Etikettarkiv: Räntehöjning

En ekonom funderar

» Och tycker till.

Det är möjligt att det låter lite konstigt för en del läsare att den gamla gubben bakom dessa rader på Sven Tycker faktiskt är ekonom. Efter grundskolans 9:a gick jag en ettårig handelsutbildning på Yrkesskolan i Åstorp. Efter det ett 3-årigt Gymnasium på ekonomisk linje. Vi ska fira 50-års jubileum hela klassen om en dryg vecka. Sedan har jag läst Nationalekonomi och Företagsekonomi på Lunds Universitet. Jag är alltså ekonom – punkt!

Detta sagts som försvar för att jag alltid läser ekonomi- och näringslivssidorna i tidningen. Och faktiskt lite då och då även nappar på förmånliga provprenumerationer på t.ex. Dagens Industri. Det är alltid spännande läsning även för en vänsterpartist. Med ekonomiutbildning…

I dag tänkte jag därför fundera lite över Ränteavdragen. Detta inspirerat av en artikel jag läste i Svenska Dagbladet. Under rubriken: – Ingves oro: Kovändning om ränteavdragen. Det handlar om att Riksbankens chef Stefan Ingves vill att politikerna genast börjar trappa ner på Ränteavdragen.

Pengar är inte gratis

Varför detta? Jo, svensken är ju skuldsatt upp över öronen. Men en lång period av extremt låga räntor, med förmånliga ränteavdrag på de räntor som trots allt betalas, med banker och låneinstitut som bedriver en enorm kampanj för att lura oss till att låna ännu mer och en inställning bland många att det gör inget att belåna sig upp över öronen. Det kostar inte så mycket. Vi har ju till och med under en lång tid mer eller mindre uppmanats att inte ens amortera våra skulder.

Jag tycker synd om alla de som lurats att ta enorma lån och sedan under denna långa period av extremt låga räntor inte ens passat på att amortera ner sin skuld. Hur ska dom klara ekonomin när räntan går upp? Hade dom passat på att amortera när det hade gått lätt hade i varje fall skulden varit lägre idag.

Stefan Ingves har länge propagerat för att sänka de skattemässigt mycket förmånliga ränteavdragen. Ränteavdragen mer eller mindre uppmanar ju svenskarna att skuldsätta sig. Vi är värre skuldsatta nu än vad vi någonsin varit. För tre år sedan sade alla partier JA till att börja trappa ner ränteavdragen. Det var bara S och M som då sade Nej. V, Mp, C, L, Sd och Kd sade alla Ja till Stefan Ingves önskemål. Men inget hände trots att det alltså fanns en parlamentarisk majoritet.

I dag har de flesta partierna ändrat åsikt. I dag är det bara Vänsterpartiet som står fast vid kraven och som stöttar riksbankschefen Stefan Ingves önskemål. Ränteavdragen kostar statskassan omkring 30 miljarder idag. 30 miljarder är ungefär vad hela det svenska polisväsendet kostar skattebetalarna. Det är nästan halva den svenska försvarsbudgeten. Det är alltså enorma summor av skattepengarna som används för att subventionera svenska folket till att skuldsätta sig upp över öronen. Med stigande räntor blir skattebortfallet ännu större.

Det är dags för en kursändring. Enorma skulder är INTE något att sträva efter. Det är INTE något som skattebetalarna ska subventionera.

Läs:
Ingves oro: Kovändning om ränteavdragen. – Svenska Dagbladet

Lämna en kommentar

Under Ränteavdrag

Räntan går upp

» Och mungiporna ner.

Jag funderar på att dryga ut pensionen genom att ombilda bloggen Sven Tycker och istället göra en lönsam Influencer av hela projektet. Jag tänkte mig någon form av avancerade tips för aktiespekulanter. Jag får väl ta kontakt med några banker så att jag får veta vilka aktier dom tycker jag ska skriva upp. Sedan får dom betala mig för det. Tror ni att det kan vara en lyckad affärsidé?

Lättförtjänta slantar

Jag tvivlar!

Hur som helst tänkte jag tycka till lite om den panik som utbrutit bland den grupp av kortsiktiga aktiespekulanter som drabbats av totalpanik när börsen går ner lite. Efter en lång tid med mer eller mindre ständig uppgång får den här gruppen spolingar panik när det ser ut som om det vänder. Faran med denna panik är att om den sprider sig för mycket så blir det en självuppfyllande profetia.

Själv resonerar jag precis tvärtom. Ser jag att uppgången på börsen bryts och det börjar gå ner så tänker jag att det är ju bra. Då blir det billigare att köpa aktierna. Jag har nämligen en egen liten aktieportfölj. Jag tror att värdet var uppe och nosade på 70.000 när den här lilla nedgången kom så att det sjönk ner till drygt 65.000 istället. Det hela är mest på skoj. Jag har aktier fördelade på fem olika svenska etablerade bolag. Och köper 5-10 nya aktier när jag tjänat ihop tillräckligt på bonusar i affärer, pantade flaskor, räntor, lottvinster, aktieutdelningar och liknande småinkomster. Men jag får alltså inte panik! Det hela är på skoj och helt klart långsiktigt.

Vem ska tjäna pengarna?

Vad var det då som fick börsen att få skrämselhicka den här gången. Antagligen det faktum att den unikt långa perioden med nollränta kanske snart kommit till ett slut. I USA och på andra håll börjar man räkna med att inflationen nu stigit så pass mycket att det är dags för räntehöjningar. Men stora delar av inflationen beror främst på tillfälliga händelser. Så har t.ex. priset på råolja stigit rejält och som en följd av det har priserna på bensin och diesel stigit ganska rejält. För de som trodde att det var ett svenskt fenomen så kan jag trösta er med att det gäller runt om på vårt klot. Priserna på olja sätts på en spekulationsmarknad så priset går upp och ner ganska snabbt. Ungefär som priset på elström här i Europa. Det är inte så mycket kostnaden för att producera elströmmen som är avgörande. Det är en spekulationsmarknad där man köper och säljer elström som trissar upp priset. Och för oss i Sverige så stiger priset för oss svenskar eftersom vi exporterar mycket av vårt överskott på elström till Europa där priset ligger mycket högre än i Sverige. Som en följd får vi i Sverige (främst i Sydsverige) betala europeiska priser för elen. Skulle vi betala ett lägre pris som mer hade med produktionskostnaden att göra så skulle elproducenterna sälja elen till Europa istället.

Men, få inte panik för att Federal Reserve i USA funderar på att höja räntan. Det är snarast en återgång till ett normalläge.

På tal om räntehöjning. Några som borde få panik däremot är de som tagit mångmiljonlån för bostadsköp eller andra investeringar och kalkylerat med låga räntor i all evighet. De räntor vi har i Sverige (och stora delar av världen) är onaturligt låga. Det har varit exceptionellt länge. Men en dag kommer räntorna att stiga. Och den punkten närmar sig! Det kan finnas anledning för en del som tagit mångmiljonlån och kalkylerat med evigt låga räntor att få lite panik. Förr eller senare kommer även DIN ränta att stiga. Men lånet ska fortfarande betalas. Har du dessutom varit så korkad att du inte ens amorterat på lånet så sitter du ännu mer på pottkanten. Det var ju nu medan räntan var så låg som du skulle ha amorterat ner lånet så fort som möjligt så att skulden hann bli lägre när räntan går upp. Men, det verkar vara många som inte tänkt så långt. Dom verkar inte ha tänkt alls!

För övrigt kan jag inte annat än känna lite skadeglädje när jag ser att kryptovalutor som Bitcoin sjunkit i värde till hälften på kort tid. När kortsiktiga spekulanter eller kriminella eller andra som känt behov av att gömma undan pengar förlorar pengar kan man ju inte annat än känna skadeglädje. Den enda sanna glädjen som dom säger.

Lämna en kommentar

Under Räntehöjning

Pengar – på gott och ont

» Dom är farliga.

Jag ska börja med att framföra ett stort tack till den ”fattigpensionär” som tog mig på orden när jag skrev om pengar senast, alltså i torsdags. Jag avslutade mina tyckerier den dagen där jag drog en lans för att bevara kontantanvändningen med att be om ett bidrag. Jag poängterade dock att jag inte har något Swish. Denna anonyma ”fattigpensionär” tog mig som sagt på orden och i dag i brevlådan låg ett anonymt brev med en tjuga i. Dessutom var frimärket inte stämplat så med en bristfällig moral som min så kan det ju utnyttjas ännu en gång…

Jag tror jag vet vem du är…

Jag tror jag använder tjugan till att investera i aktier! Undrar förresten om inkomsten är skattepliktig? Jag får nog utreda det en dag, så att jag inte beskylls för skattefiffel. Socialist som jag är så har jag faktiskt en aktieportfölj! Alla småinkomster som jag gör. Typ när jag får bonus på mina köp i diverse affärer där jag är medlem i kundklubben. Det blir en bonuscheck på 20:- eller 30:- (eller ännu större belopp) lite då och då på ställen som Kjell & Co, Apoteket, ICA, Coop och vad det nu kan vara. Lite då och då pantar jag lite flaskor eller burkar. Som pensionär får jag rabatt vissa dagar i affärer. Ja, det blir lite småinkomster hela tiden. Jag har på Sven Tycker här en del annonser. Handlar någon via dessa annonser får jag betalt. Jag tvivlar dock på att någon annan än jag själv har klickat på annonsen… Alla dessa slantar för jag över till mitt aktiekonto och köper nya aktier när där finns tillräckligt för en ny liten post. Just nu ska jag föra över 206:-. Det handlar om bonus på ICA, Pensionärsrabatt på Apoteket och ICA, en kupong vid köp av Aftonbladets söndagsbilaga och som sagt ett bidrag från en tacksam läsare av Sven Tycker. Just nu är aktieinnehavet uppe i nästan 60.000:-. Jag ska erkänna att man blir lätt girig! Det har tagit ett antal år kan jag berätta!

Pengar serveras inte på fat – fast en del verkar tro det

På tal om att köpa aktier så såg jag ett inslag på SVT:s Rapport idag som berättade att allt fler ungdomar tar dyra SMS-lån för att investera i aktier. Vem som är mest omdömeslös, de ungdomar som tar dessa lån i tron att aktiemarknaden befinner sig i oavbruten stigning? Eller det är nog snarast de kreditföretag som beviljar lån för detta. Som faktiskt gör reklam för sina lån i syfte att låntagarna ska investera i aktier för lånepengarna. SMS-låneföretagen är en moraliskt lågt stående verksamhet som inte förtjänar något annat än grovt förakt. Svindyra lån som dessutom tjänar pengar på försenade betalningar och som sedan ger Kronofogden onödigt arbete medan man sätter människor i en katastrofal sits. Ni är inte värda något annat är förakt. Skitföretag!

Aktier går upp och går ner. Går man in i syftet att göra snabba pengar lever man farligt. Det ska handla om att långsiktigt placera pengar för att på lång sikt förhoppningsvis få en bättre avkastning än vad räntan på bankkontot är.

På tal om lån så ser jag att allt fler kräver att de amorteringskrav som finns på bostadslån ska tas bort. Något jag tycker är ansvarslöst! Jag kan inte förstå de som har stora bostadslån och som inte amorterar dessa lån. Det är en filosofi som bygger på tron att räntorna kommer att vara lika låga i framtiden som dom är idag. Och, som bygger på teorin om att vi ska ha en konstant uppgång i bostadspriserna. Men, så är det inte! Räntorna kommer en dag att stiga. Den som i dag precis klarar att betala dagens låga räntor på sina jättelån kommer den dag som räntorna stiger att få problem. Har man då inte ens haft råd att amortera på lånen i dag med dagens låga räntor så sitter man verkligen på pottkanten den dag räntan stiger. Har man dessutom oturen att fastighetspriserna samtidigt sjunker så vet jag inte vad jag ska använda för uttryck istället för att sitta på pottkanten.

Jag tycker det är självklart att man ska amortera sina lån idag när räntorna är låga så att skulden har sjunkit till den dag räntorna stiger. Har man inte råd att amortera i dag med dagens räntor så ska man faktiskt inte ta lånet. Så grymt är det!

Pengar kan vara trevligt. Men, dom kan skapa stora problem. Men problemen kan blir mindre om vi (och företag) tar ansvar och tänker längre än näsan räcker.

Läs:
Unga tar sms-lån till aktieköp: ”Ser det som en no-brainer”. – SVT
Tar lån för att köpa aktier: ”Det är väldigt stora risker involverade”. – SVT
Sportbilar och superlyx: Experten reagerar på anonyma aktietipsen för unga på Tiktok. – SVT

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Ett förslag och en undran

Det är dags för lönerörelse. De fackliga organisationerna har lagt fram sina krav inför förhandlingarna. 3% och låglönesatsning handlar det något förenklat om. Arbetsgivarsidan tycker inte att det räcker. Man menar från arbetsgivarsidan att verksamheten är så starkt beroende av sin personal att man tycker att 3% löneökning inte räcker, utan menar att man måste visa en högre uppskattning av allt det arbete som personalen lägger ner för sin arbetsgivare. Alltså föreslår arbetsgivarsidan istället 4-5% löneökning samt en mindre arbetstidsminskning.

Nä, naturligtvis ljuger jag. Arbetsgivarsidans svar är i sedvanlig ordning helt förutsägbar. Man läser upp från samma manus som man gjort varje år under modern tid. Det finns inte underlag för några kostnadsökningar inom det svenska näringslivet. Svenska företag riskerar att konkurreras ut av internationell konkurrens om man ger personalen en krona ytterligare i lön. Katastrofen ligger bakom husknuten och lurar med ett dödsbringande stup som helt kommer att slå ut svensk industri om man höjer lönerna.

Vem tar hand om pengarna

Så jag har ett litet enkelt förslag att komma med. Om man börjar med och tittar på hur mycket företagsledningen, VD:ar, styrelser osv under året innan fick sina ersättningar höjda i snitt så kan man ju se hur mycket företagen tål att höja kostnaderna. Räkna fram ett snitt på ökningarna under det gångna året för ledningarna, de som inte omfattas av kollektivavtalen, så vore den procentsumman ett alldeles utmärkt riktvärde för nya avtal. Eller vad tror ni? Nu inser jag att konjunktur kan förändras. Ibland kanske höjningarna kan bli högre om konjunkturen är på väg upp och ibland får dom bli lägre om konjunkturen är på väg ner om man ska jämföra med utfallet från året innan. En annan utväg vore att det riktvärde som avtalen kommer fram till också ska gälla ersättningarna till ledningen. Tror ni att man från arbetsgivarsidan kan vara villiga att köpa min lösning som ju kan korta ner förhandlingarna rejält? Företagsledningarna, styrelser osv måste ju vara mycket väl införstådda med hur mycket ökade kostnader verksamheten tål och inte plocka ut mer än vad som är bra för företagen.

Visst är det en bra idé? Den måste ju arbetsgivarsidan köpa direkt eftersom det måste förenkla förhandlingarna.

Sedan har jag en liten kort undran också. Riksbanken har ju nu höjt räntan med 0,25 procentenheter (25 punkter heter det väl på fackspråk) och därmed lämnat minusräntan bakom sig. Räntan ligger nu på 0. Naturligtvis börjar spekulationerna om hur mycket boräntor och andra låneräntor kan tänkas stiga. Och det är ju naturligt. Höjer Staten sin ränta så är det inte orimligt att banker och andra kreditinstitut följer efter. Konkurrenssituation och andra faktorer spelar sedan naturligtvis in för att avgöra hur mycket, när och om bankerna ska höja sina låneräntor.

Men, inlåningsräntorna då? Räntan på våra pengar som vi sätter in i banken? Jag har inte sett ett knyst om detta. Ingen som har funderat på om bankerna kan tänkas börja införa ränta på våra pengar på sparkontona. Mycket förenklat så är ju bankens vinst skillnaden mellan den ränta man betalar på pengar man tar in och den ränta man tar ut på de pengar man lånar ut. Höjs utlåningsräntan men inte inlåningsräntan så ökar marginalen. Alltså borde det vara dags att följa efter Statens ränta på båda sidorna av skranket. Eller har jag totalt missförstått något?

Jag tycker att jag har kommit med ett mycket smart förslag och en mycket rimlig undran.

Lämna en kommentar

Under Löneökningar

Flyg mer

Det här yttrandet från den kristdemokratiska pajaspolitikern Sara Skyttedal har faktiskt en viss prägel av sanning. För det är just det vi gör. Vi flyger allt mer! Trots att ordet ”Flygskam” dykt upp som nyord från tidningen Språk så fortsätter vi faktiskt att flyga allt mer. Trots miljövarningar! Trots klimathot! Det var ju just det Sara Skyttedal hade som argument för sitt: – ”Flyg mer”. Vi ska flyga mer, det är bra för miljön och klimatet menade hon!

De Nordiska storflygplatserna får allt fler resenärer. I går passerade troligtvis Kastrup i København en milstolpe, 30 miljoner passagerare under året. Att minska sina miljöutsläpp, det får någon annan göra. Jag måste ju till New York och shoppa, till Paris på det där mötet och till Thailand för att lapa lite sol. Någon annan får minska sina utsläpp.

Flygutsläpp

På den nordiska topp-13 listan är det faktiskt bara två flygplatser som minskar. Det är Bromma i Stockholm på 11:e plats och Sturup i Skåne på 13:e plats som tappar 1% vardera. I kampen om att vara störst och ledande i Norden så befäster Kastrup i København topplatsen. Faktum är att Gardemoen i Oslo ligger tvåa medan Arlanda i Stockholm nu är nere på tredje plats. Ökningen för Arlanda (+1,0%) är dessutom mindre än för Kastrup (+3,9%) och Gardemoen (+4,0%). Kan vi i detta läsa in att den svenska Flygskatten haft en liten betydelse i varje fall? För det är just det vi MÅSTE göra, flyga mindre! Vi kan inte lyda Sara Skyttedals dumheter och flyga mer.

Den dag vi har miljövänliga flygningar, den dagen kan vi börja lyda Sara Skyttedal. Men den dagen ligger långt fram, om den ens någonsin kommer att komma. Det talas om att blanda in biobränsle i flygbränslet. Men, för det första gör det bara flyget lite mindre miljöbov. Dessutom finns det inte att få fram biobränsle så att det räcker till allt som det ska användas till. Det talas om batteridrift. Men det är inte heller en lösning. Den dag alla passagerarna utrustas med pedaler som driver flygplanet fram, den dagen finns ett någorlunda miljövänligt alternativ.

Det är ju tur att KD:s Sara Skyttedal lyckats driva igenom ett avskaffande av Flygskatten igen så att flygandet i Sverige kan ta bättre fart. Själv tycker jag att det är en stor skandal att flyget kan få fortsätta att vara ett skattesubventionerat skattefrälse. Att det miljömässigt klart sämsta färdmedlet är det färdmedel som skattemässigt är mest gynnat. DET är den stora skandalen.

Det får nog till ännu fler skattepengar till flyget om Stockholm ska nå målet att göra Arlanda till Nordens största flygplats. Verkligheten är ju den att här i Sydsverige i allmänhet och Skåne i synnerhet så är det Kastrup som gäller. Fler skåningar flyger från Kastrup än vad som sammanlagt flyger från de tre skånska flygplatserna, Skurup, Kristianstad och Helsingborg/Ängelholm. Flygplatser som alltså tappar passagerare och som överlever endast tack vare stöd från stat och kommun på olika sätt.

Flygutsläpp

Och apropå något helt annat. Jag ser att storbankerna nu följer efter på Riksbankens höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter. Bankerna höjer nu, läser jag i tidningen, sina bolåneräntor. Jag tycks dock ha missat rapporteringen om att storbankerna inför någon form av ränta på inlåningen. För om ni höjer utlåningsräntan så höjer ni väl inlåningsräntan? Eller det är bara utlåning och vinst som ska höjas? Bankgirigheten tittar fram igen!

1 kommentar

Under Flyg