En terrorstat i Mellanöstern

» Jag talar om Israel.

Jag såg i morgontidningen en liten notis som berättade: – ”Syrisk robot slog ned i Israel”. Om man läste texten lite mer så handlade det om att syriskt luftvärn tydligen öppnat eld med en robot av typ SA-5 mot ett israeliskt stridsflygplan, men missat målet så roboten flög in över Israel innan den slog ner i södra Israel nära staden Dimona. Där Israel har en topphemlig kärnteknisk anläggning.

Man kunde också beskrivit händelsen på ett annat sätt: – ”Israeliskt stridsflyg kränkte syriskt luftrum”. Och sedan berättat att roboten som det syriska luftvärnet skickat upp missat det israeliska stridsflygplanet men sedan slagit ner mycket nära en hemlig israelisk bas för framställning av kärnvapen.

Man kan ställa sig frågan med vilken rätt Israel regelbundet medvetet kränker grannstaterna Syrien och Libanons luftrum och regelbundet fäller bomber över Syrien? Rubrikerna i svensk media hade varit annorlunda om det varit tvärtom!

I dag läste jag också på BBC om våldsamma sammanstötningar i Jerusalem mellan polisen, palestinier och extrema högerortodoxa judiska grupper. Palestinier har under flera dagar demonstrerat mot att dom inte under Ramadan får tillgång till heliga muslimska platser i Östra Jerusalem. Våldsamheterna eskalerade när högerextrema judiska grupper gick till attack mot palestinierna ropande ”Död åt araberna”. Omkring 100 palestinier skadades och ett 20-tal poliser skadades när polisen försökte hålla grupperna åtskilda.

Älska andra människor – sluta hata!

Enligt FN:s fredsplan ska staden Jerusalem, som är en helig stad för judar, muslimer och kristna, delas i en västlig del som tillhör staten Israel och en östlig del som ska tillhöra en framtida palestinsk stat. Detta har dock Israel ensidigt satt stopp för genom att ockupera, annektera och sedan göra hela staden Jerusalem till staten Israels huvudstad. Detta samtidigt som man genom att föra en form av apartheidpolitik på Västbanken gör allt man kan för att göra det omöjligt att skapa en palestinsk stat.

Nyligen attackerades en iransk kärnteknisk anläggning i ett attentat. Ett attentat som det visade sig vara Israel som låg bakom. Staten Israel utförde alltså en terrorattack mot ett annat land i Mellanöstern! Att Israel attackerar mål i Mellanöstern i rena terrorattacker är inte ovanligt. Politiska motståndare mördas och anläggningar utsätts för attentat. Sedan lång tid har staten Israel gjort vad man kunnat för att försöka provocera fram en konflikt mellan USA och Iran. Man har haft stort stöd tidigare från Donald Trump. När USA valde att lämna avtalet med Iran om kärnenergiteknik var det uppgifter (som med största sannolikhet var falska) från israelisk säkerhetstjänst som användes som motiv. Effekten har blivit att även Iran lämnade avtalet. Förhoppningsvis är USA på väg tillbaka till avtalet så att Iran förhindras att skaffa kärnvapen.

Det känns något motsägelsefullt när kärnvapenstaten Israel använder terrormetoder för att förhindra Iran att skaffa kärnvapen. Iran är en terrorstat. Men, Iran kan inte med terrormetoder tvingas till något. Det kan bara ske genom avtal och övervakning.

Israel däremot är det närmaste en demokrati vi kommer i Mellanöstern. Men det är en ofta dåligt fungerande demokrati. Sedan flera år klamrar sig en korruptionsanklagad Benjamin Netanyahu fast vid makten som premiärminister för att förhindra rättegång och fängelsestraff. Det är nyval efter nyval, allt för att skjuta framför sig domstolsförhandlingar där en dom för korruption kommer att skicka Benjamin Netanyahu i fängelse.

Det är däremot mycket svårt att kritisera staten Israel, och vad staten Israel gör, utan att bli kallad för antisemit. Men, man kan faktiskt kritisera vad staten Israel gör utan att vara antisemit. Precis som man kan kritisera staten Iran eller staten Saudiarabien eller islamister som IS utan att för den skulle vara islamofob.

Läs:
East Jerusalem clashes leave over 100 injured. – BBC

Vi ska skämmas

Afghanistan är ett av de mest krigsdrabbade länderna. I princip har landet befunnit sig i konstant krig sedan 1979. Stormakterna USA och Sovjetunionen har tillsammans med religiösa inriktningar under alla år krigat om makten i landet. Ibland har styret stötts av Moskva och upproret från Washington, ibland tvärtom. Och till detta olika extrema muslimska grupper som gjort tillvaron ännu värre. Ofta med stöd i form av pengar och vapen från stormakterna.

Afghanistan har kanske 35 miljoner innevånare. I dag befinner sig ungefär 1,5 miljoner i landet som interna flyktingar. I grannländerna Iran och Pakistan finns ungefär 5 miljoner flyktingar från Afghanistan. Den stora övervägande delen av flyktingarna (alltså ungefär 15% av landets befolkning) finns i närområdet. Men många har också gett upp med att vänta i hopplösa flyktingläger där man bott i åratal. En stor del av de främst unga killar som kommit som flyktingar från Afghanistan till Sverige har helt enkelt aldrig varit i Afghanistan. Dom är uppvuxna i flyktingläger i främst Iran.

Men vi utvisar dessa ungdomar till Afghanistan. Ett land där dom kanske aldrig varit, ett land där dom inte har några släktingar eller kontakter. Och detta gör vi för att vi vill sända signaler om att det inte är någon idé att söka sig till Sverige. Det är en skam!

Afghanistan anses vara ett av de farligaste länderna i världen att vistas i. När vi tvångsutvisar ungdomarna till Kabul hävdar vi att det finns organiserat ett mottagande. Verkligheten är den att detta oftast inte finns. Ibland händer det att de som ska ta emot de tvångsutvisade ungdomarna på flygplatsen i Kabul inte vågar resa ut till flygplatsen av säkerhetsskäl. Ibland händer det att den personal från Sverige som följer med för att överlämna de tvångsutvisade vägrar lämna flygplanet på flygplatsen av säkerhetsskäl.

Många av de tvångsutvisade försvinner helt enkelt. En del flyr igen till t.ex. Iran. En del går av säkerhetsskäl bara under jorden. Andra tvångsrekryteras av olika grupperingar/terrorgrupper. Och några dödas helt enkelt. Men utvisas ska dom för att sända signaler så att inte andra lockas att ta sin tillflykt till Sverige.

Allt medan stormakterna fortsätter att destabilisera landet för att öka sitt eget inflytande och minska motståndarens inflytande. I dagarna läste jag om att det avslöjats att brittiska specialstyrkor i Afghanistan tillhörande specialförbandet SAS medvetet mördat ett 30-tal helt oskyldiga afghanska ungdomar. Avslöjandet avser händelser 2011. Men liknande avslöjanden har gjorts tidigare. Och ingen av de stridande parterna i landet är oskyldiga. Detta är bara ett litet exempel.

Samtidigt diskuterar vi här i trygga Sverige att flyktingarna måste stanna i närområdet. Men, det är just det dom gör. Som jag sade, det finns ca 5 miljoner afghanska flyktingar i grannländerna Iran och Pakistan. I det i dagarna katastrofdrabbade Libanon finns ungefär 1,5 miljoner flyktingar från Syrien. Det är en liten rännil av de krigsdrabbade ländernas flyktingar som kommer till oss uppe i nordliga Europa.

Men vi ska ju skicka signaler så att vi slipper ta något ansvar!

Läs:
Brittiska ”dödspatruller” mördade 33 oskyldiga afghaner. – Afghanistan

Vad vill egentligen Israel?

Den frågan har jag faktiskt ställt tidigare. Vad är egentligen Israels mål? Det har då handlat om frågan om en självständig Palestinsk stat. Vad är egentligen Israels mål i konflikten. Jag kan ju inte tänka mig att man i Israel inte har ett mål som man strävar mot. Det måste ju finnas en förhoppning om att det en dag ska bli en långvarig fred. Den politik man bedriver måste ju ha ett mål. Internationellt finns det ju ett mål där Israel och Palestina ska kunna leva sida vid sida som två demokratiska stater. Detta är FN:s mål, det är EU:s mål och det är alltså då också det mål Sverige officiellt har. Det är därför Sverige har erkänt både staten Israel och staten Palestina.

Men, den politik som Israel för med ockupation av bland annat Västbanken kan ju inte ha ett sådant mål. Med en ständig inflyttning av israeliska bosättare in på det område som ska utgöra staten Palestina samtidigt som de palestinier som bor där fördrivs leder ju inte till något sådant. Det är en inflyttning som står i strid med internationella lagar. Lagar som bland annat förbjuder att man flyttar in sin egen befolkning till ockuperad mark. Att göra detta är ju ett sätt att markera att området inte ”bara” är tillfälligt ockuperat utan istället ska införlivas med det egna territoriet.

Är det alltså detta om är Israels mål. Dvs att även Västbanken ska införlivas i staten Israel? Hur har man tänkt att det ska ske med de palestinier som bor där? Ska dessa fördrivas ytterligare till att ansluta sig till alla de flyktingar som redan finns i t.ex. Libanon eller på den isolerade Gazaremsan? Eller har staten Israel egentligen tänkt sig en gemensam stat där både judar och palestinier ska kunna leva tillsammans på lika villkor? Men det riskerar att bli en stat där judarna är i minoritet, så det är tveksamt om det är målet. Eller målet är att så många palestinier som möjligt alltså ska bli flyktingar på annan plats utan möjlighet att återkomma?

Vad är egentligen Israels mål? Israelvänner i t.ex. Sverige är ofta mycket snabbt ute med kritik mot palestinierna. Som t.ex. när den palestinska ledaren Mahmoud Abbas nyligen yttrade sig ytterst provocerande om Förintelsen. Ett uttalande han var mycket snabb att ta tillbaka och be om förlåtelse för. Men Israelvännerna är som sagt snabbt framme med kritik mot den svenska politiken som ju har som mål två stater som kan leva i fred som grannar. Men inte heller från Israelvännerna hör man något om vad som egentligen är målet. Eftersom man aldrig kritiserar bosättningspolitiken så kan ju inte två stater vara målet. Vad är målet?

Det som egentligen fick mig till att ställa frågan, Vad vill Israel, var en artikel i bland annat Aftonbladet som gick ut på att Israel i dag försöker provocera fram ett krig med Iran. Israeliska bombningar av mål i Syrien (med vilken rätt Israel överhuvudtaget utför flygbombningar i Syrien) har riktats just mot mål med anknytning till Irans stöd till den syriska regimen. För några dagar sedan presenterade Benjamin Netanyahu med stora upprörda gester stora mängder material som man hävdade visade på Irans arbete för att skaffa sig kärnvapen. Allt med målet att få Donald Trump till att säga upp det avtal med Iran som finns för att förhindra Iran att skaffa kärnvapen. Nu avfärdades materialet av de som sett det med att det var mycket gammalt material från innan avtalet skrevs med Iran. Men det israeliska målet är att få USA att säga upp avtalet.

För övrigt kan man undra med vilken moralisk rätt Israel är upprörda över påstådda ambitioner från Iran att skaffa kärnvapen. Något som ju Israel redan gjort! Även om man från Israel inte erkänner det officiellt så räknas Israel till kärnvapenstaterna. Överhuvudtaget tycker jag inte att de stater som redan har kärnvapen har någon moralisk rätt att spela upprörda över om andra vill skaffa samma sak som dom själva har under förutsättning att man inte själva har för avsikt att göra sig av med sina egna kärnvapen. Ingen stat ska ha kärnvapen, kemiska vapen, biologiska vapen eller andra former av massförstörelsevapen. Det är just därför Sverige ska skriva under avtalet mot kärnvapen.

Frågan kvarstår. Vad vill egentligen Israel? Att man vill leva i fred med sina grannar är ganska självklart. Men hur hade man tänkt att uppnå detta? Den politik man för mot sina grannar har ju knappast det målet. Så vad vill man egentligen? Kan inte någon israelvän berätta detta för mig så att jag kan förstå hur målet ser ut. Jag är medveten om att befolkningen i Israel är splittrade. Det finns en stark fredsvänlig opposition. Men det finns också en mycket stark ultraortodox grupp som driver den idag av korruptionsbeskyllningar hårt kritiserade högerregimen med Benjamin Netanyahu framför sig.

Vad utmärker en demokrati?

Vad utmärker egentligen en demokrati? USA är väl en demokrati! I presidentvalet fick Hillary Clinton fler röster än Donald Trump. Men, valsystemet är så konstruerat att det inte är självklart att den som får flest röster vinner. Det handlar om hur rösterna är fördelade. Ska du ha en chans i valet så måste du ha en massa pengar. Men, de flesta av oss anser väl trots allt att USA är en demokrati.

I Ryssland vinner Putin valet, men det är väl inte så många som anser att Ryssland egentligen är en demokrati. Man ska inte bara få flest röster, det ska ju liksom vara möjligt rösta på andra kandidater också. Och dom ska också kunna föra ut sitt budskap till väljarna på lika villkor. Kort sagt så har väl de flesta vissa invändningar mot att kalla Ryssland en demokrati.

Sverige är väl i varje fall en demokrati? Den som får flest röster får också flest mandat i Riksdagen. Men, vi har ju en spärr på 4% som stoppar småpartier. Alla har möjlighet att få spridning för sina budskap. Men, om man studerar hur media behandlar de olika partierna så står det klart att vissa gynnas och andra missgynnas av media som är starkt borgerligt präglad. Men demokrati? Visst är vi en demokrati.

Det har hållits parlamentsval i Ungern. Ett land som väl är en demokrati? Dom är ju medlemmar i EU, och det får väl bara demokratier vara! Det styrande Fidesz fick 49% av rösterna. Det gav 68% av mandaten. Det vill säga kvalificerad majoritet. Ett valsystem konstuerat för att det stora partiet ska få styra som dom vill. Att sedan större delen av media dessutom är megafoner för de styrande gör det ännu mer uppenbart. Demokrati?

Israel kallas Mellan Österns enda demokrati. Ett land som skjuter obeväpnade demonstranter i grannlandet för att döda. Ett land som genomför bombattacker mot grannländer. I dagarna bombades mål i Syrien, från Libanesiskt luftrum. En av 100-talet bombräder mot Syrien de senaste 5 åren. Enligt uppgifter har Israel under sin existens som stat genomfört minst 2.700 hemliga mord av meningsmotståndare i andra länder. Demokrati?

Det är inte lätt det där med demokrati!

Vad är krigsbrott?

Rubriken är en svår fråga. Vad som är ett krigsbrott handlar nämligen om vem som gjort sig skyldig till ”krigsbrottet”. Det handlar om hur den politiska situationen är när bedömningen ska göras om det hela var ett ”krigsbrott” eller inte. Det handlar också om när den här bedömningen ska göras ifall det var ett ”krigsbrott” eller inte. Hur länge sedan var det? Vad får mig då att fundera över sådana här allvarliga saker en dag när vi egentligen bara borde fira. Jag pratar då inte om att fira att Gud fad… f’låt Knugen fyller år. Jag talar om att det är Valborgsmässoafton och att vi borde fira att våren är här.

Vad fick mig då in på dessa vägar? Jo, en artikel för någon dag sedan som berättade att USA inte anser att det var något krigsbrott när amerikanskt flyg i oktober i fjol genomförde en bombattack mot Läkare utan gränsers sjukhus i Konduz i norra Afghanistan. Totalt dog 42 personer vid attacken. Både personal och patienter. Det handlade inte bara om en enstaka bomb som av misstag missade sitt avsedda mål, utom om en attack som pågick under en längre tid mot just sjukhuset. Men, som sagt, från USA:s sida anser man naturligtvis inte att det var ett krigsbrott, utan bara ett misstag.

När det som kallas IS bombar ett syriskt sjukhus är den gängse uppfattningen att det är ett krigsbrott. När den syriska regimen gör det samma är det tveksamt om det är ett krigsbrott. När den turkiska krigsmakten bombar ett sjukhus i den del av Turkiet som behärskas av kurdiska grupper nämns det inte i media. När den Saudiarabiska krigsmakten bombar ett sjukhus i Jemen nämns det inte heller i media. När Israel bombar ett sjukhus i Gaza är det antisemitism att säga att det är ett krigsbrott. Vi har nämligen i media bara plats för ett krig åt gången. Att påminna om de turkiska massmorden på armenier under första världskriget är olämpligt och tystas ner för att inte reta den Turkiska regimen i dag (som inte erkänner händelsen som krigsbrott eller massmord). Totalt dog omkring 2 miljoner i regelrätt utrotning, varav 1,5 miljon armenier. Vi måste nämligen hålla oss på vänlig fot med den turkiska regimen eftersom dom ska ta hand om de flyktingar som vill ta sig till Europa. Och Europa har ju inte plats för några hundra tusen flyktingar. Dom har det bättre i Turkiet tillsammans med kanske ytterligare en miljon flyktingar. Att Turkiet är en högerextrem och rasistisk regim har ingen betydelse. EU-ordföranden Donald Tusk anser ju att – ”Turkiet är idag det bästa exemplet i världen på hur man ska behandla flyktingar!” Kanske spelar det in att Donald Tusk kommer från Polen som i dag styrs av en högerextrem och mer eller mindre rasistisk regim. Ännu fler flyktingar finns i Libanon, som tagit emot fler flyktingar än vad det finns egna medborgare. Däremot går alltså den europeiska civilisationen under om det kommer några hundra tusen flyktingar till Europa.

Det är mycket som är relativt, och där vad som är sanning beror på omständigheterna.

Håll flyktingarna borta

Enligt en rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig i det närmaste 12 miljoner av innevånarna i Syrien på flykt (det är nästan hälften av landets innevånare). 4 miljoner av dessa befinner sig utomlands, och antalet växer snabbt. Så vad gör vi då i Europa? Jo, allt vi kan för att förhindra dom från att ta sig till vår skyddade värld. Turkiet har redan ungefär 1,8 miljoner syriska flyktingar, Libanon har tagit emot 1,2 miljoner flyktingar från Syrien. Libanon har redan drygt 4 miljoner innevånare på en yta motsvarande Skåne. I hela Europa finns totalt cirka 270.000 flyktingar från Syrien. Och vi gör allt vi kan för att förhindra fler från att ta sig hit. Ungern ska bygga en hög mur vid gränsen mot Serbien för att förhindra flyktingar från att ta sig över gränsen till EU. Jag läser att Israel ska bygga en tre meters högteknologisk mur vid gränsen mot Jordanien för att förhindra människor från att ta sig över gränsen. Övriga gränser är redan välbevakade. Och, alla EU:s medlemsländer gör allt dom kan för att förhindra att flyktingar kan ta sig till dom. – ”Låt flyktingarna stanna i närområdet” är slagordet. Jag undrar om slagordet hade varit det samma om EU översvämmats av flyktingar från någonstans i närområdet? Samtidigt läser jag att UNHCR saknar pengar. Man har helt enkelt inte slantar nog att hjälpa till att ta emot flyktingarna i närområdet. Den syriska flyktingkatastrofen är den värsta på årtionden, och i Europa blundar vi. Enligt en annan FN-rapport befinner sig i dag 60 miljoner människor på flykt från krig i Asien och Afrika. Och det är bara en bråkdel av dessa som når Europa. Men vi gör vad vi kan för att stoppa rännilen. Att vi inte skäms!

Din röst har betydelse

Din röst räknas: Det faktum att den slutliga sammanräkningen av valet till EU-Parlamentet resulterat i att ett mandat som ursprungligen tillfallit Socialdemokraterna istället tillföll Miljöpartiet med en marginal på mindre än 500 röster visar med önskvärd tydlighet att alla röster faktiskt har betydelse. De Socialdemokratiska sympatisörer som satt hemma med tanken ”Jag gitter inte, det löser sig ändå, min röst har ingen betydelse” kanske kan fundera en omgång till vid nästa val. Och om Miljöpartiet inte lyckats få mandatet med så liten marginal kanske hade haft egna supportrar som haft anledning att ångra sig om dom valt att inte gå och rösta. Och tänk om det varit Sverigedemokraterna som fått ännu ett mandat med en marginal på några hundra röster? Ha i åtanke, att ALLA röster har betydelse. Ibland är marginalerna små och det kanske är just DIN röst som fäller avgörandet. Stanna alltså inte hemma vid nästa val i september. Det finns oräkneliga möjligheter till förhandsröstning om du inte kan på valdagen.

Jaha: För några dagar sedan berättade jag om SD:s kvinnoförbunds propagandafilm inför EU-valet. Nu läser vi om SDU:s nya propagandafilm. SDU är alltså SD:s ungdomsförbund. Ett förbund som moderpartiet lite då och då helst blundar för. SDU:s verksamhet är nästan på gång att förhindra att SD släpps in i EU:s partigrupperingar. Och deras propagandafilm om nationalism kanske inte underlättar…

Jimmie Åkesson pratar gallimatias: Jag läser att Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson intervjuats av Sveriges Radios Ekot. Jag är glad att jag missade / slapp intervjun. Och han drar där slutsatsen att de 27.000 syrier som förra året fick rätt att stanna i Sverige är 27.000 för många. I Jimmie Åkessons värld borde istället Syriens grannland Libanon, som förra året tog emot mer än 1 miljon flyktingar från sitt krigsdrabbade grannland, ta emot ännu fler flyktingar. Libanon, som är en 50-del så stort ytmässigt som Sverige och där det bor mindre än hälften så många människor som Sverige består redan i dag till nästan 1/3-del av flyktingar. Men i Jimmie Åkessons värld borde Sverige sluta ta ansvar medan Libanon borde ta ett mycket större ansvar. Jimmie Åkesson är så korkad i huvudet att jag skäms över att vara svensk precis som han. Jag är överlycklig över att jag i varje fall har gener från bland annat invandrade Valloner och lite andra gener i mitt blod.

I dag är det Internationella dagen mot tobak. Kanske något att fundera på för Anders Borg som ju vill föra över snusare till att börja röka istället.