Det är skadligt i längden

Vad är det som är skadligt? Vad är det nu som jag är rädd för? Något som är beroendeframkallande och skadligt. Jo, jag tänkte ägna några rader åt det mobiltelefonberoende som vi håller på att få i vårt samhälle. En stor del av befolkningen kan i dag inte leva utan att ständigt hålla i sin mobiltelefon som någon form av snuttefilt. Jag är övertygad om att detta beroende som vi nästan tvingas in i av samhället och företagen blir till slut så stressande att det blir skadligt.

Många skolor har tvingats införa mobilförbud. Det finns skolor där man helt enkelt samlar in mobiltelefonerna på morgonen och sedan får eleverna tillbaka dom när dom slutar skolan. Som jag förstår det så har det i allmänhet blivit positiva reaktioner. Både från personal och skolelever. Stressen att ständigt känna sig tvingad att hålla sig uppdaterad skapar en stress som gör att man inte kan göra det man ska.

Vi har fått ett förbud mot att sitta och fibbla med telefonen medan man kör bil. Ett förbud som har en ganska dålig efterlevnad. Två grupper är överrepresenterade när det gäller att bryta mot detta förbudet. Yrkestrafik och kvinnor. Jag har varit nära att bli påkörd av mammor som ska lämna sina barn vid skolan men inte kan låta bli mobiltelefonen medan dom kör så dom har noll koll på vad som pågår runt bilen.

Att se grupper sätta sig till bords på restaurangen för att äta en god middag och det första alla i gänget gör så fort dom satt sig ner är att hala fram sin mobiltelefon för att kolla upp det senaste som hänt. Sedan sitter dom fyra stycken runt ett bord och alla fyra är fullt upptagna av sina små skärmar så dom hinner inte prata med varandra. Människor är ute och går och är så upptagna av sin mobiltelefon att dom har noll koll på vad pågår omkring dom.

När jag tar Pågatåget till Helsingborg kan det vara spännande och studera hur stor andel av medresenärerna som sitter fullt upptagna av sina mobiltelefoner. Om inte 100% så nästan! Det är främst komiskt att studera mobilberoendet. Mindre komiskt är att tvingas höra alla samtal som jag inte har att göra med. Hur taskig pojkvännen varit, det dråpliga som hände på jobbet eller ett tråkigt gräl. Det är tur att det finns eluttag på tåget för en stor del av resenärerna är tvingade att ladda telefonen när det är eftermiddag.

Jag hörde i bakgrunden på TV ett inslag om sömnsvårigheter. Det visade sig då att det finns många som helt enkelt måste uppdatera sig även någon eller några gånger under natten så dom får ingen ordentlig sömn. Detta ständiga behov av att känna sig tvingad att hålla sig uppdaterad gäller även på arbetsplatser. Jag har sett flera exempel där arbetsgivare är på väg att förbjuda all form av sociala medier på arbetsplatsen.

Samtidigt har jag sett att man i bland annat Frankrike är på väg att förbjuda att man sköter jobbet hemifrån på sin fritid / semester via mobilen. Ska bara kolla jobbmejlen, ska bara svara på det här mejlet osv.

Varför är vi så villiga att bli beroende?

Vi tvingas mer eller mindre in i mobilberoendet. Jag har för några dagar sedan nämnt Skånetrafikens nya biljettsystem. Som bygger på att du skaffar Skånetrafikens app till telefonen och köper dina biljetter den vägen. För att ”tvinga” in så många som möjligt till mobilappen så görs andra alternativa system så pass krångliga att resenärerna ska känna sig tvingade in i mobilappen. Jag har förstått att på många håll finns det bara ett sätt att betala för bilparkeringen – i en mobilapp. Jag har ingen bil så det bekymret slipper jag i varje fall.

Men jag vill inte bli beroende. Jag vill kunna gå hemifrån och glömma att ta med mobilen utan att få panik och känna mig tvingad att springa hem efter den. Jag vill kunna gå omkring utan mobiltelefon och veta att jag inte är ständigt nåbar. Jag vill inte drabbas av panik om mobilbatteriet börjar ta slut. Jag vill inte tvingas köpa ny, och ännu dyrare, mobiltelefon varje år. Den jag har nu har börjat varna för att det börjar bli ont om minne. Hade jag nappat på alla apperbjudanden som man bara måste ha så hade den varit full så att jag tvingats köpa en ny.

Jag vill kunna vara utan mobilen några timmar då och då när jag själv bestämmer. Eller jag bara råkar glömma den. Det beroende vi håller på att skapa är skadligt. Och samhället gör vad det kan för att tvinga in oss i detta beroende.

Slå till bromsen!

Dålig planering

Här i Skåne har Länstrafikbolaget Skånetrafiken infört ett nytt biljettsystem. En nytt, ”modernt” biljettsystem som det kallas. Förenklat så innebär det att man ska köpa sina biljetter i en app i mobiltelefonen och att antalet zoner har begränsats. I stort sett så finns det bara korta, medellånga och långa resor. Som kostar 27:-, 51:- och 105:-. Skånetrafiken hävdar att det ska vara kostnadsneutralt. Dvs vissa resor kan gå upp och andra går ner men i snitt ska det kosta lika mycket. De flesta av oss är tveksamma till det påståendet.

Införandet har satt igång en rejäl insändarstorm med missnöjda resenärer och långa ringlande köer på Skånetrafikens Kundcenter. Stora grupper av skånska tåg- och bussresenärer är inte lika överlyckliga som Skånetrafikens entusiastiska informationstjänst är. När man diskuterat biljetter med Skånetrafikens tågvärdar så ruskar dom också på huvudet. Varför är då vi skåningar så missbelåtna? Några exempel.

* De gamla Jojo-korten var faktiskt populära bland resenärerna. Man laddade kortet med pengar och kunde sedan köpa biljetter i automater och på bussar med rabatt. Rabatten är nu avskaffad och för den som inte vill eller kan använda en mobilapp har det blivit mycket krångligare att resa. Något som upprört bland annat pensionärsorganisationer. Skånetrafiken verkar inte ha utnyttjat pensionärsorganisationerna för att få synpunkter innan de nya reglerna infördes.

* För alla de som inte kan eller vill använda en mobilapp så har det plötsligt blivit mycket mer komplicerat att resa. Jag tillhör de som aktivt arbetar för att inte bli mobilberoende. Jag försöker förtvivlat att inte fylla mobilen med den ena ”nödvändiga” appen efter den andra. Ett beroende som skapar stress. Alltså är jag utlämnad till Skånetrafikens reservlösningar. Målet från Skånetrafiken är att skyffla in alla i mobilen. Jag själv vill kunna gå hemifrån utan att få panik om jag glömmer mobilen, batterierna är urladdat eller mobilen skulle gå sönder.

* Minskningen av antalet zoner kan få absurda effekter. Det kan alltså bli billigare att köpa två biljetter för olika delsträckor än en biljett för hela resan. Ett exempel: En Klippanbo som ska till Hässleholm tjänar 27:- på att köpa en biljett Klippan-Tyringe för 51:- och sedan en biljett Tyringe-Hässleholm för 27:- istället för en biljett Klippan-Hässleholm för 105:-. Det finns sådana exempel runt hela Skåne.

* Inom städerna har det blivit dyrare att resa för de som betjänas av Regionbussar och inte Stadsbussar. Vilket skapat konstiga effekter där kortare resor kan bli dyrare än längre resor. Allt beroende på vilken typ av buss som man åker med.

* Ett tidigare system med vad som kallades Övergångsbiljett har försvunnit. Det innebar att om man köpt en biljett och sedan köpte en ny biljett inom en viss tid för fortsatt resa så räknades det av vad man redan tidigare hade betalt. Det innebar att om jag t.ex. åkte tåget Åstorp-Helsingborg och gjorde några korta ärenden och sedan åkte hem så blev returbiljetten billigare. Eller kanske åkte stadsbuss och sedan fortsatte med tåget.

* På stadsbussar kan man nu bara köpa en resa på stadsbussen. Det innebär att om jag t.ex. åker från Åstorp – Malmö och där fortsätter med en stadsbuss till slutdestinationen så kostar den resan 105:-. Om jag däremot åker motsatt riktning så får jag först köpa en stadsbiljett för 27:- och sedan en ny biljett för tågresan för 105:-. Det kostar alltså olika beroende på i vilken riktning jag åker.

* På stadsbussarna kan man bara åka med mobilapp eller köpa en biljett med bankkort som har blippfunktion. Har man inte mobilapp eller blippkort kan man helt enkelt inte köpa någon biljett och kan inte åka med stadsbussen. Samtidigt kan man inte alls utnyttja de rabatter som kan finnas om man betalar med kort. T.ex. om man är flera, studerande, barn osv. Det är en enkel vuxenbiljett som gäller. Punkt!

* Sedan har Skånetrafiken skapat ett nytt Länstrafikkort som ska ersätta Jojo-kortet. Detta kort kan man köpa för 30:- och sedan på Skånetrafikens kundcenter ladda med specifika resor. T.ex. 30-dagarskort för en viss sträcka för pendlare. Eller ett visst antal resor för en specifik resa. Gör man olika sorters resor så får man köpa nytt kort för 30:- för varje sorts resa man ska göra. Man kan alltså inte köpa biljetter med kortet på bussen eller i de automater där man köper tågbiljetter med bankkort.

* Hela biljettsystemet är skapat för att alla skåningar ska bli mobilberoende. Övriga lösningar för biljettköp är skapade så krångliga som möjligt för att tvinga in oss i mobilberoendet.

* Skånetrafiken hävdar att systemet är kostnadsneutralt. De flesta skåningar känner sig tveksamma till det påståendet. För de olika resor som vi vanligtvis gör i familjen så har ALLA gått upp i pris. En del pga att Jojo-rabatten försvunnit, men också för att zonindelning och biljettpris helt enkelt gått upp.

Vi skåningar är alltså inte direkt överlyckliga. Den grupp som inte kan släppa mobilen under dagen utan går med den i handen, plockar fram den så fort man sätter sig eller står stilla eller promenerar är kanske någorlunda nöjda. Men vi andra är mindre nöjda! Undrar om Skånetrafiken är förvånade över missnöjet?

Om teknisk utveckling

Den tekniska utvecklingen kan innebära positiva förändringar och nya steg framåt. Men det är uppenbart att den tekniska utvecklingen ibland innebär tvärtom. Tre steg bakåt!

Länstrafikbolaget i Skåne, Skånetrafiken, har under många år haft sina Jojo-kort. Det kan användas för att t.ex. ladda ett ”månadskort” för en viss sträcka om man pendlar. Det kan också användas för att köpa enstaka biljetter dit man vill resa. Man får ladda kortet med en summa pengar och sedan när man ska resa köper man en biljett i automaten vid stationen och kostnaden dras från kortet. När det börjar bli ont om slantar på kortet får man ladda det med nya pengar. Ladda kan man göra i automaterna med hjälp av bankkort, på Skånetrafikens serviceställen eller via Internet. När man köper biljetten får man en rabatt jämfört med ordinarie pris eftersom man ju betalt i förväg.

Nu har Skånetrafiken kommit fram till att Jojo-korten är omoderna och ska ersättas med något nytt. Samtidigt införs en ny zonindelning som Skånetrafiken hävdar är kostnadsneutral. Men de flesta som jämför priserna i det gamla och det nya tycker att det mycket oftare blir dyrare än billigare. Och lägger man till att Jojo-rabatten försvinner så blir det ännu dyrare.

Målet för Skånetrafikens omläggning är att bygga vidare på att fortsätta att göra oss mobilberoende. Du ska alltså köpa biljetterna i en installerad app i mobilen. För de som inte kan eller inte vill bli mobilberoende så kan man också köpa biljetter med sitt bankkort. På stadsbussarna bara under förutsättning att du kan/vill använda kortets blippfunktion.

Men, Skånetrafiken introducerar också ett nytt Skånetrafiken-kort som resenärerna kan köpa. Observera köpa! Ett kort kostar 30 kronor. Ett kort att använda för de som inte kan eller vill använda mobilappar eller bankkort för att resa. Allt ifrån omoderna människor, krångelmotståndare, äldre, funktionshindrade, asylsökande osv. Det intressanta med detta kortet är att det kan inte användas för att köpa en biljett i Skånetrafikens automater på järnvägsstationerna eller på bussar. Kortet kan alltså inte användas för det som man trodde att ett kort från Länstrafiken var till för. Allt är naturligtvis tillkrånglat för att det inte ska användas. Resenärerna ska tvingas in i mobilappen eller hålla sig hemma.

Om man vill resa med kortet måste man nämligen gå till något av Skånetrafikens serviceställen och ladda kortet med ett visst antal resor till ett speciellt resmål. Vill man åka till olika ställen får man ha ett kort för vardera resmål. Åker jag till Helsingborg lite då och då kan jag alltså ladda kortet med t.ex. 5 resor Helsingborg-Åstorp. Skulle jag sedan en dag vilja åka till Klippan får jag köpa ett nytt kort för 30 kronor och ladda detta med en eller flera resor Åstorp-Klippan. Skulle jag vilja åka till Malmö en dag, ett tredje kort för 30 kronor. Och så vidare.

Visst är det fantastiskt med den tekniska utvecklingen? Tänk vad jag tycker att Skånetrafiken gör det enkelt för sina resenärer!

Ett bra initiativ

Det känns som om man i sedvanlig ordning hamnat i en spiral av evigt klagande och gnällande. Det finns faktiskt positiva nyheter i det enorma nyhetsflödet. Så varför inte välja ut en av dessa positiva nyheter och ägna några rader åt detta.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth har tillsatt en utredning för att titta på införandet av ett enhetligt nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. I dag ansvarar ju varje län (region…) för den lokala och regionala kollektivtrafiken inom länet (regionen…). Var och en har sitt biljettsystem, med sina kort och appar. Till detta kommer att SJ ju har sitt system, MTR sitt, Snälltåget sitt och så vidare. Detta fungerar ju ganska bra om man reser inom ett län (region…). Men det blir lite mer komplicerat så fort man ska passera länsgränserna.

Så kära Tomas, det är en bra idé. Se’n är risken bara att det blir ännu ett system eftersom det är risk för att de olika länen (regionerna…) investerat för mycket i sina system för att vilja skrota dom.

Här i Skåne har vi länge haft Jojo-korten. Dels som periodkort, men också som ett kort man laddar med en viss summa pengar, och sedan kan man med rabatt köpa biljetter i automater eller av busschauffören. Skånetrafiken har nyligen infört en mobilapp där man kan köpa sina biljetter. Denna är kopplad till ett bankkort där pengarna dras. Tyvärr med dålig säkerhet. I varje fall var det tidigare så. Jag fick nämligen mitt kreditkort utnyttjat för att köpa biljetter i Skånetrafikens app. Kortet hade uppenbarligen hackats på något ställe så att uppgifterna på kortet (nummer, giltighetstid och CVC-kod) fanns tillgängliga. Och det gjordes uppenbarligen ingen kontroll på annat sätt via tvåstegsverifiering när man registrerade kortet. Som jag förstår har det inte skett någon förändring i dag. Skånetrafiken använder Klarna och jag och många andra har dåligt förtroende för Klarna.

Nu ska även på sikt Jojo-korten upphöra och ett nytt kort ska införas. Ett kort som fungerar som appen. Kan vi hoppas att vi då också kopplar ihop detta med ett nationellt system? OCH att vi får en ökad säkerhet! Någon app tänker jag inte installera i min mobil. Jag är orolig för att göra mig ytterligare mobilberoende. Jag vägrar att ha hela mitt liv kopplat till en liten elektronisk mojäng som jag måste ha med mig i fickan (handen…) hela tiden. Och se till att den har laddat batteri och fungerar som den ska.

Läs lite mer:
Nu ska det nationella biljettsystemet utredas – men prislappen kan variera
Nationellt biljettsystem i kollektivtrafiken utreds

Vem kan man lita på?

Jag vet inte om det amerikanska korståget mot kinesiska Huawei är en del av Donald Trumps handelskrig mot Kina eller om det verkligen är så att utrustning från Huawei genom att gå i den kinesiska regimens ledband verkligen är en säkerhetsrisk. Den frågan ligger på en nivå som överstiger min tekniska insyn.

Men däremot är det uppenbart att jättar som Google och Facebook visat att dom i sin tur är lydiga redskap för Pentagon och Vita Huset. Först deklarerade Google (uppenbarligen på befallning från Vita Huset) att Huawei inte skulle få full tillgång till Androids operativsystem och Googles appar. Och för någon dag sedan meddelade Facebook samma sak, uppenbarligen på uppdrag av Vita Huset. Huaweis apparater skulle inte få appar som Facebook, Instagram och WhatsApp förinstallerade.

Nu vet jag faktiskt inte om det faktum att Huaweis apparater i fortsättningen eventuellt inte kommer att vara överlusade med förinstallerade appar från Google och Facebook är ett hot eller löfte. Det kommer med alldeles för mycket förinstallerat med operativsystemet på dagens mobiler och plattor. Appar som tar plats, tar resurser och som automatiskt uppdateras vareviga dag. Appar som man kanske aldrig använder och som man i många fall inte ens vet vad dom är till för.

Däremot står det klart att Google och Facebook är lydiga redskap för en supermakts regim. Vem vet vilka uppgifter som appar och operativsystem samlar in och som sedan Google och Facebook uppenbarligen kommer att vara villiga att överlämna till de amerikanska myndigheterna? Och vem vet vad Google och Facebook kommer att vara villiga att installera tillsammans med sina appar på våra mobiler och plattor om USA:s myndigheter begär detta av dom? Eller kanske redan gjort?

För några dagar sedan kunde vi läsa att den amerikanska staden Baltimore fått hela sitt datornät hackat av utpressare. Det handlar om ett virus som utarbetats av den amerikanska säkerhetsmyndigheten National Security Agency NSA. Ett virus som kommit på villovägar! Vad kan NSA tänkas kräva att Google eller Facebook stoppar in i sina appar och installerar på alla världens mobiler och plattor en dag? Eller redan har gjort……

Vem är det som är ett säkerhetsproblem för världen? Google och Facebook? Huawei? Vem kan man lita på?

Mobilfria dagen

Är du mobilberoende? Tänk efter riktigt seriöst! Får du hjärtklappning om du inte hittar mobilen? Funderar du på hur du ska fixa det när du upptäcker att mobilens batteri är heltomt? Vad gör du om du gått ut och upptäcker att du inte fick mobilen med dig? Vad händer om den går sönder?

I dag är det mobilfria dagen. Skulle du klara en dag utan mobil? Har du kanske redan bestämt dig för att i dag klara dig hela dagen utan en mobiltelefon? En smart mobil är ett utmärkt hjälpmedel vid många tillfällen. Men det är också en beroendeframkallande pryl som kostar en massa pengar. Det är helt säkert det mest stressande hjälpmedel vi har i hushållet. Detta samtidigt som vi har ett samhälle som gör ALLT för att vi ska flytta in ALLT i den där lilla prylen som du har i fickan. Eller kanske inte ens i fickan utan fastvuxen i handen?

Försök att tänka efter. Måste vi flytta in hela vårt liv i mobiltelefonen? Måste vi en gång om året byta ut den där mobiltelefonen till en ännu nyare modell som kostar ännu mer pengar? Är alla de där funktionerna och apparna som vi installerar på mobiltelefonen verkligen nödvändiga? Ger dom oss ett bättre liv, eller bara ett ännu mer uppstressat liv? Blir ditt liv verkligen lyckligare om du stoppar in ännu fler funktioner som är nödvändiga för ditt liv i din mobiltelefon?

Jag försöker medvetet att inte stoppa in funktioner i mobiltelefonen som kan skötas på annat sätt och som skulle sätta mig på pottkanten om jag plötsligt inte kan använda den. Jag har ingen Swish! Jag vill inte ha betalningar i telefonen som gör att jag plötsligt får panik om jag skulle glömma mobilen hemma. För att inte tala om alla de gånger då Swish ligger nere. Vilket jag tycker händer allt oftare om man läser nyhetsrapporteringen.

Skånetrafiken gör allt för att tvinga/locka in oss att använda deras mobilapp för att köpa våra biljetter. Jag vill inte vara beroende av att ha mobilen med mig och att den fungerar för att jag ska kunna resa. Men Skånetrafiken gör allt dom kan för att tvinga/locka in oss i mobilen. Det Jojo-kort som jag nu använder ska avskaffas – fast att det fungerar utmärkt. Man lovar att ett nytt kort ska komma, men fortfarande har jag inte blivit övertygad om att detta inte bara skapas krångligt och dåligt för att tvinga in oss i mobilen. Dessutom är jag tveksam till säkerheten i mobilappen. Jag har fått mitt kreditkort missbrukat för något år sedan. Det handlade då om några udda inköp i USA – och inköpta biljetter med Skånetrafikens mobilapp. Uppenbart är att säkerheten i appen är dålig eftersom man tydligen kan använda någon annans kreditkort för att betala utan säkerhetskontroller. Skånetrafiken var totalt ointresserade av att försöka spåra vem som köpt biljetterna med mitt kort!

Jag vill inte ha en massa aviseringar i mobilen som stressar mig med ett pling varje gång något händer. Det räcker med att min mobil spelar ”Banana boat song” i fickan varje gång någon av Skånetrafikens Wifi är i närheten. Väldigt irriterande när man är i stan och det passerar stadsbussar hela tiden. Någon gång har jag uppenbarligen tackat Ja till att få avisering, men kan inte få bort det. Jag har försökt på flera ställen att få hjälp av ”experter” för att få bort detta. Dom börjar med att säga att det är lätt och slutar med att konstatera att dom inte kan. Jag får leva med det tills jag köper ny mobil. Och det gör jag inte så länge den jag har fungerar.

Jag vill inte bli sedd som en idiot som går och pratar för mig själv. Dvs bjuder hela omgivningen på alla bekymmer med pojkvän, mamma, grannen, skolkamraten, kompisen eller vem det nu är dom pratar med utan en tanke på att alla omkring inte vill höra vad jag säger. Gå omkring så koncentrerad på min mobil att jag är totalt okunnig om omgivningen och en fara för både mig själv och alla andra.

Jag vill inte bli mobilberoende. Och jag är orolig för vår hälsa när vi blir beroende av denna stressfaktor.
Lägg mobilen åt sidan ett tag! Det går att leva utan den ett litet tag!

Fyra tankar när året snart är slut

Vi får ta en så’n där dag igen med lite blandad kompott. Jag kan helt enkelt inte bestämma mig för vad jag ska skriva om (tycka till om). Alltså tar vi fyra olika väl genomtänkta tankar om dagsaktuella frågor. Ta er en funderare!

¤ 1.   Regelbundna läsare av Sven Tycker har nog uppmärksammat att jag inte tillhör skoltalibanen Jan Björklunds främsta supportrar. Tvärtom! Denna f.d. major har en syn på skola och pedagogik som är helt annorlunda än min egen. Gissningsvis struntar Jan Björklund helt och hållet i det. Hur som helst såg jag att regeringen bestämt att minska hysterin med Nationella prov i skolan och vill minska antalet sådana prov. Elever och båda lärarorganisationerna tycker det är en god idé. Lärarna kan koncentrera sig på att undervisa istället för att förbereda och stressa inför prov. Men, skoltalibanen Jan Björklund har kvar de militära takterna. Disciplin och piska ska gälla, annars brukar ungjävlarna inte allvar. Så här sade han: – ”Regeringen säger att eleverna blir stressade, men elever på Högskoleförberedande program bör ibland känna en press för att anstränga sig ordentligt och lägga datorspelen åt sidan och koncentrera sig på studierna.” Faktum är att jag faktiskt tror att de flesta tar sina studier på mycket stort allvar. Dom som INTE gör detta ändrar nog inte sitt beteende av fler prov. Uppriktigt sagt så litar jag mer på omdömet hos lärarna som befinner sig i skolan än på en f.d. major som gjort skolhets till sin paradgren.

¤ 2.   Apropå Taxi-Uffe Kristerssons utspel om att: – ”I Sverige talar man svenska” så såg jag en artikel i Svenska Dagbladet som berättade att ”Svensk-engelska skolor ökar”. Den internationella engelska skolan växer kraftigt. På tio år har antalet elever ökat med mer än 300 procent. Det finns i dag 34 skolor i Sverige i koncernen, som är mycket lönsam. Det finns även andra skolor i Sverige som har undervisning på engelska istället för svenska. Kan det vara så att det var en uppmaning till IES att lägga ner sin elitsatsning på undervisning på engelska? Här i Sverige talar vi svenska, det gäller också i skolan! Taxi-Uffe får väl ta upp det här med sina kompisar. – ”I Sverige talar man svenska”. Punkt!

¤ 3.   Jag ser att Donald Trump är orolig. Den brittiska prinsen Harry ska ju snart ha bröllop och gifta sig med sin Meghan Markie. Då ryktas det om att han planerar att bjuda sina vänner Barack och Michelle Obama på bröllopet eftersom dom är bekanta med varandra. Något som skulle vara ett enormt bakslag för Donald Trump som ännu inte har hunnit träffa den brittiska kungafamiljen. Vilken skandal, vilket nesligt bakslag för Donald Trump om Barack Obama hinner före! Jag ser att till och med brittiska premiärministern Theresa May är orolig över detta. Skulle detta ske så har väl alla chanser för henne att ens kunna prata med Donald Trump spolats bort. Förhållandet är tillräckligt spänt redan. Kom inte och säg att det finns viktiga saker att fundera över.

¤ 4.   I dagens HD skriver förre Rikspolischefen Björn Eriksson om det kraftigt ökade antalet bedrägerier. Något som dock bankerna förtvivlat försöker undvika att berätta om. I november anmäldes det 20.000 bedrägeribrott i Sverige. Det är den högsta siffran någonsin. Av dessa är 8.000 kontokortsbedrägerier. Det värsta är att mörkertalet är stort eftersom bankerna ofta hinner stoppa bedragarna INNAN kortinnehavaren märker bedrägeriet. Däremot hinner bedragarna lura till sig pengarna. Men, bankerna står för förlusten medvetna om att dom tjänar så mycket på korten ändå så dom har kalkylerat med förlusterna. Jag är själv en del av dessa siffror. Uppenbarligen har mina kortuppgifter hackats från något ställe och kommit ut. Någon/några har med mitt kreditkort köpt biljetter på Skånetrafiken via dess mobilapp. Jag blev uppmärksammad på det hela av kortets bank som ringde mig och undrade om jag varit på spa i Red Rock i USA. Där hade nämligen också mitt kort använts. Då uppmärksammade jag även de här köpen på Skånetrafiken. Kortet spärrades naturligtvis omedelbart. Tre köp har alltså hunnit göras och som jag polisanmält och också fått reklamerade. Ytterligare två köp hann stoppas av banken. Uppenbart är dock att dessa båda bedrägerier som stoppats innan jag behövde betala inte är polisanmälda. Min polisanmälan fick jag i går besked om att förundersökningen lagts ner. – ”Förutsättning att styrka brott föreligger ej”. Vi kan alltså konstatera att det är helt ofarligt att lura till sig andras pengar. Så länge man håller beloppen nere finns det inte någon risk för att man åker fast. Bankerna polisanmäler inte och polisen utreder inte. Det är bara att fortsätta med ett nytt kort. Bankerna vill helst inte att vi kommer underfund med hur många bedrägerier som sker. Tänk om vi slutar lita på korten och börjar använda vanliga pengar igen? Hade vi varit medvetna om hur många bedrägerier som sker hade vi förlorat förtroendet.