Etikettarkiv: Militärlobbyn

Främmande eller inte ubåtar

I somras såg tydligen några ungdomar vad dom tyckte såg ut som en ubåt i Stockholms skärgård utanför Lidingö. Dom anmälde vad dom såg och lämnade tydligen över bilder och film som visade vad dom såg. Någon redovisning från Försvarsmakten till militärmaffian i Riksdagen har sedan dess tydligen inte skett. Något som fick militärlobbyn att för några dagar sedan undra vad som händer och kräva en redovisning från militären. Politiker som Allan Widman och Mikael Oscarsson var uppenbart irriterade över att man från Försvarsledningen inte informerat politikerna om, vad dom uppfattar det som, en tydlig ubåt inne på svenskt vatten.

Den första reaktionen från militären var att man redovisar till politikerna omedelbart om det är något remarkabelt, men i annat fall får politikerna en redovisning vid nästa ordinarie tillfälle. Och politikerna ska få en rapport vid nästa tillfälle. Det handlade alltså inte om något remarkabelt som inträffat!

Tintins ubåt

Senare blev trycket på militären så stort att man i går tvingades att gå ut med information. Information som i korthet gick ut på att det som syns på bilderna är INTE en ”främmande ubåt”. DNSvDAB och SR som exempel. Någon närmare information vill man dock inte ge offentligt. Politikerna kommer att få en närmare information.

Vad var det då? Observera att militären inte säger ”inte ubåt”, man säger ”inte främmande ubåt”. Uppenbarligen är det alltså en ubåt, men inte en främmande sådan! Vad innebär då detta? Att det är en svensk ubåt? Men, det hade väl inte varit så svårt att erkänna. – ”Nä, det här är ingen främmande utan en svensk ubåt på rutinuppdrag i Stockholms skärgård!” Men det säger man inte. Alltså kan vi inte tolka det på annat sätt än att det var en ubåt, men inte en svensk sådan och inte heller en rysk sådan eftersom det skulle ha betecknats som en ”främmande ubåt”.

Alltså kan vi inte tolka det hela på annat sätt än att det var en amerikansk eller tysk ubåt t.ex. som antingen befann sig i svenskt farvatten på svensk inbjudan (för övning…). Eller också befann den sig på svenskt vatten för att testa svensk beredskap. Eller kanske bara för att provocera fram ny ”rysskräck”? Eller var det kanske trots allt Tintin?

En hel del information pekar på att en del av de ”misstänkta ubåtskränkningarna” under Kalla kriget inte alls var sovjetiska ubåtar utan NATO-ubåtar utsända för att ”provocera” och som en del av propagandakriget under Kalla kriget. För Kalla kriget var främst ett propagandakrig, där det handlade om att i så stor utsträckning som möjligt att utpeka den andra sidan som ond. I en fransk/tysk TV-dokumentär för några år sedan som handlade om propagandakriget under Kalla kriget erkänner i ett inslag flera amerikanska militärer att flera av de ”misstänkta ryska ubåtskränkningarna” i svenska farvatten i själva verket var amerikanska ubåtar som var utsända för att provocera och ge skulden på Ryssland. Dokumentären har aldrig visas i Sverige…

Ska vi gissa att det kommer att bli ganska tyst om ”ubåten” utanför Lidingö nu?

Lämna en kommentar

Under Ubåtar

Skräckkampanjen som misslyckades

Under en tid har vi i Sverige genom media utsatts för en skräckkampanj i syfte att skrämma svenska folket att kräva mer pengar till militären (så att dom kan köpa flera vapen, flygplan och stridsfartyg) samtidigt som ett medlemskap i NATO ska bli ett självklart val. Vi har pumpats med skräckskildringar av Rysslands ondska, Rysslands militära upprustning och Rysslands militära överlägsenhet. Men skräckkampanjen har uppenbarligen än så länge inte varit något stor succé. Jag ser nämligen att Aftonbladet under en tid gjort regelbundna opinionsundersökningar och frågat svenska folket om hur rädda vi är för Ryssland. Det visar sig då att för ett år sedan var 11% mycket oroliga och 38% var ganska oroliga. 12% var inte alls oroliga medan 37% var inte särskilt oroliga. Hur har då detta förändrats under de senaste årens ständiga skräckrubriker i tidningarna? Jo, andelen som är mycket oroliga har minskat till 10%, andelen som är ganska oroliga har minskat till 29%. Andelen oroliga har alltså minskat från 49% till 39%. Andelen som inte alls är oroliga har ökat till 16% medan de som inte är särskilt oroliga har ökat till 43%. Sammanlagt har alltså de som inte gått på skräckskildringarna ökat från 49% till 59%. Vapenindustrin, militärhetsarna och de andra högerpolitikerna måste känna en stor besvikelse. Tänk att kampanjen inte alls gått hem hos svenska folket!

Skapa fred

En del av denna skräckkampanj läser jag hos Aftonbladet som berättar: Så överlägsen är Rysslands armé. Sedan gör man jämförelsen att medan Sverige + Finland + Baltstaterna (Estland, Lettland och Litauen) kan uppbåda kanske 40.000 man så kan Ryssland uppbåda nästan 4 gånger så många soldater, 150.000 soldater. När det gäller flygvapen så disponerar Sverige + Finland ungefär 160 flygplan medan Ryssland har många fler, kanske 200-300. Fast det är klart, sedan tillkommer NATO:s stridskrafter. Medan alltså Ryssland har fyra gånger så många soldater som de fem Östersjöstaterna så ska vi kanske lägga till att medan det bor 22,5 miljoner människor i dessa fem stater så bor det mer än 140 miljoner människor i Ryssland, alltså 6 gånger så många. Räknar man så här så är det snarast andra stater som rustar mer än Ryssland. Kanske ska vi plocka ner det ryska hotet ner till verkligheten.

Visst är det så att Ryssland inte är en fungerande demokrati. Putin är en korrumperad makthavare. Men han är också en intelligent man, som vet vad han gör. Det är faktiskt inte Ryssland som är ute i världen både här och där och bombar, invaderar och skickar marksoldater för att byta ut misshagliga ledare. Ibland går det bra, ofta misslyckas det (Afghanistan, Irak, Libyen osv). Ryssland lägger sig i ”konflikter” i vad man anser vara den egna maktsfären (där ingår inte Sverige), medan USA lägger sig i konflikter överallt. I Europa senast i Kosovo där amerikanska bombningar skapade en ny stat.

Många hävdar att de Baltiska staterna är utsatta för ett mer akut hot. Men jag tvivlar, jag tror att Moskva har ”gett upp” de Baltiska staterna. Dom är ”förlorade” och ingår inte längre i den egna maktsfären. Det ryska ingripandet / krigförandet / ockupationen i Ukraina kan förklaras av detta. Moskva ansåg att Ukraina ingick i den ryska maktsfären och var en någorlunda allierad. Plötsligt, i vad som nästan kan karakteriseras som en kupp, hoppade Ukraina av detta ”beroende”. Och ett av den nya ledningens första beslut var att avskaffa det ryska språket som officiellt språk i Ukraina. Något som den stora rysktalande minoriteten kände sig hotade av. Detta förklarar det ryska militära ingripandet (men försvarar det inte). Krim har tidigare tillhört Ryssland men ”skänktes” till Ukraina av Chrustjev. 75% av befolkningen är rysktalande och en majoritet etniska ryssar. Det försvarar inte den ryska ockupationen, men det förklarar. Det är ett liknande problem som utgör det största hotet mot de Baltiska staterna som trots allt finns. I de Baltiska staterna finns i gränstrakterna stora grupper rysktalande ryssar som är statslösa och alltså inte accepterade som medborgare i de stater där dom bor. En konflikt om denna grupp ryssar kan utlösa en svårare konflikt som kan spridas och borde naturligtvis lösas för att förhindra en sådan konflikt.

Ryssland

Men, hotet om ryska ubåtar (som oftast är allt från minkar, sillstim, tyska ubåtar och andra fantasifoster) ska inte överdrivas. Ryskt stridsflygs gränskränkningar, där tyskt flygs gränskränkningar faktiskt är fler, ska inte heller överdrivas. Nu senast flyttade den ryska marinen två båtar till Östersjön. Båtar som var bestyckade med robotar, som hemska tanke, kunde nå hela Sverige ska inte heller överdrivas. Dom kom från Medelhavet, och redan därifrån kunde dom nå hela Sverige. Ryssland ökar sin militära närvaro i området (vilket är mycket illavarslande). Men frågan är vad som kom först, hönan eller ägget. Är NATO:s ökande närvaro och övningsverksamhet ett svar på Rysslands agerande, eller är det tvärtom? Sett ur ett ryskt perspektiv känner sig Ryssland hotade av att allt mer omringas av NATO och NATO-allierade. Som sagt, vad kommer först, hönan eller ägget.

Det är dock viktigt att inte allt för mycket gå på vapenindustrins, militärlobbyn och NATO-ivrarnas skräckkampanj. Ta det lugnt och sitt still i båten!

Carl Fredrik Reuterswärd

Non violence i Malmö av Carl Fredrik Reuterswärd

Foto: Sven Ohlsson

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade