» Det är bara att inse.
Jag läste en artikel i Svenska Dagbladets Näringslivsbilaga i morse som berättade att de Nordiska länderna klarat ekonomin under Coronapandemin klart bättre än övriga Europa. Allra bäst hade Norge klarat sig, men även Sverige (och Danmark) hade klarat ekonomin särdeles bra. Det var en del uppgifter och förklaringar som intresserade min näsa.
Sedan läste jag ett debattinlägg i Göteborgs-Posten från Peo Hansen som är professor i statsvetenskap där han hävdar att den svenska ekonomin i stort tjänat på den stora flyktinginvandringen 2015 och under de följande åren. Och detta stämmer ju inte överens med vad vi fått påpekat för oss under de åren som gått. Av kommentarerna till debattartikeln att döma var det många som fick sin verklighet ifrågasatt och kände sig rejält förolämpade.
Hur som helst fick dessa båda alster mig till att fortsätta fundera. Det här med ekonomi är inte lätt. Så jag tänkte börja med några citat från artikeln i Svenska Dagbladet. En tidning som verkligen inte kan beskyllas för vänsterflum.
Bland förklaringarna till att Norge klarat sig extra bra nämns att Norge sänkte räntan och det satte fart på spenderandet av pengar. Men en annan anledning som tas upp är det faktum att Norge har en större andel som jobbar inom offentlig sektor jämfört med övriga Nordiska länder. Det som högerpolitiker kallar den Ofantliga sektorn var alltså bra för den ekonomiska utvecklingen. Kanske skulle vi inte privatiserat, avreglerat och konkurrensutsatt så mycket i Sverige? Nivåerna i de offentliga ersättningsystemen i Norge är högre än i t.ex. Sverige. Om man blir sjuk eller arbetslös drabbas inte ekonomin lika illa i Norge som i t.ex. Sverige. Kanske är det något att tänka på även i Sverige. Det är BRA med en rejäl kompensation, det håller konsumtionen uppe.
Här i Sverige avskaffade vi ju t.ex. karensdagen. Det gjorde att svensken stannade hemma när hen blev sjuk istället för att gå till jobbet och smitta arbetskamraterna. Kanske ska vi tänka på det i framtiden också?
Att ha varit försiktiga med restriktionerna i hela Norden har också varit bra för ekonomin. Något som också nämns som positivt för Sverige är det faktum att Sverige har enormt goda statsfinanser. Den svenska statsskulden ligger på 35% av BNP. Danmark har 40%, Finland 67%. Detta medan snittet inom Euroområdet ligger på 100%. I USA ligger statsskulden på 130%. Jämför detta med den svenska siffran på 35%. Sverige har kanonstarka statsfinanser!
I artikeln görs också jämförelser med arbetslösheten. Sverige har ju officiellt en hög arbetslöshet. – ”Min bild av svensk arbetsmarknad är att den är starkare än vad den officiella statistiken visar” förklarar Robert Bergqvist, som är ekonom på SEB. Sverige har nämligen både hög arbetslöshet, men också en högre sysselsättning än andra länder. Sysselsättningsgraden (20-64 åringar) kv3 2021 var i Sverige 81,1% vilket är högst i Norden och kan jämföras med Eurozonens 73,1%. Det är alltså många fler som har ett jobb i Sverige än i andra länder. Visst är statistik spännande!
Och sedan till Peo Hansens debattartikel. Peo har när han räknade på ekonomin efter den stora asylströmmen under främst 2015 inte bara räknat på kostnader utan även på inkomster. Något som kan ge lite annorlunda slutresultat. Låt mig ta ett exempel. Om man har kostnader för t.ex. en flyktingfamilj. Man får anställa personer för att hjälpa dom. Ge dom bidrag för att köpa mat osv. Detta är ju kostnader i form av utbetalda löner osv och bidragsbelopp. Men det ger också inkomster. För bidraget köper dom mat osv och höjer omsättningen i affären. Som kanske får anställa mer personal som spenderar pengar och betalar skatt. Det betalas moms på inköpen. Personerna som anställs får lön. Men dom betalar också skatt och dom spenderar pengarna i affären som får ökade inkomster osv.
När man räknar kostnader så måste man alltså även räkna inkomsterna som en ökad ekonomi resulterar i. Efter några år har en del av de anlända flyktingarna börjat arbeta. Dvs dom konsumerar och sätter fart på ekonomin, dom betalar skatter osv. Som sätter mer fart på ekonomin osv.
När flyktinghatarna och främlingsrädda räknar på ekonomin räknar dom bara på utgifterna. Inte på inkomsterna. För gör man det blir ofta slutresultatet efter några år helt annorlunda. Skulle man bara räkna på utgifterna ska vi ju verkligen inte skaffa barn. Dom kostar enormt med slantar i 20 år. Men alla de kostnaderna är ju inte bara kostnader. Det genererar också inkomster. Läraren betalar skatt och konsumerar. Barnen konsumerar osv. Skaffar vi inte barn dör vi ut.
Det var en nyttig debattartikel. Förhoppningsvis kanske några fler började inse att utgifter för samhället också innebär inkomster för samhället. Det gäller inte bara i fråga om invandring!
Läs:
Norges pandemiseger – talen visar på skillnad. – Svenska Dagbladet
Alla hade fel – asylinvandringen blev en vinstaffär. – Peo Hansen i Göteborgs-Posten
Sven Tycker 