Etikettarkiv: Karlsborg

Sven Tycker vs Donald Trump

Jag såg en artikel i dagens Svenskan som gör att jag känner en större anknytning till president Donald Trump än vad jag gjort tidigare. Enligt den aktuella artikeln så ”slapp” Donald Trump att kallas in till tjänstgöring i Vietnamkriget pga problem med hälsporre. Jag kan berätta att hälsporre är inte roligt. Det gör enkelt uttryck ont i hälen när man går. Så här skriver Wikipedia om hälsporre:

– ”Hälsporre eller kalkaneussporre är ett litet kalkhorn på hälen, som ofta sätts i samband med så kallad latin plantarfasciit, där plantar står för fot, fasci för hinna och it för inflammation. Det handlar i så fall om en inflammation i fotens hinna, som är resultatet av lång tids felaktig belastning av de stora senytorna under fotsulan. Dessa besvär tillhör belastningssjukdomarna, sitter under foten och berör inte bara hälen. Inom den medicinska terminologin förs hälsporre till entesopatierna. Hälsporre är vanligast i medelåldern och hos människor som rör sig mycket, såsom idrottsmän och dansare.”

Jag har själv haft dylika problem relativt nyligen och tvingades ta det försiktigt med mitt regelbundna löpande. Min syster som ungefär samtidigt drabbades värre försökte förringa mina problem med att hävda att det hette något annorlunda när män drabbades. Hur som helst är jag numera besvärsfri och kan åter ta underbara löprundor i skogen på Söderåsen.

Men jag tycker verkligen synd om Donald Trump som 1968 som 22-åring drabbats av så svår hälsporre att han inte kunde tjänstgöra i Vietnam och försvara sitt fosterland – eller vad dom nu sysslade med i Vietnamn. – ”Made America great”, eller något sådant. Hur som helst så hade tydligen pappa Fred Trump en hyresgäst i en av sina fastigheter som påpassligt nog var läkare och som gärna skrev ut ett intyg om elakartad hälsporre hos denna aktiva 22-åring mot att han skulle få förtur vid reparationer och renoveringar av den hyrda lokalen. På den tiden var ju Donald Trump en mycket sportig ung man, som inte verkade ha några problem med att fortsätta med sina sportsliga aktiviteter efter diagnosen. Troligtvis med hjälp av lämpliga inlägg i skorna som avhjälpte problemen. Inlägg som inte passade i militära marschkängor!

Donald Trumps hälsporre

”Så här stor var min hälsporre!”

Jag ska erkänna att även en annan patriot som er egen bloggare gärna också hade sluppit militären. Nu har ju Sverige tack vara neutralitet och alliansfrihet lyckats hålla sig bort från krig. Men när jag var ung var det värnplikt som gällde för alla oss pågar. Något som jag gärna sluppit! Jag försökte t.ex. att få uppskov pga studier. När jag skulle rycka in höll jag på med en två terminers kurs vid Lunds Universitet i Nationalekonomi. Men sådant struntade de militära myndigheterna i. Jag minns att jag på fredagen, sista studiedagen halvvägs in i kursen, fick mitt avslag på ett överklagande för att sedan på måndagen infinna mig på Karlsborgs Fästning för att vid regementet S2 under de kommande 12 månaderna utbilda mig till Radiostationsplutonchef.

Non violence

Nu ska jag villigt erkänna att jag nog inte var någon mönsterrekryt. En tidig olycka i hinderbanan resulterade i att regementsdoktor Bengtsson skickade mig till Kärnsjukhuset i Skövde för röntgen av foten. En röntgen som i varje fall förklarade varför jag hade så lätt för att stuka min fot. Den är ”vanskapt” med en benformation för mycket. Tydligen en relativt vanlig felkonstruktion av människokroppen. Hur som helst denna sjukskrivning, problem med luftrören och sedan ännu en olycka där mina kompisar tappade en radiolänkmast på samma fot (och nytt besök på KSS i Skövde) gjorde att jag ständigt degraderades från blivande Radiostationsplutonchef när jag ryckte in till telefonist med inomhustjänst när jag ryckte ut. Jag ska dock erkänna att jag väl inte heller gjorde mitt allra bästa. Mitt förtroende för militären blev väl inte bättre av att utsättas för ideliga inkompetenta yrkesbefäl. Det fanns flera som borde kontakta AA eller Länkarna istället för att sättas att utbilda vår framtida Försvarsmakt. Dom var klart bättre på att kräka ur sig svordomar och förolämpningar än att fungera som pedagoger eller ledare.

Inte blev mitt förtroende bättre för militären när jag några år senare kallades in för repetitionsutbildning och jag helt plötsligt hade förvandlats till flygspanare vid luftvärnet!? Fast det var ganska trevligt om jag ska vara uppriktig. Jag tillbringade 14 soliga sommardagar med att tillsammans med prästen i Kivik lösa alla världens problem medan vi höll vakt så att ingen kom in på skjutområdet på Falsterbonäset.

Men mina förväntningar på militären och dess effektivitet är mycket låg. Om moderaternas ekonomiska taleskvinna Elisabeth Svantesson hävdar att svenska Generaldirektörer inte vill spara på pengarna så är det inget av vad jag tror svenska Generaler och dom andra med en massa plåt på axlarna varken vill eller kan klara av. Jo, att slösa med pengarna, men i övrigt?

I den ständigt lika aktuella amerikanska TV-serien M.A.S.H. kan man undra varför min stora favorit Max Klinger väl aldrig använde sig av hälsporre som argument för att bli hemskickad från Koreakriget.

Jag har alltså en mycket stark sympati för Donald Trump som gjort vad han kunnat för att slippa tvingas ikläda sig de gröna kläderna och med fara för sitt liv tvingas ”Försvara” sitt Fosterland. Du gjorde rätt Donald Trump som protesterade mot Vietnamkriget genom att mygla dig undan. För det var väl därför du myglade dig undan?

Lämna en kommentar

Under Donald Trump

Militär!

För några dagar sedan blev det lite publicitet om den svenska militärens inköp av avelshundar En affär som väl inte har präglats av intelligens, kunnighet och förmåga att handskas med pengar. När jag läste och hörde om den militära miljonrullningen kom jag att tänka på ett av årets allra elakaste politiska yttrande. Jag räknar inte med vad diverse sverigedumokrater yttrat sig om, dom spelar i en egen division när det gäller dumheter. Det var en av de ledande moderaterna, Peter Danielsson, som hävdade att sjukvården i Skånes ekonomiska problem berodde på att personalen slösade med pengarna. Jo, han hävdade faktiskt att det var personalens fel pga slöseri att sjukvården i Skåne har brist på slantar. Ordagrant sade han: – ”Allt enligt logiken att den som får veta att det snart kommer mer intäkter blir mindre benägen att hålla igen på kostnaderna”. Peter Danielssons yttrande handlade om att de styrande Socialdemokraterna vill höja landstingsskatten i Skåne (Skåne har Sveriges lägsta landstingsskatt) för att råda bot på brister inom främst sjukvården. Detta säger dock oppositionen under ledning av Moderaterna nej till. Eftersom de styrande med lite röd färg saknar egen majoritet så får man inte igenom någon skattehöjning. Därav Peter Danielssons yttrande. Eftersom S vill höja skatten så att sjukvården skulle få lite mer pengar för att lösa problemen så börjar personalen att slösa menar han. Egentligen är det förvånande att det inte blev fler protester från personalorganisationer.

Icke-militär hund

Det var alltså detta jag tänkte på när jag läste om hur den svenska militären köpt avelshundar för mer än 200.000 kronor stycket. Medan experter hävdar att ett normalpris för förstklassiga avelshundar ligger på kanske en fjärdedel av det priset. Själv är jag alltså inte det minsta förvånad över militärt slöseri. När militären ska handla så är kostnaden inget problem. Skattebetalarna hostar snällt upp slantarna. Bara handla. Läs gärna Moa Lundqvist funderingar om just hundköp i Helsingborgs Dagblad (och Sydsvenskan gissar jag).

För några dagar sedan skrev jag ju om vår ”socialdemokratiska” Försvarsminister och militärens planer på att köpa in ett nytt luftvärnssystem för mer än 30 miljarder kronor. Det finns dom som faktiskt inte tycker att frågan handlar om vilket av systemen som ska köpas in utan istället handlar frågan om ifall man överhuvudtaget ska köpa in något. För de där 30 miljarderna får man ett system som kan försvara en bråkdel av Sverige! Ganska många tycker faktiskt att det bästa sättet att försvara Sverige är att se till att vi inte hamnar i konflikt. En ganska korkad tanke kan tyckas, men om man tänker efter så ligger det lite i det.

Militärdryck

För någon dag sedan såg jag en liten notis om en svensk officer som blivit av med sitt körkort pga rattfylla. Fast det hindrade honom inte från att under den svenska jätteövningen tillsammans med de andra Nato-medlemmarna, Aurora, köra militärfordon. Han glömde att berätta att han blivit av med körkortet. Eller möjligen tyckte han att det var pinsamt. Eller också kanske han tyckte att det inte hade någon betydelse. Som militär officer har han väl några förmåner? Det hela får mig att tänka på min egen militära karriär. Under ett år under den första halvan av 70-talet tillbringade jag min tid vid S2 i Karlsborg. Varför jag kommer att tänka på det här året i samband med notiser om militärer och fylla ska jag berätta.

Det befäl vi hade som hade hand om fordonsutbildningen hade nämligen liknande bekymmer. Det är möjligt att mitt minne överdriver, men i mitt minne så var han oftare full än nykter. Troligtvis är detta minne något överdrivet, men det blir ju roligare att ha minnet på det viset. Ett av minnena handlar om när han skulle förevisa tvärnit med lastbilen. Mitt framför en grupp värnpliktiga som skulle lära sig tryckte han i hög hastighet på tvärniten. Bilen stannade, men hela gubben försvann ner på golvet i förarhytten. För övrigt tyckte han inte heller det var så viktigt med körkort för att köra militärfordon. Jag hade inget körkort, vilket jag mycket noga påpekade. Något som han struntade totalt i utan beordrade mig att köra runt med de militära lastbilarna på kasernområdet. Lyckligtvis slapp jag ut i allmän trafik.

För övrigt var han inte ensam om att ha alkoholproblem på Karlsborgs Fästning där vi höll hus. Jag ryckte ursprungligen in som blivande plutonsbefäl. Något som dock sjukdom, olyckor (och kanske inställning…) satte stopp för. Så den dag de blivande meniga värnpliktiga soldaterna ryckte in tre månader senare så förflyttades jag till deras kompani istället. Medan de nyinryckta grabbarna stod uppställda i korridoren anlände jag (och en annan kompis) också till detta kompani. Anländ dit togs jag av kompanichefen ut i trappen och fick där en utskällning som innehöll de flesta svordomar (som kräk, svin, idiot osv) från en berusad major. Jag var ju förvarnad om hans alkoholproblem, men borde kanske trots allt om jag hade haft den livserfarenhet jag har idag, gjort en anmälan. Tyvärr gjorde jag inte det, men antagligen hade det inte lett till något heller. Hur som helst såg de stackars nyinryckta grabbarna som stått i korridoren och hört det hela mer chockade ut än vad jag blev. Men mitt förtroende för militären har aldrig hämtat sig.

Kan det vara här vi hittar förklaringar till flera underliga olyckor mellan militärfordon och tåg på obevakade järnvägsövergångar nyligen. Det hände ju en olycka här i Sverige under Aurora-övningen. En olycka som jag fick intrycket att militären tystade ner ganska rejält. Jag har i varje fall aldrig sett någon officiell förklaring till hur ett militärt fordon kunde köra ut på spåret precis när ett tåg passerade. En ännu värre liknande olycka inträffade för några dagar sedan i Finland under en militärövning. Fyra personer dödades när ett militärfordon körde ut mitt framför ett passagerartåg vid Ekenäs i Finland. Fast Svenska Dagbladets beskrivning som en olycka mellan militärfordon och en spårvagn känns lite okunnigt. Ordet ”rälsbuss” används av Sveriges Radio. Fast sådant har kanske ingen betydelse för andra än tågnördar som jag. Kan alkohol förklara något?

Non Violence

Foto: Sven Ohlsson

Förlåt, men det var främst tänkt att handla om militärt slöseri!

Lämna en kommentar

Under Militär

Ekonomen tycker till

Jag tror faktiskt att jag i min ungdom hade tänkt mig att jag skulle bli någon sorts ekonom. På det här temat kan vi nog också hitta mitt ganska stora motstånd till militären. Hur detta hänger ihop med vad jag blev ska jag försöka förklara. Det finns faktiskt förklaringar till det mesta.

Sven Tycker

Efter Grundskolans 9 år gick jag först en ettårig Handelsutbildning på en Yrkesskola som fanns här i Åstorp. Efter det 3-årigt Gymnasium i Klippan på en Ekonomisk utbildning. Sedan fortsatte jag vid Lunds Universitet och hann där med en termin Företagsekonomi och en termin Nationalekonomi. Under ett par somrar under den här tiden i början av 1970-talet hade jag sommarjobb och skötte bokföringen på ett rederi i Helsingborg, (Rederi AB Transmarin). Ett ”spännande” jobb. Dom hade kontor precis bredvid Helsingborgs Färjestation med utsikt över hamnen och Sundet. Mitt arbetsredskap var en stor maskinell bokföringsmaskin från Burroughs som dönade så jag fick sitta i eget rum…

Hur som helst hann jag alltså bara med två terminer vid Lunds Universitet, sedan tyckte den svenska militärmakten att man behövde mina tjänster (på den tiden hade vi en riktig värnplikt). Jag tyckte annorlunda och menade att det var väl inte så lämpligt att jag avbröt en två terminers kurs i Nationalekonomi, så jag sökte om uppskov. Det tyckte inte Värnpliktsverket var någon bra idé. Jag gav mig inte och överklagade deras avslag. Något som inte hjälpte! På fredagen fick jag ett brev med avslag på mitt överklagande och på måndagen ryckte jag in vid S2 i Karlsborg som blivande Radiostationsplutonchef. Efter ett års pendling till Karlsborgs fästning ryckte jag ut den 31 maj 1974 som färdigutbildad Telefonist med inomhustjänst! Jag tror att varken jag eller de militära myndigheterna var så nöjda med vad som utspelats sig under det året. Hur förhållandet var mellan mig och diverse militära befäl får dock bli en senare historia.

Hur som helst konstaterade jag att jag inte var upplagd för att efter ett års uppehåll hoppa in mitt inne i en ettårig kurs vid universitetet så istället valde jag att börja jobba efter sommaren. I mer än 30 år blev Försäkringskassan min arbetsgivare och det tog många år att betala tillbaka ett års studielån. Den ekonomiska utbildningen jag skaffat hade jag kanske inte så stor nytta av i mitt yrkesliv. Men jag har hela tiden sedan dessa varit intresserad av att följa med i den Nationalekonomiska debatten och följa debatten om Näringsliv och Företagsamhet. Alltså tänkte jag fundera över ett par sådana ämnen i dag.

Bankerna

När man hör borgerliga politiker berätta om den svenska ekonomin så är det ren katastrof. När dom och det svenska näringslivet ska beskriva förutsättningarna för att bedriva företagsamhet i Sverige så är det katastrof. Dom hemska socialdemokraterna, socialisterna och kommunisterna har helt förstört dessa möjligheterna. När jag därför läser PM Nilssons ledare i Dagens Industri i dag om vilken väg Sverige nu ska välja i EU börjar jag fundera. Ledaren har rubriken Välj nordiska alliansen. Där skriver PM Nilsson att Sverige t.ex. ligger tvåa i världen när det gäller innovationskraft. Sverige ligger (tillsammans med de andra Nordiska länderna) på tio-i topp i världen när det gäller konkurrenskraft. I en europeisk jämförelse tillhör Sverige tillväxtländerna. Enligt Forbes globala lista över länder med bästa affärsklimatet ligger Sverige allra överst, som etta. Befolkningen litar, i en internationell jämförelse, mycket bra på myndigheter. I en internationell jämförelse är vi i stort sett fria från korruption. När PM Nilsson i Dagens Industri en annan gång ska beskriva läget för det svenska näringslivet så är det katastrof. Det går inte att bedriva privat företagsamhet. Och så vidare. Tänk på det där en gång till. Enligt Affärstidskriften Forbes är affärsklimatet i Sverige det bästa i hela världen. Sluta gnäll!

Sedan läser jag Svenska Dagbladets Näringslivsbilaga i dag. Ni har väl alla hört Närringslivets företrädare förklara sig innan lönerörelserna. Det finns INGA pengar över till löneökningar. Vi har INTE råd. Vi måste ALLA hjälpas åt att rädda våra jobb. SvD sätter som rubrik på sin artikel om hur styrelsearvodena inom de stora börsnoterade företagen utvecklas: Guldregn över styrelser: ”Enormt mycket pengar”. Det finns alltså gott om slantar tillgängliga när kompisarna ska bestämma ersättningen till varandra. Jag tycker faktiskt att citatet: – ”Småspararnas förlängda arm, styrelserna, behöver inte högre ersättningar. De behöver en revolution. Medianen för en ordförande ligger i dag på 96 000 i månaden, för två dagars jobb per månad. Det är fruktansvärt mycket pengar.” Men här är det de egna kompisarna som bestämmer ersättningarna. Jag tror inte att jag behöver tycka till så mycket mer. Siffrorna talar för sig själva.

Banker

Slutligen läser jag även i dag en liten artikel i Helsingborgs Dagblad om hur organisationen Oxfam avslöjar hur de stora bankerna i Europa flyttar över sina vinster för beskattning till skatteparadis. De vinster som de 20 största europeiska bankerna plockar ut i Luxemburg är större än de sammanlagda vinsterna i Storbritannien, Tyskland och Sverige tillsammans. Här sitter en liten grupp tjänstemän placerade på kontor för att finnas tillgängliga och sköta bokföringen så att vinsterna kan flyttas dit för nästan obefintlig beskattning och dessutom kan man göra de lite mer suspekta affärerna skyddade från insyn från mer nyfiken myndighetsbevakning i hemländerna. Är det någon mer än några bankdirektörer som tror att bankerna har moral? Jag vill därför avsluta med mitt vanliga citat från bankjätten Nordeas ordförande Björn Wahlroos. Jag tycker det säger mycket om hur resonemanget sker innanför bankväggarna och hur man ser på sina vanliga kunder:

”Nu kommer jag nog att stöta mig med vissa men omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det.”

Den där ekonomiutbildningen har jag kanske inte haft nytta av i mitt yrkesliv, men jag har lärt mig att förstå en hel del ekonomiska samband. Den förståelsen har gjort mig till Vänsterpartist!

1 kommentar

Under Ekonomi

Allt våld är fel

Jag ser att Sverigedemokraternas Ungdomsförbunds vice ordförande William Hahne har varit ute och festat på nyårsafton. Och han uppger då att han blev helt oprovocerat slagen av en invandrare så att blodvite uppstod. Han var också mycket snabb med att Twittra om händelsen med dokumenterande bilder. Det ska erkännas att det finns de som hyser visst misstroende mot den uppgivna händelsen. Något som jag naturligtvis inte har en aning om. Men, helt klart är att ALLT våld är fel. Själv tycker jag det ser konstigt ut på de båda bilder som publicerats. På bild ett rinner blodet från en skada över vänster öga. På bild två är det hela spegelvänt och han har ett jack över höger öga. Men någon av bilderna har väl spegelvänts? Men jag tar inte ställning. Jag vet ingenting. William Hahne tillhör den grupp inom SDU som ligger lite risigt till i förhållande till SD:s partiledning. En sökning på nätet gav mig t.ex. följande citat från honom: – ”Den här utvecklingen är tyvärr symptomatisk för det sjuka, feminiserade samhälle vi lever i – de etablerade partierna och media kommer antagligen inte att vara nöjda förrän Försvarsmakten börjar spotta ur sig genuscertifierade, kramgoa soldater värdiga Miljöpartiets ickevåldsförsvar”. Och det visar kanske lite vad det är för en person. Jag ser också att det varit en liten diskussion om William Hahnes förhållande till sanningen. Uppenbarligen är William Hahne militär, närmare bestämt fallskärmsjägare. Och det har varit en akademisk diskussion huruvida han hade rätt att kalla sig just Fallskärmsjägare när han gjorde det. En diskussion som jag, om jag ska vara ärlig, inte begriper ett dugg av. Däremot är mitt förtroende för Fallskärmsjägare överhuvudtaget mycket lågt. Jag gjorde min militärtjänst vid S2 i Karlsborg. Och där låg även Fallskärmsjägarskolan. Och min erfarenhet av dessa ”idioter” är nog att dom hade mer muskler än hjärnsubstans. Men, som sagt, våld löser aldrig några problem. Det skapar bara ännu mer problem. Man ska ALDRIG använda våld mot någon pga politisk åsikt eller religion. Sedan må det handla om attacker på moskéer eller synagogor eller att slå på SDU:are!

Falsk svensk stolthet

Lämna en kommentar

Under Sverigedemokraterna