En ny högtidsstund

» Men först lite gnäll på militären.

Jag har sagt det många gånger tidigare, jag älskar statistik och siffror. Är man sedan politisk intresserad också så är olika väljarundersökningar mumma för själen. Att jag gillar statistik så väldigt beror nog på att jag aldrig fick läsa Statistik vid Lunds Universitet i ungdomen som jag planerat. Jag var antagen till en treårig utbildning som innehöll en termin Företagsekonomi, två terminer Nationalekonomi och sedan två terminer Statistik. Sista terminen var väl uppsatsskrivning eller något sådant. Tycker ni inte allihop att det låter lockande?

Hur som helst så efter de två första terminerna, alltså mitt i en ettårig kurs i Nationalekonomi tyckte den svenska Försvarsmakten att jag villkorslöst MÅSTE göra min värnplikt. Uppskov för pågående utbildning? Glöm det grabben, här bestämmer Militärmakten! Jag sökte uppskov, och överklagade avslaget på uppskovet. Jag fick mitt Nej på överklagande på en fredag och ryckte sedan in vid S2 i Karlsborg på måndagen. Sedan tillbringade jag ett år på Karlsborgs Fästning. Jag tror uppriktigt sagt inte att varken jag eller de grönklädda gubbarna var särskilt nöjda efteråt. Jag fick höra att jag var ett ”kräk” och en ”idiot” bland annat. Att mucka från lumpen med löftet/hotet att jag skulle krigsplaceras som telefonist med inomhustjänstgöring och sedan några år senare kallas in för repetitionsutbildning som flygspanare vid luftvärnet säger allt om militär kompetens. Hur som helst kändes det inte lockande att hoppa på mitt i en utbildning efter ett års uppehåll så jag började jobba istället.

Men, det var inte mina aversioner mot militären jag skulle lufta här i dag. Det handlar istället om Kantar Sifos sammanvägning av flera olika väljarundersökningar som man gör för Sveriges Radios Ekoredaktion. Sammanvägningen för augusti går i varje fall i rätt riktning i stort sett.

Av var och en efter förmåga åt var och en efter behov

Socialdemokraterna » » 24.9% (-0,6)↓
Moderaterna » » 21,8% (-0,3)↓
Sverigedemokraterna » » 20,1 (-0,4)↓
Vänsterpartiet » » 11,5% (+1,1)↑
Centerpartiet » » 8,6% (-0,6)↓
Kristdemokraterna » » 4,7% (-0,5)↓
Miljöpartiet » » 4,4% (+1,0)↑
Liberalerna » » 2,5% (+0,2)↑

I korthet två vinnare, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och i övrigt förluster för i stort sett alla de andra. Gör man en jämförelse mellan de Rödgröna (S+V+Mp) och den gamla Högeralliansen (M+C+Kd+L) så vinner de Rödgröna med 40,8% – 37,6%. Och då ingår Liberalerna i underlaget och dom skulle ju åkt ut så i Riksdagen hade försprånget blivit större. Man kan också göra en jämförelse mellan de Rödgröna inkl Centern (S+V+C+Mp) och den Brunblå sörjan (M+Sd+Kd+L) och får då ett resultat 49,4% – 49,1% till de Rödgrönas fördel. Även här ingår ju Liberalerna som skulle åkt ut så i Riksdagen hade övertaget varit större.

Vi kan konstatera att medan Miljöpartiet kravlar över 4%-spärren så fortsätter Kristdemokraterna att trilla ner mot samma spärr. Det ska nog mycket till från Ebba Busch för att vända den utvecklingen. I vilken utsträckning KD kan räkna med stödröster från M och SD-väljare återstår att se. Liberalerna är kvar fast förankrade nere i dyn och ligger man så lågt är det tveksamt om M och SD-väljare är villiga att riskera att i värsta fall få sina stödröster på L helt bortkastade.

Fast det är som sagt ett år kvar. Mycket kan hända – i båda riktningar. Vilken betydelse får ett utbyte av Stefan Löfven mot Magdalena Andersson? Hinner den Sverigedumokratiska svansen få igång samma hatkampanj mot Magdalena Andersson som bedrivits mot Stefan Löfven?

Läs:
Stilla i opinionen i augusti – men rörelser under ytan. – Sveriges Radio

Det är farligt att leva

» Att värdera faror

Vi är tillbaka i vårens jämförelser av dödstal i Covid-19. Varje dag redovisas hur många nya som avlidit och hela tiden görs det jämförelser mellan olika länder och olika regioner. Vem vinner och vem förlorar? Vi gör jämförelser och verkar nästan tro att det är någon form av tävling.

Det är snarast något mycket tragiskt. I stort sett alla länder har stora problem med att Coronaviruset har tagit sig in på äldreboenden. Och överdödligheten bland äldre är det stora problemet. Här i Sverige har IVO riktat hård kritik mot att vården av äldre inte har varit tillräcklig. Det har exempelvis inte funnits tillräckligt med skyddsutrustning. Från början levde man i den villfarelsen att man kunde beställa vad som behövdes på fredagen och sedan kom leveransen på måndagen för nästa veckas förbrukning. När plötsligt ALLA i nästan hela världen ville ha ny leverans nästa vecka fanns utrustningen inte att hitta i hela världen.

En lärdom vi gjort är att ”just in time-teorin” inte passade för t.ex. skyddsutrustning till vården. Det måste finns rejäla beredskapsförråd att ta till. Kan vi hoppas att vi inte blir tagna på sängen på samma sätt nästa gång? Utvärderingar har också visat att det funnits ett klart samband mellan stor personalomsättning och många timvikarier och hårt Covid-drabbade boenden. Har vi kanske lärt oss att satsa på fast anställda som jobbar intimt ihop istället för timvikarier som hoppar in lite här och där på olika avdelningar.

Men, det är farligt att använda statistik. Den kan nämligen användas till lite vad som helst. Och ofta är den inte jämförbar. Vi (och media) frossar i att jämföra statistiken från olika länder. Men funderar inte på om statistiken är jämförbar. Klart är att olika länder har drabbats olika hårt. Och regioner inom olika länder har drabbats olika hårt. Hur hårt olika länder och olika regioner drabbats beror inte bara på vilka inskränkningar som gjort i våra liv. Det beror på mängder av olika faktorer. Och dessutom kan vi inte jämföra statistiken.

Det finns länder som infört mycket hårda restriktioner och som trots detta drabbats mycket hårt, medan andra länder inte alls infört så hårda restriktioner men ändå drabbats mycket mildare. Inom länder har olika regioner drabbats olika hårt trots att regler och restriktioner varit detsamma. Det finns alltså många andra faktorer som påverkat. Kanske rena tillfälligheter.

Lägg till detta att statistiken inte kan jämföras mellan olika länder. Man räknar helt enkelt olika. Sverige har en mycket ”generös” beräkning när man räknar antalet avlidna pga Corona-viruset. Den som avlider och som under de senaste 30 dagarna fått diagnosen Covid-19 räknas som att ha avlidit i Covid-19. Det behöver inte ens ha bekräftats med provtagning utan det räcker att en läkare gjort den bedömningen och journalfört detta. Varför man sedan avlidit har ingen betydelse. Det kan vara direkt pga Covid-19, kanske pga följdverkningar av sjukdomen. Det behöver inte ens ha varit Covid-19 som är anledningen. Men har man avlidit inom 30 dagar så räknas man in i statistiken. Mycket förenklat skulle man nästan kunnat dö i en trafikolycka men räknas in i statistiken. Många länder har inte samma statistik. Alltså ska vi inte göra allt för stora jämförelser och tro att det är sanningen.

Nyligen fick en rapport från OECD mycket uppmärksamhet eftersom den pekade ut Sverige. Nu har det visat sig att man räknat totalt fel på olika punkter. OECD:s expert har fått bakläxa, dom kunde inte räkna.

Jag nämnde ovan att man kunde i princip räknas in i Covid-19 statistiken även om man dött i en trafikolycka – under förutsättning att man fått diagnosen Covid-19 någon gång under de senaste 30 dagarna. Trafikolyckor fick mig att fundera på hur vi värderar faror här i livet. I veckan dog två personer sedan dom här i Skåne blivit ihjälkörda av en lastbil. Föraren var uppenbarligen alkoholpåverkad och vinglade runt på vägen med sin tunga lastbil och körde på flera mötande bilar. I två av dessa bilar dog en person. Jag har läst om olyckan i lokaltidningen. Samtidigt läste jag i en mängd olika tidningar om en skjutning i Malmö som skadat en person.

Vad tror ni gör människor mest rädda. Att läsa om en skjutning som skadat en person eller att inte få veta om två personer som dött i en trafikolycka?

Covid-19 har i den svenska statistiken skördat över 6.000 dödsoffer i Sverige. En normal säsongsinfluensa skördar några tusen människoliv. Under stora delar av året har dödligheten varit mindre än normalt i Sverige. Men faktum är att Corona-viruset skördar dödsoffer. Först och främst äldre och sköra människor. Och om omtanke om dessa SKA vi vara försiktiga. När Sverige inför restriktioner så lyder vi! Punkt! Vi har få restriktioner jämfört med många länder. Vissa protesterar mot att vi inte infört strängare restriktioner och samtidigt protesterar vi mot de restriktioner som trots allt införts. När det beslutades om stopp för alkoholservering efter 22:00 försökte man hitta kryphål. Det finns länder där alkoholservering helt stoppats. Där restauranger helt stängts ner. Men vi klagar över att vi inte får ta en öl klockan 23:00!

Alla kan drabbas. Till och med Carl Philip och Sofia har tydligen haft lite problem med att hålla avståndet. Coronaviruset kollar inte upp vem det sprider sig till. Så håll avstånden och håll dig nykter!

Läs:
OECD pudlar: Räknade fel i coronarapport om Sverige. – Aftonbladet
Två avlidna i krock med lastbil. – Helsingborgs Dagblad
Gängman sköts i huvudet – tonårspojke gripen. – Expressen
Prins Carl Philip och prinsessan Sofia har testat positivt för corona. – Aftonbladet

Om att ljuga med statistik

Det är uppenbart att Flygmaffian börjar känna att marken rämnar under fötterna. Allt fler börjar inse att ett obegränsat flygande är mycket skadligt för vår framtid på vår jord och inte hållbart. Och när marken skakar under fötterna är det bra att ta till anpassad statistik. Det ligger mycket i talesättet att det finns tre sorters lögner; Lögner, Förbannad dikt och Statistik. Läs det här citatet:

– ”När Naturvårdsverket sammanställt statistiken över Sveriges utsläpp 2018 står det klart att koldioxidutsläppen från inrikesflyget minskade med 4 % jämfört med föregående år. Samtidigt ökar inrikes järnväg sina utsläpp med 7,3 %. Vem är det egentligen som tar ansvar för sina utsläpp?”

Det här kan vi alltså hitta i en publikation från flyglobbyn. Det där är naturligtvis siffror som i och för sig stämmer. Men ska man göra jämförelser så kan man inte jämföra bananer med krusbär. Låt oss alltså granska.

De totala utsläppen från tågtrafiken ökade från 41.000 ton till 44.000 ton eftersom trafiken ökade. Samtidigt minskade flygtrafiken så utsläppen minskade från 553.000 ton till 531.000 ton. Man kan då göra jämförelsen att de totala utsläppen från järnvägstrafiken var dubbelt så stora som minskningen från flygtrafiken. Eller också kan man göra jämförelsen att utsläppen från flygtrafiken totalt är 1200% större än de totala utsläppen från järnvägstrafiken. Totalt har flygtrafiken minskat med 10%, vilket resulterat i en minskning av utsläppen med bara 4%. Ett annat sätt att uttrycka en jämförelse är att poängtera att utsläppen som förorsakas per personkilometer är 40.000 gånger större om man flyger som om man tar tåget. Eller för att uttrycka det lite förenklat. En person som tar flyget Stockholm-Göteborg förorsakar lika mycket utsläpp som 40.000 resenärer som tar tåget samma sträcka.

Begreppet Flygskam, som är ett av årets nyord är fullt berättigat. Ta tåget i de fall där det är ett alternativ. Använd bara flyget där detta är enda alternativet. Ställ samtidigt krav på politikerna att göra tåget till ett realistiskt alternativ vid fler tillfällen. Kräv av politikerna att sluta subventionera flygresandet. Kräv av politikerna att man beskattar flygbränsle som annat bränsle.

Ta tåget, låt flyget stå kvar i hangaren där gör det minst skada.

Läs tokigheterna:
Hallå Sverige, det är dags att vakna nu! – Flyg24Nyheter.com

Om lögner

Den största politiska frågan i Sverige i dag är nog våld och kriminalitet. Och det är naturligtvis inte fel att vi diskuterar vår trygghet. Det kan verkligen vara motiverat att diskutera hur Polisen arbetar, hur Polisen är organiserad och vilka resurser Polisen ska ha. Det kan verkligen vara helt rätt att diskutera Kriminalvård och Rättstillämpning. Men, den här diskussionen vinner ingenting på att de som debatterar ljuger och sprider myter som inte överensstämmer med verkligheten.

För tyvärr är det där vi är i dag. Jag har redan nämnt när Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i Partiledardebatten hävdade att Bostadsinbrotten låg på en ”all time high”. När verkligheten är att antalet bostadsinbrott har minskat år för år under en följd av år.

Eller för att ta ett annat exempel med koppling till Kristdemokraterna. För ett drygt år sedan hävdade debattören Tino Sanandaji att antalet dödsskjutningar hade tiodubblats på en generation. Det var nämnda Tino Sanandaji som skänkte KD:s nuvarande EU-Parlamentariker Sara ”Flyg mer” Skyttedal en Gucci-väska för 20.000 kronor. Dom visade att dom lever i en annan värld än den normala svensken. Han började tydligen att räkna sin statistik 1990. Under 90-talet pendlade siffran över ”dödligt skjutvapenvåld” mellan 0,12 som lägst (1996) och som högst 0,34 som högst (1999) per 100.000 innevånare. Under 2000-talet pendlade siffran mellan 0,12 – 0,25 och nu under 2010-talet har siffran gått från 0,18 – 0,42. Det vill säga. Det har skett en ökning. Tillgången på skjutvapen har ökat och kriminella använder mer skjutvapen än vad man använder kniv.

Men, debatten tjänar inte på att man ljuger och överdriver eftersom det får debatten att handla om fel saker. Vi har alltså haft en mindre ökning av skjutvapenmord. Kanske en fördubbling (det beror på vilka år man jämför), men tiodubbling? Tino liksom många andra ljuger! Däremot har vi inte haft någon ökning av mördandet. Diskutera vad vi gör för att förhindra att ungdomar kommer in i kriminella kretsar. Diskutera hur vi gör för att hjälpa kriminella att lämna den kriminella miljön. Men diskussionen blir inte hjälpt av lögner och överdrivna myter. Lögner som sprids för att ta politisk poäng eller helt enkelt bara för att sprida sin rasistiska dynga.

Vi hade ju en diskussion där Staffanstorp via en mer eller mindre rasistisk reklamfilm försökte skrämma folk att flytta från Malmö till Staffanstorp. Verkligheten är att i Malmö gäller att allt färre malmöbor blir utsatta för brott. Det har varit en nedåtgående trend under flera år. Låter det så i debatten? Låter det så i nyhetsrapporteringen?

Diskutera gärna hur det ska bli tryggare att leva. Men håll er till sanningen. Använd statistiken på rätt sätt. Ljug inte för att ta politiska poäng!

Läs mer statistik:
Fakta om dödligt skjutvapenvåld i Sverige. – Magasinet Para§raf

Upp som en sol, ner som en pa…

Jag erkänner det villigt. Jag är en siffernörd! Detta skyller jag på den svenska militären? Undrar ni hur det hänger ihop? Jo, jag ska förklara. I min ungdom, jag kommer fortfarande ihåg en del även om demensen tagit sin attribut, så läste jag vid Universitetet i Lund. Där hyrde jag en studentlägenhet på Hävdaryggen. Först läste jag en termin Företagsekonomi. Sedan påbörjade jag en tvåterminers kurs i Nationalekonomi. Och tanken var att jag efter detta skulle läsa en tvåterminers kurs i Statistik.

Men, efter den första terminen Nationalekonomi tyckte den svenska militären att jag skulle rycka in och göra min värnplikt som blivande radiostationsplutonchef vid S2 Signalregemente i Karlsborg. Jag för min del tyckte inte alls det var någon bra idé. Avbryta en tvåterminers kurs i Nationalekonomi efter halva kursen? Alltså ansökte jag om uppskov. Svaret kom ganska snabbt – Nej! Alltså överklagade jag beslutet om avslag på min ansökan om uppskov. En mörk och tråkig fredag på senvåren 1973 fick jag ett brev med avslag på mitt överklagande. På måndagen efter tog jag tåget till Karlsborg för att utbilda mig till radiostationsplutonchef. Att det militära äventyret blev ett fiasko är en annan historia. Men när jag ett år senare muckade var inspirationen till att fortsätta på en halvfärdig utbildning inte lockande. Jag började jobba istället och fick aldrig läst min Statistik.

Men siffernörd har jag fortsatt att vara!

Det är därför som jag gillar att kommentera alla de väljarundersökningar som står som spön i backen. Jag är fullt medveten om att felmarginalen i alla dessa undersökningar är stor. Man ska alltså inte dra allt för stora växlar på den ena eller den andra procentens förändringar. Men det förhindrar ju inte att det kan vara spännande att spekulera!

Svenska Dagbladet publicerar i dag sin månatliga undersökning som görs av Sífo. Om vi börjar med siffrorna. Socialdemokraterna 26,8% (+0,3), Moderaterna 19,1% (+0,7), Sverigedumokraterna 18,2% (+0,1), Centerpartiet 8,8% (0), Vänsterpartiet 8,7% (+0,1), Kristdemokraterna 8,4% (-1,1), Miljöpartiet 4,9% (0) och slutligen Liberalerna 3,8% (+0,1). Inom parentes är förändringen sedan förra månaden.

Vad kan vi då utläsa av detta? Jo, det tydligaste är väl att det står stilla! Men, det är ju inget kul att kommentera om det står stilla. Så vi utläser ändå lite förändringar. Den tydligaste är väl att Kristdemokraternas ras fortsätter. Det är inte så länge sedan som Ebba Busch Thor nog gick och drömde om att Kristdemokraterna skulle bli näst största parti och ta över ledarrollen i det nya Högerblocket från Moderaterna. I dag har KD trillat ner och är bara sjätte största parti. I dag går både Centern och Vänsterpartiet om. I övrigt är det inga egentliga förändringar alls. Socialdemokraterna och Moderaterna stärker i varje fall sina ställningar medan Liberalerna fortsätter att parkera under 4%-strecket. Det hjälpte inte att byta partiledare.

Hur stora är då de olika blocken? De gamla Rödgröna partierna (S+V+Mp) får 40,4% (+0,4) medan den gamla Högeralliansen (M+C+Kd+L) får 40,1% (-0,3). Förenklat så har alltså de Rödgröna nu passerat och åter blivit största block. Om vi istället går på det nya regeringsunderlaget, alltså de partier som står bakom Januariöverenskommelsen (S+C+Mp+L) så får dom 44,3% (+0,4) medan det nya Högerblocket (M+Sd+Kd) får 45,7% (-0,3). Det skulle alltså inte finnas någon majoritet för att fälla regeringen eftersom jag fortfarande tror att V tvingas välja det som är minst dåligt.

Men i korthet. Det händer inte så mycket mer än att Kristdemokraterna och Ebba Busch Thor helt uppenbart har passerat ”Upp som en sol” stadiet och nu har nått ”Ner som en pannkaka” stadiet. När media slutade att bara hylla och började kritiskt granska KD som alla andra så tog framgången slut!

Det är valrörelse

Vi börjar komma allt närmare valet. Politikerna och de politiska partierna gör sina utspel. Det är ett sätt att upptäcka att det är valrörelse på gång. Vi kan också märka det på våra tidningars ledarsidor där partilojaliteten intensifieras och ledarskribenter, kolumnister och andra debattörer blir allt mer övertygade om den egna riktningens välgörande.

Ett exempel är kolumnisten Thomas Gür som i dagens Svenska Dagbladet skriver en kolumn med rubriken: – ”Allt fler behöver försörjas av andra”. Som utgångspunkt för denna slutsats har han använt siffran för ”Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem”. Det handlar alltså om hur många som behöver olika ersättningar för sin försörjning omvandlade till helår. Två personer som går sjukskriva ett halvår vardera blir alltså ett helår. – ”Även de mest optimistiska uppskattningarna tyder på att någonstans kring 800–900.000 personer i arbetsför ålder (20 till 64 år) kommer att behöva vara helt och hållet offentligt försörjda i Sverige för många år framåt”, inleder han sitt mardrömsscenario. 2016 var det 890.000 och 2017 var det 877.000 helårare. Vad Thomas Gür underlåter att berätta är att siffran för 2017 är den lägsta sedan 1990. Som högst var det kring 1995 och sedan har det i stort sett sjunkit varje år.

Undrar varför Thomas Gür underlåter ett berätta detta, dvs att allt FÄRRE behöver försörjas av andra. Helt tvärtemot vad Thomas Gür skriver. Arbetslösheten i Sverige sjunker, både bland svenskar och bland invandrare. Sysselsättningen i Sverige är den högsta i hela EU (dvs det finns inget land inom EU där så stor del av befolkningen har ett arbete att gå till).

Men, som sagt, det är valrörelse och då gäller det ju att gripa efter halmstrån.

Tänk på att med statistik kan ALLT bevisas. Förutom möjligtvis Guds existens?

En sexig början på månaden

En helt ny orörd månad. Visst känns det förväntansfullt? Nu är vi inne i månaden då vi alla ska spendera så mycket som möjligt på julklappar. Allt ska lysas upp med små lyktor, stjärnor, ljusstakar och jag vet inte allt. Vi ska dessutom frossa i mat. Jag tänkte i varje fall inleda månaden med en samling färdiga åsikter. Det är bara att läsa och tänka efter. Förhoppningsvis inser ni att jag alltid har rätt.

¤ 1.   Statistik är den värsta lögnen av alla. Med statistik kan precis ALLT bevisas. Jag ser att antalet skottlossningar i Malmö i år mer än halverats (en minskning från 123 till 57) bara genom en förändring av statistiken. Man har helt enkelt slutat räkna med slangbellor och luftgevär! Något som jag nog tycker gör att det ger en mer rättvis statistik. När jag läser om ”skottlossning”, så inte tänker jag att någon skjutit med en slangbella. Det gamla ordspråket om att det finns tre sorters lögner har sin riktighet. Lögn, förbannad lögn och statistik!

¤ 2.   Metro Mode gör reklam för ett litet krypin i Mölle. För bara 12 miljoner kan du bli ägare till den här lilla 9-rums villan i Mölle. Den ligger bara 6 timmars bilfärd från Stockholm påpekar man. Själv har jag ju tur eftersom det bara tar drygt en och en halv timme med buss ut till Mölle. I min barndom kunde man ta direkt rälsbuss till Mölle från Åstorp. Det gick garanterat fortare. Men se’n kom tiderna då bilen var framtiden, tågen drogs in och spåren revs upp. Undrar förresten vem som köper den lilla pittoreska villan?

¤ 3.   Jag är i varje fall övertygad om att köparen inte drabbas av de nya reglerna om ökad amortering som finansbranschen och de borgerliga partierna i en gemensam aktion är upprörda över. De som drabbas av de nya reglerna är de som helt enkelt lånar för mycket pengar i förhållande till sin inkomst. Har man inte råd med att amortera de nya beloppen med dagens extremt låga räntor så ska man faktiskt inte ta lånet. En sak vet vi med säkerhet. Räntan kommer att gå upp! Om huspriserna sjunker till lite mer rimliga nivåer, för då kommer de ”drabbade” köparna att tjäna på det hela. Då blir huset ju billigare och dom behöver låna mindre. Att finansbranschen är kritiska förstår vi. Deras vinster kanske krymper! Att borgerliga partier är kritiska förstår vi. Dom SKA vara kritiska till vad regeringen gör och dessutom måste dom ju lyda sin uppdragsgivare – finansbranschen! Dessutom bör det poängteras att amortering är inte en kostnad, det är en form av sparande. Meningen med skulder är faktiskt att dom ska betalas.

¤ 4.   Jag ser att ”Förbudssverige” är ett föredöme. Eller hur vi nu ska tolka det. Som ett av de allra sista länderna i Europa inför nu äntligen även Sverige ett självklart förbud mot att sitta med mobilen i ena handen medan man kör. Egentligen är det ett mysterium att det har varit lagligt att ha den ena eller båda händerna upptagna med att SMS:a, prata i telefon eller spela spel samtidigt som man kör bil. Med tanke på hur många mobilberoende bilister man ser är det uppenbart att det inte går att lita på moralen i det här fallet.

¤ 5.   Vi kan notera att Finland nu förbjudit nassesvinen i Nordiska Motståndsrörelsen. Inte inte helt obegripligt beslut. Men jag tror faktiskt inte att det är rätt metod. Jag tror (och hoppas verkligen…) att demokratin är så stark att den kan klara av den typen av idioter. Dom är farliga för allas säkerhet, men jag hävdar trots detta att lösningen inte är ett förbud. Man kan förbjuda handlingar (det här handlar om en grupp som direkt eller indirekt ligger bakom de flesta ”terrordåden” i vårt land). Men att förbjuda åsikter och organisationer är något som en demokrati ska undvika.

¤ 6.   Jag fick flygblad från Moderaterna i brevlådan. Min mamma gjorde det egentligen enda rätta när hon fick lapparna – hon slängde dom direkt i återvinningen. Men, jag har en obehaglig drift att läsa motståndarnas argumentation för att kunna visa hur fel dom hamnat. I gårdagens skörd handlade det främst om att öka samhällets utgifter på olika sätt och att samtidigt minska samhällets inkomster. Det vill säga ett helt normalt beteende från moderater. Det är därför det alltid slutar i enorma budgetunderskott och en lånekarusell som någon annan får betala. Jag kan dock inte riktigt förstå hur man med någon form av heder i behåll kan kräva sänkt pensionärsskatt. Man är ju själva ansvariga för just det faktum att pensionärer får betala mer skatt än jobbare. Skäms dom inte? Nä, jag tar tillbaka den frågan. Moderater skäms aldrig!

Sedan gitter jag faktiskt inte gnälla på mer i dag. Men jag lovar, jag fortsätter i morgon med att leverera nya sanningar – helt gratis.

AKB – en hjälte?

Den som har följt Sven Tycker en tid har nog förstått att jag gillar statistik i allmänhet och väljarundersökningar i synnerhet. Det är siffror som man i allmänhet kan läsa och skratta gott åt. Varje kommentator kan oftast läsa ut precis vad hen själv vill ur siffrorna. Det blir (nästan) alltid lika kiff att läsa dessa olika politiska kommentarer som att läsa serierna längst bak i tidningen. En socialdemokrat, en moderat, en sverigedumokrat och en centerpartist kan alla hitta något bra i exakt samma siffror. Skulle dom vara i fel riktning så är dom alltid inom felmarginalen och därmed utan betydelse medan om dom är i rätt riktning så är bara 0,1 procentenhets förändring alltid mycket viktig.

I dag presenterar Svenska Dagbladet sin nya väljarundersökning från Sifo. En undersökning som jag faktiskt kan märka en viss oro inför hos moderata Svenska Dagbladet. Moderaterna ras fortsätter efter Anna Kinberg Batras helomvändning när det gäller förhållandet till Sverigedumokraterna. M är nu nere i 18,4% (-2,0). Den stora vinnaren är istället Annie Lööfs Centerparti vars uppgång fortsätter och dom får denna gången 14,2% (+2,4). Sverigedumokraterna ligger i princip fortsatt stilla på 16,7% (-0,1). Fortsätter samma utveckling under ännu en månad så blir kampen hård om platserna 2-4 eftersom alla dessa tre partierna ju då kommer att ligga där på dryga 16%.

Socialdemokraternas placering som störst har blivit tydligare. Även om siffran 28,7% (+1,2) nog inte får taket att lyfta på S partihögkvarter, men jag tror att man i varje fall kan höra en suck av lättnad. Vänsterpartiets 7,1% (+0,2) ger vänstern en säker marginal till Miljöpartiets 4,5% (-0,4) och Folkpa… f’låt Liberalernas 5,7% (+0,1). Kristdemokraterna är det snart dags att sluta ta på allvar. Månadens siffra är 2,8% (-0,8) och Ebba Busch Thors ställning borde därmed också vara rejält hotad. Jag tror uppriktigt sagt att chansen för att Kristdemokraterna lyckas hålla sig ovanför spärren vid nästa val inte är mycket större än Feministiskt Initiativs chans till detta.

Det faktum att Kristdemokraterna troligtvis åker ut innebär också att chansen (risken…) för att en eventuellt överlevande Högerallians vid nästa väl skulle bli större än de tre Rödgröna partierna minskar radikalt. I den här undersökningen får Högerallianspartierna 41,1% (-0,3) medan de tre Rödgröna får 40,3% (+1,0). Men eftersom Kd skulle åkt ut skulle de tre återstående Högerallianspartierna bara få ihop 38,3%. Min tidigare spekulation om att vi efter valet (kanske till och med innan valet) får se tre nya block står fast. Ett Mittenblock (med S + C + Mp + L) får i den här undersökningen 53,1%, dvs en egen klar majoritet. Ett nytt Högerblock (med M + Sd i Riksdagen eftersom Kd åker ut) skulle bara få 35,1%. Tyvärr skulle detta göra Vänsterpartiet helt utan inflytande. Men faktum är ju att allt fler ledande centerpartister och folkpa… f’låt liberaler framfört synen att om Moderaterna börjar luta sig åt Sverigedumokraterna så föredrar dom i så fall att luta sig mot Socialdemokraterna.

Oron inom Moderaterna börjar dock bli allt mer uppenbar. Fast om man ska läsa Tove Lifvendahls ledarkolumn i dagens Svenska Dagbladet så har visst Fredrik Reinfeldt den största skulden till Moderaternas ras, även efter Anna Kinberg Batras helomvändning när det gäller förhållandet till Sverigedumokraterna. Toves rader handlar inte om oro för att Anna Kinberg Batra med sin helomvändning gör sin insats för att göra Sverigedumokraterna rumsrena. Istället handlar Toves rader om hur den elaka Fredrik Reinfeldt (och hans vänner) förvandlade det fina högerpartiet Moderaterna till ett mittenparti. Som exempel tar Tove Lifvendahl upp att Fredrik Reinfeldt i regeringsställning i varje fall lade fram förslaget om att minska bidragen till de som studerar. I början av 2014 lade Anders Borg fram ett förslag om att studiebidraget skulle sänkas med 300 kronor och istället omvandlas till lån. – ”En rimlig och genuint borgerlig inställning”, hävdar Tove Lifvendahl i dag om förslaget. Allt som ett led i kampen mot Bidragssamhället. Efter våldsamma protester från bland annat studerande drog man tillbaka förslaget. – ”Den 13 mars meddelade Fredrik Reinfeldt inför en häpen omvärld och förödmjukade partiarbetare att regeringen backade från förslaget. En storslagen illustration av talesättet när svansen viftar på hunden. Sådant ryggradslöst ledarskap frestar tålamodet.” Skulden till Moderaternas ras just nu är alltså Fredrik Reinfeldts vänstervridning. Han var ju ingen äkta moderat! Det är alltså däremot de nygamla Moderaterna enligt Tove Lifvendahl. Att man närmar sig ett parti med fascistiska och nazistiska rötter är uppenbarligen bara bra. – ”Nya M blev gamla igen” sätter SvD som rubrik åt en 6-sidig hyllningsartikel åt Anna Kinberg Batra i Kulturdelen i dag. Så blev Moderaterna ett parti i fritt fall är rubriken i nätupplagan. Kanske inte direkt en hyllningsartikel trots allt om jag tänker efter…

Dagens citat

– ”Problemet är väl vad vi gör med den stora tjänstemannakår som gjort karriär inom systemet. Den som fått makten lämnar ogärna ifrån sig den.”

Citatet kommer från en Gunilla Ryd, som skrivit en rapport tillsammans med Kerstin Eldh om det som kallas ”New Public Management”. Kommentaren handlar om vad som ska ske med de som jobbar med dumheterna i dag om vi slänger systemet där det hör hemma – i papperskorgen. – ”Tanken var att verksamheterna skulle bli bättre, billigare och effektivare. Det blev snarare tvärtom” skriver Gunilla och Kerstin vidare. New Public Management infördes på många håll inom främst offentlig verksamhet under 1980-talet, inspirerat av Ronald Reagans och Margaret Thatchers syn på offentlig verksamhet. – ” Forskarna har sedan länge visat att systemet inte fungerar. Nya kostnader har tillkommit, för exempelvis inhyrning av konsulter och en allt större stab av tjänstemän” är ett annat citat ur utredningen. Elaka tungor hävdar att man lägger ner mer tid på att se till att statistiken blir rätt än på att verkligen utföra det man ska göra. Sedan krävs det en uppsjö administration för att bearbeta all statistik. De flesta är nog eniga om att det bästa man kan göra är att slänga skiten i papperskorgen.

Fast så läser jag ett debattinlägg i Svenska Dagbladet om den svenska skolan där två beppar på uppdrag av Näringslivets propagandainstitut SNS tycker att det istället behövs mer New Public Management under rubriken: – ”Vettlöst att lärare betygsätter egna elever”. Dom inleder sin debattartikel med: – ”Skolan behöver mer New Public Management, ­inte mindre”. För att ni bättre ska förstå hur dom, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, kommer fram till denna remarkabla slutsats kanske meningen: – ”De åtgärder vi tänker på ryms under beteckningen New Public Management (NPM). ­ Detta är ett brett och otydligt begrepp, men brukar avse att den offentliga sektorn anammar lösningar från det privata näringslivet – bland annat resultatmätning, ansvarsutkrävande, konkurrens och traditionella managementmetoder.” För oss som inte är lika entusiastiska kan man säga att NPM innebär att man lägger ner mer resurser på att konkurrensutsätta och statistikföra än på att göra ett bra jobb. Men det finns kanske en del som kan tycka att det vore bra för skolan att anställa speciella betygsättare vid sidan om lärarna som helt neutralt sätter ett betyg. Frågan är vad man då betygsätter? Det som går att mäta men inte det som en lärare ser som känner eleven? I korthet, siffror är viktigare än ord!

Mer siffror

Som jag sagt tidigare så älskar jag siffror, statistik, opinionsundersökningar och liknande. Dom är perfekta för att bevisa mina egna teser och åsikter. Aftonbladet har presenterat senaste mätningen Sverige Tycker (alltså inte Sven Tycker) som handlar om vad vi tycker är viktigt och vilka partier vi har högst förtroende för inom olika områden. Vi kan se att när det gäller Ekonomin har vårt förtroende för Moderaterna minskat rejält medan det ökat för Socialdemokraterna även om M fortfarande leder med 38% mot 26%. I Miljöfrågor har både Miljöpartiet och Centern som båda är i topp nu tappat i förtroende, nu ligger man på 30% mot 17%. När det gäller Flykting- och invandrarfrågor leder tyvärr fortfarande Sverigedumokraterna med 27% mot Socialdemokraterna med 17%. När det gäller Försvarsfrågor har Socialdemokraterna ökat och Moderaterna minskat och man är nu ifatt, båda ligger på 20%. När det gäller Skolfrågor har förtroendet för Folkpartiet rasat (Jan Björkkludd har all anledning att gråta) och Socialdemokraterna leder nu med 23% mot Folkpartiets 17%. Slutligen kan vi ta Sjukvårdsfrågor där Socialdemokraterna har en liten ökning och leder rejält med 28% mot Moderaterna och Vänsterpartiet som har 13% vardera. Alltid spännande att studera statistik… Den viktigaste frågan anser fortfarande svenskarna vara Sysselsättning och Jobb med Utbildning och Skola på andra plats. Flyktingar och Invandring har dock passerat Sjukvården och ligger nu på tredje plats. Däremot säger undersökningen inget om ifall ökningen beror på ökad kritik mot invandring eller om det handlar om ökat intresse för hur vi tar emot de som kommer hit? Fortfarande gäller regeln att det finns tre sorters lögner: Lögn, Förbannad lögn och Statistik!