Etikettarkiv: Nooshi Dadgostar

Nooshi Dadgostar som raket

» Det går uppåt.

En ny högtidsstund för en siffernisse som er väldigt populära och tillmötesgående bloggare. Den här gången är det Svenska Dagbladet som idag publicerat sin väljarundersökning från Sifo för augusti månad. En undersökning som i stort sett förstärker ytterligare den trend som gällt en tid.

Undersökningens stora vinnare är Vänsterpartiet (+2,3) och Miljöpartiet (+0,7) medan den stora förloraren är Socialdemokraterna (-1,7) följt av Centern (-0,7) och Moderaterna (-0,6). Låt oss börja med partiernas siffror i storleksordning. Förändringarna är gjorda i jämförelse med undersökningen i juni eftersom det inte gjordes någon undersökning i juli.

Stefan Löfven har anledning att fundera

Socialdemokraterna » » 24,1% (-1,7)
Moderaterna » » 21,8% (-0,6)
Sverigedemokraterna » » 20,5% (+0,3)
Vänsterpartiet » » 11,9% (+2,3)
Centerpartiet » » 8,6% (-1,3)
Kristdemokraterna » » 4,9% (-0,2)
Miljöpartiet » » 4,2% (+0,7)
Liberalerna » » 2,7% (+0,4)

Det här är nog inte siffror som glädjer representanterna för den Brunblå sörja som hoppas ta över makten efter valet. Jag har sagt flera gånger tidigare att det är mycket troligt att valet med största sannolikhet kommer att avgöras av vilka partier som eventuellt åker ur Riksdagen. I den här undersökningen har Miljöpartiet kravlat sig över 4%-spärren medan Liberalerna trots en liten uppgång är fast förankrade långt ner i dyn. Dessutom fortsätter Kristdemokraterna att falla ner och närma sig 4%-spärren. Denna utveckling i en undersökning till och Miljöpartiet skulle t.ex. ha passerat Kristdemokraterna i storlek.

Svenska Dagbladet har räknat på mandatfördelningen i Riksdagen baserat på undersökningens siffror. Så låt oss titta på deras båda jämförelser.

177 – 172 är de fyra Rödgröna partierna (S + V + C + Mp) i team Stefan Löfvens ledning över den Brunblå sörjan (M + Sd + Kd) i team Ulf Kristersson.

146 – 128 är de tre Rödgröna partiernas (S + V + Mp) ledning över den gamla Högeralliansen (M + C + Kd).

De fyras gäng i den Brunblå sörjan

Det vill sig inte riktigt för Uffe, Ebba och Nyamko. Trots löften om att inte beblanda sig med Sverigedemokraterna har man valt att i Makthungern göra detta. Men, uppriktigt sagt, verkar det inte vara en framkomlig väg. Det där lyftet som man hoppas på verkar inte riktigt infinna sig. Egentligen händer det ju inte så mycket i opinionen.

Något riktigt lyft för Sverigedemokraterna infinner sig inte. Detta trots en våldsam svartmålning av läget i Sverige och en ofta riktigt vidrig hatkampanj mot Stefan Löfven. Om jag ska vara uppriktig så tror jag faktiskt att SD har nått något av en maxnivå omkring 20%. Det finns inte så många fler som kan tänka sig att välja SD. När man gjort undersökningar och där väljarna fått berätta vilket parti dom tycker sämst om så ligger SD på siffror kring 70-80%. M och KD väljare tycker alltså också att SD är det sämsta partiet. Många är villiga att söka stöd hos SD för att uppnå sina Maktambitioner. Men steget är långt till att verkligen stödja SD. Jag har sagt det länge, men jag tror att SD har nått sin maxnivå någonstans kring 20%.

Moderaternas och Kristdemokraternas löftesbrott att till slut i Makthungern släppa in Sverigedemokraterna i värmen gör många av partiets väljare tveksamma. Det är därför vi inte heller kan se något lyft i opinionen för dessa partier. Trots en våldsam svartmålning även från dessa av läget i Sverige så infinner det sig inget lyft – tvärtom. Låt mig därför citera Ulf Kristersson och Ebba Busch för bara några år sedan:

Ebba Busch 2018: – ”Inte realistisk att mitt parti samarbetar med Jimmie Åkessons ens på 20 års sikt.”
Ulf Kristersson 2018: – ”Något annat än en alliansregering kan inte komma på tal – om inte himlen ramlar ner.”
Ulf Kristersson 2018: – ”Mina värderingar är inte SD:s. Jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD”

Men, som sagt tidigare. Ingen är sämre än att man kan ändra sig för att få Makt.

Vad Liberalerna tycker är det väl inte så många som bryr sig om. Nyamko Sabunis val att plocka in Mauricio Rojas visar på desperationen inom Liberalerna. Samtidigt formerar sig de kritiska liberalerna för att protestera mot Nyamko Sabunis tvära kast höger om.

På den andra planhalvan kan vi se att Centerpartiet tappar. Det skulle vara intressant att veta vart dessa väljare har gått. Lyftet för Miljöpartiet förklarar inte allt. Men kan kanske förklara en del. Den marknadsfundamentalism som Annie Lööf omfamnar delas inte av alla centerpartistiska gräsrötter. Miljöpartiets lyft kan också förklaras av att de flesta kanske nu blivit övertygade om att Miljöpartiets klimatvarningar inte var skrämselpropagande utan verkligheten.

Att det varit ett stort flöde från Socialdemokraterna till Vänsterpartiet krävs det nog ingen expert för att förstå. Vill Stefan Löfven få stopp på det flödet så gäller det nog att lägga fram Socialdemokratiska förslag. Att försöka bedriva Socialdemokratisk politik. Skulle man sedan inte få igenom den i Riksdagen därför att den Brunblå sörjan enar sig med ett marknadsfundamentalistiskt Centern och stoppar förslagen så är det bara för Stefan Löfven att gå till val på frågorna och berätta att det är det här han vill genomföra. Vill ni väljare att vi ska kunna genomföra detta så får ni rösta på oss och inte på högerpartier som vill gynna andra än arbetare, sjuka, pensionärer och andra svagare grupper.

Läs:
SvD/Sifo: V rusar – kan bli större än S. – Svenska Dagbladet

1 kommentar

Under Väljarundersökning

Även tystnad är en förklaring

» Fråga Jimmie.

För en tid sedan konstaterade jag att vi har nu kommit så långt att vi i stort sett är eniga om att Klimatkrisen är här. Klimatskeptikerna har i stort sett tystnat. Debatten i dag handlar inte om Klimatkrisen är här. Debatten handlar istället om hur mycket just VI ska göra och VAD som ska göras. Det är en positiv utveckling.

Det viktigaste för att kunna lösa ett problem är ju faktiskt att man inser att det finns ett problem,

För några dagar sedan presenterade IPCC, FN:s klimatpanel, sin senaste rapport. Den gör det klart att krisen är här. Mycket måste göras, och det måste ske snabbare än vad vi trott tidigare. Klimatskeptikerna har mer eller mindre tystnat totalt. IPCC:s rapport har fått alla våra partiledare att reagera. Politiskt är vi eniga om att krisen verkligen är här. Vi MÅSTE göra något NU! Vi måste göra detta snabbare än vad vi trodde tidigare. Så här säger våra partiledare:

Stefan Löfven: – ”Klimatomställningen innebär att vi har en historisk möjlighet att genomföra åtgärder som både minskar utsläppen och ger jobb i hela landet.”

Ulf Kristersson: – ”Vi måste vidta kraftfulla åtgärder för att hindra utvecklingen.”

Nooshi Dadgostar: – ”I en tid som domineras av såväl arbetslöshet som klimatkris är det orimligt att Sverige inte tar tillfället i akt och fattar politiska beslut som skulle bromsa och långsiktigt förhindra större klimatförändringar.”

Annie Lööf: – ”Vi förstår allvaret och kommer att göra allt vi kan för att klara klimatkrisen. Det är avgörande för hela vår mänsklighets framtid.”

Ebba Busch: – ”Politiken borde sätta in en dödsstöt mot kol och olja så att vi ställer om på ett meningsfullt och effektivt sätt.”

Per Bolund: – ”Miljöpartiet finns i politiken för att stoppa klimatkrisen. Mer måste göras, snabbare. Vi kommer aldrig sluta kämpa.”

Nyamko Sabuni: – ”Vi behöver omedelbart en plan för hur vi får fram stora mängder fossilfri el som finns där när hushåll och industrin behöver den.”

Sverigedemokraternas lösning på alla problem

Jimmie Åkesson: – ”. . . . . . . . . . . .”

Nä, Jimmie har kanske åkt på semester. Han är undantaget som inte har ett dugg att säga. Han är nog fullt upptagen av att jaga kriminella invandrare. För egen del så är de senaste invandrarna som jag mött de båda killar som körde mig och min 100-åriga mamma i rullstol i färdtjänstbussen till Helsingborg för att hämta mammas nya ID-kort hos Polisen. Och som sedan körde oss hem igen i en annan färdtjänstbuss. Grannen som hjälpte mig i dörren när jag skulle in med händerna fulla. Tjejen i kassan på ICA-butiken när jag var och handlade och killen i bilen som stannade och släppte över mig på övergångsstället. Samt biljettkontrollanten på Pågatåget.

Nä, SD har inte mycket att säga om IPCC:s rapport. På Aftonbladets fråga förklarar SD:s miljötalesperson Martin Kinnunen detta med att den ju inte innehöll något nytt. Något som väl de flesta andra tänkande varelser inte riktigt håller med om. Jag gjorde för övrigt en mycket ovetenskaplig undersökning och sökte upp SD:s ledande partiorgan, Samhällsnytt, och gjorde en sökning på hemsidan på ”IPCC”. Jag fick några napp. Bland annat en krönika från 4 april 2021 författad av en Jan Tullberg med rubriken: – ”En hobbyanalys av klimathotet”. Samt ett antal artiklar som i princip berättar att Klimathotet är en bluff. Jag tror det säger allt om SD:s intresse för frågan. Den nya rapporten från IPCC innehåller inget nytt. Det är ju fortfarande bara en hobbyanalys!

Läs:
Åkesson enda partiledaren som tiger om klimatrapporten. – Aftonbladet

PS. Det råder viss förväxling mellan IPPC och IPCC. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s klimatpanel. IPPC-direktivet är t.ex. EU:s direktiv för att samordna åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

3 kommentarer

Under IPCC

Spännande vändningar

» Rekordsiffror för Vänsterpartiet.

SVT har precis presenterat sin senaste väljarundersökning, som utförs av Novus. Denna innehåller en hel del spännande vändningar. Inte bara de enskilda partiernas förändringar utan också förhållandet mellan partierna och grupperingarna. Det är fortsatt ganska jämnt mellan de block vi kan urskilja. Dvs ett Rödgrönt block (anti-SD…) som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet och sedan ett Brunblått block (pro-SD…) bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Om det inte sker radikala förändringar i väljaropinionen fram till valet så kommer nästa regeringsbildning att avgöras av vilka partier som klarar 4%-spärren och vilka partier som åker ur Riksdagen. Så här ser siffrorna ut för juli med förändringen sedan juni inom parentes. Partierna är satta i storleksordning.

Socialdemokraterna » » 23,8% (-1,7) 
Sverigedemokraterna » » 21,6% (+0,2) 
Moderaterna » » 21,0% (-0,8) 
Vänsterpartiet » » 13,3% (+2,1) 
Centerpartiet » » 8,9% (+1,0) 
Kristdemokraterna » » 4,5% (-0,5) 
Miljöpartiet » » 3,8% (+0,3) 
Liberalerna » » 2,2% (-0,3)

Totalt har det Rödgröna blocket ökat med 1,7 procentenheter. Socialdemokraterna tappar, men de andra tre partierna i gruppen ökar alla. Allra mest signifikant är Vänsterpartiets kraftiga ökning men även Centerpartiet har en tydlig ökning. Miljöpartiet ökar lite smått och med en till ökning av den storleken är man över 4%-spärren. Totalt samlar dessa fyra partier 49,8% men om Mp åker ut blir siffran 46,0%.

Inom den Brunblå sörjan kan vi notera att det sammanlagda tappet är 1,4 procentenheter. Sverigedemokraterna har en marginell ökning men de andra partierna tappar. Värt att fundera över är att Sverigedemokraterna nu passerat Moderaterna i storlek. Hur Ulf Kristersson ska hantera en regeringsförhandling med ett SD som är större än M ska faktiskt bli spännande att fundera över. Kristdemokraterna fortsätter att närma sig 4%-spärren. Ett till lika stort fall i opinionen och KD ligger och balanserar på strecket. Liberalerna fortsätter sin vandring mot undergång. Det ska bli spännande att följa om det blir uppror i både Kristdemokraterna och Liberalerna. Totalt ligger den Brunblå sörjan efter med sina 49,3% men om siffrorna håller sig och både Liberalerna och Miljöpartiet åker ut så leder man trots detta med 47,1% över de Rödgröna. Åker KD också ut…

Det går bra för Nooshi Dadgostar

Socialdemokraterna har all anledning att känna en stark oro över partiets läge. Visserligen är man överlägset (nåja…) störst i det Rödgröna blocket. Men om man ska kunna skapa ett fungerande regeringsunderlag så måste man få Centern och Vänsterpartiet att prata med varandra och vara villiga till kompromisser. För kompromisser är vad en demokrati handlar om. Det är farligt att ställa för ultimativa krav. Väljarna måste acceptera att inget parti kan ensamt bestämma. Kompromisser är en effekt av en fungerande demokrati. Annars är det diktatur. Sedan får väljarna i efterhand avgöra om man tycker att de kompromisser som görs är acceptabla.

Sverigedemokraterna har en mycket marginell ökning. Men eftersom Moderaterna tappar ännu mer så är nu Sverigedemokraterna största oppositionsparti. Om detta underlättar en förhandling efter valet med övriga partier i den Brunblå sörjan tvistar de lärda. Låt oss tänka tanken att både KD och L åker ut och sedan ska M och SD förhandla med ett SD som är störst? Kan ni tänka hur den förhandlingen skulle gå till? Men SD har haft en stor framgång. Man har fått M och KD att helt köpa den sverigedemokratiska främlingsfientliga retoriken. Det jag vill kalla rasismen. Liberalerna har väl än så länge inte helt köpt den retoriken. Men å andra sidan är det väl inte så många som bryr sig om vad Liberalerna tycker längre.

Men det går inte så bra egentligen för den Brunblå sörjan

Moderaterna. Egentligen är dagens Novusundersökning en mardröm för Ulf Kristersson. Även om siffrorna tyder på att den Brunblå sörjan kan få en majoritet i Riksdagen så riskerar Ulf Kristersson att hamna i en mardrömssituation efter valet. Liberalerna åker med största sannolikhet ut. Närmaste allierade Kristdemokraterna närmar sig en situation där även dom riskerar att åka ur Riksdagen. Hur han då ska förhandla ihop en regering och budget med ett Sverigedemokraterna som är större än M är nog ingen önskesituation för Ulf Kristersson.

Vänsterpartiet har undersökningens största förändring – uppåt. V håller på att sätta sig i en drömsituation. Vänsterpartiet är nu så stort att Socialdemokraterna inte kan köra över partiet hur mycket än Annie Lööf kräver detta. Dörrmattan är avskaffad, så är det bara. V är idag överlägset större än de tre småpartierna (Kd, Mp och L) är tillsammans. V är större än C och Mp är tillsammans. Nooshi Dadgostar har nästan hamnat i en drömsituation.

Centerpartiet ökar visserligen men Vänsterpartiet drar ifrån. Det är dags för Annie Lööf att acceptera att Vänsterpartiet finns och göra klart att man är villiga till att förhandla och kompromissa. Annars får man byta sida och förhandla med Sverigedemokraterna…

Kristdemokraterna är i kris. Marginalen ner till 4%-spärren är inte stor. I princip ligger den inom felmarginalen. Dessutom börjar det blossa upp en intern kritik av Ebba Buschs högervridning av partiet och att hennes privata affärer påverkar partiet negativt. När de båda tidigare partiledarna (Alf Svensson och Göran Hägglund) ställer sig frågande till partiets ändrade inriktning tyder detta på att något är på gång. Skulle denna interna kritik blossa upp ordentligt så är Kristdemokraterna riktigt illa ute.

Miljöpartiet är vana vid att balansera på gränsen. Just nu har man legat under en tid, men marginalen är inom felmarginalen. Det ska inte vara omöjligt för Mp att ta sig upp över strecket. Men, det finns inga garantier för detta. Det krävs nog en rejäl kraftsamling.

Liberalerna däremot ligger så långt under isen att jag inte tror att ens en rejäl kraftsamling räcker till. Nyamko Sabunis helomvändning blev inte det som räddade L, det blev snarare det som positionerade L ännu längre ner i kvicksanden. Kan vi vänta oss uppror inom Liberalerna? Inte omöjligt! Men uppriktigt sagt tror jag inte det hjälper. Det blir bara för mycket vinglande så ingen litar på Liberalerna längre. Det är nog Good Bye som gäller i nästa val.

Värt att fundera över är att de fyra borgerliga partier som utgjorde den numera havererade Högeralliansen nu bara har stöd av 36,6% av väljarna. De tre traditionella Rödgröna partierna ligger på 40,9%.

Läs:
Novus: Kraftigt ökat väljarstöd för Vänsterpartiet. – SVT Novus

1 kommentar

Under Vänsterpartiet

Överlever Nyamko Sabuni?

» Vad tror ni?

Det är dags för siffernörden att ha högtidsstund igen. Sveriges Radios sammanvägning av juni månads väljarundersökningar har presenterats. Det är Kantar Sifo som gör sammanvägningen av flera olika väljarundersökningar från juni månad till Ekoredaktionen. Eftersom jag älskar siffror och statistik är det alltid en högtidsstund när man kan läsa olika opinionsundersökningar. Sedan kan jag ju inte skriva om alla dessa här på Sven Tycker. Ibland för att jag har annat att skriva om. Ibland för att resultatet inte är så kul (jo, jag erkänner att det är så…). Ibland för att jag tycker det blivit lite för mycket på sista tiden.

Men, nu är det ju ett litet tag sedan så vi tar Svensk Väljaropinion och funderar lite med dess siffror som underlag. Vi tar partierna i storleksordning
Socialdemokraterna – 25,5%  (-1,0)
Moderaterna – 22,1%  (±0)
Sverigedemokraterna – 20,5%  (+1,4)
Vänsterpartiet – 10,4%  (+0,8)
Centerpartiet – 9,2%  (-0,1)
Kristdemokraterna – 5,2%  (±0)
Miljöpartiet – 3,4%  (-0,7)
Liberalerna – 2,3%  (-0,4)

Socialdemokraterna. Ska Stefan Löfven känna sig nöjd? Ska han konstatera att han kom undan med blotta förskräckelsen? Ett Socialdemokraterna som ”bara” har stöd av var fjärde svensk är inte så mycket att skryta över. Å andra sidan ligger man med det trots allt ganska bra till i en europeisk jämförelse. Kanske satsar Stefan Löfven på att låta regeringen föra socialdemokratisk politik. Om sedan oppositionen stoppar denna socialdemokratiska politik satsar man på att peka på det i den kommande valrörelsen. – ”Ge oss er röst så ska vi se till att genomföra den här politiken, men då måste ni rösta på oss och inte rösta på de partier som stoppar den här politiken”. Fast kanske inte…

Moderaterna. Vad finns att säga? Så länge det pekar mot att det finns chanser för Ulf Kristersson att bli statsminister så sitter han nog säkert. Men vad händer om opinionssiffrorna börjar visa att det verkar gå åt skogen? Vad händer om SD passerar och blir större? Vågar oppositionen inom M då ifrågasätta Ulf Kristersson? Kommer alla hans gamla skandaler då att tas upp? Inte än på ett tag tror jag faktiskt!

Sverigedemokraterna. Om jag funderar över hur säkert partiledaren sitter i partierna så är det en situation som inte gäller SD. Här sitter Jimmie Åkessons säkert. Det finns ingen, eller i varje fall vågar man inte visa sig, opposition. Frågan är istället vad som händer med SD den dag Jimmie Åkesson hoppar av, tröttnar eller vad som nu kan hända. Han har redan suttit länge.

Vänsterpartiet Det var nog många som undrade hur Nooshi Dadgostar skulle kunna ersätta den populära Jonas Sjöstedt. Men jag måste säga att hon vuxit in i den kostymen riktigt bra. Spelar hon korten rätt i det läge som gäller nu kan det faktiskt gå upp ytterligare. Men det handlar om finkänslighet mellan att undvika att vara dörrmatta men inte ställa orimliga krav.

Centerpartiet Annie Lööf sitter nog säkert. Men hon har försatt sig i en svår situation. Att så tydligt deklarera att hon inte tänker gå med på att prata med Vänsterpartiet och ännu mindre kompromissa kan glädja en del. Men om hon låser sig för mycket riskerar hon bli den som får skulden för att vi går mot ett Extraval sex månader före ordinarie val. Och det kanske straffar sig.

Kristdemokraterna. Den intervju med Lars Adaktusson som jag tyckte till om för någon dag sedan riskerar vara en tändande gnista som sätter fart på en intern kritik mot Ebba Busch. Att intervjun publicerades i just KD:s egen tidning Dagen är ganska talande. Kan det vara så att att vi får se en växande kritik mot Ebba Busch för att hon gjort Kristdemokraterna till en one-man show och drivit partiet i en riktning som gör att stora grupper av kärnväljarna inte känner igen sig. Så länge det gick bra i opinionen tolererades detta, men det gör det ju inte längre.

Miljöpartiet. Vad står egentligen Miljöpartiet för idag? Har man regerat ihjäl sig? Även ute i kommunerna har man blivit en del av etablissemanget. Ibland ett Blågrönt sådant och ibland ett Rödgrönt sådant. Det kvittar tydligen bara man får sitta vid Maktens grytor.

Liberalerna. Räck upp en hand alla som tror att Liberalerna är kvar i den svenska Riksdagen efter nästa val! Hallå! Är det någon där? Var blev ni av alla? Jag tror faktiskt att Liberalerna gjort självmord som en riktig kamikazepilot. Synd på ett parti med en så ärorik historia.

Läs:
Nytt bottenrekord för Liberalerna i juni. – Sveriges Radio
Ny bottennotering för Liberalerna. – Svenska Dagbladet
Ännu en bottennotering för Liberalerna. – Aftonbladet

1 kommentar

Under Nyamko Sabuni

Stefan returns

» Uffe gråter och Jimmie…

Det gick ungefär som väntat vid Riksdagens omröstning om Stefan Löfven som fortsatt statsminister. 116 röstade Ja, 60 avstod från att rösta och 173 röstade Nej. Inom den Brunblå sörjan hyste man väl fortfarande en viss förhoppning om att de 174 Nej-röstarna från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna skulle få följe av någon protesterande eller bara felröstande ledamot från andra sidan så att man kom upp i de erforderliga 175 Nej-rösterna för att stoppa Stefan Löfven.

Stefan Löfven får fortsätta grubbla

Nu blev det inte så utan istället tvärtom. En Liberal ledamot hade lite anständighet kvar och markerade att hon vill inte ge Jimmie Åkesson nyckeln till Rosenbad. Nina Lundström ska ha all heder för sin moral. Stefan Löfven kan återvända som statsminister! Nu återstår det svåra? Nu ska alltså Stefan Löfven jämka ihop Vänsterpartiet och Centern. Han ska jämka ihop Centerpartiet och Miljöpartiet. Han ska få alla fyra partier att prata med varandra. Lycka till Stefan!

Jag vill poängtera att jag tror inte att det är svårare att jämka ihop Annie Lööf och Nooshi Dadgostar än vad det skulle varit att jämka ihop Jimmie Åkesson och Nyamko Sabuni. Skillnaden är att medan C och V är ungefär lika stora är SD mer än tre gånger större än L. C och V får faktiskt vara så vänliga att visa anständighet och att prata med varandra och kompromissa medan SD ju bara kör över L med ångvält

För övrigt läser jag att statsvetaren Olof Petersson i en debattartikel i Svenska Dagbladet argumenterar för att man ska ändra systemet med att rösta om statsministern. Om jag förstår det rätt så tycker Olof Petersson att det är talmannen som helt enkelt ska utse statsministern. Naturligtvis baserat på valresultatet. Att man inte valde det systemet när det nuvarande systemet infördes för nästan 50 år sedan beror på att de borgerliga partierna då inte litade på att talmannen skulle vara opartisk. Just då var det en talman som var socialdemokrat. Jag tycker uppriktigt sagt att det nuvarande systemet är bra. Det tar hänsyn till demokratin. Tycker en majoritet i Riksdagen att en statsministerkandidat inte ska vara statsminister så blir det inte så heller. Tycker inte en majoritet att det är fel val så blir han statsminister. Simpelt, enkelt och demokratiskt.

Att det blir krångligt ibland beror ju på att det är många partier och att inget block har majoritet. Och DET problemet löser man ju inte med att avskaffa en omröstning i Riksdagen.

Läs:
Stefan Löfven röstas fram till statsminister – liberal gick emot sitt parti. – Aftonbladet
Liberalen Nina Lundström röstade gult – trotsade partiet. – Aftonbladet
Rösta om statsministern kan ifrågasättas. – Olof Petersson i Svenska Dagbladet debatt

1 kommentar

Under Stefan Löfven

Politiken från sin värsta sida

» Om att måla in sig i ett hörn.

Partierna och partiledarnas uppträdande just nu tycker jag visar på politikens sämsta sida. I stort sett alla målar in sig i sitt eget hörn. När situationen blivit som den är och där partiernas mandat i Riksdagen ser ut som det gör så måste faktiskt alla vara villiga att kompromissa.

Ulf Kristersson väntar fortfarande på att situationen i Riksdagen ska förändras så att han kan uppnå sitt mål – att bli statsminister. Han har faktiskt fortfarande inte fattat att han faktiskt förlorade valet 2018. Han var ganska tidig med den nuvarande trenden att inte acceptera valresultatet. Även om han ju trots allt inte hävdade att det berodde på fusk med rösträkningen. Den sjukan har spritt sig på många håll. Donald Trump var först, han hävdar ju fortfarande att han förlorade pga fusk. Han har dock fått ett antal efterföljare som hävdat samma sak när valresultatet inte har passat. Centern har målat in sig i sitt hörn och Liberalerna har målat in sig i sitt hörn. Fast det bryr sig väl inte så många om? Ebba Busch ettrar på och Jimmie Åkesson väntar på att få ställa krav på Ulf Kristersson.

Det är nästan så att jag hoppas att Ulf Kristersson får chansen. Det ska bli kul att se när han ska kompromissa ihop något med Jimmie Åkesson på ena sidan och Nyamko Sabuni på den andra sidan och som inte Annie Lööf sparkar bakut av när hon ser det. För även om Ulf, Ebba, Nyamko och Jimmie kan kompromissa ihop något så krävs det ju passivt stöd från Annie också. Kanske ska vi hoppas på ett Extraval? Det positiva med det är att vi ju slipper i varje fall Liberalerna i fortsättningen.

Hur som helst så ser jag i Novus undersökning att den partiledare vars förtroendesiffror verkligen förändrats är Nooshi Dadgostars. Hennes förtroende har ökat rejält även utanför partiet. Det låter väl bra?

Gå med i Vänsterpartiet.

Läs:
Stefan Löfven återigen ensam på förstaplatsen, Dadgostars förtroende ökar. – Novus

1 kommentar

Under Inrikespolitik

Jag hade fel

» Men får kanske rätt.

Ja, min riskfyllda gissning slog fel. Det blev faktiskt en misstroendeomröstning till slut. Marknadsfundamentalisterna från gamla Stureplanscentern vägrar tydligen att ge med sig. Alltså blev det en förtroendeomröstning i Riksdagen som Stefan Löfven som väntat förlorade. Vad som händer nu vet vi i skrivande stund inte.

Antingen blir det ett Extraval som troligtvis hålls framåt september. Alltså ett år innan nästa ordinarie val ska hållas i september 2022. Det andra alternativet är att talmannen försöker skapa en ny regering. Dvs antingen Stefan Löfven eller Ulf Kristersson. Då ligger väl Stefan Löfven bäst till trots allt. Om partierna röstar som man ”lovat” så kommer ju S + V + C + Mp att rösta Nej till Ulf Kristersson som ju är beroende av Sverigedemokraterna för att få ihop en regering. Om ingen inom dessa fyra partier bryter mot partilinjen så finns det en majoritet emot Ulf Kristersson. Om M + Sd + Kd + L röstar Nej till Stefan Löfven så räcker detta inte för att fälla Stefan Löfven.

Så min gissning, om det blir en ny talmansrunda, är att Stefan Löfven återkommer som statsminister. Det intressanta är om han lyckas få Centern att acceptera att prata med Vänsterpartiet för att få ihop en fungerande regering och en budget som kan gå igenom. Här hänger det på Centern och Annie Lööf. Det gäller alltså för Annie Lööf att fundera över vilka hon tycker är värst, Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna?

Det andra alternativet är alltså ett Extraval. Och här är alla partier kaxiga och deklarerar att dom är beredda att möta väljarna. Dom är inte rädda för detta. Till och med Liberalerna hävdar att dom är beredda på detta. Trots att det mesta tyder på att det kommer att gå åt skogen för Liberalerna då.

Den Brunblå mardrömmen

I dag presenterar DN sin väljarundersökning som görs av Ipsos och som i huvudsak gjorts under den senaste tidens uppblossande debatt. Och, i denna undersökning är Vänsterpartiet den stora vinnaren. Det är uppenbart att kritiska socialdemokrater ger en eloge till Vänsterpartiet för att man gjort klart att nu räcker det. Så här ser det ut:
Socialdemokraterna: 24% (-2)
Moderaterna: 22% (±0)
Sverigedemokraterna: 19% (-1)
Vänsterpartiet: 12% (+2)
Centerpartiet: 10% (+1)
Kristdemokraterna: 6% (+1)
Miljöpartiet: 3% (-1)
Liberalerna: 2% (-1)

Liberalerna fortsätter alltså att rasa ner mot den klibbiga dyn längst ner, långt under spärren. Jag har redan tidigare förutspått att valet nästa gång det hålls med stor sannolikhet kommer att avgöras av vilka partier som eventuellt trillar ur Riksdagen. Enligt den här undersökningen skulle både Liberalerna och Miljöpartiet åka ut. Med de siffrorna blir det en minimal majoritet för M + Sd + Kd över S + V + C. Men skulle Miljöpartiet klara sig så blir det en annan majoritet. Egentligen visar inte undersökningen på några egentliga förskjutningar mellan ”blocken”. Däremot inom blocken. Den förändring som finns är att den nya Brunblå sörjan faktisk tappar eftersom både Sd och L tappar. Men dom totala siffrorna ligger garanterat inom felmarginalen.

Hur som helst så vågar jag faktiskt mig på en ny gissning. Visst är jag modig?

Efter lite diskuterande med talmannen så kommer han möjligen att först föreslå Ulf Kristersson som då förlorar och sedan föreslå Stefan Löfven som vinner. Som effekt av detta kommer Ulf Kristersson att protestera och hävda att valet var riggat och gråta ut mot Ebba Buschs axel. Jimmie Åkesson kommer att hävda att det förekommit fusk vid rösträkningen. Ebba Busch är fullt upptagen med annat. Ingen bryr sig om vad Nyamko Sabuni tycker!

Läs:
Försprång för högerpartierna inför valrysare. – Dagens Nyheter
Liberaler: Vi räds inte att möta väljarna. – Dagens Nyheter
Per Svensson: Här är talet Ebba Busch snart kan hålla. – Dagens Nyheter
Toppnotering för Vänsterpartiet. – Aftonbladet
Röster inom Centern öppnar för samarbete med Vänstern. – Aftonbladet
Ska Vänsterpartiet kunna tvinga fram en socialdemokratisk politik? – Magasin Paragraf
Äntligen kan Sverige bli normalt. – Svenska Dagbladet
Kristersson: C behöver fatta ett beslut. – Sveriges Radio
C-väljare trotsar Lööf – säger nej till vinster i välfärden. – Dagens Nyheter debatt

2 kommentarer

Under Stefan Löfven

Regeringskris?

» Rapport från sandlådan.

Våra professionella politiska kommentatorer vädrar morgonluft och gnuggar händer av förtjusning. Nu står dom i blickfånget och kanske till och med kan få jobba lite övertid. Regeringskris!

Stefan Löfven funderar

Om jag ska vara uppriktig så är jag faktiskt lite tveksam till om det kommer att gå så långt på måndag. Vad det handlar om är alltså att S + MP regeringen har fått ta emot en utredning som föreslår att man inleder att införa det som heter Marknadshyror. I vanliga fall så förhandlar hyresvärden med Hyresgästföreningen om vilka hyreshöjningar som kan anses skäliga. Enligt utredningen ska hyresvärden i nybyggda hyreslägenheter förhandla direkt med hyresgästen. Naturligtvis i syfte att kunna få ta ut lite högre hyror, allra helst i attraktiva områden där den blivande hyresgästen kan tvingas acceptera en högre hyra. Annars går väl lägenheten till någon annan som accepterar den högre hyran. Försvararna säger att det ju bara gäller nybyggen så det är bara en liten del av bostäderna. Men för varje år ökar den andelen eftersom nya lägenheter byggs och kommer in i systemet. Bland förespråkarna ses införandet som ett första steg för att marknadsanpassa hela hyresmarknaden. Fast det säger man ju inte högt.

Det intressanta är att S + MP som alltså ska genomföra det hela egentligen inte vill ha det. Det är ”påtvingat” av Januariöverenskommelsen där C + L krävt detta. V vill inte heller ha det, men förväntas inte bråka utan sitta snällt i båten och acceptera allt som S + MP tvingats till av C + L. Men utan att ha något inflytande eller något att säga till om. V förväntas alltså vara dörrmatta. Nu har alltså V tröttnat på att förväntas vara dörrmatta utan att få yttra sig. Nu har man gett Stefan Löfven ett ultimatum. Antingen stoppas förslaget eller också börjar regeringen förhandla om frågan med Hyresgästföreningen. Annars har man inget förtroende kvar för regeringen Löfven.

Sverigedemokratisk sandlåda

Vad händer då? Jo, Jimmie Åkesson är snabbt framme och kräver en misstroendeomröstning. Han drar ju likhetstecken mellan Stefan Löfven och Djävulen. Det ska påpekas att SD vill inte heller ha Marknadshyror. Ulf Kristersson och Ebba Busch hoppar genast fram och deklarerar att M och KD kommer att rösta för SD:s krav på misstroende. Moderaterna och Kristdemokraterna kommer alltså att i en fråga rösta mot Stefan Löfven för att han ”vill” införa något som dom själva vill införa. C och L kommer att rösta emot SD:s förslag.

I Riksdagen finns en majoritet emot marknadshyror (bestående av S + MP + V + SD). Men eftersom det trots detta ska genomföras kommer alltså partier som är för att rösta emot. Tillåt mig bli lite förundrad över sandlådeperspektivet. Ingen vill ha ett extraval (L är livrädda för detta eftersom ett sådant val med största sannolikhet utrotar partiet). Även övriga partier vill helst inte ha eftersom Riksdagen i stort sett kommer att se ut på samma sätt efter valet. Samma gäller med en ny runda hos talmannen. Det kommer med största sannolikhet sluta med att Stefan Löfven kommer tillbaka. Det finns inga förutsättningar för Ulf Kristersson att lyckas nu heller.

Men, som sagt. Jag tror inte det kommer att gå så långt. Nooshi Dadgostar har gett Stefan Löfven en livlina. Dvs att ta upp förhandlingar med Hyresgästföreningen. Fram till måndag kommer löften om sådana förhandlingar att vara godkända av Vänsterpartiet. Samtidigt har med största sannolikhet Stefan Löfven under bordet lovat Nooshi Dadgostar att något förslag inte kommer att hinna läggas fram innan valet 2022. Alltså får SD tillsammans med M och KD ensamma genomföra en misstroendedemonstration på måndag. Sedan kan dom internt börja förhandla hur dom själva, om dom kommer till makten, ska behandla frågan. SD säger Nej medan M + KD säger Ja. Kommer SD i sedvanlig ordning att lägga sig platt eller så blir frågan begravd eftersom det faktiskt inte finns någon majoritet i Riksdagen.

Men, som sagt. Jag tror inte att det blir något misstroende på måndag. Ett officiellt löfte om förhandlingar mellan Regeringen och Hyresgästföreningen och ett annat löfte under bordet från Stefan Löfven till Nooshi Dadgostar om att man inte kommer att hinna med något förslag före valet. Sedan kan Jimmie, Uffe och Ebba stå där med lång näsa.

Läs:
Ramberg: Hyresgästföreningen nyckeln om Löfven ska kunna sitta kvar. – Sveriges Radio
Per Bolund utesluter inte att ändra punkt i januariöverenskommelsen. – Svenska Dagbladet
Nooshi Dadgostar: Nya besked för mig. – Svenska Dagbladet

Lämna en kommentar

Under Stefan Löfven

Liberalerna kvar under isen

» Får skylla sig själva.

Dags för nästa väljarundersökning att frossa i. Nu är det SVT som låtit publicera sin undersökning som man låter Novus göra. En undersökning som fortsätter att visa på att läget för Liberalerna är katastrofalt. Det sägs att det fortfarande finns liberaler som är optimistiska. Men det sägs ju att det finns de som aldrig ger upp hoppet. Hur som helst så ser undersökningen ut så här:

* Socialdemokraterna får 26,1% vilket är ett tapp på 2,2 procentenheter sedan valet 2018. Jag har svårt för att tänka mig att Stefan Löfven är nöjd, även om partierna bakom Januariöverenskommelsen fortfarande har en majoritet. Kanske kan vi skönja en viss tillnyktring från S sida som kommit med en del ganska radikala krav när det gäller skattepolitiken bland annat. Går man till val på detta så finns det nog förutsättningar om svenska folket inser att ett parti med 30% måste kompromissa.

* Moderaterna får 22,6% vilket är en uppgång med 2,8 procentenheter sedan valet. Men det vill sig trots detta inte riktigt för Ulf Kristersson. Man har en rejäl barlast att bära på bara för att makthungern är så stor som den är. Man är villiga till vad som helst för att få makten helt enkelt.

* Sverigedemokraterna är fortsatt bara tredje största parti med 19,2%. Den ökning man har sedan valet 2018 med 1,7 procentenheter är mindre än Moderaternas ökning så avståndet upp till Moderaterna ökar. Vilken betydelse Jimmie Åkessons groda där han hävdar att SD (i motsats till S) står fast vid sina rötter kommer att prägla debatten en tid. Menade Jimmie Åkesson att man står fast vid sina nazistiska rötter? Att rasismen och tron på den vita ariska rasens överlägsenhet finns kvar? I dag försöker man prata bort blundern. Men, man kommer att påminnas om det länge än.

* Vänsterpartiet står kvar på fjärde plats i SVT:s undersökning. Nooshi Dadgostar får ihop 9,6%, vilket är en uppgång med 1,6 procentenheter sedan valet. Det kan löna sig att stå på vanligt folks sida istället för att kämpa för att redan privilegierade ska få behålla sina privilegier och subventioner.

* Centerpartiet är dock inte långt efter. 9,4% får Annie Lööf, och detta är en uppgång med 0,6 procentenheter. För Centern har det alltså lönat sig att ta avstånd från rasismen i Sverigedemokraterna och medvetet medge att SD är trots allt ett värre parti än S.

* Kristdemokraterna fortsätter att ha problem. 5,3% får man i Novus undersökning, vilket är ett tapp med 1,0 procentenheter. Men, om Ebba Busch undviker att göra bort sig fler gånger kanske partiet i varje fall kan hålla sig över 4%-spärren. Det är dock tveksamt hur många KD:are med sanna kristna värderingar som håller med Ebba Busch om att Socialdemokraterna är ett värre parti än Sverigedemokraterna.

* Miljöpartiet kravlar sig i den här undersökningen över 4%-spärren och får 4,2%. Detta är ett tapp på 0,2 procentenheter från valet. Det gröna partiet lever farligt. Troligtvis anser alldeles för många gröna väljare att Miljöpartiet är villiga till allt för stora kompromisser för att få sitta med i Makten. Det gäller ju inte bara på riksplanet utan även i många kommuner där MP är stödparti till borgerliga styren. Vad är Mp?

* Liberalerna slutligen är rejält under isen. I SVT:s undersökning lyckas Nyamko Sabuni skrapa ihop 2,3% bara. Det är ett ras med 3,2 procentenheter sedan valet. Jag vidhåller att jag faktiskt tror att det är kört för Liberalerna. Att först säga Nej till allt samröre med ett antiliberalt parti som SD, och sedan helt plötsligt vara villiga att släppa in samma antiliberala parti till samvaro över fikabordet gör att ingen ju kan lita på partiet. Det är kört!

Räknar man om detta till mandat i Riksdagen så skulle den nya Brunblå sörjan med M+SD+KD få 171 mandat medan alltså L skulle åkt ur Riksdagen. Den Rödgröna grupp som vägrar samröre med rasister och nazister får 178 mandat. Teflon-Uffe ser ut att få se sin dröm om Makten fladdra bort tillsammans med den svenska liberalismen.

För övrigt måste vi alltså tyvärr konstatera att kvinnor är intelligentare än män.

Läs:
Väljarbarometern. – SVT
Novus: S lockar unga kvinnor, SD medelålders män. – SVT

Lämna en kommentar

Under Väljarundersökning

Liberalismens självmord

» Liberalerna rejält under isen.

SCB har presenterat sin nya undersökning av väljaropinionen. SCB gör den här undersökningen två gånger om året (november och maj) och den omfattar ett mycket större antal intervjuer än de vanliga månatliga undersökningar som alla tidningar med självaktning låter göra.

Undersökningens stora vinnare är utan tvekan Centerpartiet som sedan förra undersökningen i november 2020 har ökat med 1,9 procentenheter till 9,5%. Sedan valet 2018 har Centern gått upp 0,9 procentenheter. Man kan väl inget annat än att hävda att Annie Lööfs strategi att hålla dörrarna öppna rent generellt men stänga dom helt gentemot Sverigedemokraterna (och i viss mån även Vänsterpartiet) har varit framgångsrik.

Undersökningens stora förlorare måste vara Liberalerna. Detta även om man i just denna undersökningen inte har de största förlusterna jämfört med förra undersökningen. Men Nyamko Sabunis lappkast att plötsligt vara villiga att släppa in Sverigedemokraterna i finrummet har blivit ett totalfiasko. I dagens undersökning fortsätter Liberalernas ras och man är nu nere i 2,5% efter ett tapp med ytterligare 0,5 procentenheter sedan november. Jämfört med valet 2018 har Liberalerna mer än halverats och har tappat 3,0 procentenheter. Enligt undersökningen har väljarna främst gått till Centern. Jag tror att det nu är kört för Liberalerna. Marknadsliberalernas palatsrevolution har gjort att socialliberalerna överger partiet.

För Socialdemokraterna gäller att man nu är tillbaka ungefär vid valresultatet 2018. Socialdemokraterna får 28,2% vilket är minus 1,2 procentenheter sedan november och minus 0,1 procentenheter sedan valet 2018. Jag tycker inte att det finns någon anledning att känna sig nöjda i det socialdemokratiska partikansliet. Det krävs nog agitation också och inte bara förvaltande av en centerstyrd politik.

Om vi håller oss kvar i vänsterblocket så håller Vänsterpartiet i stort sett ställningarna. 8,9% innebär att man passerats av den centerpartistiska raketen. Det är -0,4 procentenheter sedan november 2020. Men det är +0,9 procentenheter sedan valet 2018. Jag tror att Nooshi Dadgostar trots allt kan känna sig nöjd.

För Miljöpartiet fortsätter balansgången. I denna undersökningen hamnar man under strecket och får 3,8% vilket är ett tapp på 0,4 procentenheter sedan november 2020 och med 0,6 procentenheter sedan valet 2018. MP balanserar ständigt på 4%-spärren, och det är farligt i längden. En dag råkar man ligga under på valdagen.

Den nya Brunblå sörjan

Ett annat parti som befinner sig i djup kris är Kristdemokraterna. I dagens SCB-undersökning får KD 4,5% och ligger obehagligt nära 4%-spärren. Siffran är ett tapp på 0,9 procentenheter sedan november 2020. Tappet sedan valet 2018 är dubbelt så stort, -1,8 procentenheter. Ebba Buschs ettrighet ger inte längre utdelning. I dag handlar det istället om ett parti som skuffat de kristna värderingarna in i garderoben, tappat kontakten med verkligheten och en partiledare som med näbbar och klor är villig till alla metoder för att komma över en gammal mans hus. Senaste utspelet från KD och Ebba Busch handlade om arbetskraftsinvandring. Tydligen krävde man bland annat en inkomst på minst 35.000 i månaden för att få arbetstillstånd för att jobba i Sverige. Har man helt tappat kontakten med verkligheten? Ingen i min familj hade kunnat komma till Sverige med de löner vi har och har haft.

Jag såg att Ulf Kristersson tyckte att det såg bra ut för Moderaterna. M får 22,4% vilket är en uppgång med 0,3 procentenheter sedan november 2020. Sedan det misslyckade valet 2018 är det en uppgång med 2,6 procentenheter. Men Ulfs regeringsunderlag ligger fortfarande efter. M+Kd+Sd får 45,8% medan S+C+V får 46,6%. Då räknar jag alltså inte med att MP klarar spärren (likaså inte L heller). Men att KD lyckas klara spärren. Sannolikheten för att MP klarar spärren är dock högre än att L kommer att göra det. Och risken finns ju att Kd trillar under. Så jag tror inte att Uffe ska känna sig allt för optimistisk. Har han otur handlar sedan valrörelsen om olika politikers skandaler och då leder ju Ulf Kristersson överlägset. Mygel, fiffel och lögner har ju följt hans politiska karriär.

Slutligen har vi då Sverigedemokraterna där jag såg att Jimmie Åkesson var glad. SD hade ju ökat mest sade han. Men ökningen med 1,3 procentenheter sedan november 2020 är mindre än raketen Centerns ökning. Och ökningen sedan valet med samma siffra, 1,3 procentenheter är bara hälften av Moderaternas uppgång. Men det är som vanligt, Jimmie Åkesson har noll koll! Det påminner lite om idolen Donald Trumps lögner om valsegrar osv som egentligen har varit valförluster. Det står också klart att SD har inte så mycket fler väljare att hämta. Jag såg en annan undersökning som visade att när svenska folket fick bestämma vilket parti dom helst såg åkte ur Riksdagen så röstade 80% på SD. Alla de andra partierna, V, Mp, L och de andra delade på resterande 20%. Detta innebär att en majoritet även av M:s och Kd:s väljare helst såg att SD åkte dit pepparn växer. Det är i stort sett bara SD:s egna väljare som inte vill att SD åker ur Riksdagen. SD:s dröm om att bli största parti i Sverige ligger långt borta. Man är störst bland män, men kvinnor har också rösträtt. Och bland kvinnor ligger SD kring 10% av stödet och är bland annat mindre än t.ex. Vänsterpartiet.

Än så länge ser det ut som om vi ska slippa en Brunblå sörja i Regeringskansliet.

Läs:
Liberalerna långt under spärren i SCB:s mätning. – Dagens Nyheter

Lämna en kommentar

Under Väljarundersökning