Etikettarkiv: Löneökningar

Höjda löner

» Alla vill ha höjda löner.

När jag tittade på gårdagens TV-nyheter var där två inslag om olika yrkesgrupper som var ute på krigsstigen. Underbemanning, dålig organisation och krav på högre löner! Det handlade om barnmorskor (främst i Stockholm) och poliser.

Jag ska dock erkänna att jag alltid blir lite misstänksam när jag ser inslag där någon yrkesgrupp kräver högre löner och hotar med att säga upp sig annars, men det framgår inte vilka löner som betalas ut av reportaget. Jag hörde till och med någon som pratade om att man ju måste ha mat på bordet också!

Jag säger inte att barnmorskor eller poliser inte är värda högre löner. Dom är säkert värda högre löner än de löner som betalas ut idag. Men vi gjorde, jag och hustrun, en liten sökning på nätet på lönerna för poliser och barnmorskor. Det visade sig att dom genomsnittslönerna låg långt över vad jag själv någonsin varit i närheten av i inkomst. Dom ligger också klart över vad min hustru tjänar som förskollärare med akademisk examen osv.

Barnmorskor behövs ändå

Alltså kan vi fastslå att barnmorskor och poliser inte kan ha problem med att försörja sig på sina löner. Fortfarande vill jag påpeka att jag inte motsätter mig att dessa grupper får rejält höjda löner. Det rör sig om personer med stort ansvar, rejäl utbildning och yrken som vi ställer stora krav på. Alltså, höj gärna lönerna. Men när man gör inslag där olika yrkesgrupper kräver högre löner till just dom så är det nog av vikt att man också berättar vilka löner det rör sig om. Så att de som ser inslaget kan göra en bedömning av om det är just dessa grupper som (med hänsyn till vad vi själva tjänar) ska prioriteras när våra skattepengar ska användas för att höja lönerna för olika yrkesgrupper.

Kanske är det inte just lönen som ska prioriteras utan bemanning, ledning, organisation, arbetstider osv. Saker som också kostar pengar av våra skattepengar.

Krisen är uppenbarligen mycket stor inom förlossningsvården i Stockholm. Moderaternas ansvariga politiker, Irene Svenonius, verkar i varje fall prioritera skattenivån framför allt annat som kan kosta pengar. Kraven på åtgärder kommer från många håll inom Stockholms sjukvård. Men mitt intryck är att Irene Svenonius specialiserat sig på att gömma sig.

Kanske är situationen den samma inom poliskåren. Kanske är det organisationen som behöver förändras. Kritiken mot den centraliserade polisorganisation som den tidigare moderatledda Högeralliansen införde har varit stor. Den har inte varit till fördel för polismannen ute på gatan i varje fall. På senare år har många fler poliser anställts. Antalet platser på polisutbildningen har utökats kraftigt. Det har dock försvårats av att den gamla moderatledda högeralliansregeringen skar ner antalet platser på polisutbildningen för att kunna sänka skatter. Nedskärningar som fortfarande skapar problem.

Alltså. Höj gärna lönerna till t.ex. poliser och barnmorskor (och många andra viktiga grupper som i många fall har klart lägre löner). Men var lite kritisk när man kräver högre löner utan att berätta vilka löner som gäller. Det kanske är ännu viktigare att se över organisationen, ledningen, arbetstider, utbildning och bemanningen!

1 kommentar

Under Löneökningar

Ett förslag och en undran

Det är dags för lönerörelse. De fackliga organisationerna har lagt fram sina krav inför förhandlingarna. 3% och låglönesatsning handlar det något förenklat om. Arbetsgivarsidan tycker inte att det räcker. Man menar från arbetsgivarsidan att verksamheten är så starkt beroende av sin personal att man tycker att 3% löneökning inte räcker, utan menar att man måste visa en högre uppskattning av allt det arbete som personalen lägger ner för sin arbetsgivare. Alltså föreslår arbetsgivarsidan istället 4-5% löneökning samt en mindre arbetstidsminskning.

Nä, naturligtvis ljuger jag. Arbetsgivarsidans svar är i sedvanlig ordning helt förutsägbar. Man läser upp från samma manus som man gjort varje år under modern tid. Det finns inte underlag för några kostnadsökningar inom det svenska näringslivet. Svenska företag riskerar att konkurreras ut av internationell konkurrens om man ger personalen en krona ytterligare i lön. Katastrofen ligger bakom husknuten och lurar med ett dödsbringande stup som helt kommer att slå ut svensk industri om man höjer lönerna.

Vem tar hand om pengarna

Så jag har ett litet enkelt förslag att komma med. Om man börjar med och tittar på hur mycket företagsledningen, VD:ar, styrelser osv under året innan fick sina ersättningar höjda i snitt så kan man ju se hur mycket företagen tål att höja kostnaderna. Räkna fram ett snitt på ökningarna under det gångna året för ledningarna, de som inte omfattas av kollektivavtalen, så vore den procentsumman ett alldeles utmärkt riktvärde för nya avtal. Eller vad tror ni? Nu inser jag att konjunktur kan förändras. Ibland kanske höjningarna kan bli högre om konjunkturen är på väg upp och ibland får dom bli lägre om konjunkturen är på väg ner om man ska jämföra med utfallet från året innan. En annan utväg vore att det riktvärde som avtalen kommer fram till också ska gälla ersättningarna till ledningen. Tror ni att man från arbetsgivarsidan kan vara villiga att köpa min lösning som ju kan korta ner förhandlingarna rejält? Företagsledningarna, styrelser osv måste ju vara mycket väl införstådda med hur mycket ökade kostnader verksamheten tål och inte plocka ut mer än vad som är bra för företagen.

Visst är det en bra idé? Den måste ju arbetsgivarsidan köpa direkt eftersom det måste förenkla förhandlingarna.

Sedan har jag en liten kort undran också. Riksbanken har ju nu höjt räntan med 0,25 procentenheter (25 punkter heter det väl på fackspråk) och därmed lämnat minusräntan bakom sig. Räntan ligger nu på 0. Naturligtvis börjar spekulationerna om hur mycket boräntor och andra låneräntor kan tänkas stiga. Och det är ju naturligt. Höjer Staten sin ränta så är det inte orimligt att banker och andra kreditinstitut följer efter. Konkurrenssituation och andra faktorer spelar sedan naturligtvis in för att avgöra hur mycket, när och om bankerna ska höja sina låneräntor.

Men, inlåningsräntorna då? Räntan på våra pengar som vi sätter in i banken? Jag har inte sett ett knyst om detta. Ingen som har funderat på om bankerna kan tänkas börja införa ränta på våra pengar på sparkontona. Mycket förenklat så är ju bankens vinst skillnaden mellan den ränta man betalar på pengar man tar in och den ränta man tar ut på de pengar man lånar ut. Höjs utlåningsräntan men inte inlåningsräntan så ökar marginalen. Alltså borde det vara dags att följa efter Statens ränta på båda sidorna av skranket. Eller har jag totalt missförstått något?

Jag tycker att jag har kommit med ett mycket smart förslag och en mycket rimlig undran.

Lämna en kommentar

Under Löneökningar

Klyftornas paradis

Det är väl inte så många som har mage att säga emot påståendet att klyftorna i Sverige växer. Däremot så är det väl lite olika hur allvarligt man tycker detta är. Eller om man ens ser det som något problem. Av de beslut som fattas så är det i varje fall uppenbart att de som sitter på makten inte ser klyftorna som något större problem. Så länge dom själva inte drabbas är det inget problem verkar man tro. Snarast är det ju så att den politiska oppositionen verkar tycka att klyftorna borde öka ytterligare. De skatteförslag som finns från borgerligheten har ju som syfte att ytterligare öka klyftorna. Men den s.k. Rödgröna regeringen verkar inte heller vara så villiga att ta i med hårdhandskarna mot ökade klyftor.

Girighet

Svenska Dagbladet presenterade för några dagar sedan en undersökning av hur inkomstutvecklingen varit för de anställda i företagen jämfört med VD:arna i Stockholmsbörsens större företag. Samma ledare som alltså ständigt predikar att det inte finns marginaler för några större löneökningar i avtalsrörelsen kan alltså timmen efter gå in och begära egna rejäla höjningar av sina egna ersättningar. DÅ finns det uppenbarligen slantar att pytsa ut. Kanske just tack vare att personalen varit återhållsamma med sina lönekrav? Några exempel. Under perioden 2013-2017 har personalen på Volvo fått 10,6% löneökning. VD:n har fått 136%. Personalen i Swedbank har fått 13,3% medan VD:n har fått 64,5%. I Securitas har personalen fått hela 30,4% medan VD:n fått nöja sig med 86,3% (nåja nöja sig och nöja sig…). I Astra Zenica har personalen fått 10% och VD:n fått 182%. Det är som sagt bara ibland det saknas pengar. Det saknas slantar när personalen som jobbar ihop vinsterna ska få sin lön höjd, men sedan finns det plötsligt slantar när topparna behöver påfyllning.

I en annan artikel i Svenska Dagbladet berättar man om beskattningen av löner. I den tryckta tidningen blev rubriken: – ”Länderna där lönerna beskattas hårdast – Sverige högt upp på listan.” En rubrik som väl passar skattekverulanterna i föreningen Skattebetalarna. Men verkligheten är faktiskt inte riktigt så. I nätupplagan av samma artikel har man istället valt rubriken: – ”Lista: Sverige inte landet med mest skatt på lön.” Inte riktigt samma sak, eller hur? Verkligheten är nämligen den att undersökningen, som gjorts av OECD, visar att Sverige ligger på delad 8:e plats bland OECD:s medlemsländer. 7 av länderna beskattar helt enkelt löner högre än Sverige. Belgien, Tyskland, Italien, Frankrike, Österrike, Ungern och Tjeckien har i nämnd ordning högre skatter än Sverige på arbetsinkomster. Sverige delar 8:e platsen med Slovenien och Finland. Jag tvivlar på att Skattekverulanterna i lobbyorganisationen Skattebetalarna och deras verkställande organ Moderaterna kommer att hänvisa till den här undersökningen när dom ska kräva sänkta skatter.

Vi har alltså inte extrema skatter. Vi är istället ett skatteparadis för miljonärer och höginkomsttagare. Jag har sagt det innan, och säger det igen. Sverige är ganska unika i världen som inte har någon Förmögenhetsskatt, ingen Arvsskatt, ingen Gåvoskatt och knappast någon Fastighetsbeskattning. Alla är skatter som ”drabbar” dom högst upp på skalan främst. Vi beskattar dessutom i princip arbetsinkomster högre än vad vi beskattar arbetsfria inkomster, s.k. kapitalinkomster. Dvs de inkomster som just ”dom där uppe” har mest av.

Vårt samhälle

Det finns mycket att göra inom beskattningen för att reducera effekterna av de kraftigt ökade klyftorna. Men då gäller det att inte låta sig luras av nya borgerliga s.k. ”Jobbskatteavdrag”. Dom drabbar i slutändan oss, inte de rika knösarna. Sätt igång! Bekämpa klyftorna!

Slutligen kan jag inte låta bli att undra. En av moderaternas galjonsfigurer Isabella Löwengrip (Blondinbella) hyllas i en artikel i Svenska Dagbladet. Det här är ju en av fasadfigurerna för tron att om man bara satsar på sig själv så blir man mångmiljonär. Men när jag läser artikeln så tycker jag nästan synd om den stackars tösen. Hon måste ha en sjuklig fixering vid att flytta. Finns det någon diagnos för detta? Av artikeln framgår att hon köpte sin första bostadsrätt när hon var 19 år. I dag är hon 27 år. På de här åtta åren har hon tydligen tvingats flytta 7 gånger. I varje fall har hon sålt sin gamla bostad och köpt en ny 7 gånger. Alla gångerna med vinst. Stackare! Hon hinner ju inte få alla adressändringar att fungera innan hon flyttar igen. Det är både dyrt och jobbigt att flytta. Eller hon köper nytt av allt varje gång? Kan undra hur mycket skatt hon betalt på alla vinsterna på sina bostadsrätter. Varje flytt har ju gått med vinst.

Lämna en kommentar

Under Inkomstklyftor

Det funkar inte

Under lång tid har den Svenska Riksbanken förtvivlat försökt få upp den svenska inflationen genom att hålla räntan rekordlåg. Vi har ju faktiskt haft minusränta sedan länge. Enkelt uttryckt innebär det att om du lånar pengar av banken så borde du få räntepengar av banken bara för att du är så snäll att du tar hand om bankens pengar. Nu fungerar det naturligtvis inte så eftersom banken ju ska gå med rekordvinst också. Men rent teoretiskt så lånar banken pengar av staten och får betalt för att göra detta. Det här är ett sätt för Sveriges Riksbank att slänga ut pengar i ekonomin så att det alltså ska bli inflation. Det där är en teori som man får lära sig när man studerar Nationalekonomi. Låg ränta ökar inflationen, hög ränta sänker inflationen. Punkt!

Men, det funkar inte! Nu har Stefan Ingves haft minusränta under lång tid, men int’ tusan får han fram någon egentlig inflation. De nationalekonomiska teorierna fungerar helt enkelt inte som dom borde. Så vi kan ju fundera över VARFÖR dom inte fungerar.

En rullebör pengar

Enkelt uttryckt så finns det två stora anledningar till att Nationalekonomernas grundsanning helt plötsligt inte längre är någon sanning. Löneökningarna är på tok för låga! Enkelt uttryckt så får konsumenterna inte så mycket nya pengar att handla för. Avtalsförhandlingarna resulterar varje år i mycket låga lönelyft. Dessutom litar vi alla inte riktigt på framtiden så vi sparar upp en buffert. Vi slänger inte ut tillräckligt med slantar på marknaden. Det vi köper produceras allt billigare så det skapas ingen inflation. I korthet har arbetsgivarna varit för snåla och de fackliga organisationerna alldeles för ”ansvarsfulla”. Riksbanken får inte igång inflationen!

Ett annat skäl är de kraftigt ökande klyftorna. Det är inte ”vanligt folk” som får mer pengar. Det är en liten grupp superrika som blir allt rikare. Det har blivit allt lättare att bli superrik i Sverige (och på andra håll i världen). Det är en liten grupp högst upp på stegen som roffar åt sig en alldeles för stor andel av tillväxten. För 20 år sedan hade vi i Sverige 35 miljardärer. I dag finns det 184 svenska miljardärer. Superrika människor, människor med enorma inkomster konsumerar en mindre andel av sina inkomster än ”vanligt folk”. Dom har helt enkelt så mycket pengar att dom inte kan konsumera alla pengarna. Man kan inte köpa hur mycket som helst. Eftersom en mindre andel av pengarna konsumeras blir det inte det tryck på ekonomin som det är tänkt att de låga räntorna ska skapa och som då ska få till följd att inflationen stiger. De ökade klyftorna gör att alldeles för mycket pengar bara läggs på hög. Riksbanken får inte igång inflationen!

Vad gör vi åt det? Just nu fortsätter vi att ha ansvarsfulla fackliga organisationer, vi inrättar fler ”låglönejobb” och dessutom utformar vi skattesystemet så att det gynnar de redan rika. Tänk så smarta vi är!

Lämna en kommentar

Under Nationalekonomi

Växande klyftor

1980 tjänade en VD i Sveriges 50 största företag nio gånger mer än vad en industriarbetare hade i lön. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. På senare år är Sverige det OECD-land där inkomstklyftorna har ökat allra mest. I dag tjänar VD:n för ett av Sveriges 50 största företag femtiofyra gånger så mycket som vad en industriarbetare tjänar. Från 9 gånger till 54 gånger så mycket. Den 12 maj tyckte jag till om en undersökning som gjorts och som visade att en klar majoritet av de svenska väljarna tycker att det är viktigt att minska klyftorna i samhället. Även bland borgerliga väljare tycker en majoritet detta. Tyvärr tycker inte borgerliga politiker det samma utan dessa vill istället öka klyftorna genom att, som man säger, skapa nya jobb med låga löner samtidigt som skatter ska sänkas och bidragen ökas för de som redan har sitt på det torra.

Den 9 maj tyckte jag till om att arbetsgivareorganisationen Almega kämpar hårt för att begränsa löneökningarna till 6,5% på tre år. Samtidigt läser jag i dag om att lönen för en VD i ett svenskt börsföretag under det senaste året har gått upp med 1 miljon kronor. En VD i ett svenskt börsföretag har under de tre senaste åren fått i snitt 23% i ökning. Förra året var medianlönen 5,8 miljoner kronor. En vanlig LO-jobbare hade 26.000 i månadslön förra året vilket var en ökning med 700 kronor från året innan. VD:n tjänar alltså nästan en normal månadsinkomst för en jobbare – varje arbetsdag året om.

Inkomstklyftor

Det finns faktiskt underlag för en grupp gubbar (och några gummor) att ta ett större ansvar för vårt gemensamma. Det är dags att höja skatterna för de som tjänar jättemycket, det är dags att återinföra Förmögenhetsskatt. Det är dags att återinföra en riktig Fastighetsskatt. Råd som inte bara jag kommer med utan också internationella ekonomer som inte begriper varför Sverige inte har en Fastighetsbeskattning. Sätt fart! Det finns dom som har råd!

Fast sedan finns det dom som inte anser att dom har råd. I måndags tyckte jag bland annat till om att Mats Qviberg, som ju nyligen köpte tidningen Metro, efter att ha trampat i fler klaver än vad en ko trampar i kodynga bestämt sig för att sälja tidningen till kompisen Christen Ager-Hanssen för en krona. Det kan tyckas billigt. Frågan är om det kan finnas något samband mellan försäljningspriset och det faktum att nämnda Christen Ager-Hanssen har skulder på 17 miljoner till Kronofogden. Fast han har tydligen inte tänkt att betala sina skatteskulder i Sverige där han sitter i London. Ju fler slantar man har desto duktigare blir man på att smita undan att betala för sig.

SÄTT ÅT DOM!

Lämna en kommentar

Under Inkomstklyftor

Tyckerier om slantar

Jag såg en sammanställning på 9 skäl till varför du aldrig blir rik. Artikeln är skriven på engelska men jag har översatt och förenklat de nio argumenten:

Nya pengasedlar

> Du anstränger dig mer på att spara än på att tjäna pengar.
> Du har inte börjat investera
> Du är nöjd med en regelbunden lönelapp
> Du köper grejer du inte har råd med
> Du uppfyller någon annans drömmar, inte dina egna
> Du är för bekväm av dig
> Du har inga mål med dina pengar
> Du spenderar dina pengar först och sparar vad som blir över
> Du tror att möjligheten att bli rik är utom räckhåll

Faktum är att jag tror att dessa 9 argument med all säkerhet stämmer. Men man glömde två andra ännu viktigare skäl:

> Du valde fel föräldrar
> Du har för god moral!!!

Sedan gäller ju att vi i allmänhet väljer fel jobb. Ju högre upp i hierarkin, desto giriga är dom. I en liten notis läser jag att vd-lönen hos Storbritanniens 100 största börsbolag steg med 10% förra året. Den ligger nu på genomsnittligt 5,5 miljoner pund eller drygt 61 miljoner kronor. I genomsnitt alltså. Ibland finns det slantar, kan man uttrycka det som.

Var så god

Sedan ser jag att Svenska Dagbladets Alexandra Ivanov tydligen börjar bli orolig. Dagens ledare från hennes tangentbord har fått rubriken: Höjd skatt kan inte vara svaret! Och det är det kanske inte – i Alexandra Ivanovs värld. I hennes värld är nog snarast sänkt skatt ALLTID svaret på alla frågor. Trots moderaternas (och röstboskapen i C + Fp + Kd) enorma ofinansierade skattesänkningar så har Sverige trots allt ganska höga skatter. Fast det är faktiskt inte så hemskt som dessa moderatfanatiker försöker göra sken av. Jag såg någon ekonomisk sammanslutning som hade räknat fram att de svenska skatterna i dag ligger först på 10:e plats inom EU. Men ”vanligt folk” betalar ganska bra med skatter. Fast, som Alexandra själv skriver, skattetrycket är olika högt för olika grupper. Det genomsnittliga skattetrycket enligt Alexandras beräkning är 42,7% av BNP. Men vanliga löntagare ligger på över 50%. Alltså ligger topparna ganska långt under. Det finns alltså, drar jag slutsatsen, grupper som har råd att betala mer. Dom här grupper i Storbritannien som fick 10% påökt förra året fick inte mycket annorlunda påökt i Sverige. Dom skulle utan att det fick några som helst konsekvenser för deras välfärd kunna betala lite mer. Och, kanske också få mindre bidrag från oss andra skattebetalare. Jag tänker alltså på ROT, RUT och RIT. Det är ju dom med mest slantar som utnyttjar detta mest.

Kort sagt, det finns dom som har råd att bidra med mer till vår gemensamma välfärd!

Lämna en kommentar

Under Samhällsklyftor

Om klyftorna

Det finns dom som har. En sådan är Filip Tysander som precis köpt Sveriges dyraste lägenhet. För drygt 104 miljoner kronor har han blivit ägare till 418 kvadratmeter mitt emot Centralstationen i Stockholm. Den stora frågan är vad man ska med en så stor lägenhet till? Under förutsättning att man inte har 10 barn eller något sådant alltså. Lyckligtvis kan han ju i varje fall få städningen subventionerad av oss andra skattebetalare via RUT-bidrag. Annars hade han ju inte haft tid med annat än att städa. Så det är ju tur att alla vi andra kan hjälpa honom med det. Filip Tysander har blivit rik på att bland annat sälja dyra klockor till överpris. Hur som helst så ligger Filip långt efter internationellt. En del har ännu mycket mer. En anonym person från Mellanöstern har köpt Chateau Louis XIV utanför Paris för motsvarande ungefär 2,5 miljarder kronor. Vad han nu ska ha hela slottet till? Antagligen bara som sommarstuga och för att bräcka sina kompisar. Undrar om han också kan få städningen subventionerad av de franska skattebetalarna precis som i Sverige?

lindstrom3

Tecknaren Lindström är en av mina stora favoriter. Besök gärna hans hemsida på http://www.bonton.se. Jag lovar att du mår bättre efteråt.

Faktum är att det faktiskt finns en hel del som vill att klyftorna i vårt samhälle ska öka. I Helsingborgs Dagblad (och gissar jag Sydsvenskan) skriver i dagarna t.ex. Mats Skogkär att vi har ”För små klyftor i Sverige”! Och det är ju onekligen en intressant syn på saken. De som befinner sig på den nedre delen av ”klyfttabellen” lär inte hålla med. Men om man som Mats Skogkär troligen gör, befinner sig på den övre skalan, så tycker man nog att klyftorna kunde varit ännu bättre. Hur som helst så går på Dagens Industris debattsida 7 vd:ar för olika arbetsgivarorganisationer ut med ”Tre krav inför löneavtalen”. I korthet går det ut på att avtalen får bli högst 1% och lättare att sparka personal och att beordra övertid. Hade de sju vd:arna i en sista mening i sin debattartikel gjort ett löfte: – ”Samtidigt lovar vi att löneökningarna för företagens ledningar och högsta tjänstemän också ska begränsas till maximalt 1%” så hade dom i varje fall varit trovärdiga. Nu gjorde man inte detta utan debattartikeln är bara en karbonkopia av tidigare års debattartiklar från samma håll inför tidigare avtalsrörelser.

Ibland trampar dock dessa lobbyfirmor sig själva på svansen. Jag kan inte tolka det på annat sätt när jag läser att ekonomen Lars Calmfors, som leder Svenskt Näringslivs nya arbetsmarknadsekonomiska råd, kommit fram till att löneökningarna INTE får bli för låga nästa år. – ”Det är läge för lite högre löneökningar på kort sikt” skriver Lars Calmfors i sin första rapport. Något som måste ha gett ledningen hos uppdragsgivaren Svenskt Näringsliv blodstörtning. Vice VD:n Peter Jeppsson röt omedelbart fram med ett: – ”Inte realistiskt”! Det här kan bli riktigt spännande!

Observera dessutom att under rubriken ”Urstarkt jobbläge” skriver Dagens Industri: – ”Arbetslösheten är den lägsta på sju år och ser ut att kunna fortsätta ned under 2016.” Jo, så skriver den svenskt näringsliv närstående tidningen Dagens Industri, och det handlar faktiskt om Sverige. Det kan man inte tro. Jag tror inte journalisterna har frågat arbetsgivaren om lov heller. När man hör debatten i dag kan man inte tro att det är så. Sug på meningen en gång till: – Arbetslösheten är den lägsta på sju år och ser ut att kunna fortsätta ned under 2016.

Lämna en kommentar

Under Samhällsklyftor

Tänk vad man kan bedra sig

Vadå girigNär jag läste dagens Dagens Industri i morse var där ett debattinlägg med rubriken: Växla ned löneökningarna illustrerad av bilder på två välklädda medelålders herrar. Min första tanke var att det äntligen var någon som reagerade på Näringslivets höjdares giriga förmåga att plocka ut allt mer fantasifulla ersättningar. Detta är herrar som helt uppenbart kämpar om vem som kan få flest nollor på slutsiffran i lönekuvertet. Men så läste jag inlägget, som visade sig vara skrivet av en Martin Lindqvist (ordförande för Industriarbetsgivarna och VD för SSAB) och Lennart Evrell (vice ordförande för Industriarbetsgivarna och VD för Boliden). Och som ni kanske förstår handlar det inte alls om deras egna fantasiersättningar utan det handlar om de hundralappar som alla de knegare som jobbar ihop deras ersättningar får i löneökning. Jag tar för givet att Martin och Lennart bara glömde att skriva det i sitt debattinlägg, men dom har för avsikt att själva föregå med gott exempel och kommer bara att få ut maximalt 200 kronor i löneökning per månad. Det är ju alltid bra att föregå med gott exempel och inte bara kräva av andra vad man inte själv förmår. Eller hur Martin och Lennart?

Lämna en kommentar

Under Löneökningar