Etikettarkiv: Socialliberalism

Behövs Liberalerna?

» Behövs Kristdemokraterna?

Vi har i Riksdagen tre partier som idag slåss för sin existens efter nästa val. Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Behövs så små partier om dom inte tillför något speciellt till politiken? När blir dom helt enkelt onödiga och försvinner?

Miljöpartiet är ju ett parti som har en speciell miljöpolitisk agenda. Tillför partiet något speciellt inom det miljöpolitiska området? Kanske det! Kan man ge de borgerliga styren i kommuner och regioner som man stödjer en bättre miljöpolitik? Ger man den svenska regeringen en bättre miljöpolitik? Jag vill tro, men känner ibland tveksamhet.

Den Brunblå sörjan

Liberalerna påstår alltså att man är liberala. Vilken liberal politik för Nyamko Sabunis Liberalerna som inte också förs av Moderaterna (och Centern…)? Det som återstår av Liberalernas liberalism är marknadsliberalismen. Det driver Moderaterna nästan bättre! Av socialliberalismen återstår efter Nyamko Sabunis rejäla högergir inte ett skvatt. Följaktligen lämnar de socialliberala krafterna partiet på löpande band. Och ersätts av kändisar! Mauricio Rojas har återvänt efter sin förra sejour i partiet då han inte ens hade hunnit bli medlem. Sedan jobbade han för Moderaterna och hann med en kort sejour i Chiles högerregering. Mycket kort sejour – 90 timmar varade den. Nu ska han alltså tillbaka. Hoppas han betalt medlemsavgiften först denna gången. Senast blev det klart att kändisinfluencern Dominika Peczynski ska ställa upp. Jag tror att opinionssiffrorna på precis över 2% säger allt. Liberalerna behövs inte längre, dom har spelat bort sin funktion.

Kristdemokraterna slutligen. Behöver vi ett Kristdemokratiskt parti som slängt de kristna värderingarna på sophögen för att istället bli ett främlingsfientligt stödparti till ett rasistiskt parti med nazistiska rötter? De interna kritiska rösterna blir allt mer tydliga medan partiledaren själv är invecklad i juridiska konflikter. Kan vi ha ett riksdagsparti som företräds av en person som precis dömts för grovt förtal och har flera rättegångar framför sig? Markkonflikt med en gammal pensionär och skadeståndskrav på uppåt 100.000 kronor? Gamla partiledare ställer sig tveksamma till högergiren och KD-profilen Lars Adaktusson skriver debattartiklar och protesterar. Behövs Kristdemokraterna? Än så länge ligger man över 4%-spärren. Men utvecklingen går åt fel håll (eller ska vi kanske säga rätt håll??)

Läs:
Kändisriksdag räddar inte L. – Helsingborgs Dagblad
Sabuni får liberaler att fly från partiet. – Aftonbladet

1 kommentar

Under Liberalerna

SD och rasismen

» SD är en avskyvärd politisk tanke.

Diverse politiska utspel på senare tid har satt fart på den svenska politiska inrikesdebatten. Allt fler politiska bedömare och kommentatorer börjar skapa olika regeringskonstellationer långt innan valet har hållits och svenska folket haft en chans att säga vad dom verkligen vill. Men visst är det spännande?

Ett antal SD:are har talat klarspråk. Först ut var självaste Jimmie Åkesson som konstaterade att all invandring utgjorde en ”social, kulturell eller ekonomisk belastning” så det fick vara stopp för all form av invandring. Att t.ex. svensk sjukvård är beroende av de cirka 14.000 läkare vi har av utländsk härkomst har ingen betydelse. Dom utgör ändå en ”social, kulturell eller ekonomisk belastning”. Sedan spädde ju partisekreteraren Richard Jomshof på med sitt konstaterande att ”islam är en avskyvärd religion”. Ett konstaterande som blev officiell SD-politik sedan SD spritt vidare de islamofobiska tankarna på sina officiella sidor.

Vi har en spännande framtid framför oss

Jag drar av detta slutsatsen att:

SD är en avskyvärd politisk tanke som utgör en social, kulturell eller ekonomisk belastning!

Tanken om alla människors lika värde och den demokratiska rätten till egen religion eller politisk åsikt har fått sig en rejäl törn. Att SD inte håller med om detta är inget som vi blir förvånade över. Att Moderaterna och Kristdemokraterna också börjar köpa SD:s världssyn för att öka chansen att komma till Maktens grytor är jag faktiskt inte heller så förvånad över.

Däremot förvånar Nyamko Sabuni och Liberalernas helomvändning lite. Att Nyamko Sabuni väljer att försöka rädda partiet genom att förklara sig villig att sätta sig vid förhandlingsbordet med ett parti som anser att hon är en ”social, kulturell eller ekonomisk belastning” förvånar. Att hon gör sig beredd att hjälpa ett parti att komma åt Maktens grytor som om dom hade haft makten när hon kom som flykting till Sverige troligtvis inte hade släppt in henne gör mig något förundrad. I dag pågår en hård kamp om makten inom Liberalerna mellan en egoistisk marknadsliberal falang och en mer ideologisk socialliberal falang. Vem som vinner får vi se?

Lägg till detta Annie Lööfs konstaterande att hon är villig att sätta sig i en regering både med Socialdemokraterna och Moderaterna. Men hon säger blankt Nej till någon som helst kompromissvilja gentemot SD.

Vart allt det här leder? Det vet vi inte eftersom vi inte vet hur opinionen ser ut i september nästa år. Det är långt till valet och mycket kan hända. Vad vi vet med tanke på opinionen just nu är att tre partier, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna alla balanserar på 4%-spärren. Ja Liberalerna ligger långt under, Miljöpartiet balanserar på strecket medan Kristdemokraterna är på väg dit. Allt medan Ebba Busch är fullt upptagen av allt annat…

1 kommentar

Under Okategoriserade, Sverigedemokraterna

Ett gott skratt förlänger livet

» Läs mer – få ett gott skratt.

Regelbundna läsare av mina tyckerier här på Sven Tycker har nog sett att jag ibland kallar mig läsoman. Ett ord jag ”nästan” har uppfunnit själv. Jag läser otroligt mycket. Jag prenumererar egentligen på alldeles för många tidningar och tidskrifter. Jag hinner dåligt läsa allt. Det ligger ständigt en hög med tidskrifter i en hög på soffbordet som jag ska läsa. Men tiden räcker dåligt till. Då blir det tyvärr ännu mindre tid för att läsa böcker. Något jag har ett stort dåligt samvete för och som jag saknar enormt. Tänk att bara få försvinna uppkrupen i soffan med en bra bok!

Läs mer tidning

Men det blir aldrig tid över till att läsa böcker – tyvärr! Jag är uppvuxen med böcker omkring mig. Det finns en anledning till att min syster till slut blev bibliotekarie. Att min dotter läser litteratur. Jag var inte gammal när jag tillbringade en stor del av en sommar med att sträckläsa Alexander Dumas samlade verk. De tre musketörerna, Greven av Monte Cristo osv. Bakom mig i bokhyllan står fortfarande Greven i 6 inbundna band.

Men nu blir det tyvärr nästan bara ett antal dagliga tidningar och de tidskrifter jag hinner med. Helsingborgs Dagblad och Svenska Dagbladet trillar in genom brevinkastet på morgonen. Efter lunch köper jag Aftonbladet. På nätet har jag tillgång till ytterligare dagliga tidningar som Dagens ETC. Men, jag har lärt mig att man läser mycket mindre av en tidning man läser digitalt än vad man läser av en tidning jag har tillgång till på papper. När man läser en papperstidning hittar man artiklar på ett annat sätt som det visar sig att man var intresserad av att läsa. Det går fortare att läsa en tidning digital. För då läser man bara det man vet att man är intresserad av. Men man missar allt det där som man inte visste om skulle vara intressant innan man hunnit börja läsa. Det händer att jag inte alls hinner logga in och läsa något. Digitalt är billigare, men det känns nästan ändå bortkastat ibland.

Andra regelbundna läsare kanske undrar varför en vänsterman som jag läser en moderatblaska som Svenska Dagbladet? Något som ju är en berättigad fråga. Faktum är att det kan vara riktigt roligt att läsa vad dina politiska motståndare tycker. Jag pratar alltså inte om själva nyhetsrapporteringen. De flesta tidningar är ganska objektiva i sin nyhetsrapportering. Även om det naturligtvis är så att VILKA ämnen som tas upp blir präglat av vad man är intresserad av. Därför är det nyttigt att läsa mycket.

Men så kommer vi då till ledarsidan. Jag tycker faktiskt att det är roligt att läsa ledare som jag tycker är totalt ute och reser. Det kan ge mig ett gott skratt. Det kan också vara nyttigt att se hur de politiska motståndarna resonerar. Här tror jag faktiskt att vi vänstermänniskor är mycket duktigare på att läsa även motståndarens argument. Detta jämfört med högermänniskor. Medan jag tror att en mycket stor andel av vänstersympatisörer gärna läser andras åsikter så är högersympatisörer mycket mindre villiga att läsa vad motståndaren tycker.

Så jag tänkte ta det där med att få ett gott skratt. Dagens ledare i Svenska Dagbladet är skrivet av en av dessa Timbroutbildade unga skribenter som befolkar Svenska Dagbladets ledarredaktion. Mattias Svensson har satt som sin rubrik: – Sveriges problem är knappast för mycket liberalism. En argumentation som jag kan skratta gott åt.

Kalla mig inte girig och egoist!

Vad är det då som Mattias tycker är liberalism. Låga skatter av princip är tydligen liberalism. Hur man ska betala för militärer, sjukvård, vägar, skola osv vet jag inte. Mattias berättar det inte. Det är tydligen liberalism att vi fått större klyftor i samhället. Då främst klyftorna mellan de som kan få ett jobb och de som är bidragsberoende. Tydligen är det liberalism att straffbeskatta ungdomar som fötts med olika funktionshinder som exempel. Jag brukar ta min 23-åriga son som exempel när jag är arg på straffbeskattningen av de som inte kan jobba. Det man kallar Jobbskatteavdrag. Kimmy är född med autism. Han kommer aldrig att ha en chans på arbetsmarknaden. Men, han trivs jättebra på den Daglig verksamhet där han har sysselsättning på heltid. Jag är privilegierad som har en 23-årig son som spontant kan ge mig en stor kram. Han pratar inte alls, och oftast är man osäker på hur mycket han förstår av det jag säger till honom. Men det är min älskade son! Hans inkomst är det som heter Aktivitetsersättning. En form av ”förtidspension” för ungdomar. Beloppet är beroende av åldern. För Kimmy gäller att han nu får 9.044 kronor i månaden. På detta dras det 1.957 kronor i skatt. Han har alltså 7.087 kronor i månaden att leva på. Hade Kimmy varit utan sitt funktionshinder och kunnat få ett jobb hade han varit berättigad till det av liberaler så älskade Jobbskatteavdraget. Skulle Kimmy fått ett vanligt jobb med samma inkomst (dvs ett dåligt betalt deltidsjobb) på 9.044 kronor så skulle han istället betalt 1.231 kronor i skatt. Pga sitt funktionshinder straffbeskattas alltså Kimmy med 726 kronor varje månad. Han betalar alltså nästan 60% högre skatt som straff för att han fötts med ett funktionshinder. Om detta är liberalism så sällar jag mig till liberalismhatarna.

Ett annat exempel på vad som är skillnad med liberalism som Mattias berättar om är att då hade det inte varit förbjudet att röka e-cigaretter på restauranger. Men vi har alltså för lite liberalism och för mycket förbud mot rökning. Mattias rader är mycket längre än så här. Det finns många fler exempel på vad som är liberalism. Men det är alltså nyttigt att läsa vad liberaler tror att liberalism är. Uppenbart är att Timbroutbildade Mattias Svensson är fanatiskt marknadsliberal. Det var ju en gammal folkpartiledare som hävdade att vara Liberal är att vara kluven. Och en del av kluvenheten är skillnaden mellan den Marknadsliberalism som Mattias Svensson älskar och den socialliberalism som antagligen Mattias Svensson inte ens tycker är liberalism utan någon hemsk socialism. Jag tror att Mattias Svensson har missförstått girig egoism med liberalism! Tanken att allt räknas i pengar.

Hur som helst är det nyttigt att läsa andra texter än de som bara bekräftar vad man redan tyckte. Det borde fler på högerflanken också göra. Ni kanske också får ett gott skratt?

Läs:
Sveriges problem är knappast för mycket liberalism. – Mattias Svensson ledare Svenska Dagbladet

Lämna en kommentar

Under Liberalism, Okategoriserade

Vad är demokrati?

Partiledarvalet i Liberalerna verkar utvecklas till en strid om striden. I dag finns det väl i princip två kandidater till posten som ny partiledare. Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni. De flesta av de svenska länsförbunden, inklusive Skåne, har i medlemsomröstningar ställt sig bakom Nyamko Sabuni, men Erik Ullenhag vann bland annat i det största förbundet Stockholm.

liberalerna

Och det är nu det blir så delikat. Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni står troligtvis för två lite olika utvecklingar för Liberalerna. Erik Ullenhag anses väl står för ”snällheten”, en fortsättning på socialliberalismen. Detta medan Nyamko Sabuni istället står för ”hårdare tag” och kan vi kanske kalla för en mer marknadsliberal utveckling för Liberalerna. Ännu känsligare blir frågan när man drar ut det i en förlängning, där Erik Ullenhag bedöms stå för att Liberalerna står fast vid överenskommelsen mellan S + Mp + C och L medan det är mer tveksamt var Nyamko Sabuni står. Hon har väl i och för sig deklarerat att hon respekterar överenskommelsen men bland motståndarna inom partiet och bland de gamla samarbetspartierna inom Högeralliansen (Moderaterna och Kristdemokraterna) finns del nog stora förhoppningar på Nyamko Sabuni. Alltså är valet känsligare än vad man kan tro från början.

Valet av partiordförande sker av partiombuden på partiets stämma. Och dessa partiombud röstar för sig själva på eget ansvar. Alla från Stockholm måste alltså inte rösta på Erik Ullenhag och alla från Skåne måste inte rösta på Nyamko Sabuni. Hade man haft det systemet så hade man ju kunnat spara pengar genom att bara skicka en representant från varje län som utrustades med ett visst antal röster.

Men i Skåne har det blivit en infekterad intern strid. Ett antal liberala skånska ombud med Tina Acketoft har deklarerat att man ska rösta på Erik Ullenhag (som ju också en del av medlemmarna ville). Men Torkild Strandberg som är ordförande i Skåne har gjort klart att ombuden ska rösta som majoriteten bestämt. – Styrelsen har beslutat att du, som ombud, förväntas följa Skånerådets beslut. Om du inte kan ställa dig bakom en sådan förväntan och förespråka den kandidat som Skånerådet beslutar sig för, bör du därför omedelbart anmäla förhinder så att en ersättare kan kallas in. Flera ombud berättar att dom utsatts för olika former av hot för att fås att rösta rätt, alltså på Nyamko Sabuni.

Den här typen av personstrider riskerar att få långsiktiga efterverkningar. Något som inte är bra för någon!

Fast interna bråk är man inte ensamma om inom Liberalerna. Inom Kristdemokraterna har ledningen med Ebba Busch Thor i spetsen i princip bestämt sig för att peta Lars Adaktusson. Han har bland annat lyckats få upp abortfrågan på agendan, något som Kd:s ledning fasar för. Troligtvis är det nu bränt för Lars Adaktussons dröm om att få kröna sin politiska bana med att bli partiledare. Men sur är han!

Lämna en kommentar

Under Liberalerna