Vem ska betala?

» Inte vi i varje fall.

Den svenska staten (dvs alla vi skattebetalare) har satsat 100-tals miljarder på att stötta olika företag och verksamheter som fått ekonomiska problem pga Coronavirusets härjningar och alla de inskränkningar som införts på olika håll.

Inskränkningarna i Sverige har i många fall varit begränsade jämfört med vad som införts i många andra länder. Där t.ex. restauranger totalstängts, utegångsförbud införts, stora delar av affärsverksamheten har stoppats, skolor totalstängts och så vidare. Som en effekt av detta har ekonomin i Sverige inte gjort samma tvärnit som på många andra håll. Och prognoserna (inte bara regeringens prognoser) tyder på att svenskt ekonomi kommer växa rejält och snabbt.

Kort sagt så har svenskt näringsliv trots allt klarat sig bra jämfört med konkurrenter i andra länder. Men alla vi skattebetalare har skyddat verksamheterna.

När jag tidigare här på Sven Tycker tagit upp ämnet så har jag ofta haft en undran om ifall det svenska näringslivet kommer att vara villiga att betala tillbaka alla de miljarder som vi skattebetalare lånat upp för att skydda deras verksamheter? Eller om Näringslivet i sedvanlig ordning tycker att ”någon annan” ska betala tillbaka lånen?

Näringslivets och Borgerlighetens syn på vad skatter är

Nu har vi fått svaret från Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke. – ”Vi ska minsann inte betala något!” Jag ska villigt erkänna att jag inte är förvånad. Skattebetalarna får gärna hjälpa oss, men vi ska minsann inte betala något tillbaka. Det får någon annan göra! Det resonemanget har jag hört förr från det hållet.

Vi får väl konstatera att en hel del av stöden har varit välriktat. Även om en hel del företag missbrukat stöden och använt stödet för att kunna garantera vinstutdelningar till ägarna och höga bonusar till ledningen. Det var inte det som pengarna var tänkta till kan vi väl alla vara överens om. Dom skulle rädda företagen och jobben!

Sedan finns det stöd som verkligen har varit misslyckat. En sådan hjälpinsats som verkligen inte blev vad det var tänkt infördes i Malmö. På moderat initiativ ville Malmö stad stötta sina restauranger genom att tillåta hemleveranser av alkohol i samband med hemleveranser av mat. Sedan ”stödet” införts i Malmö i början av mars så har det utnyttjats fyra gånger totalt. För att kunna administrera och godkänna det hela har Malmö stad haft personal anställda även över helgerna till en total kostnad på 90.000. De fyra leveranser av mat och alkohol som skett under den här perioden har alltså kostat Malmös skattebetalare 22.500 kronor per leverans. Kanske ska vi berätta att två av de fyra leveranserna av mat och alkohol har gått till moderata toppolitiker. Dessa två moderater har alltså kostat Malmö skattebetalare 45.000 kronor för att dom skulle kunna sitta hemma och äta en god middag och få sig en hutt till maten.

En stödinsats som INTE var lyckad skulle jag vilja karakterisera det som. Något som Kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh håller med mig om. Men det håller tydligen inte moderaternas oppositionsråd Torbjörn Tegnhammar med om. Kanske ska vi påpeka att Torbjörn Tegnhammar var en av de två ledande moderater som passade på att få middagshutten hemkörd.

Skapar osäkerhet att ens nämna höjda skatter. – Svenska Dagbladet Näringsliv
Fyra leveranser alkohol kostade Malmö 90 000 kronor – vållar politiskt bråk. – Dagens Samhälle
Fyra hemleveranser av alkohol i Malmö har kostat kommunen 90 000 kronor. – Sveriges Radio Malmö

Goda nyheter i Coronatider

» Fast inte för alla…..

I dag är det Fredagen den 13:e. Det brukar innebära att det ska hända otrevligheter denna otursdag. Något som det naturligtvis INTE gör. Kanske händer det till och med färre otrevligheter just fredagen den 13:e eftersom det alltid finns en del som är extra försiktiga just den dagen.

Ett område där vi uppenbarligen inte har varit tillräckligt försiktiga är festandet på krogarna i Coronatider. Vittnesmålen om lite väl intensivt och kroppsnära firande har varit flera. Nu har till slut Regeringen med instämmande från FHM beslutat att det får vara slut med alkoholservering efter 22:00. Serveringsställen med alkoholtillstånd ska stänga 22:30.

Festa varsamt – utan alkohol

Och naturligtvis utbryter det uppror bland krogägarna som tagit till ord som ”Yrkesförbud” och liknande. Liberalerna (bland annat) var snabbt ute med krav på att skattebetalarna ska stötta upp krogägarna med ännu mer pengar. Att ställa krav på stopp för alkoholservering på kvällen är ingen ovanlig åtgärd i Europa i dessa Coronatider. Snarast har jag en känsla att det svenska ”förbudet” kommit senare än i de flesta länder. Följer man de allmänna råden vad gäller umgänge och avstånd så är det förvånande att folk egentligen fortfarande är ute och festar på kvällen. Vid den tiden på dagen handlar det inte om att inta en nödvändig måltid. Det handlar om att festa och fira. Något som vi inte ska göra under Coronatider. Alltså tycker jag att det knappt kan innebära någon förändring.

Men uppenbarligen har jag missförstått något. Det är inte lätt att sätta sig in i ett liv som man inte själv lever. Men jag tycker att beslutet om alkoholstoppet är korrekt. Det kan inte vara någon nyhet för branschen. Alltså ett bra beslut.

Att sedan branschen kan behöva stöd för att överleva är en annan fråga. Det slängs ut enorma summor pengar från skattebetalarna till olika branscher för att dessa ska överleva. Och det är fullt möjligt att dessa belopp måste ökas på ytterligare. Men, det kommer en dag när detta ska betalas. Skattebetalarnas skattkista är inte ett sedeltryckeri. Vi använder statens goda ekonomi i dag för att rädda verksamheter så att dom kan överleva till en tid post-Corona. Men, då ska det betalas. Och jag vill inte höra något gnällande och klagande från det svenska Näringslivet när skatterna ska betalas. Pengarna ska in och då får det svenska Näringslivet vara så snälla att hjälpa till – utan att gnälla!

Och apropå alkoholen så ser jag att svenska ungdomar dricker allt mindre alkohol. Svenska ungdomar dricker klart mindre alkohol än genomsnittet inom EU. Den restriktiva svenska alkoholpolitiken fungerar faktiskt. Medan svenska ungdomar ligger lågt när det gäller alkoholkonsumtion så ligger ungdomarna i vårt södra grannland Danmark desto högre. Danska ungdomar dricker klart mer alkohol än genomsnittet i EU. Medan alltså svenska ungdomar ligger klart under genomsnittet. En eloge till svenska ungdomar!

Läs:
Liberalerna kräver omedelbart krisstöd till restaurangerna. – Dagens Juridik
Svenska ungdomar nyktrare än EU-snittet. – Helsingborgs Dagblad
Tegnell: Alkoholstopp strider inte mot strategin. – Svenska Dagbladet

Vad f-n får dom?

Samma Näringsliv som under årens lopp ständigt klagat på skatter och gjort vad man kunnat för att smita undan från att betala några skatter skriker i dag på att Skattebetalarna ska stödja deras verksamhet och rädda deras framtida vinster. Något intresse för att betala in några pengar till Statskassan finns det inte, men när problemen hopar sig passar det bra att kräva att vi Skattebetalare ska rädda verksamheten.

2017 undrade Svenskt Näringslivs mångåriga ordförande Leif Östling:

”Vad fan får jag för pengarna?”

Detta sedan det avslöjats att han slussat undan inkomster i form av konsultarvoden och styrelsearvoden till Malta för att slippa skatta för pengarna i Sverige. Han var en av många som avslöjades i den s.k. Paradisläckan för att ha gömt undan pengar i lågskatteländer utomlands för att slippa betala skatter i Sverige på dom. Paradisläckan avslöjade inte bara skattetrixande i Sverige utan i de flesta Västeuropeiska välfärdsstaterna. Resonemanget bland skattetrixarna var att dom inte ville bidra med sina pengar till välfärden i de länder där dom bodde. Dom ville ha pengarna själva för eget lyxliv och egna investeringar för att möjliggöra ännu större inkomster och mer lyxliv.

I dag går Moderatledaren Ulf Kristersson ut och kräver att de svenska Skattebetalarna måste skyffla ännu fler 100-tals miljarder över ett svenskt Näringsliv i kris. Samma Näringsliv som fortsätter att betala ut ohemula arvoden och bonusar till sina ledningar och i många fall inte är intresserade av att stoppa utdelningarna till aktieägarna. Men, Skattebetalarna ska rädda deras investeringar!

Ulf Kristersson var den politiker som gav det här löftet när han som ung moderatspoling valdes in i den svenska Riksdagen:

– ”Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten.”

Samma Välfärdsstat tycker han nu ska använda skattepengarna till att rädda privata investeringar! Ulf Kristersson var uppenbart inspirerad av sin idol Margaret Thatcher som 1987 gjorde den här iakttagelsen:

– ”There is no such thing as society.”

Det är det här Samhället (Society) och Välfärdsstat som nu ska använda under tidigare år inbetalda skattepengar för att rädda det privata Näringslivet. Och även skuldsätta sig under kommande år för att betala ut ytterligare stöd.

Tror ni att dom skäms?

Läs också gärna Tove Lifvendahls ledare i dagens Svenska Dagbladet. Fy skäms Per Bolund som ställer krav på Näringslivet och har mage att framföra någon form av kritik. Näringslivet ska verkligen inte behöva betala några skatter men naturligtvis ska dom ha 100-tals miljarder i hjälp varje månad när det nu blir kris. Men nåde den som ställer några krav på företagsledarna!

Sedan är det så att vi Skattebetalare måste stötta upp de företag och företagare som drabbas hårt av Coronavirusets härjningar och åtgärder som vidtas för att bromsa smittspridning. Vi måste göra detta för att rädda arbetstillfällen och det framtida Välfärdssamhället. Men det finns en gräns. Det kräver att Näringslivet själva ställer upp. Och i fortsättningen kanske slutar gnälla över skatterna till Välfärdssamhället?

Läs lite mer:
Regeringen gör för lite för att rädda företagen. – Ulf Kristersson i Dagens Nyheter
Svenskt Näringslivs ordförande: Vad fan får jag? – Dagens Industri 2017
Per Bolund hade otur. – Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet