Etikettarkiv: SEKO

Jävla SJ

» Fast det är kanske inte deras fel.

Tillhör ni alla dom som brister ut i ett: – ”Jävla SJ” så fort ett tåg är försenat? SJ får skulden för allt även om man är helt oskyldiga. För så är det, SJ har t.ex. inget med skötseln av spår osv att göra. Så när det är spårfel, signalfel osv så är SJ helt oskyldiga.

Lägg till detta att SJ bara står för en liten del av alla tåg som går. Regionaltrafiken ansvarar regionerna för. Här i Skåne då alltså Region Skåne och Skånetrafiken. Men sedan ”säljer” regionaltrafiken ut rätten att köra tågen till lägstbjudande. Om vi håller oss kvar i Skåne så körs lokaltågen, de s.k. Pågatågen, för tillfället av ett bolag som heter Arriva. Arriva ägs formellt från Storbritannien. Men i grunden är det alltså de gamla statsjärnvägarna i Tyskland, DB, som äger Arriva. Øresundstågen som kör regionaltåg i Syd- och Västsverige och i Danmark körs av ett annat företag på uppdrag av de regionala trafikbolagen.

Svensk järnväg?

Så är det alltså i alla regioner. Den regionala tågtrafiken ansvarar regionaltrafiken för, men dom ”säljer ut” trafiken till lägstbjudande. Även när det gäller rikstrafiken är SJ inte ensamma om denna. Det finns flera bolag som kör persontåg. Kinesiskägda MTR kör t.ex. mellan Göteborg – Stockholm. Det kinesiskägda bolaget kör också t.ex. tunnelbanan i Stockholm. Det finns också t.ex. bolaget Snälltåget som med utgångspunkt från Malmö kör tåg till Stockholm, upp till Norrland och även ut i Europa.

Samma sak är det med godstrafiken. Det från gamla hederliga SJ avknoppade Green Cargo är ett av bolagen. Men det finns en uppsjö av svenska bolag som kör godståg. Och utländska godstågsbolag. Tidigare nämnda tyska DB kör t.ex. godståg i Sverige.

Kort sagt, järnvägstrafiken i Sverige är en av världens mest avreglerade och privatiserade järnvägsmarknad. Alla dessa bolag får sedan alltså söka och få beviljat rätt att köra tåg. Man tilldelas tider i en tidtabell av Trafikverket som man sedan får betala för att köra tågen på spåren.

Trafikverket i sin tur ansvarar för spåren osv så att det fungerar. Man ansvarar för vilka investeringar som ska göras, vilka utbyggnader som ska göras och så vidare. Men, man gör inte jobbet själva. Nä, här gäller samma sak. Det svenska järnvägsunderhållet tillhör världens mest avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatta system. Olika företag får alltså lämna anbud på olika bansträckningar osv. Här runt Åstorp var det t.ex. tidigare Infranord som stod för underhåll osv. Vid senaste upphandlingen vann istället företaget Strukton upphandlingen. Så nu är det dom som ska sköta underhåll osv. Dom har faktiskt skaffat ett flashigt kontor på ett industriområde här i Åstorp. Vid nästa upphandling kan det bli ett tredje företag som får ansvaret.

Avreglerad järnväg

Eftersom det gäller att vinna kontrakt så gäller det att lämna in ett så lågt anbud som möjligt. Och då gäller det att spara pengar så att det ändå går ihop och ger vinst. Något som kanske går ut över kvaliteten på arbetet? Facket SEKO har i sin rapport ”Privatiserat järnvägsunderhåll” t.ex. räknat ut att antalet järnvägstekniker i Sverige nästan har halverats mellan 1998-2020. Från 7.257 till cirka 3.800. Under den tiden har järnvägstrafiken ökat!

Sverige är ett av världens mest avreglerade, privatiserade och upphandlingsfixerade länder. ALLT ska avregleras, upphandlas och privatiseras. När det gäller järnvägsunderhållet så har många länder som en gång privatiserat järnvägsunderhållet senare tagit tillbaka det i statlig regi igen. Det fungerade helt enkelt inte bättre till ett lägre pris. Det fungerade sämre till ett högre pris! Exempel på detta är allt från Norge till Nya Zeeland via Storbritannien. Ett av de länder där tågen verkligen håller tiderna utan stora problem är Schweiz. Där ansvarar det bolag som kör tågen också för underhållet av de spår som deras tåg ska köra på. Kanske något att tänka på för Sverige?

Nu ska vi inte skylla alla förseningar på bristande underhåll, besparingar och liknande heller. Det är vi vanliga människor som förorsakar förseningar. Jag åker ju tåg regelbundet. Min hustru åker varje dag. Min ena son åker några dagar i veckan. Min dotter åker lite då och då. Alltså följer jag med hur tågen håller tidtabell osv. En mycket vanlig anledning till förseningar är vad som kallas ”obehöriga i spåret”. Det handlar alltså om att människor genar över spåren, står beredda att begå självmord genom att hoppa fram framför ett tåg eller av andra anledningar befinner sig där dom inte ska befinna sig. Som lokförare måste du tyvärr vara beredd på att någon hoppar ut framför tåget för att begå självmord. Alltså stoppas all trafik så fort det kommer en rapport om att man sett någon på fel plats. Sedan släpps inte trafiken på igen förrän man är säker på att där inte finns någon. Alla ni som genar över spåren förorsakar alltså många ilskna kommentarer när man kommer för sent till jobbet eller skolan pga stopp i trafiken.

Att säga ”Jävla SJ” är i allmänhet inte rätt. Det är inte ofta som det är SJ:s fel om ett tåg är försenat. Inte ens om det är ett SJ-tåg!

Vi kan börja med att kräva att man återförstatligar järnvägsunderhållet så att kvaliteten blir viktigare än besparingar och vinst!

Läs:
Nu behöver vi en fungerande järnväg. – Dagens ETC debatt
Vi måste få stopp på kapitalförstöring av svensk järnväg. – Dagens ETC debatt
Vi måste vara framtiden på spåren. – Dagens Industri debatt

1 kommentar

Under Järnvägar

Vad ska hända efter valet

Krisbearbetning: Svenska Dagbladet har granskat intresset inom Centerpartiet för att efter valet bryta upp från blockpolitiken och skapa en pakt över gränsen med Socialdemokraterna. Och intressant är att ju längre bort från Annie Lööf och den centrala partiledningen i Stockholm man kommer, desto större är acceptansen för en sådan lösning efter valet. Om situationen skulle kräva detta. Lokalt ute i landet förekommer redan i dag samarbeten. Ett exempel är min egen hemkommun Åstorp som denna mandatperioden styrs av en majoritet bestående av S + C. Och båda partierna är inställda på att fortsätta samarbetet. Från Centerns sida finns inget intresse för ett samarbete med de lokala Moderaterna. Men ju högre upp i den Centerpartistiska hierarkin man kommer, desto mindre är intresset. Och det är nog uppenbart att om det ska bli ett samarbete S + C t.ex. så får nog Centern byta partiledare först. I höstas när Stefan Löfven antydde att ett samarbete med Fp eller C inte var uteslutet så var Annie Lööfs reaktion: – ”Det finns tre saker som jag tycker riktigt illa om: 1) socialism 2) arrogans 3) män som inte förstår ett nej. Jag säger nej till (S).” Av detta kan vi dra slutsatsen att Annie Lööf hellre räddar en Högerregering genom samarbete med Sverigedemokraterna. Rasister, Nazister, Fascister osv fanns inte med på hennes 3-i-topp-hat, vilket alltså däremot Socialism alltså fanns. I Helsingborgs Dagblads ledare i dag argumenteras också för att en blocköverskridande lösning efter valet kan vara en bra lösning. Jag vill påpeka att jag själv inte tycker att det är bra lösning. En S-regering beroende av stöd från vänster är en mycket bättre lösning.

Vem kan man lita på: Novus mäter lite då och då vilket förtroende vi har för våra olika partiledare. Och det är en undersökning som faktiskt är riktigt spännande att läsa. Man får där svara på om man har Mycket stort, ganska stort, ganska litet eller mycket litet förtroende. I toppen när det gäller Mycket förtroende hittar vi Fredrik Reinfeldt med 19% följt av Stefan Löfven med 13%. I den absoluta botten hittar vi Annie Lööf med 1% (dvs bara en liten del av Centerpartisterna har mycket stort förtroende för sin partiledare). Ett annat sätt att mäta är att se vilka vi saknar förtroende för. Lägger vi ihop ganska litet och mycket litet så är det Stefan Löfven som ligger bäst till. Det är bara 25% som har litet förtroende för honom (Fredrik Reinfeldt ligger på 35%). I den absoluta toppen ligger Jimmie Åkesson med 67% som har dåligt förtroende för honom. Men faktum är att Annie Lööf ligger inte så långt efter på 58% som har dåligt förtroende. Jag har roat mig med en spännande beräkning. Om man ger 2 poäng för Mycket stort, 1 poäng för Ganska stort, -1 poäng för ganska litet och -2 poäng för mycket litet förtroende och sedan räknar ihop så får man ett plus- eller minussaldo som är spännande. Och det är faktiskt bara två partiledare som hamnar på plus, dvs fler har förtroende än saknar förtroende. Stefan Löfven får +19 och Fredrik Reinfeldt får +8. Bäst av de andra klarar sig Gustav Fridolin som bara får -2. Jonas Sjöstedt som får -16. Åsa Romson följer på -21, Göran Hägglund hamnar på -36, Gudrun Schyman får -40 och Jan Björklund får -47. I den absoluta botten hittar vi Annie Lööf på -87 och Jimmie Åkesson på -109. Grattis Annie Lööf, du kom inte sist! SvD och HD.

Palestina: De båda konkurrerande palestinska organisationerna PLO och Hamas har enats om en kompromiss och har skapat en samlingsregering. Ett positivt framsteg på vägen till fred och ett fungerande palestinskt samhälle. Om det inte varit för den israeliska reaktionen. Där vill man inte ha fred utan en fortsatt konflikt.

För övrigt gläds jag åt de positiva reaktionerna bland alla de som drabbats av tågstrejken här i syd. Öresundstågen står stilla sedan SEKO vägrat ställa upp på Veolias krav på underdånig personal som ska sitta hemma och vänta på ett samtal om att kanske få jobba. Men alla som drabbas av strejken verkar ha god förståelse för de fackliga kraven. BRA!

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade