Etikettarkiv: Motion

Rör på er

Vi rör på oss för lite! Alldeles för lite! Fast det finns grupper som rör på sig ordentligt. Vi har människor som medvetet väljer att promenera och cykla istället för att ta bilen för varje förflyttning. Vi har sportentusiasterna som nästan går till överdrift. Jag brukar ofta göra mig lustig över det fina gänget som tar bilen till gymmet, trycker på dörröppnaren, tar rulltrappan upp till våning två och sedan iklädda det senaste inom sportklädsel kör sitt pass på maskinerna. Men vi blir alla saliga på vårt sätt.

Själv springer jag en runda två gånger i veckan. Måndag och torsdag morgon (med reserv tisdag eller fredag) tar jag på mig löparskorna och springer en runda. Oftast upp på Söderåsen i skogen. Vi är privilegierade som har tillgång till naturen in på knuten. Här uppe finns en mängd skogsvägar och stigar som man kan variera sina rundor på. Jag varierar utbudet och springer rundor på mellan 3 och 12 km åt gången. Halva nöjet med löpningen är naturupplevelsen. Att följa hur våren kommer. Nu har vitsipporna slagit ut. Det börjar knoppas på bokträden. Man kan lyssna på ljudet från naturen. Kanske är det en hackspett som hörs i bakgrunden. Har man tur står det en flock hjortar på vägen som i sakta mak flyttar sig in i skogen för att studera vad det är som kommer flåsande fram. Flera gånger har jag på mina morgonrundor stött på en flock vildsvin som i sakta mak i en lång rad trippar över vägen framför mig. Dom retar man inte utan det är bara att stanna upp och låta hela flocken passera förbi innan man själv springer vidare. Den här naturupplevelsen är halva nöjet med att springa i skogen. Den får man inte när man står inomhus och springer på ett löpband med senaste hitlåtarna i hörlurarna.

Till detta tar jag under helgerna långa promenader på uppåt milen med min autistiska son. Vi njuter båda av att bara promenera och koppla bort allt annat. Jag löser veckans problem som jag inte hunnit lösa medan jag springer. Eller bara går omkring och letar efter lämpliga motiv att fotografera. Vad sonen funderar över vet jag inte eftersom han inte har något talspråk. Men, han njuter av promenaderna.

Glada barn

Det är viktigt att vi rör mer på oss. Vi har ett arbetsliv som innehåller mindre rörelse. Barn och ungdomar är ute och leker (och alltså rör på sig) mindre än vad vi gjorde i min generation. Det här har man tagit till sig på många skolor. Man har kommit på att studierna fungerar bättre om man rör på sig fysiskt också. Detta har gjort att många skolor arrangerar olika former av aktiviteter för att locka till rörelse. Ett exempel är Tågaborgsskolan i Helsingborg. Där arrangerar man varje morgon klockan 0800 tio minuters gemensam dans för eleverna ute på skolgården. Men, det var det vissa grannar som blev störda av. Dom 10 minuternas musik och barnskratt klockan 0800 förstörde morgonron. Till slut kände sig rektorn tvingad att lägga ner projektet. Men när detta fick publicitet var det många som blev upprörda. Det är så många ljud i en stad. Sopbilar, vanliga bilar, motorcyklar och andra människor. Hur kan 10 minuter musik och barnskratt vara en så stor störning? Nu har tydligen rektorn på Tågaborgsskolan kommit fram till att det nog finns ett stort stöd för skolaktiviteterna. Nu kommer troligtvis dansen, musiken och barnskratten tillbaka efter påsk. De stackare som störs klockan åtta på morgonen får skaffa öronproppar!

Finns det något mer glädjande än barn som skrattar och har roligt? När jag tar mina löparrundor på morgonen så möter jag hela tiden barngrupper från förskolor som är ute och går i främst Kalvahagens naturreservat. Dom här barngrupperna vistas oftast utomhus i naturen. Och har man då naturen som närmaste granne till förskolan så ska man också vara ute i naturen. Jag såg för en tid sedan statistik som visade att utemiljön för förskolorna i städerna minskar. Barnen i förskolorna är nästan helt utlämnade till inomhusaktiviteter. Tänk så tacksam jag är för att bo på en mindre ort där det inte är på det viset.

Ut och rör på er!

Lämna en kommentar

Under Motionär

Rör på er

Den lokala tidningen berättade om parkeringsbekymmer i grannkommunen Höganäs. Det är så många som tar bilen till träningslokalerna och som måste parkera precis utanför så att det blir helt blockerat. Tydligen är det så att det ligger flera gym och träningslokaler på samma ställe, och ”alla” besökare måste naturligtvis ta bilen dit.

jogging

Samtidigt ser jag att forskare säger att en promenad om dagen halverar risken för flera folksjukdomar. Alla dom här som tar bilen till sitt gym skulle kanske fundera på att ta en promenad eller en cykeltur till sitt gym istället. Dom kanske skulle må lika bra av den promenaden som passet på gymmet så att dom kunde sparat in pengarna på gymkortet eller avgiften?

Jag tycker faktiskt att nidbilden stämmer av den träningssugne som tar bilen till sitt gym, sedan trycker hen på dörröppnaren så att hen slipper anstränga sig med dörren. Tar rulltrappan en våning upp för att springa ett pass på ett löpband klädd i senaste nytt inom träningskläder och med musik i lurarna. Sedan rulltrappan ner, dörröppnaren och så en bilfärd hem. För att hemkommen skryta över hur duktig hen är som tränar! Visst är vi komiska?

Det är nyttigt att röra sig. Om detta råder det ingen tvekan. Men för de flesta är det fullt tillräckligt med att börja utnyttja de naturliga möjligheterna till att röra sig. Många behöver inte ta bilen för varje ärende man ska göra. För väldigt många så är det möjligt att gå eller cykla till jobbet, till tåget eller bussen, när man ska handla osv. Räcker detta inte? Ta en extra promenad. Har man tillgång till naturen så finns det faktiskt intet bättre för både kropp och själ som en promenad i skogen. Det är 10 gånger så nyttigt som ett pass på ett löpband inomhus på ett gym.

Man behöver inte ta en löparrunda flera gånger i veckan som jag gör. Jag är privilegierad som har tillgång till Söderåsens skogar som närmaste granne. En promenad eller löparrunda på skogsvägar eller skogsstigar gör underverk, både fysiskt och mentalt. Att studera hur årstiderna växlar. Vårens nyutsprungna bokskog eller de vackra höstfärgerna. Det kvittar vilket. Att följa djurlivet. En ekorre hoppar över stigen framför dig. Det står en flock hjortar en bit in i skogen och studerar dig. Eller helt plötsligt trippar en flock vildsvin på rad över vägen. Jag höll på att bli nedflugen av en uggla en gång. En hackspett hackar på ett träd någonstans. Och så finns det dom som hellre tar bilen till ett gym? Jag begriper ingenting!

Men, vi lär ju våra barn att inte ta tillvara den naturliga rörelsen. Mängder av föräldrar känner sig tvungna att skjutsa sina barn i bilen till skolan. För polis och skolpersonal så upplevs trafiksituationen utanför skolorna på morgonen som direkt livsfarlig. Stressade mammor med mobilen i ena handen, ratten i den andra ska lämna av sonen eller dottern för att sedan skynda vidare – med mobilen i högsta hugg. Många föräldrar upplever trafiksäkerheten vid skolan så dålig att dom väljer att själva köra sina barn till skolan. Och gör trafiksituationen ännu värre.

Ut och rör på er! Man tar inte skada av en promenad, inte barn heller!

Lämna en kommentar

Under Motionär

Inför detta nya år

En god tradition är att avge nyårslöften. En annan god tradition är att inte lyckas hålla det där Nyårslöftet! Men, jag har faktiskt avgett ett antal löften, som jag hoppas att jag ska kunna hålla också.

Jag älskar er alla1. Jag lovar att jag ska försöka hålla en god ton i debatten på nätet. Inga svordomar, inga könsord och inga hot. Däremot lovar jag att den som förtjänar det kan utsättas för kritik eller olika former av ironiska elakheter.

2. Jag lovar att jag ska försöka minska min klimatpåverkan. Det blir inte lätt eftersom jag redan inte flyger, inte har någon bil och redan har ett ekologiskt elavtal. Men jag ska trots detta göra ett försök.

3. Jag lovar att jag ska försöka fortsätta att argumentera för ett solidariskt samhälle som inte gör skillnad på människor baserat på var dom är födda, vilket språk dom talar, vilken religion dom har, vilken hudfärg dom har, vilket kön dom har eller vilken kultur dom har.

4. Jag lovar att jag ska försöka fortsätta med att leva hälsosamt. Fortsätta att motionera regelbundet och verkligen försöka minska mitt intag av onyttigheter.

5. Jag lovar att jag ska försöka att även i fortsättningen skriva ett nytt blogginlägg varje dag om ett angeläget ämne.

6. Jag lovar att jag ska försöka fortsätta att älska min hustru lika mycket som innan. Och att ställa upp för mina barn och min mamma så mycket som det går.

Jag ber er observera att jag i varje fall ska försöka…

Lämna en kommentar

Under Gott Nytt År

Rör på er!

Jag har i dag sprungit Springtime-loppet i Helsingborg. 10 km runt Helsingborg. Med största sannolikhet ett av landets vackraste lopp. Jag har sprungit alla de 37 lopp som arrangerats och är nöjd med tiden på 58:59. Fullt acceptabelt för en gubbe som fyller 65 år om några månader.

Med anledning av detta hade jag planerat att i dag skriva om behovet av att vi rör på oss mer. Vi behöver inte nödvändigtvis jogga och springa lopp. Det viktiga är att vi skaffar oss motion på ett naturligt sätt. Jag hade till och med skrivit färdigt rubriken. Men, jag vill nog helst ligga på soffan ett tag i kväll, så det får bli en kortare blogg med annat ämne i dag. Jag återkommer till motionen!

Jag såg en liten notis i Dagens Industri som berättar att vårdbolaget Attendo (kända för lite skandaler både här och där) nu presenterat sitt kvartalsbokslut. Attendo gjorde på tre månader ett överskott på 279 miljoner kronor (50 miljoner bättre än förväntat). Detta på en nettoomsättning på 2661 miljoner. För varje hundring som Attendo omsätter av våra skattepengar är alltså en dryg tia ren vinst. På ett år är det en dryg tusenlapp i vinst på varenda svensk, från spädbarn till 100-åriga pensionärer. Helt oberoende av om dom är ”kund” hos Attendo eller inte. Attendos huvudägare är ett Riskkapitalbolag som om man följer rötterna till slut hamnar i skatteparadiset Jersey.

Lämna en kommentar

Under Motionär

Rör på er!

Jag läste en artikel i Dagens Industri med rubriken: ”Professorn: Så lever du längre”. Det är professor Mai-Lis Hellénius som konstaterar att en vuxen svensk sitter ner i genomsnitt 10 timmar om dagen. Något som aldrig skett tidigare. Livsstilsprofessorn, som hon kallas, propagerar för att vi måste röra oss mer, inte bara sitta stilla på våra stolar. Hennes fem råd för en bättre hälsa är:

Mina gamla joggingdojjor

1. Bryt stillasittandet. Res dig upp minst en gång i halvtimmen och rör dig några minuter
2. Rör dig i vardagen. Sträva mot 10.000 steg per dag.
3. Prioritera sömnen. Varva ner med släckt dator, sänkt ljud osv ett tag innan läggdags.
4. Tänk tvärtom. Dvs låt grönsakerna osv vara huvudmålet och låt kött och fisk vara tillbehör.
5. Sluta banta.

Jag tycker själv att jag lever ganska bra efter de fem reglerna. Med undantag för fyran! Jag fortsätter nog med att ha köttbullarna, isterbanden och kasslern som huvudrätt och det gröna som tilltugg. Förutom när jag äter bruna bönor… Jag tror dock mycket skarpt på den naturliga motionen. Jag har medvetet försökt att styra mina arbetsplatser så att jag utan problem kan gå eller cykla till jobbet. I mitt nuvarande jobb får jag en dryg halvtimmes motion varje dag med att cykla till och från jobbet. Däremot är ju mina arbetsuppgifter sådana att jag förväntas sitta på en stol framför en dator. Det försöker jag lösa genom att inte missa ett tillfälle att lämna stolen. Ibland känns det som om jag faktiskt skapar anledningar till att gå ärenden. Men jag rör på mig och lämnar stolen så ofta jag kan. Problemet är att jag har porttelefoner som ska bevakas.

Springtime 2005

Till detta kan läggas att jag försöker att regelbundet ta en löparrunda. Målsättningen är två gånger i veckan och då en runda på allt från 3 km till 12 km. Däremot skulle jag ha svårt för att sitta på en träningscykel på ett gym eller springa på ett löpband på ett gym. Jag skulle känna mig ytterst fånig som betalar för att göra detta när det är mycket skönare att göra det ute i verkligheten uppe på Söderåsen. Fast jag tror att det allra viktigaste är att ta tillvara den vardagliga rörelsen. Man måste inte ta bilen så fort man ska någonstans. Många av oss kan faktiskt leva utan en bil. Jag har lyckats med det hela mitt liv och är övertygad om att väldigt många också skulle kunna göra det om dom verkligen ville.

Jag brukar som skämt ta motionären som tar bilen till gymmet, trycker på dörröppnaren för att slippa öppna själv, tar sedan rulltrappan upp till andra våningen för att där betala för att köra ett svettigt arbetspass på rullbandet och träningscykeln. Sedan samma sak, rulltrappan ner, dörröppnaren och så bilen hem. Sedan känner hen sig jätteduktig som har kört ett pass på gymmet. Det hade garanterat varit mycket bättre att börja förflytta sig med cykel eller gående så mycket som möjligt istället.

RÖR PÅ ER!

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Idrott är skadligt

Sven Tycker har joggat i målKanske en rubrik som inte är helt korrekt. Jag är själv motionslöpare. Jag tycker om att springa en runda i skogen. Att njuta av naturen runt omkring mig. Har man tur så skuttar en ekorre över vägen. Kanske hör man en hackspett. Har man riktig tur så står det några hjortar inne bland träden och funderar över vad det är för ett konstigt djur som kommer frustande fram. Det är dessutom psykologiskt nyttigt. Att springa en runda är ett perfekt sätt att rensa bort alla ovidkommande tankar man har i hjärnan. Sedan mår man naturligtvis bra rent fysiskt av att röra på sig. I dagens samhälle rör vi allt för lite på oss. Ut och spring en runda! Eller, om ni inte kan eller vill springa, ta en regelbunden promenad – ensam eller tillsammans med någon. Eller cykla en runda. Det behöver inte vara på en 36-växlad tävlingscykel. Det går utmärkt på en helt vanlig cykel i normalt tempo. Men rör på er! Ställ bilen och ta cykeln eller gå när ni ska någonstans. Bilden visar mig efter att ha gått i mål i årets Springtimelopp (10 km) i Helsingborg. Ett lopp jag sprungit alla de 36 år det arrangerats.

Min rubrik handlar istället om elitidrott. Där kampen om det bästa resultatet får människor att ta till knep som inte är nyttiga, utan tvärtom. Just nu aktuellt i samband med den ryska dopningskandalen. Men dopning är tyvärr väldigt utbrett. Jag har svårt för att förstå hur idrottare kan vara så naiva som dom visar sig vara. Trots att man på elitnivå vet om att det görs tester hela tiden verkar man inte vara extra försiktiga med vad man stoppar i sig. Man köper allehanda suspekta kosttillskott och stoppar i sig utan att veta vad dom innehåller. Bara för att en läkare eller tränare ger en ett piller så stoppar man i sig det utan att fråga vad det innehåller. Elitidrottare måste vara bland de mest naiva varelser som finns. Och som sagt, det är inte nyttigt att idrotta. I samband med den norska skidåkaren Martin Johnsrud Sundby, som ju ”glömt” att anmäla att han käkade astmamedicin, så har det framkommit att skidåkning måste vara en katastrof för idrottaren. En granskning visar nämligen att om man tittar på alla norska OS-medaljörer i skidåkning sedan 1992 så har 42 av 61 drabbats av astma. Ja, dom har i varje fall ätit astmamediciner! Att man vågar syssla med en idrott som med största sannolikhet gör att man får astma är ett mysterium?

Senaste dopningsfallet när jag skriver detta är den indiska brottaren Narsingh Yadav som fastnat i nätet. – ”Varför skulle jag frivilligt gå med på ett test om jag visste att jag hade tagit något otillåtet” är hans kommentar. Som återigen visar med tydlighet hur naiva idrottare är. Dom borde ju vara extra noggranna med vad dom stoppar i sig. Men istället stoppar dom i sig vad som helst utan att ifrågasätta vad tränaren lägger fram eller försäljaren vill lura på dom.

Är det någon som litar på dagens elitidrottare?

Lämna en kommentar

Under Idrott

Trettiosjätte gången

sven-160514Er bloggare är inte bara bloggare utan också motionslöpare. Jag ”njuter” av att springa en runda på skogsvägar och stigar på Söderåsen. För att locka ut mig även om det skulle ta emot så deltar jag varje år i två motionslopp. Springtime – Helsingborgs stadslopp i början av maj och sedan Skanneloppet i början av november här hemma i Åstorp. Så i dag var det alltså dags för Springtime i Helsingborg. Ett lopp som jag sprungit samtliga 36 år som det arrangerats. Jag tillhör alltså Springtime-veteranerna. Om jag förstod det hela rätt så var vi 13 stycken av veteranerna som var anmälda till årets lopp varav 7 visst även i år sprang den längre 10 km rundan. Några av oss har kommit så långt upp i åldern att det får räcka med den kortare 5 km rundan. Det gick förhållandevis bra på de 10 kilometrarna. Med tanke på hur det känts under våren utgick jag ifrån att det i år skulle bli allra första året som tiden blev över en timme. Men preliminärt verkar tiden ha blivit cirka 58 minuter, så jag är fullt nöjd. Lägg till att jag inte kollapsade efter målgång utan nog snarare såg ganska fräsch ut när jag stillsamt joggade fram mot målet på Kullagatan. Den här bilden är tagen bara några minuter efter målgång.

Jag mår bra av att springa. Det är ett perfekt sätt att koppla bort allt oväsentligt ur hjärnan och rensa denna från all skit som samlas. Sedan hävdar jag inte att man MÅSTE springa för att må bra. Jag är övertygad om att för normalsvensken är promenader fullt tillräckligt. Men, jag håller med ministern som hävdade att vi rör på oss alldeles för lite. Det företas en fruktansvärd mängd helt onödiga bilresor i vårt samhälle. Ta på er ett par promenadskor och gå till affären eller jobbet. Plocka fram en cykel och cykla till affären eller jobbet. Man måste inte ta bilen varje gång man ska längre bort än 100 meter. RÖR PÅ ER! Ni mår mycket bättre då.

Lämna en kommentar

Under Motionär