Etikettarkiv: Inflation

Det går upp

» Men också ner.

Den svenska inflationen sätter rekord. Det var länge sedan prisökningarna var så höga som nu. Vi har vant oss vid att leva i en tid där inflationen egentligen har varit för låg. Riksbanken har försökt få fart på inflationen genom att hålla en rekordlåg ränta. Vi har ju till och med levt med minusränta, dvs att man i princip fått betalt för att låna pengar. Den mest effektiva metoden för att få fart på inflationen hade varit lite större löneökningar. Men det har från näringslivet förklarats med att det finns inte pengar för att höja lönerna mer. Då menar jag alltså lönerna till det stora kollektivet av lönearbetare. Till ledning och ägare har det funnits gott om slantar. Deras ersättningar har skenat upp i himlen under senare år. Detta medan vanliga anställda hållit igen.

Men, nu har det plötsligt vänt. Kanske ska vi tacka Putin och Ryssland för det. Den ryska attacken på Ukraina och de åtgärder för att ”straffa” Ryssland som vidtagits har väl varit den utlösande faktorn för vändningen i inflationen. Även om vi inte ska lägga hela skulden på Kreml.

Jag är lite undrande

Hur som helst ska vi nog vara glada som bor här i Sverige, ett land med mycket god ekonomi. Inflationen i t.ex. USA och inom Euroländerna ligger ännu högre. Vissa länder har en direkt skenande inflation, som t.ex. Turkiet! Men nu får vi hoppas att man snabbt kan få ner inflationen till rimligare nivåer igen. De som blir mest lidande när priserna stiger allt för snabbt är de som redan tidigare har svårt för att få pengarna att räcka till. Vi ska nog vara tacksamma för att regeringen till slut fick igenom sin budget som ger en rejäl slant till pensionärer med låga pensioner.

Bland annat det faktum att Riksbanken nu höjer räntan, och kommer att fortsätta göra detta i rask takt, för att få ner inflationen har samtidigt inneburit ett tvärstopp när det gäller de skenande priserna på bostäder. Vi har under en lång tid levt med en dopad bostadsmarknad. Extremt låga räntor, gynnsamma ränteavdrag på skatten och andra åtgärder som amorteringsfrihet osv har fått priserna på villor och bostadsrätter att sikta in sig på himlen. När nu räntan stiger, det faktiskt talas om begränsningar av ränteavdragen i beskattningen och människor samtidigt riskerar att få mindre pengar över har gjort att priserna gjort tvärstopp och faktiskt börjat sjunka.

Det är nu som jag blir lite förvirrad. När priserna på mat, bränsle, el osv stiger så ses detta som något av en katastrof. Men, på ett område ska det vara tvärtom – priserna på boende. Där ses det som något positivt att det bara blir dyrare och dyrare medan det istället ses som en katastrof när priserna går ner. Det är väl bra att priserna på hus och bostadsrätter sjunker så att fler får råd med detta? Vi ska väl inte köpa ett hus eller en bostadsrätt bara för att tjäna pengar på den. Vi köper den väl för att bo i den?

Kan vi hoppas att den dopade bostadsmarknaden är kommit till ett slut. Fast jag känner fortfarande en viss sympati med de som tagit mångmiljonlån till extremt låga räntor och sedan inte ens amorterat dessa lån när räntan var rekordlåg. Hur dom ska få ihop ekonomin när räntan nu snabbt stiger och lånet inte har amorterats ner medan man hade tillfälle, det är ett mysterium. Risken finns att många kan tvingas sälja med förlust. Dom har ju egentligen bara blivit fartblinda och mer eller mindre lurade att sätta sig i den situationen.

Vi ska som sagt nog vara glada för att vi bor i ett land som har fått en trots allt lägre inflation än många andra länder och dessutom bor i ett land som har statsfinanserna i gott skick och som inte är skuldsatta upp över öronen som många andra länder. Länder som nu får stora problem när räntorna runt om i hela världen stiger och länderna har statsskulder upp över öronen.

Lämna en kommentar

Under Inflation

Det går upp

» En del i varje fall.

Riksbanken med Stefan Ingves berättade igår att nu höjer man styrräntan till 0,25%. Detta efter nästan 8 år med nollränta eller till och med minusränta. Allt har varit för att få igång någon inflation i Sverige. Målet är ju 2% inflation så räntan har hållits här nere så länge. Har man lyckats? Det lär vi väl aldrig få veta. Någon 2% inflation har man väl knappast lyckats få upp. Fast å andra sidan vet vi ju inte om vi hade drabbats av deflation om man inte haft rekordlåga räntor.

Det är viktigt med procenten

Nu har vi dock helt plötsligt fått en ganska rejäl inflation så nu börjar räntan stiga. Till 0,25 i ett första skede, men om ett par år är den nog uppe i minst 2%. Med nuvarande utveckling alltså. Fast vi vet ju inte hur det går med inflationen eftersom denna till stor del beror på Ukrainakriget.

Hur som helst så såg och hörde jag ett antal spekulanter och ”experter” spekulera i hur det går med låneräntorna. Hur mycket och hur snabbt stiger dom? Hur går det för de med stora bostadslån på mångmiljonbelopp? De räntehöjningar på banklånen som kan väntas kommer att rafsa på rejält i plånböckerna. Frågan är hur många som förköpt sig i tron att vi kommer att fortsätta ha rekordlåga räntor i all evighet.

Hur dom som med dagens räntor inte ens haft råd att amortera sina lån nu ska klara rejält stigande räntebetalningar begriper inte jag. Nu när räntan stiger hade det varit bra att ha amorterat på lånet så att skulden var lägre när räntan steg. Hur som helst så slipper jag i varje fall att fundera i dom banorna. Men det var många experter som dök upp på kort tid och spekulerade i hur låneräntorna skulle stiga.

Fast jag såg ingen som fundera över om det inte var dags att vi fick ränta på våra bankkonton om styrräntan stiger? Är det bara utlåningsräntan som ska stiga, inte inlåningsräntan?

Kräv ränta på dina pengar!

Man kan faktiskt få det på några ställen redan.

Men bankerna förser sig nog!

Lämna en kommentar

Under Reporänta

Dom växande klyftorna

Den svenska Riksbanken har ett bekymmer. I flera år har man kämpat för att få upp inflationen. Men, hur man än gör så lyckas man inte. Det mål man har för inflationen är 2%. En obefintlig eller för låg inflation (och ännu värre deflation) är mycket skadligt för ekonomin i stort. För att få igång inflationen har vi därför haft en negativ ränta en lång tid. Har Stefan Inges fått upp inflationen? Nix!

Allt fler ekonomer hävdar därför att det stora problemet är att löneökningarna är för låga. Sverige har under många år haft lönerörelser som slutat i mycket låga lönepåslag, och till detta i stort sett ingen löneglidning. Från Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarorganisationer hävdas det att det inte finns något ekonomiskt utrymme för några löneökningar.

Samtidigt växer näringslivets vinster. Direktörernas löner stiger i höjden. Bonusutbetalningarna till topparna sätter nya rekord. Aktieutdelningarna stiger. Vi får helt enkelt växande klyftor. De som har roffar åt sig medan de som i praktiken jobbar ihop det hela halkar efter. Allt detta medan Stefan Ingves misslyckas med att få ihop någon inflation. Girigheten sätter ständigt nya rekord medan klyftorna också sätter nya rekord.

Girig

Det här lilla meningsutbytet mellan TT:s reporter och Nordeas VD Casper von Koskull kanske förklarar lite av hur det ser ut. Om ni nu inte skulle förstå vem som säger vad så är alltså citat 1 och 3 TT:s reporter medan citat 2 och 4 är Casper.

– ”Inkomstklyftorna är de största i modern tid i Sverige just nu. Hur ser du som en av de högst avlönade börscheferna på detta problem?”

– ”Vi kan inte ha ett tudelat samhälle. Vi måste ha ett samhälle där vi alla känner att vi har samma möjligheter och vi har en möjlighet att skapa ett bättre liv. Jag tror den här frågan om ett tudelat samhälle, som blir mer aktuell med globaliseringen och digitaliseringen – ett sådant samhälle fungerar inte. Där tror jag vi får fundera mycket.”

– ”Finns det något tak för hur hög lön de högst avlönade kan få? Finns det en smärtgräns?”

– ”Det tror jag säkert. Men det är naturligtvis inte helt enkelt att säga var den går.”

Vad tror ni? Ligger Casper von Koskull sömnlös om nätterna och funderar över hur han ska göra för att minska klyftorna i samhället? Eller firar han kanske inte snarare att han ska tjäna ännu lite mer slantar genom att smita från svenska skatter?

Fast Casper ligger långt efter de verkliga höjdarna. Det finns dom som tjänar lika mycket som Casper gör på ett år varje dag året runt. De verkliga höginkomsttagarna! I den absoluta toppen ligger Amazons grundare Jeff Bezos som beräknas tjäna 107,4 miljoner dollar – om dagen. Det är med dagens kurs 867 miljoner kronor – om dagen! Tänk vad mycket gott alla dessa miljarder i inkomster varje dag hade kunnat göra för vår planet och dess innevånare!

Nu ska vi komma ihåg att det finns faktiskt en del av dessa lyckligt lockade som tjänar så mycket pengar att vi helt enkelt inte kan föreställa oss det som faktiskt använder stora delar av sin rikedom till goda insatser. Bill Gates stiftelser har vi väl alla hört talas om. En annan är miljardären George Soros som satsar ganska stora summor pengar på utbildning och demokrati. Det har gjort honom till det värsta hotet mot styret i Ungern. Där ledarna har utpekat juden och f.d. ungraren George Soros som det största hotet mot mänskligheten. Inte ens i Israel är George Soros accepterad. Han tror ju på demokrati!

Lämna en kommentar

Under Samhällsklyftor

Det funkar inte

Under lång tid har den Svenska Riksbanken förtvivlat försökt få upp den svenska inflationen genom att hålla räntan rekordlåg. Vi har ju faktiskt haft minusränta sedan länge. Enkelt uttryckt innebär det att om du lånar pengar av banken så borde du få räntepengar av banken bara för att du är så snäll att du tar hand om bankens pengar. Nu fungerar det naturligtvis inte så eftersom banken ju ska gå med rekordvinst också. Men rent teoretiskt så lånar banken pengar av staten och får betalt för att göra detta. Det här är ett sätt för Sveriges Riksbank att slänga ut pengar i ekonomin så att det alltså ska bli inflation. Det där är en teori som man får lära sig när man studerar Nationalekonomi. Låg ränta ökar inflationen, hög ränta sänker inflationen. Punkt!

Men, det funkar inte! Nu har Stefan Ingves haft minusränta under lång tid, men int’ tusan får han fram någon egentlig inflation. De nationalekonomiska teorierna fungerar helt enkelt inte som dom borde. Så vi kan ju fundera över VARFÖR dom inte fungerar.

En rullebör pengar

Enkelt uttryckt så finns det två stora anledningar till att Nationalekonomernas grundsanning helt plötsligt inte längre är någon sanning. Löneökningarna är på tok för låga! Enkelt uttryckt så får konsumenterna inte så mycket nya pengar att handla för. Avtalsförhandlingarna resulterar varje år i mycket låga lönelyft. Dessutom litar vi alla inte riktigt på framtiden så vi sparar upp en buffert. Vi slänger inte ut tillräckligt med slantar på marknaden. Det vi köper produceras allt billigare så det skapas ingen inflation. I korthet har arbetsgivarna varit för snåla och de fackliga organisationerna alldeles för ”ansvarsfulla”. Riksbanken får inte igång inflationen!

Ett annat skäl är de kraftigt ökande klyftorna. Det är inte ”vanligt folk” som får mer pengar. Det är en liten grupp superrika som blir allt rikare. Det har blivit allt lättare att bli superrik i Sverige (och på andra håll i världen). Det är en liten grupp högst upp på stegen som roffar åt sig en alldeles för stor andel av tillväxten. För 20 år sedan hade vi i Sverige 35 miljardärer. I dag finns det 184 svenska miljardärer. Superrika människor, människor med enorma inkomster konsumerar en mindre andel av sina inkomster än ”vanligt folk”. Dom har helt enkelt så mycket pengar att dom inte kan konsumera alla pengarna. Man kan inte köpa hur mycket som helst. Eftersom en mindre andel av pengarna konsumeras blir det inte det tryck på ekonomin som det är tänkt att de låga räntorna ska skapa och som då ska få till följd att inflationen stiger. De ökade klyftorna gör att alldeles för mycket pengar bara läggs på hög. Riksbanken får inte igång inflationen!

Vad gör vi åt det? Just nu fortsätter vi att ha ansvarsfulla fackliga organisationer, vi inrättar fler ”låglönejobb” och dessutom utformar vi skattesystemet så att det gynnar de redan rika. Tänk så smarta vi är!

Lämna en kommentar

Under Nationalekonomi

Om deflationsbekämpning

Procenten är viktigDen svenska Riksbanken som styr över räntorna i Sverige har helt uppenbart fått inflationsmålet på hjärnan. Diagnosen skulle nog benämnas deflationsparanoja. Jag såg att de senaste siffrorna på den svenska inflationen visar på en fortsatt på tok för låg inflation, deflation snarare. För att bekämpa detta håller Riksbanken, under Stefan Ingves ledning, den så kallade reporäntan på minus. Just nu är den -0,35% och det har spekulerats i att den skulle sänkas ytterligare. Men, läser jag, om man undantar just de låga räntorna och det låga oljepriset så är inflationen faktiskt på väg mot det mål på 2% som är Riksbankens uppdrag att uppnå. Något förenklat så bekämpar alltså Riksbanken överproduktionen av olja i världen och de låga räntorna med att sänka räntan! Tillåt mig att dra ner rullgardinen och lägga mig ner för att somna om och hoppas att jag nästa gång jag vaknar inte drömmer mardrömmar!

Lämna en kommentar

Under Reporänta