. Inför valet 2014 ledde den Rödgröna oppositionen ett år före valet och lyckades också vinna även om den Borgerliga regeringen hämtade in lite av försprånget. Ett år före valet 2018 leder för första gången på länge den sittande regeringen och inte oppositionen. Erfarenheten från tidigare val pekar alltså på att om oppositionen inte ens leder ett år före valet så är det kört till valet. Man kan förstå att humöret inte är det bästa inom den s.k. Högeralliansen. Enigheten är samtidigt den sämsta sedan Högeralliansen ”skapades” hemma i Maud Olofssons badtunna.

Dessutom går det ju istället åt fel håll i opinionen. SR:s Ekot låter ju Kantar Sifo göra en sammanvägning av flera olika väljarundersökningar. I den senaste sammanvägningen för september ökar skillnaden mellan de gamla blocken ytterligare. Undersökningen visar inte på några märkbara förändringar, men något förenklat så ökar de tre Rödgröna medan den Borgerliga Högeralliansen och Sverigedumokraterna minskar. Totalt ökar de Rödgröna +0,6 till 41,7% medan Högeralliansen går -0,6 till 37,3%. De eventuella vinnare vi har är Socialdemokraterna som får 29,7% (+0,3), Vänsterpartiet som får 7,5% (+0,3) och Moderaterna som får 16,6% (+0,3). Dessutom får Centern 12,2% (+0,1). Miljöpartiet ligger stilla på 4,5%. Förlorarna är Liberalerna som får 5,3% (-0,5) och Kristdemokraterna som är stadigt parkerade under spärren på 3,2% (-0,5). Dessutom tappar Sverigedumokraterna till 17,8% (-0,4). Feministiskt Initiativ ligger för långt under spärren på 2,2% även om dom ökat +0,3.

Glad

Vi kan konstatera att Socialdemokraterna nu är större än Moderaterna + Centern tillsammans (29,7 – 28,8). Ett val med dessa siffror skulle göra att dagens Rödgröna regering (S + Mp) i Riksdagen skulle bli större än hela Högeralliansen (M + L + C) utan stöd av Vänstern eftersom Kristdemokraterna skulle åkt ut (34,2 – 34,1). En annan spännande jämförelse att notera är att Vänsterpartiet i dag är det klart största av de partier som slåss om femteplatsen. Man är överlägset större än Liberaler, Kristdemokrater och Miljöpartister. Vänstern + Feministiskt Initiativ är klart större tillsammans än Liberaler + Kristdemokrater tillsammans. Vi kan konstatera att det blir ännu mer uppenbart att den kraftiga uppgång Sverigedumokraterna hade under 2014-2015 i princip tog slut i början av 2016. Sedan dess har det stått stilla eller möjligen till och med gått bakåt. Jag har sagt det länge, Jimmie Åkessons drömmar om fortsatt uppgång är just det, drömmar. Sverigedumokraterna har nått sitt maximum. Övriga väljare tycker direkt illa om partiet och skulle inte kunna tänka sig att stödja ett rasistiskt, populistiskt part med rötter i nazismen som man inte ens lyckas dölja så bra.

Jag har upprepat det länge, jag tror vi är på väg mot att få tre block inom den svenska politiken. Ett Högerblock med Moderaterna, Sverigedumokraterna och Kristdemokraterna. Ett Vänsterblock med Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och kanske också Miljöpartiet. Och sedan ett Mittenblock med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Ett sådant block skulle med dessa siffror få en klar majoritet i Riksdagen. Det är inte bra för den politik som kommer att föras. Men det är kanske den parlamentariska lösning som är troligast. Med de siffror som gäller i dag.

Slutligen kan vi notera att Sverigedumokraterna fortsätter att ha lite interna problem. Att Sd är ett teflonparti där inga skandaler egentligen biter har vi ju kunnat notera sedan länge. I den för Sverigedumokraterna så viktiga omröstningen i Riksdagen om misstroendet för Peter Hultqvist hade ju Sverigedumokraterna 47 ledamöter i Riksdagen som kan rösta. Men hela 11 av dessa var frånvarande av olika anledningar. Allt från uppgiven sjukdom. ”Yttre omständigheter”, dvs att man inte ville rösta som partilinjen. Kent Ekeroth har ju ”time-out” och gömmer sig väl i Ungern. Sedan har vi ju Margareta Larsson och Anna Hagwall som inte ens är SD:are längre utan politiska vildar. Men det är väl så att det finns viktigare saker att göra än löjliga omröstningar utan betydelse!

Lämna en kommentar

Filed under Högeralliansen

Högerallianspanik

Paniken inom Högeralliansen börjar sprida sig. Allra helst Moderaterna och Kristdemokraterna är förtvivlade. Moderaternas enda chans att återigen komma åt köttgrytorna (komma till makten) är ju om Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna lyder och Sverigedumokraterna stöttar upp utan allt för många hårresande krav. Effekterna av att Centern och Liberalerna nu vägrade ställa upp på spelet att rikta misstroendeomröstning mot Peter Hultqvist är ju att man från Moderaterna ser hur köttgrytorna försvinner i fjärran. Jag tror helt enkelt att man nu även inom Moderaterna börjar förstå att sannolikheten för en Mitten/Vänster koalition efter valet har ökat ytterligare. Det gör Moderaterna till ett perifert parti ute på kanten tillsammans med kollegorna i Sverigedumokraterna. Kristdemokraterna kan vi ju glömma.

Den nya stora Högeralliansen

Man kan nästan se framför sig hur Svenska Dagbladets ledande moderatkramare Per Gudmundsson gråtande av ilska författar sin ledare till dagens Svenska Dagbladet: ”Ett hugg rakt mot Alliansens hjärta”. Den som står för hugget är alltså Annie Lööf. I sin beskrivning av sakfrågan glömmer dock Per Gudmundsson ett par saker. Upprinnelsen till det som blev Transportstyrelsegate var en av den förra moderatledda Högeralliansregeringen framstressad privatisering av Transportstyrelsens IT-verksamhet. Redan under den tid då moderaten Catharina Elmsäter-Svärd var ansvarig minister beslutade dåvarande ställföreträdande generaldirektören Jacob Gramenius att man av tidsskäl skulle frångå säkerhetsföreskrifterna för att IBM som fått uppdraget skulle hinna ta över arbetet. Fast om detta skriver Per Gudmundsson inte ett ord. För honom börjar problemen först efter moderaternas valförlust, Fredrik Reinfeldts sorti och Stefan Löfvens entré. Det var ju verkligen tur att Högeralliansen inte fick sitta kvar, för då hade ju Moderaterna inte haft någon skandal att blåsa på för att slippa diskutera de egna interna problemen.

Fast det är tydligen inte bara partierna inom Högeralliansen som är oeniga. Inom Moderaterna var man tydligen också oeniga om hur man skulle ställa sig till Jimmie Åkessons misstroendeförklaring mot Stefan Löfven. Någon moderat röstade för Jimmie Åkesson och mot partiledningen och några andra uteblev helt enkelt från omröstningen. Jag undrar om vi får en ny ilsken ledare från Per Gudmundsson i morgon. Jag har ett förslag på rubrik: ”Ett hugg rakt mot Moderaternas hjärta”.

Make peace not war

Fast det är ju detta demokratin handlar om. Vi väljer i demokratiska val våra representanter som sedan efter bästa förmåga ska fatta det beslut som måste fattas. För att bevara vår demokrati har vi bland annat en militär som ska försvara oss om någon ond utomstående vill sätta stopp för vår demokrati. Fast det är uppenbart att alla militärer inte riktigt tror på demokratin. Det är inte demokratin som ska bestämma, det är just dom som ska bestämma vad som är rätt åsikt och vad som ska kunna framföras. Bland annat en hel drös militärer (inklusive höga befäl inom militären) tyckte att det var en lämplig åtgärd att sabotera den demokratiska demonstrationsrätten. När fredsrörelsen mm samlar in pengar för att anordna en demonstration mot den jättestora militärövningen Aurora 17 där svensk militär ska smälla iväg ett par miljarder kronor på några veckor så tyckte bland annat dessa militärer att en lämplig åtgärd är att Swisha 1 (en) krona till insamlingen för att sabotera denna. En åtgärd som innebär att de som arrangerar insamlingen måste ersätta banken med ytterligare en krona. Varje gång du swishar en summa pengar till någon behåller nämligen banken 2 kronor. Swishar du bara en krona så får de som får pengarna betala en ytterligare krona till banken. Banken ska naturligtvis tjäna ytterligare en slant.

Det är det här som är grundorsaken till att bankerna vill att vi betalar med kort eller swishar istället för med kontanter. Swish och Betalkort genererar säkra vinster för banken i motsats till kontanter som bara är till besvär och kostar pengar för banken. Det här ämnet tänkte jag återkomma till en annan dag.

För övrigt undrar jag om vi efter de stora militärövningarna som just nu pågår (det är ju inte bara i Aurora 17 som svensk militär just nu tränar med NATO) kommer att få en debatt om att hemlig svensk militär planering har läckt till främmande makt (NATO alltså) i samband med övningen? Men det gör nog inget om NATO-högkvarterat vet alla hemligheter!

3 kommentarer

Filed under Moderaterna

Ett borgerligt dilemma

Till slut tog, tyvärr, Annie Lööf och Jan Björklund sitt förnuft till fånga. Att fullfölja ett krav på att Peter Hultqvist skulle avsättas i en förtroendeomröstning för en ”skandal” som borgerligheten egentligen själva bär huvudansvaret för hade varit rent trams. Nu står istället Ebba Busch Thor och ett vingklippt Moderaterna ensamma på barrikaderna tillsammans med Jimmie Åkesson. Annie Lööf och Jan Björklund har insett att det inte är en seriös politik medan Ebba Busch Thor och det vingklippta Moderaterna uppenbarligen känner att dom måste visa kampvilja i kampen om de sossehatande väljarna. Jag ”roade mig” med att gå in och läsa på Annie Lööfs Facebook där hon meddelade att Centern inte hade för avsikt gå vidare med en misstroendeförklaring. Det var uppenbart att bland de som var kritiska var det egentligen ett allmänt sossehat och inte sakfrågan som var skäl till en misstroendeförklaring. Undrar hur många som var besvikna sverigedumokrater? Ordvalet tydde på en ganska stor andel. Men är det så, då ska man ju väcka misstroende mot Stefan Löfven. Är den nya Högeralliansens fem partier redo att gemensamt fälla regeringen och istället ta ett eget gemensamt ansvar så ska dom göra det. Centern och Folkpartiet har insett att deras egna väljare inte vill att Annie Lööf och Jan Björklund gör sig beroende av Jimmie Åkesson. Om det riskerar Högerallianssamarbetet så får det vara hänt.

Stefan Löfven

Personligen hade jag, som jag sagt tidigare, gärna sett att Peter Hultqvist fått sparken. En socialdemokratisk Försvarsminister som så uppenbart sitter i generalernas knä och som arbetar hårt för att för att smussla in Sverige i NATO hade jag gärna sett fått sparken. Men det här var fel skäl!

Den stora skandalen är att den tidigare Högeralliansregeringen under Fredrik Reinfeldt drev på hårt för att privatisera IT-driften hos bland annat Transportstyrelsen. Det var så bråttom med att få det hela genomfört att det ju i dagarna avslöjades att man redan under sommaren 2014 medan moderaten Catharina Elmsäter-Svärd var ansvarig minister från den tillförordnade generaldirektören Jacob Gramenius beslutade att frångå säkerhetsreglerna för att hinna med att utlokalisera det hela till IBM. När sedan den nya generaldirektören Maria Ågren tillträtt fortsatte hon på den ingångna vägen. Läs gärna en moderat beskrivning av vad som hänt. Att från seriösa politiker försöka smeta skandalen på Peter Hultqvist visar att det inte rör sig om seriösa politiker. Det visar med tydlighet att ett vingklippt Moderaterna och Ebba Busch Thors Kristdemokraterna är i stor kris. Ebba Busch Thor har ju allt mer börjat medge att man gärna tar makten med stöd av Sverigedumokraterna. Inom Moderaterna är man inte eniga, men kanske börjar den mer hårdföra falangen ta makten. Jimmie Åkesson drömmer om att bli den som tillsätter en borgerlig statsminister, så länge dom lyder honom.

Sverigedumokraterna

Den stora vinnaren på det här är väl trots allt Peter Hultqvist och andra militärkramare. Men även Stefan Löfven har väl stor anledning att göra en rejäl målgest. Förhoppningsvis pekar det på lite mer seriositet på den politiska marknaden.

På tal om målgest. Ett helt annat ämne. Hur många timmar lägger våra professionella fotbollsspelare ner på att träna in en lämplig riktigt maffig målgest? Får dom själva bestämma hur dom ska göra eller är det tränaren och managern som fördelar ut olika målgester? En spännande fråga!

1 kommentar

Filed under Högeralliansen

Mer slantar att leka med

Tydligen har Regeringen kommit överens med Moderaterna och Centern om att ge generalerna ännu mer slantar att leka med. Den gamla majoren Jan Björklund har ju hela tiden varit missnöjd. I Hans liberala värld kan militären aldrig få nog med slantar så han har ju inte velat vara med och diskutera alls. För någon dag sedan meddelade ju Kristdemokraterna att det kristna budskapet om kärlek krävde mer slantar till pang-pang än vad förhandlingarna var på väg att resultera i så dom ville inte vara med längre. Nu har man tydligen i varje fall kommit överens om mer slantar. Nu kan generalerna börja köpa in mer pang-pang grejer. Det återstår bara att betala det hela. Moderaterna vill ju sänka skatterna och river upp himmel och jord för varje inkomstförstärkning som kan tänkas dyka upp. Men man får väl ta slantarna från sjukvården, dom slösar ju med pengarna. Fortsättning följer!

Non Violence
Non Violence av Carl Fredrik Reuterswärd.

 

Foto Sven Ohlsson.

Lämna en kommentar

Filed under Militära kostnader