Etikettarkiv: Sommarkort

Tuff tuff tåg

I dag börjar Skånetrafikens Sommarkort att gälla. För de som inte vet vad detta är så kan jag berätta att det är en biljett som gäller på kollektivtrafiken i Skåne under två månader (från den 15 juni) och som kostar 695 kronor. För 350 kronor i månaden åker man alltså fritt i hela Skåne på tåg och bussar. Ett perfekt sätt att lära känna landskapet eller bara göra några utflykter. Eller pendla till jobbet? Jag själv invigde kortet genom att ta en tur till Ystad, ta en promenad i Ystad, och sedan åka hem igen.

Järnväg

Hur vågar han göra något sådant? Det kan man nog höra en del fundera över, som hört talas om alla förseningar. Om man ska tro medias rapportering om tågförseningar så får man intrycket att vart och varannan tåg är försenat eller inställt. Men, faktum är att man ska vara realist och vara försiktig med överdrifterna. Jag åker tåg minst två enkelresor i veckan. Dagens resa, som innebar några tågbyten, var den tredje den här veckan. Alla de tåg jag rest med i veckan har varit i princip i tid. Rekordet i försening i dag var att tåget var 5 minuter sent från Svedala, men hade kört in den förseningen innan vi var i Ystad. Det hör alltså inte till vanligheterna att tåget är försenat. 5 minuter räknar jag inte. Detta förringar inte de problem som uppstår när tågen är försenade. Jag har också vid något tillfälle stått och väntat på ett tåg som aldrig kommer och där det inte informeras om det ska komma något tåg eller någon ersättningsbuss. Vi har tagit taxi hem en gång – och fått ersättning från Skånetrafiken för detta. Men förseningarna hör inte till vanligheterna, men dom är för vanliga. Det är uppenbart. Men verkligheten är faktiskt den att flyget är mycket mer försenat. Men det är tydligen något man förväntar sig och planerar för.

Varför är då tågen försenade? Som järnvägsintresserad och uppvuxen i järnvägssläkt så håller jag mig ganska informerad. Min pappa var järnvägare, min farfar var järnvägare, min farfars far var järnvägare, min morfar var järnvägare, min pappa hade syskon som var järnvägare och syskon som var gift med järnvägare. Dessutom har jag en kusin som är järnvägare. Jag är uppvuxen i en järnvägsknut – Åstorp. Härifrån gick tåg till Örkelljunga/Markaryd. Till Höganäs/Mölle. Till Helsingborg. Till Malmö. Till Ängelholm. Till Hässleholm. Jag kunde åka direkttåg till Stockholm, Göteborg, Oslo, København, Paris, Holland, Belgrad, Rom osv. De internationella tågen passerade förbi Åstorp och stannade här. I dag har vi tåg till Helsingborg och till Hässleholm. Och snart åter till Malmö.

Järnvägens problem beror på mycket. Ett problem är mångåriga försyndelser. Här har alla politiska grupperingar skuld. INGEN ska skylla ifrån sig. Dessa försyndelser beror både på mångårig snålhet. Men också på en långvarig tro att järnvägen inte behövs längre utan istället har järnvägar lagts ner och motorvägar byggts. Detta har fått till resultat att det i dag är överfullt på de spår som finns kvar. De järnvägar som finns i dag är inte byggda för så mycket trafik som det går i dag. Tågen på dagens järnväg har faktiskt en lägre medelhastighet än vad som gällde för 10-15 år sedan. Anledningen är att det är så fullt på spåren att tågen måste invänta andra tåg hela tiden. Skulle en försening uppkomma i detta pussel får det stora följdverkningar.

Tåg

Med det här sagt så är det uppenbart att det är inte bara upprustning som måste ske. Det MÅSTE ske en utbyggnad. Förslaget på nya snabbtågslinjer Stockholm – Göteborg / Malmö är helt enkelt en förutsättning för att tågen ska få plats. En sådan investering måste göras i dag. Ska man vänta i 50 år på att det ska bli klart så är det inget annat än en skandal och en totalt misslyckad investering. När nuvarande stambanor byggdes i Sverige för 150 år sedan (det är så länge sedan) så tog svenska Staten upp lån för att finansiera det hela. Det var inga problem att ta upp lånen eftersom alla insåg att det var en lönsam investering. Självklart måste man göra på samma sätt i dag. Investeringar är just investeringar – inte kostnader. Att höga politiker inte begriper detta är förvånande. Det framförs att det blir för dyrt att bygga banorna för högre hastigheter. Men verkligheten är att det är en större investering, men det innebär också en lägre underhållskostnad. Sättet att bygga för 320 km/tim är dyrare, men kräver mindre underhåll. Efter ett antal år är merkostnaden betald. Vi MÅSTE bygga nytt för att tågen ska få plats.

Att det är en lönsam investering visar kanske det faktum att ett statligt kinesiskt företag erbjudit sig att bygga och finansiera projektet. Ett led i en satsning från Kina på ”nya sidenvägar”. Dagens Kina satsar stora pengar på infrastrukturprojekt runt om i världen. Naturligtvis ska vi göra investeringen själva. Inte låta andra göra detta och sedan plocka vinsten till sig själva. Från en del högerhåll har bara tanken på att låta kinesiska staten bygga varit ett rött skynke. Men verkligheten är den att man ju själva släppt in den kinesiska staten på flera håll. MTR som t.ex. sköter tunnelbanan i Stockholm, pendeltåg i Stockholm, kör tåg Stockholm-Göteborg är i slutändan ägda av Hongkong stad, dvs kinesiska staten. Kinesiska staten är också största ägare till Arlandabanan.

Men det är också brister i underhåll av järnvägen som ligger bakom problemen. En skuld som beror på snålhet och privatiseringsvansinnet. Underhåll sköts på upphandling. En gång i tiden skötte gamla kära SJ ALLT. Det fanns personal runt om i landet som snabbt kunde rycka in och lösa problem. I dag är allt upphandlat. De experter och specialister som en gång i tiden fanns är spridda för vinden. Istället är det en uppsjö av olika företag som bland annat sysslar med järnvägsteknik som vunnit olika upphandlingar. Går något sönder ska det fraktas reservdelar från halva landet. Personal ska rycka ut. Ibland vet man inte ens vem det är som ska reparera just den växeln. Upphandlingsraseriet har satt sina spår. Regeringen har lovat att ”ta hem” uppdrag till Trafikverket. Men det vill jag se innan jag tror på det. Det är Trafikverket som har det övergripande ansvaret. Men Trafikverket ansvarar också för vägar och flyg och….. Dom är inte experter på järnväg. På den gamla goda tiden hade som sagt SJ ansvar för allt. I dag är SJ splittrat och konkurrensutsatt. Har det blivit bättre?

Avreglering av järnväg

Lösningen är alltså: Bygg ut så att tågen får plats – NU. Se en utbyggnad som en investering – inte som en kostnad. Sätt stopp för upphandlingsraseriet och vinstmaximerande avreglering. Var inte så förbaskat snåla. Satsa på kollektivtrafiken.

Lämna en kommentar

Under Järnvägsinvesteringar