Etikettarkiv: Riksbanken

Ett förslag och en undran

Det är dags för lönerörelse. De fackliga organisationerna har lagt fram sina krav inför förhandlingarna. 3% och låglönesatsning handlar det något förenklat om. Arbetsgivarsidan tycker inte att det räcker. Man menar från arbetsgivarsidan att verksamheten är så starkt beroende av sin personal att man tycker att 3% löneökning inte räcker, utan menar att man måste visa en högre uppskattning av allt det arbete som personalen lägger ner för sin arbetsgivare. Alltså föreslår arbetsgivarsidan istället 4-5% löneökning samt en mindre arbetstidsminskning.

Nä, naturligtvis ljuger jag. Arbetsgivarsidans svar är i sedvanlig ordning helt förutsägbar. Man läser upp från samma manus som man gjort varje år under modern tid. Det finns inte underlag för några kostnadsökningar inom det svenska näringslivet. Svenska företag riskerar att konkurreras ut av internationell konkurrens om man ger personalen en krona ytterligare i lön. Katastrofen ligger bakom husknuten och lurar med ett dödsbringande stup som helt kommer att slå ut svensk industri om man höjer lönerna.

Vem tar hand om pengarna

Så jag har ett litet enkelt förslag att komma med. Om man börjar med och tittar på hur mycket företagsledningen, VD:ar, styrelser osv under året innan fick sina ersättningar höjda i snitt så kan man ju se hur mycket företagen tål att höja kostnaderna. Räkna fram ett snitt på ökningarna under det gångna året för ledningarna, de som inte omfattas av kollektivavtalen, så vore den procentsumman ett alldeles utmärkt riktvärde för nya avtal. Eller vad tror ni? Nu inser jag att konjunktur kan förändras. Ibland kanske höjningarna kan bli högre om konjunkturen är på väg upp och ibland får dom bli lägre om konjunkturen är på väg ner om man ska jämföra med utfallet från året innan. En annan utväg vore att det riktvärde som avtalen kommer fram till också ska gälla ersättningarna till ledningen. Tror ni att man från arbetsgivarsidan kan vara villiga att köpa min lösning som ju kan korta ner förhandlingarna rejält? Företagsledningarna, styrelser osv måste ju vara mycket väl införstådda med hur mycket ökade kostnader verksamheten tål och inte plocka ut mer än vad som är bra för företagen.

Visst är det en bra idé? Den måste ju arbetsgivarsidan köpa direkt eftersom det måste förenkla förhandlingarna.

Sedan har jag en liten kort undran också. Riksbanken har ju nu höjt räntan med 0,25 procentenheter (25 punkter heter det väl på fackspråk) och därmed lämnat minusräntan bakom sig. Räntan ligger nu på 0. Naturligtvis börjar spekulationerna om hur mycket boräntor och andra låneräntor kan tänkas stiga. Och det är ju naturligt. Höjer Staten sin ränta så är det inte orimligt att banker och andra kreditinstitut följer efter. Konkurrenssituation och andra faktorer spelar sedan naturligtvis in för att avgöra hur mycket, när och om bankerna ska höja sina låneräntor.

Men, inlåningsräntorna då? Räntan på våra pengar som vi sätter in i banken? Jag har inte sett ett knyst om detta. Ingen som har funderat på om bankerna kan tänkas börja införa ränta på våra pengar på sparkontona. Mycket förenklat så är ju bankens vinst skillnaden mellan den ränta man betalar på pengar man tar in och den ränta man tar ut på de pengar man lånar ut. Höjs utlåningsräntan men inte inlåningsräntan så ökar marginalen. Alltså borde det vara dags att följa efter Statens ränta på båda sidorna av skranket. Eller har jag totalt missförstått något?

Jag tycker att jag har kommit med ett mycket smart förslag och en mycket rimlig undran.

Lämna en kommentar

Under Löneökningar

Det funkar inte

Under lång tid har den Svenska Riksbanken förtvivlat försökt få upp den svenska inflationen genom att hålla räntan rekordlåg. Vi har ju faktiskt haft minusränta sedan länge. Enkelt uttryckt innebär det att om du lånar pengar av banken så borde du få räntepengar av banken bara för att du är så snäll att du tar hand om bankens pengar. Nu fungerar det naturligtvis inte så eftersom banken ju ska gå med rekordvinst också. Men rent teoretiskt så lånar banken pengar av staten och får betalt för att göra detta. Det här är ett sätt för Sveriges Riksbank att slänga ut pengar i ekonomin så att det alltså ska bli inflation. Det där är en teori som man får lära sig när man studerar Nationalekonomi. Låg ränta ökar inflationen, hög ränta sänker inflationen. Punkt!

Men, det funkar inte! Nu har Stefan Ingves haft minusränta under lång tid, men int’ tusan får han fram någon egentlig inflation. De nationalekonomiska teorierna fungerar helt enkelt inte som dom borde. Så vi kan ju fundera över VARFÖR dom inte fungerar.

En rullebör pengar

Enkelt uttryckt så finns det två stora anledningar till att Nationalekonomernas grundsanning helt plötsligt inte längre är någon sanning. Löneökningarna är på tok för låga! Enkelt uttryckt så får konsumenterna inte så mycket nya pengar att handla för. Avtalsförhandlingarna resulterar varje år i mycket låga lönelyft. Dessutom litar vi alla inte riktigt på framtiden så vi sparar upp en buffert. Vi slänger inte ut tillräckligt med slantar på marknaden. Det vi köper produceras allt billigare så det skapas ingen inflation. I korthet har arbetsgivarna varit för snåla och de fackliga organisationerna alldeles för ”ansvarsfulla”. Riksbanken får inte igång inflationen!

Ett annat skäl är de kraftigt ökande klyftorna. Det är inte ”vanligt folk” som får mer pengar. Det är en liten grupp superrika som blir allt rikare. Det har blivit allt lättare att bli superrik i Sverige (och på andra håll i världen). Det är en liten grupp högst upp på stegen som roffar åt sig en alldeles för stor andel av tillväxten. För 20 år sedan hade vi i Sverige 35 miljardärer. I dag finns det 184 svenska miljardärer. Superrika människor, människor med enorma inkomster konsumerar en mindre andel av sina inkomster än ”vanligt folk”. Dom har helt enkelt så mycket pengar att dom inte kan konsumera alla pengarna. Man kan inte köpa hur mycket som helst. Eftersom en mindre andel av pengarna konsumeras blir det inte det tryck på ekonomin som det är tänkt att de låga räntorna ska skapa och som då ska få till följd att inflationen stiger. De ökade klyftorna gör att alldeles för mycket pengar bara läggs på hög. Riksbanken får inte igång inflationen!

Vad gör vi åt det? Just nu fortsätter vi att ha ansvarsfulla fackliga organisationer, vi inrättar fler ”låglönejobb” och dessutom utformar vi skattesystemet så att det gynnar de redan rika. Tänk så smarta vi är!

Lämna en kommentar

Under Nationalekonomi

Det finns ett syfte med all information

Ingen kan väl ha missat alla skräckrubriker och hotfulla artiklar som berättar om alla tiotals miljarder som flyktingmottagandet kommer att kosta. Om hur alla dessa miljarder är så många att det kommer att krävas kraftiga nedskärningar i andra statliga åtaganden eller att man bryter mot kostnadstaket och lånar upp enorma belopp för att finansiera det hela. Det målas upp ett rent skräckscenario över de enorma kostnaderna. Och det finns naturligtvis ett syfte med dessa skräckskildringar. Men så läser jag i dag i Dagens Industri några artiklar som handlar om Riksbankens politik och Riksgälden och dess behov av att låna slantar. Låt mig citera Dagens Industri:

– ”På den punkten hade Riksbanken kunnat få hjälp av Riksgälden, som sköter statens upplåning. Med anledning av de ökade kostnaderna för flyktingkrisen fanns en tro på att statens lånebehov skulle öka och därmed utbudet av statsobligationer. Men enligt Riksgäldens färska prognos vägs ökade migrationskostnader upp av ökade skatteintäkter. Ja, så skriver ekonomerna. ”De ökade migrationskostnaderna vägs upp av ökade skatteintäkter”!

Naturligtvis har Dagens Industri ett syfte med att lämna denna information. Men, uppenbarligen är läget inte riktigt lika kritiskt som media i allmänhet vill utpeka det som. Vi har inte bara ökade utgifter, vi har också ökade skatteinkomster!

2 kommentarer

Under Flyktingar

Om deflationsbekämpning

Procenten är viktigDen svenska Riksbanken som styr över räntorna i Sverige har helt uppenbart fått inflationsmålet på hjärnan. Diagnosen skulle nog benämnas deflationsparanoja. Jag såg att de senaste siffrorna på den svenska inflationen visar på en fortsatt på tok för låg inflation, deflation snarare. För att bekämpa detta håller Riksbanken, under Stefan Ingves ledning, den så kallade reporäntan på minus. Just nu är den -0,35% och det har spekulerats i att den skulle sänkas ytterligare. Men, läser jag, om man undantar just de låga räntorna och det låga oljepriset så är inflationen faktiskt på väg mot det mål på 2% som är Riksbankens uppdrag att uppnå. Något förenklat så bekämpar alltså Riksbanken överproduktionen av olja i världen och de låga räntorna med att sänka räntan! Tillåt mig att dra ner rullgardinen och lägga mig ner för att somna om och hoppas att jag nästa gång jag vaknar inte drömmer mardrömmar!

Lämna en kommentar

Under Reporänta

Sänke eller

Jag noterar att Riksbanken under ledning av Stefan Ingves beslutat sig för att sänka räntan ytterligare. Från -0,10 till -0,25. Man kan undra om det heter sänka, eller om det inte borde heta höja minusräntan? Hur som helst kan vi notera att bankerna när nu Riksbanken gått ner 0,15 procentenheter kommer att sänka de få inlåneräntor som finns med 0,20. Däremot kommer våra låneräntor bara att gå ner med 0,10 och bankerna ökar sina vinster med ytterligare 100 miljarder. Dessutom kommer VD:n och övriga bankdirektörer att få sina löner och ersättningar höjda med 20 miljarder. Utdelningen till ägarna höjs med 90 miljarder. Och alla vi andra fortsätter att vara tacksamma för att vi kan få ett plastkort av banken!

Lämna en kommentar

Under Reporänta

Bedragare del 109

Jaha, så har då Nordea, som är min bank, varit framme igen och betalt mina Telia-fakturor dubbelt. Det sker nämligen via autogiro. Det är ju snällt av Telia att informera mig och inte bara behålla pengarna.

Hallå
Åtkomst till ditt konto är begränsat eftersom vi har märkt att du har betalat din faktura tva ganger på samma gång, och det är på grund av ett tekniskt fel.

När du bekräftar informationen på kortet, kommer vi att återbetala till ditt konto

TeliaDetaljer :
Beställningsnummer : 69-46557432539087
Mobile operator: Telia
Betalas av : Kreditkort
Status : Väntar på återbetalning
Sida återbetalning
Tack för ditt förtroende,
Vi ses snart på http://www.telia.se

Fast, om jag ska vara ärlig, så är det en del saker jag inte riktigt begriper. Om jag nu betalar fakturan dubbelt, vad finns det för anledning att begränsa tillgången till kontot som straff? Varför inte bara helt enkelt förlänga giltigheten på kontot motsvarande tid och spara in att behöva skicka ny faktura nästa gång? Eller det kan ha att göra med det här med negativ ränta som Riksbanken har infört. Eftersom Telia får för mycket pengar på sitt konto om jag betalar för mycket så får dom betala extra mycket i ”straffränta” på sina pengar på kontot. Alltså straffas jag, som ju istället slipper betala ränta på mina pengar på kontot om jag betalar för mycket. Så för att vara snäll mot Telia kommer jag att låta bli att betala fakturan nästa gång så slipper dom straffränta för pengarna på kontot, den tar jag på mig själv istället. På så sätt kanske jag kan få en bonus en annan gång? Vad tror ni om min teori? Släng skiten tycker jag.

Lämna en kommentar

Under Spam