En hackerattack (uppenbarligen i utpressningssyfte) mot den amerikanska IT-leverantören Kaseya fick svåra effekter för företag som var kunder hos Kaseya, som Visma EssCom. Dom är kund fast dom har tydligen sålt verksamheten till Extenda Retail. I slutändan så har tydligen hackerattacken mot Kaseya drabbat ett tusental olika företag runt om i världen. Här i Sverige har det blivit tydligt eftersom Coop tvingats stänga de flesta butikerna i hela landet. Det har helt enkelt inte gått att ta betalt av kunderna. Även i dag håller de flesta Coop-butikerna stängt även om man kunnat öppna upp så smått. Tydligen måste varenda dator i butikerna manuellt startas om.
Coop är inte ensamma drabbade
Men, som sagt, Coop är inte ensamma om att ha drabbats. Apoteket Hjärtat, ST1 osv hör till de kedjor i Sverige som fått stora problem. Runt om i världen är alltså ett tusental företag drabbade. Det hela pekar på hur känsligt det allt mer datoriserade samhället är. Hackare som gör det här av skäl som är allt ifrån att dom bara tycker att dom är duktiga till att det är en ren affärsverksamhet att pressa pengar från företag. Mycket ofta erkänner företagen inte ens att dom drabbats utan betalar snällt och håller tyst. Effekten blir att skurkarna känner att det är en lönsam affär och fortsätter med affärsverksamheten.
Jag för min del har dragit slutsatsen att jag gör så gott jag kan för att inte bli helt beroende av IT-systemen. Jag vägrar lägga hela mitt liv i en mobiltelefon. Jag tror inte på det helt uppkopplade hemmet. Visst kan det vara lockande att kylskåpet själv kan beställa ny mjölk när mjölken börjar ta slut. Mindre roligt är om grannen hackar kylskåpet och bestämmer sig för att beställa 20 liter yoghurt istället för 2 liter mjölk!
Att se till att jag har kontanter hemma om affärens kortterminaler inte fungerar är ingen nytta om man i affären inte ens kan öppna kassalådan eftersom låssystemet har hackats.
Låt oss plocka upp det här problemet till en högre nivå. Vi satsar miljarder och miljarder på att köpa stridsflygplan, luftvärn, stridsvagnar, ubåtar osv. Men det räcker för en ond fiende att hacka datorsystemen så kan vi inte öppna dörren till stridsledningen, vi kan inte betala vår mat, vi kan inte tanka våra bilar, vi kan inte ringa samtal osv. Listan kan göras lång.
Det finns kanske viktigare saker än pang-pang att satsa på för vår säkerhet?
I dag ska jag vidareutveckla lite tankar om mat. Ett ämne som mina närstående nog INTE anser att jag är någon expert på – tvärt om. Jag tillhör den här gruppen som förtvivlat slänger mig på fjärrkontrollen när det dyker upp något av alla dessa fruktansvärt tråkiga matlagningsprogram på TV:n. Vad som helst (nåja, nästan i varje fall) är bättre än dessa. Men det här citatet måste reta en del sverigedumokrater. Tänk att inte ens vår skånska matlagning har fått vara ifred från alla dessa vidriga människor från andra håll på vårt klot som invaderat vårt paradis under åren.
– ”Allt som kallas för skånskt har egentligen kommit från andra länder än Sverige.”
Citatet är en sammanfattning av en recension av en nyutkommen kokbok med typiskt skånska recept. Men författarinnan konstaterar att alla dessa skånska rätter faktiskt har förts hit av invandrare eller på annat sätt kommer maträtterna från andra länder. Dessa hemska invandrare.
Fast det är inte matlagning och recept det ska handla om. Utan en uppmaning att titta på etiketterna när ni köper matvaror. Var kommer maten från? Var är den tillverkad? Var misstänksam! Står det inget om var produkten är tillverkad – var ännu mer misstänksam!
Låt bli Findus
Det började den här gången med att jag fick i uppdrag av min hustru att köpa Laxpytt när jag var och handlade i vår lokala ICA butik. Det finns det bara från Findus! Sedan svenska Findus (med huvudfabrik i min grannkommun Bjuv) för några år sedan köptes upp av den internationella livsmedelskoncernen Nomad Foods Ltd försöker jag bojkotta Findus produkter. Nomad Foods Ltd är ett multinationellt riskkapitalbolag med brevlåda på Brittiska Jungfruöarna och som köpt upp ett antal livsmedelsbolag runt om i Europa – för att komma över varumärkena. Det tog inte lång tid efter köpet innan Nomad Foods lade ner fabriken i Bjuv och sparkade ca 500 anställda. Produktionen flyttades till i huvudsak Tyskland. Det är nämligen dyrare att sparka anställda i Tyskland än det är i Sverige. Hur som helst är alltså de produkter som det står Findus på inte längre Findusprodukter utan något som främst tillverkas i Tyskland av riskkapitalbolaget Nomad Foods och som man sedan sätter Findusetiketter på och skickar till Sverige. Men på förpackningarna nämns inget om var man tillverkar produkterna!
Nu blev jag dock tvingad att frångå min princip och köpte ett paket Findus Laxpytt. Det enda som står på förpackningen är att fisken är odlad i Norge. Inget om var potatisen eller andra ingredienser odlas eller var man tillverkar produkten. Jag skrev till Findus och undrade över varför detta inte står på förpackningen. Varför man utelämnar för köparen vital information. Svaret är att man köper in ingredienserna där dom är billigast och därför inte kan trycka detta på förpackningen. Varför man inte skriver på förpackningen att den tillverkas i Tyskland fick jag inget egentligt svar på. Men man medger att det är så. Men vi förstår ju varför, det är inget att skryta med att det kommer från Tyskland. Bättre att kunder tror att det tillverkas i Sverige.
Jag fortsätter att undvika Findus! Jag tycker DU ska göra det också. Det finns oftast äkta svenska alternativ.
För det är faktiskt så, vi vill helst köpa närproducerat. Om vi kan välja! Nyligen skulle Region Skåne införa en policy om att prioritera närproducerat. Men sedan blev det lite bekymmer när man skulle definiera vad som var närproducerat. Det förslag som lades fram inbegrep hela Danmark och alla de sydliga svenska landskapen! Fast protesterna blev intensiva så förslaget gick tydligen på återremiss.
En annan tankeställare fick jag när jag fick på inköpslistan att köpa klyftpotatis i frysdisken. Frysdisken i min lokala ICA-butik är fylld med meter efter meter med ICA:s egna olika former av Pommes. I några förskrämda rader hittade jag till slut några alternativ från Felix. Det ska tilläggas att alla ICA:s olika former av Pommes som man fyller frysdisken med tillverkas i Belgien. Vill du ha svenska potatis bearbetade i Sverige får man leta rejält i ICA-frysen för att hitta några varianter från t.ex. Felix. Svensk potatis bearbetad i Sverige.
Det här pekar på ett annat bekymmer i dagens livsmedelsbutiker. De olika kedjorna tjänar mer på att sälja sina egna varumärken så dom får bre ut sig på de traditionella varumärkenas bekostnad. ICA är värst, men alla kedjorna är aktiva. Men som sagt, ICA är absolut värst. Här är inte längre de egna varumärkena ett komplement. Här är det dessa som får bre ut sig i hyllorna, medan vi som vill köpa ”originalen” får leta intensivt för att hitta dessa.
Findus tillverkas i Tyskland och ägs av skattsmitare
Men jag upprepar. Läs på förpackningen! Det finns anledningar till att det är billigare! En anledning är import från lågprisländer. Läs på förpackningen var produkterna är tillverkade. Står det inget? Då ska man vara mycket försiktig. Jag hoppar över om jag kan. Här vill jag ge Coop en eloge. På deras produkter står det oftast till och med noterat vilken tillverkare som tillverkat den aktuella produkten för Coop.
Men jag upprepar. Köp närproducerat om detta är möjligt. Läs på förpackningen var man tillverkat varan. Står det inget? Var mycket misstänksam. Då kan det komma precis var som helst ifrån. Findus är noga med att förtiga sitt ursprung numera. Vi förstår varför och låter bli deras produkter.
Jag vet inte om ni gör som jag brukar göra? Dvs att titta på förpackningarna när jag handlar matvaror för att se var dom är producerade. Jag försöker i varje fall köpa svenskproducerat så gott det går. Sedan är ju detta inte alltid möjligt. Vissa matvaror produceras helt enkelt inte i Sverige, och i andra fall så får jag väl acceptera att den produkt jag vill köpa faktiskt inte produceras i Sverige. Vill jag köpa Bassets vingummin så får jag acceptera att dom produceras på annat håll!
Står det inte på förpackningen var produkten är tillverkad så ska man bli misstänksam. Och detta är ett ökat problem. Dels genom att stora utländska koncerner köper upp varumärken på löpande band. Och dels genom att affärernas egna varumärken kan produceras lite varstans.
Men låt oss börja med de internationella uppköpen. 2017 tog det på skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna registrerade riskkapitalbolaget Nomad Foods Ltd över den svenska livsmedelsproducenten Findus. De största ägarna är olika riskkapitalbolag, hedgefonder osv i USA. Kort efter lade man ner hela Findusfabriken i Bjuv och flyttade större delen av produktionen till Tyskland. Det är nämligen billigare att lägga ner och avskeda i Sverige än i Tyskland. Sedan dess står det inte längre på Findus produkter var dom är tillverkade. Av vilket vi alltså kan dra slutsatsen att dom inte tillverkas i Sverige. Jag har varit i kontakt med Findus svenska kontor för en tid sedan och undrat varför man inte på förpackningarna kan berätta var man tillverkar produkterna. Svaret var att det går inte eftersom produktionen flyttas runt till där det är lämplig kapacitet just då. De produkter vi köper som det står Findus på har alltså egentligen inget med det gamla svenska företaget Findus att göra. Det är ett varumärke som en internationell koncern placerad i ett skatteparadis klistrar på när man säljer produkterna i Sverige (och några andra länder). Produkterna tillverkas lite här och var, men man vill inte berätta var. Personligen har jag i princip slutat köpa Findusprodukter. Jag vill inte stödja amerikanska skattesmitande riskkapitalister!
I dagarna hamnade jag i ett liknande bekymmer. Jag hade köpt ett paket av Marabou chokladfingrar till sonen. En Marabouvariant av Cadburys Fingers tänkte jag. På paketet stod inget om var dom var tillverkade. Så jag blev naturligtvis misstänksam och gick in på Marabous hemsida och fyllde i ett formulär där jag frågade var man tillverkade produkten. Kort efter fick jag ett mejl från ett företag som hette Mondelez International. Och jag höll nästan på att slänga det i Spam-mappen när jag insåg att det var en reaktion på min förfrågan till Marabou. En kontroll visar att Marabou helt enkelt ägs av Mondelez International som i sin tur tidigare ägdes av Philip Morris. Hit hör mängder av varumärken, som Gevalia t.ex.
Hur som helst svarade Mondelez så småningom på min förfrågan. Marabou Choco Sticks tillverkas i Polen! Det skulle inte förvåna om exakt samma chokladfingrar säljs runt om i världen producerade i Polen men under olika varumärken på olika marknader.
Slutsats? Var djäkligt misstänksamma. Står det inget på förpackningen var det är tillverkat så bli ännu mer misstänksam. Bara för att det är ett ”svenskt” varumärke så är det ingen garanti för var det är tillverkat. Så ska t.ex. Göteborgs Kex flytta sin tillverkning till Baltikum. Tänk på det när du köper en rulle Singoalla eller Ballerina. Bara för att det står Göteborgs kex på förpackningen så kan det mycket väl vara tillverkat på andra sidan jordklotet där lönerna är lägre.
Samma gäller de olika livsmedelskedjornas egna varumärken, som ICA och Coop. Titta på förpackningen om det står var det är tillverkat. Står det inget – var ytterst misstänksam. Här vill jag ge Coop en rejäl eloge. På en mycket stor del av de produkter som säljs under varumärken som Coop, Änglamark osv står det tydligt på förpackningen vilken fabrik och var den finns som tillverkar produkten på uppdrag av Coop. Heder åt Coop för den ärligheten. Det står inte på ICA:s produkter. Där står det ingenting.
Så var misstänksam! Läs på förpackningen! Står det inget, fråga! Köp närproducerat om det går! Vägra köpa produkter som flyttat produktionen utomlands för att spara på lönekostnaderna och öka vinsten!
På tal om Marabou så måste jag berätta vad min idag 99-åriga mamma en gång berättade. Hon har under sitt långa liv bott på många ställen. Under en period bodde hon i Sundbyberg där Marabou på den tiden hade sin fabrik. Och hon har berättat om hur gott det kunde lukta från chokladfabriken. Senare flyttade hon hit ner till Skåne och jobbade bland annat i Helsingborg. En doft som präglar Helsingborg är doften från Zoegas kafferosteri. Mamma tyckte det luktade gott, och det ska jag erkänna att jag också tycker även om jag inte tycker kaffe smakar gott. Sedan hamnade mamma här i Åstorp och när hon kom hit reagerade hon på doften som präglade samhället. Svingödsel! Ack ja, svingödsel luktar inte gott kan jag berätta för de som inte upplevt det. Det är lyckligtvis bara under några dagar om året den sprids på åkrarna runt om.
Jag upprepar. Köp närproducerat om det är möjligt. Läs på förpackningen. Om det inte står något på förpackningen så gäller det att vara misstänksam. Var inte orolig för att fråga.
Ni har väl inte missat Coop:s inlägg i EU-debatten? I både debattinlägg och i annonser pekar Coop på ett stort systemfel med EU. Det går inte att alltid ha gemensamma regler i olika länder med helt olika förutsättningar, traditioner, kulturer och vanor. Det innebär att man ”tvingar på” länder olika regler som är direkt skadliga.
I Coop:s debattinlägg och annonser handlar det specifikt om ”Sista försäljningsdag” av ägg. Men det gäller andra områden också. Specifikt när det t.ex. gäller ett införande av Euron. Det är helt enkelt för stora skillnader mellan olika länder för att dessa ska kunna ha samma valuta utan att det skapar stora problem för de stater som ligger i utkanten.
Enligt fastställda EU-regler som affärerna måste följa får ägg inte säljas när det är en vecka kvar på ”Sista förbrukningsdag”. Problemet är att ”Sista förbrukningsdag” är enligt EU:s regler fastställd enligt de rutiner som gäller i andra länder där äggen inte förvaras svalt. Alltså tvingas Coop (och andra affärer i Sverige) att slänga ägg som är fräscha i ytterligare 2-3 månader – om dom förvaras i ett kylskåp eller i affärens svalka som vi gör i Sverige. Vi slänger redan alldeles för mycket livsmedel i Sverige. I Sverige slänger varje svensk ca 26 kilo ätbar livsmedel om året.
Vad det här pekar på är ett systemfel. Man kan INTE tvinga på länder med helt olika förutsättningar, helt olika rutiner, helt olika traditioner osv samma regler. Det blir fel! HELFEL!
Samma invändning kan t.ex. användas mot att införa Euron som ju de sista överlevande liberalerna fortfarande tycker är en bra idé. Men olika länder har olika förutsättningar, befinner sig i olika faser i konjunkturcykeln eller har helt enkelt olika problem. Tvingas dom då föra en ekonomisk politik som passar den tyska ekonomin så kan det gå käpprätt åt skogen.
Håll oss utanför Euron! Och säg till EU-byråkraterna att inte detaljreglera allt! Vi ska samarbeta, men vi är faktiskt OLIKA länder.
Jag läser att det varumärke som svenskarna har högst förtroende för är Apoteket. Dvs den statliga apotekskedjan som återstår sedan de flesta apoteken såldes ut (privatiserades för ökad valfrihet som det så vackert hette). På andra plats kommer Coop, kooperationens affärskedja. På tredje plats kommer livsmedelsbolaget Saltå Kvarn. Följt av Ikea och Systembolaget. Sämst förtroende har vi för flygbolaget Ryanair (vilket väl inte förvånar). Men det säger kanske en del!
Ibland kan dom här lurendrejarna vara komiska. Har den här Henriette inte tänkt längre än näsan räcker? Det blir ju ganska uppenbart att det hela är en bluff när man utlovar Coop-presentkort i dollar! Så här skrev hon i varje fall.
Kuponger från Coop Besvara Coopundersökningen! Hämta ut ditt presentkort på 25 $ från Coop!
Är du redo för specialerbjudanden- och rabatter på Coop? Kommer du att handla på nätet eller i butik? Dela dina åsikter och erfarenheter med andra genom att besvara och hämta ut ditt presentkort från Coop!
Allt du behöver göra är att besvara en kort undersökning!
Börja nu!
Den här gången tipsade jag (via Facebook) Coop om bluffen. Och dom svarade ganska snabbt: – ”Hej, det här är inte från Coop. Tack för info som går till våra jurister. Det är svårt att komma åt sånt här, men vi gör det vi kan. Som konsument kan man göra anmälning via Konsumentombudsmannen om man vill.” Det ska påpekas att alla tre länkarna i mejlet leder till någonstans hos Gadgetmail.de!
Dagens mejl kom för ett par dagar sedan från en Luna Holmgren som berättar att jag kan få ett presentkort värt €50 bara genom att svara på en snabbundersökning. Tänk så generöst!
Få ett Coop-presentkort värt €50 från din favoritbutik Slutför vår snabbundersökning för att se om du kvalificerar dig
Coop Presentkort Presentkortet är en av flera belöningar. BÖRJA HÄR Avanmälan från detta nyhetsbrev | Se online versionen | Rapportera problem Trots den noggranna sammansättningen av detta e-mail, är ”Online Customer Service” under inga omständigheter ansvarig för eventuella skador orsakade, direkt eller indirekt som en konsekvens av eventuelle misstag eller missförstånd angående utskicket. Detta gäller allt innehåll skrivet av ”Online Customer Service” eller annat innehåll som tillhandahållits från tredje part som ett resultat av detta utskick.
Vi bearbetar med högsta omsorg alla dina uppgifter för genomförandet av ditt (företags) abonnemangsavtal. Vi vill hålla dig informerad om nya uppdateringar gällande ”Online Customer Service” och annan information gällande utvalda företag.
Ytterligare information avseende de platser där dina personliga detaljer utnyttjas och bearbetas kan hittas i vår sekretesspolicy. Våra leveransvillkor gäller för alla våra Villkor. Klagomål angående innehållet i vårt nyhetsbrev, frågor gällande ditt abonnemang eller andra allmänna förfrågningar kan skicka till luna@mailing-base.com
Du får detta e-postmeddelande för att du registrerade dig på med e-postadress: xxxx@swl.nu
Fast jag kan inte förstå varför dom inte betalar ut i svenska kronor? Och sedan är där så mycket reservationer, för att inte tala om att det kan bli andra ersättningar också. Det är ju bra att dom reserverar sig för alla skador som kan uppstår pga missförstånd!? Jag kan också klart deklarera att jag har sannerligen inte registrerat mig hos dom här. Observera att på bilden är presentkortet på 350 kronor. I texten är det på €50 – vilket är mer än 450 kronor. Undrar vem som stjäl den mellanskillnaden? Släng skiten!
Sven har bloggat varje dag sedan 1997, en blogg som innehåller allt från personliga tankar och upplevelser till enkla lösningar på världens problem. Det är både stort och smått. Färdiga åsikter – helt gratis helt enkelt. En färgglad blogg! Sven Tycker finns också på Twitter. @sven_tycker
Sven Tycker 