Etikettarkiv: Räntehöjning

Ett förslag och en undran

Det är dags för lönerörelse. De fackliga organisationerna har lagt fram sina krav inför förhandlingarna. 3% och låglönesatsning handlar det något förenklat om. Arbetsgivarsidan tycker inte att det räcker. Man menar från arbetsgivarsidan att verksamheten är så starkt beroende av sin personal att man tycker att 3% löneökning inte räcker, utan menar att man måste visa en högre uppskattning av allt det arbete som personalen lägger ner för sin arbetsgivare. Alltså föreslår arbetsgivarsidan istället 4-5% löneökning samt en mindre arbetstidsminskning.

Nä, naturligtvis ljuger jag. Arbetsgivarsidans svar är i sedvanlig ordning helt förutsägbar. Man läser upp från samma manus som man gjort varje år under modern tid. Det finns inte underlag för några kostnadsökningar inom det svenska näringslivet. Svenska företag riskerar att konkurreras ut av internationell konkurrens om man ger personalen en krona ytterligare i lön. Katastrofen ligger bakom husknuten och lurar med ett dödsbringande stup som helt kommer att slå ut svensk industri om man höjer lönerna.

Vem tar hand om pengarna

Så jag har ett litet enkelt förslag att komma med. Om man börjar med och tittar på hur mycket företagsledningen, VD:ar, styrelser osv under året innan fick sina ersättningar höjda i snitt så kan man ju se hur mycket företagen tål att höja kostnaderna. Räkna fram ett snitt på ökningarna under det gångna året för ledningarna, de som inte omfattas av kollektivavtalen, så vore den procentsumman ett alldeles utmärkt riktvärde för nya avtal. Eller vad tror ni? Nu inser jag att konjunktur kan förändras. Ibland kanske höjningarna kan bli högre om konjunkturen är på väg upp och ibland får dom bli lägre om konjunkturen är på väg ner om man ska jämföra med utfallet från året innan. En annan utväg vore att det riktvärde som avtalen kommer fram till också ska gälla ersättningarna till ledningen. Tror ni att man från arbetsgivarsidan kan vara villiga att köpa min lösning som ju kan korta ner förhandlingarna rejält? Företagsledningarna, styrelser osv måste ju vara mycket väl införstådda med hur mycket ökade kostnader verksamheten tål och inte plocka ut mer än vad som är bra för företagen.

Visst är det en bra idé? Den måste ju arbetsgivarsidan köpa direkt eftersom det måste förenkla förhandlingarna.

Sedan har jag en liten kort undran också. Riksbanken har ju nu höjt räntan med 0,25 procentenheter (25 punkter heter det väl på fackspråk) och därmed lämnat minusräntan bakom sig. Räntan ligger nu på 0. Naturligtvis börjar spekulationerna om hur mycket boräntor och andra låneräntor kan tänkas stiga. Och det är ju naturligt. Höjer Staten sin ränta så är det inte orimligt att banker och andra kreditinstitut följer efter. Konkurrenssituation och andra faktorer spelar sedan naturligtvis in för att avgöra hur mycket, när och om bankerna ska höja sina låneräntor.

Men, inlåningsräntorna då? Räntan på våra pengar som vi sätter in i banken? Jag har inte sett ett knyst om detta. Ingen som har funderat på om bankerna kan tänkas börja införa ränta på våra pengar på sparkontona. Mycket förenklat så är ju bankens vinst skillnaden mellan den ränta man betalar på pengar man tar in och den ränta man tar ut på de pengar man lånar ut. Höjs utlåningsräntan men inte inlåningsräntan så ökar marginalen. Alltså borde det vara dags att följa efter Statens ränta på båda sidorna av skranket. Eller har jag totalt missförstått något?

Jag tycker att jag har kommit med ett mycket smart förslag och en mycket rimlig undran.

Lämna en kommentar

Under Löneökningar

Flyg mer

Det här yttrandet från den kristdemokratiska pajaspolitikern Sara Skyttedal har faktiskt en viss prägel av sanning. För det är just det vi gör. Vi flyger allt mer! Trots att ordet ”Flygskam” dykt upp som nyord från tidningen Språk så fortsätter vi faktiskt att flyga allt mer. Trots miljövarningar! Trots klimathot! Det var ju just det Sara Skyttedal hade som argument för sitt: – ”Flyg mer”. Vi ska flyga mer, det är bra för miljön och klimatet menade hon!

De Nordiska storflygplatserna får allt fler resenärer. I går passerade troligtvis Kastrup i København en milstolpe, 30 miljoner passagerare under året. Att minska sina miljöutsläpp, det får någon annan göra. Jag måste ju till New York och shoppa, till Paris på det där mötet och till Thailand för att lapa lite sol. Någon annan får minska sina utsläpp.

Flygutsläpp

På den nordiska topp-13 listan är det faktiskt bara två flygplatser som minskar. Det är Bromma i Stockholm på 11:e plats och Sturup i Skåne på 13:e plats som tappar 1% vardera. I kampen om att vara störst och ledande i Norden så befäster Kastrup i København topplatsen. Faktum är att Gardemoen i Oslo ligger tvåa medan Arlanda i Stockholm nu är nere på tredje plats. Ökningen för Arlanda (+1,0%) är dessutom mindre än för Kastrup (+3,9%) och Gardemoen (+4,0%). Kan vi i detta läsa in att den svenska Flygskatten haft en liten betydelse i varje fall? För det är just det vi MÅSTE göra, flyga mindre! Vi kan inte lyda Sara Skyttedals dumheter och flyga mer.

Den dag vi har miljövänliga flygningar, den dagen kan vi börja lyda Sara Skyttedal. Men den dagen ligger långt fram, om den ens någonsin kommer att komma. Det talas om att blanda in biobränsle i flygbränslet. Men, för det första gör det bara flyget lite mindre miljöbov. Dessutom finns det inte att få fram biobränsle så att det räcker till allt som det ska användas till. Det talas om batteridrift. Men det är inte heller en lösning. Den dag alla passagerarna utrustas med pedaler som driver flygplanet fram, den dagen finns ett någorlunda miljövänligt alternativ.

Det är ju tur att KD:s Sara Skyttedal lyckats driva igenom ett avskaffande av Flygskatten igen så att flygandet i Sverige kan ta bättre fart. Själv tycker jag att det är en stor skandal att flyget kan få fortsätta att vara ett skattesubventionerat skattefrälse. Att det miljömässigt klart sämsta färdmedlet är det färdmedel som skattemässigt är mest gynnat. DET är den stora skandalen.

Det får nog till ännu fler skattepengar till flyget om Stockholm ska nå målet att göra Arlanda till Nordens största flygplats. Verkligheten är ju den att här i Sydsverige i allmänhet och Skåne i synnerhet så är det Kastrup som gäller. Fler skåningar flyger från Kastrup än vad som sammanlagt flyger från de tre skånska flygplatserna, Skurup, Kristianstad och Helsingborg/Ängelholm. Flygplatser som alltså tappar passagerare och som överlever endast tack vare stöd från stat och kommun på olika sätt.

Flygutsläpp

Och apropå något helt annat. Jag ser att storbankerna nu följer efter på Riksbankens höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter. Bankerna höjer nu, läser jag i tidningen, sina bolåneräntor. Jag tycks dock ha missat rapporteringen om att storbankerna inför någon form av ränta på inlåningen. För om ni höjer utlåningsräntan så höjer ni väl inlåningsräntan? Eller det är bara utlåning och vinst som ska höjas? Bankgirigheten tittar fram igen!

1 kommentar

Under Flyg