Etikettarkiv: Ledarartikel

Om att inte fatta ett dyft

Jag tycker ofta att det är riktigt roligt att läsa debattartiklar, ledarartiklar osv från personer som jag tycker är helt ute och reser. Visst kan man ruska på huvudet åt tokiga idéer. Ibland kan man bli riktigt förbannad över hur fullt friska människor kan tycka på det viset. Och andra gånger så ruskar man bara på huvudet och undrar hur det är skapt. Men det är nyttigt att läsa dom.

En sådan skribent som jag ställt mig frågande till även tidigare är Maria Ludvigsson i Svenska Dagbladet. Hennes ledarartiklar är ofta totalt världsfrånvända. Men, vi lever i en demokrati med yttrandefrihet. Vi har alla rätt att framföra våra åsikter och ska inte mobbas för detta eller stoppas från att framföra dom. Jag skriver Sven Tycker varenda dag, och det har jag gjort i 23 år nu. Och jag hoppas att någon, någon gång då och då, tar intryck av mina tyckerier. Maria Ludvigsson ges av den moderata Svenska Dagbladet utrymme att framföra sina åsikter om samhället. Det är så en demokrati fungerar. Bara för att jag tycker att Maria Ludvigsson är ute och reser totalt så finns det dom som tycker hon har rätt. Precis som det, helt ofattbart, faktiskt finns dom som tycker att jag har fel!

fragetecken2

Vad är det då jag har läst som får mig till att författa den här långa utläggningen. Jo, Maria Ludvigsson har satt som rubrik på sin ledare i Svenska Dagbladet i dag:

– Rör inte aktieutdelningen!

Det är ett enda långt försvarstal för de storföretag som samtidigt som dom vädjar om hjälp från skattebetalarna för att överleva så tänker man fortsätta att betala ut en vinst till aktieägarna i form av aktieutdelning. Enligt Maria finns det inget samband mellan de här båda sakerna. Aktieägarnas utdelningar ska man verkligen inte röra. Om sedan företaget är så illa ute att det måste be skattebetalarna om hjälp har ingen betydelse. Får man det stödet så finns det ju en vinst att dela ut!

Nu var timingen för Maria Ludvigssons ledarartikel inte den bästa. I dag har nämligen Finansutskottet träffat Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf. I Finansutskottet finns alla de politiska partierna representerade. Det är Tillväxtverket som ansvarar för skattebetalarnas miljardregn över Näringslivet. I dag var Finansutskottet eniga om att ge Tillväxtverket i uppdrag att inte betala ut något stöd till de företag som väljer att trots detta betala ut aktieutdelningar till ägarna. Maria står helt enkelt ganska ensam uppe på barrikaden.

Men hos Näringslivets höjdare har hon nog ett ganska stort stöd. Hos dessa gubbar (och några gummor) förväntas skattebetalarna stå för alla fiolerna medan vinsterna hamnar hos kapitalägarna. Förstatligande av förlusterna och privatiserande av vinsterna som någon så tydligt uttryckte det. I en debattartikel i Dagens Industri tycker Näringslivshöjdaren Gabriel Urwitz att det ska införas ett moratorium så att företag inte alls behöver betala några skatter och avgifter. Inga arbetsgivaravgifter, ingen moms osv. Däremot ska Staten (dvs vi skattebetalare som är kvar) stå för alla kostnader. Hur Gabriel Urwitz har tänkt sig att det här ska fungera rent budgetmässigt begriper jag inte. Men det är väl tänkt att alla vi andra ska betala i efterskott medan näringslivets höjdare sitter i guldstol.

– Storbolagens ägare har blivit gökungar – Aktieägarnas girighet hotar näringslivet

Det är rubriken på Ingvar Perssons ledare i Aftonbladet. Jag tror faktiskt att jag ställer mig på Ingvar Perssons sida. Maria Ludvigsson kan jag bara fortsätta att skratta åt.

Läs:
Rör inte aktieutdelningen! – Maria Ludvigsson i Svenska Dagbladet
Tillväxtverket backar – stoppar stöd till bolag som gör aktieutdelningar. – SVT
Efter SVT:s granskning – regeringen vill skärpa lagen. – SVT
Tillväxtverket drar in stöd till bolag som gör aktieutdelningar. – Dagens ETC
Inför ett moratorium för skatter och avgifter.– Gabriel Urwitz i Dagens Industri
Storbolagens ägare har blivit gökungar. – Ingvar Persson i Aftonbladet

1 kommentar

Under Aktieutdelning

Viss betydelse

Målet med att skriva en blogg kan beskrivas på olika sätt. För många, mig själv till exempel, undrar jag om inte det viktigaste trots allt är att få ”skriva av sig”. Det är alltså mycket viktigt att få skriva ner sina känslor, sina tankar eller sina tyckerier. Men, vi ska inte undervärdera betydelse av att vi trots allt också vill att andra ska läsa våra tankar eller tyckerier. Att få läsare att fundera, att tänka efter och kanske till och med att reagera. Allra bäst är om man kan få någon att ändra åsikt just genom det jag skriver.

Den här bloggen, Sven Tycker, har funnits i mer än 20 år. Med undantag för de allra första månaderna har jag varje dag satt mig framför datorn och formulerat vad jag tycker och tänker. Många skulle kanske kalla det för ett tvång, men så känner jag det inte. Det antal dagar som jag haft svårt för att uppbåda inspiration och egentligen inte vetat vad jag skulle skriva är inte många. De vanligaste problemen är istället att få tillräckligt med tid och att begränsa mig. Det finns så mycket man skulle vilja ”tycka till om” att det ofta är så att jag tvingas skjuta på ämnen till nästa dag. För att då komma underfund med att det finns för många uppslag även den dagen.

Björn Wahlroos

Hur som helst händer det också att jag skriver en insändare till en tidning. Något som, måste jag nog erkänna, har fler läsare än vad bloggen har. För några dagar sedan lyckades jag få en insändare om Nordea publicerad i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad (inklusive NST och LP). Jag skickade den till Helsingborgs Dagblad, men efter att Sydsvenskan för en tid sedan köpte upp HD är mycket material i tidningarna det samma. Alltså publicerades insändaren även i Sydsvenskan. Vilket jag naturligtvis inte hade något emot. Förhoppningsvis är det alltid någon som läste mina tyckerier som börjar fundera över vad det är Nordea sysslar med. Att hota med att flytta till ett annat land med det formella huvudkontoret bara för att slippa betala en avgift i Sverige som beslutas i demokratisk ordning är inget annat än att smita. En bank som smiter undan på det viset vill jag inte vara kund hos och stödja. Alltså konstaterade jag att om Nordea väljer att smita undan utomlands så byter jag bank till någon annan som stannar kvar i Sverige.

Faktum är att jag kände ett visst mått av ”stolthet” när jag i morse kunde konstatera att Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan i sin huvudledare för dagen (med rubriken ”På spaning efter den bank som flytt”) tagit just min insändare som utgångspunkt för sin ledare. Naturligtvis håller den klart borgerliga ledarskribenten inte helt med mig i mina slutsatser. Men faktum är att man inte är fullständigt avståndstagande heller. Man pekar lite på vad det egentligen faktiskt med största sannolikhet handlar om, dvs en form av utpressning. Nordeas ledning går ut hårt för att pressa Regeringen att dra tillbaka sitt förslag. Samtidigt som Regeringen gör klart att man inte ger efter för utpressning. Vad Nordea till slut kommer fram till har jag trots allt ingen aning om. Förhoppningsvis är det så att den kritik man fått för sina tankar (bland annat genom min insändare) får till effekt att man tänker efter en gång till. Att man i bankens ledning inser att förtroendeförlusten är större än kostnaden för Resolutionsavgiften. Att bankens redan tidigare dåliga renommé skulle bli ytterligare försämrat. Kanske kan min insändare och effekten av denna som SDS/HD:s ledare få bankledningen att fundera efter ytterligare en gång.

I varje fall är det uppenbart att man från Nordea känner sig pressade. I dag har man lagt ut det här försvaret på bankens hemsida. Jag kanske inte riktigt tror att det är just min insändare och därmed dagens ledarartikel som fått den effekten. Men det har i varje fall hjälpt till. Kanske är det så att mina tyckerier för en gångs skulle har en liten betydelse.

Storbanken Nordea

Min gissning är att vi inte får något klart besked i morgon heller.

1 kommentar

Under Nordea