Etikettarkiv: Statsminister

Eftervalsanalys

» Lite självkritik.

När det nu har gått en dryg vecka sedan valet så dyker det upp lite eftervalsanalyser och självkritik. Men, den borde varit ännu mer framträdande. För egentligen är väl knappast valresultatet så väldigt bra för något parti – förutom Sverigedemokraterna alltså.

Socialdemokraterna går visserligen framåt på riksnivå, men har förlorat stort på många håll i landet. Man har vunnit åter makten på en del håll, men verkligen förlorat stort i andra traditionellt starka S-fästen. Är det straffet för att man INTE argumenterat för traditionell socialdemokratisk politik utan istället passivt hamnat i försvarsställning när media och partier till höger velat diskutera högerns frågor. Vart tog miljöfrågorna vägen i den socialdemokratiska argumentationen? Vart tog de sociala frågorna vägen när man istället valde att så smått kopiera högerns hat mot utlänningar. Vart tog kampen för de svaga vägen?

Vänsterpartiet gjorde med största sannolikhet självmål när man rakt av köpte högerns kamp för billigare och mer nedsmutsande bensin och diesel. Vart tog vänsterns kamp för sociala frågor och kamp för de svaga i samhället vägen? Vart tog Vänsterpartiets miljöengagemang vägen. Det försvann i kampen för billigare bensin!

Miljöpartiet gläds över att ha klamrat sig över strecket och räddat den fortsatta tillvaron i riksdagen. Men nog borde väl ett parti med ”Miljö” i namnet lyckas bättre när forskarna varnar för att klimatet är akut hotat. När naturkatastroferna bokstavligen står som spön i backen. Är det så att väljare med ideologin till vänster inte vågar rösta på ett parti som gärna säljer sin själ för att få sitta och styra med borgerliga högerpartier i kommuner och regioner?

Centerpartiet har utsatts för en mycket ful kampanj från högerhåll för sin vägran att acceptera att göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Överhuvudtaget har dessutom kampanjerna från högerhåll mot miljöengagemang varit direkt vidriga. Jag tror dessutom att man från Centern dåligt lyckats kommunicera att man inte valt Magdalena Anderssons sida för att man gillar Magdalena Andersson utan för att man anser att det andra alternativet är så mycket värre.

Vår nya Makt – Den Brunblå sörjan

Liberalerna har egentligen försvunnit i valrörelsen. Vad står Liberalerna för? Hårdare tag och…..? Vi vill inte ha med Sverigedemokraterna att göra men vi vill ha med Sverigedemokraterna i teamet! Något är fel med politiken när en gammal partiledare (Bengt Westerberg) deklarerar att han tänker inte rösta på sitt eget parti. Nu är man nog överlyckliga över att ha räddats kvar i riksdagen. Uppvaknandet blir svårt när man upptäcker i vems knä man i praktiken sitter.

Kristdemokraterna vill nästan framställa att Ebba Busch och partiet haft framgångar. Verkligheten är att partiet ju tappat ytterligare röster. Även här kommer det kritik mot partiets politik från framträdande representanter. KD har kastat det kristna kärleksbudskapet på sophögen för Ebba Buschs privata populistiska kampanj på högerflanken. Senast ut i kritiken är avgående riksdagsledamoten Lars Adaktusson som i en debattartikel i Svenska Dagbladet konstaterar: ”Hårdföra KD tappade bort sina kärnvärden”. Det blir ett hårt uppvaknande när man upptäcker vad man gett sig in i.

Moderaterna tycks glömma att valet egentligen är ett fiasko för Ulf Kristerssons Moderaterna i glädjen över att uppnå drömmen över alla – att få bli statsminister och nå den yttersta Makten. Runt om i landet tappar Moderaterna makten men Ulf Kristersson går fortfarande på moln några centimeter ovanför marken i lyckan över att få bli statsminister. Uppvaknandet blir hårt när han inser att det är Sverigedemokraterna som är störst och som ställer villkoren. Men än så länge kan man glädjas och glömma att valet var ett fiasko.

Sverigedemokraterna är naturligtvis överlyckliga. Media har varit tillmötesgående och låtit SD styra vilka frågor som ska diskuteras och som ska få publicitet. Det vänstervridna Public Service har snällt bevakat t.ex. kriminalitet och skjutningar med stora rubriker. Av alla skriverier så tror svensken att det är större risk att bli ihjälskjuten än att t.ex. dö i en trafikolycka. Medan verkligheten ju är den motsatta. Media har snällt dansat efter SD:s och högerns pipor tillsammans med övrig tydligt borgerligt dominerade media. Nu är verkligheten här. Redan nu är det tydligen uppenbart att man får svårt att besätta platser på många håll i landet. När de sedvanliga avhoppen och uteslutningarna har kommit igång blir de tomma stolarna ännu fler. Men än så länge är man lyckliga.

Läs:
Hårdföra KD tappade bort sina kärnvärden. – Lars Adaktusson i Svenska Dagbladet
Episk revansch för den ständiga tvåan. – Torbjörn Nilsson i Svenska Dagbladet
Det är vänstern som står för rasismen. – SD-politiker i Expressen
Kan vi inte skratta åt nazister längre? – Andres Lokko i Svenska Dagbladet
Sweden election: How an ex neo-Nazi movement became kingmakers. – BBC News

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Stackars Uffe

» Och stackars Björn.

Jag ser att Kantar Sifo har frågat svenska folket (ja, ett urval av svenska folket om vi ska vara exakta) om vem dom vill ha som svensk statsminister. Det visar sig då att i valet mellan Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson så vinner Magdalena Andersson överlägset. Det visar sig faktiskt att Magdalena utklassar Uffe. Hon vinner med 47% mot bara 34% för Ulf Kristersson.

Vi kan alltså dra slutsatsen att i stort sett alla inom det Rödgröna ”blocket” ställer sig bakom att utse Magdalena Andersson till att fortsätta leda Sverige. Men, inom det Brunblå ”blocket” är tvivlen stora över Ulf Kristerssons lämplighet som statsminister. Det tyder på att svenska folket verkar vara intelligentare än vad jag trodde. Jag får nog be om ursäkt för mina förutfattade meningar..

Inte ens alla inom de Brunblå tror på Uffe

Fast man kan ju ha sina tvivel också. Jag såg att SD:s talman Björn Söder stolt lagt ut på Twitter att han nu fått sin tredje boosterdos mot Coronaviruset. Han passade samtidigt på att uppmana alla att vaccinera sig omedelbart. Vad blev reaktionen bland hans SD-supportrar? Jo, ilskna avståndstaganden och hot om att lämna SD!

Nu finns det inget som förvånar mig när det gäller hur SD-supportrar uppträder. Jag hade bland annat en liten diskussion om SD:are, och deras missnöje med allt, med min idag 100-åriga mamma när vi på eftermiddagen var ute och gick en liten runda med rullstolen. Hon hade konstaterat att man som SD-supporter alltid är missnöjd. Oberoende av vad så ska man vara missnöjd och klaga. Det är uppenbart att min snart 101-åriga mamma är ensam mer klartänkt än den totala tankeverksamheten hos en hel samling med SD-supportrar!

Jag hade också en kort fundering över det här med Covid-19 pandemin med min läkare när jag var hos honom på Vårdcentralen idag på förmiddagen för undersökning och en massa provtagningar (det hade inget med Covid-19 att göra). Han konstaterade att han aldrig hade trott att han under sitt långa liv skulle få uppleva något sådant här skrämmande. Han förutspådde att vi kommer att få leva med hotet i många år till.

Om vi ska vara riktigt elaka, fula och omänskliga så kan vi hoppas på att många SD:are vägrar att vaccinera sig och istället väljer att tro på alla dumheter som sprids. Trots att de ovaccinerade är i stor minoritet så är dom en majoritet av de sjuka. Kanske blir vi av med en del SD:are också?

Nä, förlåt. Det var en ful kommentar i ett försök att vara rolig och satirisk. Jag hoppas att även SD:are inser allvaret och går och vaccinerar sig. Tro inte på mytspridarnas lögner! Det gör faktiskt inte ont att få en spruta. Ni behöver inte vara rädda!

Läs:
SD-väljare rasar mot Björn Söder efter vaccinbild. – Aftonbladet

1 kommentar

Under Ulf Kristersson

Ett par citat

» Det är kul att påminna om dom.

– ”Sverigedemokraterna får inte vara med i en borgerlig regering efter valet nästa år.” /Företrädare för M och KD 2021.

– ”Om de tror att de ska kunna bilda en sådan regering så tror jag att det inte kommer att gå så bra för dem.” / Richard Jomshof, partisekreterare SD 2021.

Sven Tycker funderar

Vad tror ni? Vem får rätt om nu olyckan skulle vara framme? Går det att lita på löften från företrädare för Moderaterna eller Kristdemokraterna? Låt mig ta några sådana citat som redan slängts i papperskorgen.

– ”Mina värderingar är inte SD:s. Jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD.” /Ulf Kristersson 2018.

– Inte realistisk att hennes parti samarbetar med Jimmie Åkessons ens på 20 års sikt” /Ebba Busch 2018

Vad tror ni? Kan man lita mer på dagens löften än löftena för några år sedan? Vi kan ju konstatera att Uffe har blivit expert på att lova saker han inte håller när det kommer till kritan. Det är ju snarast så att han utvecklats till en parodi på nidbilden av en politiker. Ljuger, luras och bryter löften. Kanske är det här det enda löfte han hållit:

– ”Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten.” Ulf Kristersson 1990.

Hur som helst, så här sade Jimmie Åkesson på partiets partidagar i dagarna.

– ”Jag vill bli statsminister.” /Jimmie Åkesson 2021

Jag tror att det hela kan kokas samman i Richard Jomshofs sammanfattning i dagarna.

– ”Jag får hoppas att det är något de säger före valet och inte efter.” Richard Jomshof, partisekreterare SD 2021.

Egentligen kan det bli riktigt spännande att studera röran vi kommer att hamna i om olyckan är framme. Att Ulf Kristersson kan bryta löften för Makten är inget att förvåna sig över. Det ska dock bli spännande att se hur långt Nyamko Sabuni är villig att gå ut i dyn? Om hon nu finns kvar efter valet?

Läs:
För SD blir samarbete med M och KD till hårdvaluta. – Helsingborgs Dagblad

1 kommentar

Under Ulf Kristersson

Magdalena sätter rekord

» Uffe och Jimmie drömmer.

Igår hann jag inte få med Miljöpartiets avhopp från regeringen. Lite förvånad blev jag faktiskt över Miljöpartiets beslut att lämna regeringen. Argumentet är att man ju tvingas administrera en budget som satts samman av klimatförnekare och liknande löst folk och som innebär klara försämringar på miljöområdet. Jag har viss förståelse för MP:s beslut, men undrar på vilket sätt det ska göra saken bättre?

Fast så är det kanske, dvs att det blir bättre. Jag tror att det blir lättare för Magdalena Andersson att regera utan att dras med Miljöpartiet. Kanske kan det också innebära opinionsmässiga fördelar för Socialdemokraterna. Även för Miljöpartiet kan det innebära opinionsmässiga fördelar. Kan det faktum att man inte längre behöver ta ansvar vara det som säkrar Miljöpartiet över 4%-spärren? Vem vet?

Kan man med glädje notera

Hur som helst kan nu Magdalena Andersson sätta tre svenska rekord på mindre än en vecka. Först blev hon Sveriges första kvinnliga statsminister. Detta mer än 100 år efter att kvinnor fick rösträtt. En reform som genomfördes av arbetarrörelsen i samarbete med liberala krafter. Detta trots kraftigt motstånd från konservativa högerkrafter i form av dåtidens Moderaterna. Vi kan för övrigt notera att alla svenska riksdagspartier nu har kvinnliga partiledare – förutom just Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Sedan går hon och blir Sveriges mest kortlivade statsminister. 7 timmar hann hon sitta på posten innan Miljöpartiets avhopp tvingade henne att formellt avgå igen. Om jag förstått det så är det Stefan Löfven som får leda en övergångsregering eftersom valet av Magdalena Andersson aldrig hann fullföljas. Hade varje enskild MP-regeringsledamot avgått så hade det fortfarande formellt varit samma regering som bara ombildades. Eftersom Miljöpartiet som parti valde att lämna regeringen så blir det istället en formellt ny regering som ska tillträda. Då ska statsministern väljas om av Riksdagen.

Så Magdalena Andersson kan sätta ännu ett rekord genom att bli vald till statsminister två gånger på mindre än en vecka. Visserligen såg jag att Skandal-Uffe i ett långt inlägg på Facebook förklarade att han gärna ställde upp som statsminister. Bevare oss väl! Hur som helst så hade han i varje fall insett att det skulle innebära en ytterligare total omsvängning av Centerpartiet. Och så djupt tror jag faktiskt inte att Centern är villiga att sjunka – än i varje fall. Fast uppriktigt sagt skulle det varit spännande att se hur en sådan Ulf Kristersson-ministär skulle sett ut. Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna verkar ha blivit riktigt styva i korken och räknar tydligen nu med att man ska få bli medlemmar av en regering skapad av den Brunblå sörjan. En regering som alltså skulle bestå av M + SD + KD. En sådan formation skulle det faktiskt ha varit spännande att få till en omröstning om i Riksdagen. Vilka mer än dessa tre kommer att rösta för en sådan regering? Skulle Liberalerna med Nyamko Sabuni gå så långt att man röstar för en sådan regering? Eller man nöjer sig med att lägga ner sina röster? Eller man skulle till och med rösta emot? Och som sagt Centern?

Visst kan det bli spännande?

1 kommentar

Under Magdalena Andersson

Dörrmattan tuffar till sig

» Men alla hoppas att det ska lösa sig.

Vi får hållas på halster ett tag till. Nooshi och Magdalena har inte formellt kommit överens än. Men tydligen har man kommit så långt så att talmannen Andreas Norlén nu bestämt att det ska hållas en omröstning i Riksdagen på onsdagen. Då får vi se vem som blir statsminister ett tag till.

Magdalena Andersson räknar nog med att trots allt vinna en omröstning. Dörrmattan har visserligen tuffat till sig men jag tror att Magdalena Andersson kallt räknar med att Vänsterpartiet när man till slut tvingas välja så väljer man det minst dåliga. Alltså en S+MP regering på C:s nåder framför en M+KD regering på SD:s nåder.

Jag tror uppriktigt sagt att Bluff-Uffe, Ulf Kristersson, är mer orolig än Magdalena Andersson. Om Magdalena Andersson misslyckas med att bli godkänd som regeringsbildare så går ju budet till Uffe. Och detta vill han för allt i världen undvika, det är hans värsta mardröm. Då tvingas han ju bekänna färg (den brunblå kulören) bara 9-10 månader innan det ska hållas ordinarie val. Då tvingas han ju visa hur långt han är villig att gå för att hålla Sverigedemokraterna i schack utan att släppa in dom för mycket i maktens korridorer. Något som naturligtvis inte går att genomföra. Alltså blir han tvingad att redan nu frångå sina löften (ja, jag vet att han frångår löften på löpande band). Löftesbrott som han tvingas försvara i en valrörelsen om ett drygt halvår.

Nä, både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson hoppas att Vänsterpartiet ska släppa fram Magdalena Andersson.

1 kommentar

Under Magdalena Andersson

Ett råd till Magdalena Andersson

» Var försiktig med dörrmattan så du inte halkar på den.

Efter partiledarrundor där alla partiledarna hade samtal med talmannen så har talmannen Andreas Norlén (m) kommit fram till att det alternativ till statsminister som finns är Magdalena Andersson (s). Ingen av partiledarna har vid sitt samtal med Andreas Norlén föreslagit någon annan. Ja, Jimmie Åkesson bemödade sig inte ens att komma till talmannen utan det blev tydligen ett kort telefonsamtal bara med honom.

Magdalena Andersson – nästa statsminister

Nu har i varje fall Magdalena Andersson fått sitt uppdrag. Hon har även hunnit med att förhandla ihop sig med Centerpartiets Annie Lööf så att Centern inte ska sätta krokben för en S/MP-regering fram till valet. Ett beslut som, som förväntat, retat upp diverse borgerliga politiker och debattörer till max. Fast dom hade nog inte förväntat sig något annat utan hade nog skrivit sina drapor redan innan Magdalena och Annie hade inlett sina förhandlingar.

Nu ska Magdalena Andersson också förhandla ihop sig med Nooshi Dadgostar (v). Ja, eller vad vi nu ska kalla samtalen. Av någon underlig anledning vill man från Socialdemokraternas sida bara ha Vänsterpartiet som dörrmatta. Någon form av förhandling ska inte ske (då finns det risk att Annie Lööf blir purken). Men Nooshi Dadgostar har samtidigt gjort klart att Vänsterpartiet är ett parti som Magdalena Andersson behöver minst ett passivt stöd från för att hon ska bli statsminister – och inte en dörrmatta! De krav som Nooshi Dadgostar framfört till Magdalena Andersson är ju faktiskt egentligen i huvudsak socialdemokratisk politik. Så om Magdalena Andersson inte kan sy ihop en överenskommelse med Nooshi Dadgostar i de aktuella frågorna så förtjänar hon faktiskt inte att kunna vara socialdemokratisk statsminister.

Enligt de båda moderaterna Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer är uppenbarligen Socialdemokraterna ett värre hot mot svensk demokrati än vad Sverigedemokraterna är. Om jag ska vara uppriktig så tror jag dock faktiskt att upprördheten mer handlar om att visa upp en fasad av ilska och besvikelse över att Centern väljer demokrati framför rasism och nazism! Ett antal centerpartister förklarar det här förhållandet bättre än vad jag kan göra i en debattartikel i Dagens Samhälle. Även Nyamko Sabuni börjar allt mer att virra bort sig i de Sverigedemokratiska maskorna.

Nooshi Dadgostar vägrar vara dörrmatta

För övrigt är samarbete mellan Centern och Socialdemokraterna inget ovanligt ute i landets kommuner. I 22 av Sveriges kommuner ingår både Centern och Vänsterpartiet i ett och samma styre. Min egen kommun Åstorp är en sådan kommun. Åstorp styrs av en minoritet med Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet (13 mandat) och med två oppositionsblock. Dels en Allians mellan Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med 9 mandat och dels Sverigedemokraterna med 9 mandat. Här håller dock denna högerallians än så länge grinden stängd till SD. Jag förstår dom. Det är ju ett parti som allt som oftast har problem med avhopp och uteslutningar och som inte är seriöst. Vid senaste Kommunfullmäktigemötet här i Åstorp kunde SD bara besätta 5 av sina 9 platser. Och av de fem var en avhoppad/utesluten så han sitter kvar som politisk vilde. SD är helt enkelt inte ett seriöst parti och det inser man här i Åstorp. På riksnivå vill man inte detta eftersom man behöver stödet för att få Makten. Här var man inte ens villiga till detta för att få Makten.

Jag gillar inte Ebba Busch

Den partiledare som allt mer utvecklats till den falskaste av dom alla måste vara KD:s Ebba Busch. Jag såg att hon lagt ut, direkt efter att träffat talmannen i talmansrundan, en text som gick ut på att det finns bättre alternativ än Magdalena Andersson. Och det är ju en åsikt hon har rätt att ha. Jag gissar att det alternativ hon tycker är bättre är Ulf Kristersson sittande i knät på Jimmie Åkesson. Eller möjligen tvärtom, Jimmie Åkesson sittande i Ulf Kristerssons knä? Vi ska kanske påminna Ebba Busch om vad hon sade i förra valrörelsen 2018: – ”Inte realistisk att hennes parti samarbetar med Jimmie Åkessons ens på 20 års sikt.” Det blev uppenbarligen en nolla för mycket i den texten, det skulle heta 2 års sikt… Men det finns ju gott om nollor i KD!

Hur som helst så har faktiskt Ebba Busch ett antal argument till varför Magdalena Andersson är ett dåligt val. Ja, en socialdemokratisk statsminister överhuvudtaget är ett dåligt alternativ. Första argumentet är dock en ren lögn, så vi slutar där. Hon skriver nämligen: – ”Topplacering i antal skjutningar inom EU.” Det är faktiskt en ren lögn! Vad som är sant är att antalet skjutningar ökat kraftigt i Sverige. Så istället för i botten ligger Sverige idag i mitten. Men ”topplacering” är bara en av många andra rena lögner som den damen står för.

Jag tycker att Ebba Busch ska fundera lite över de 10 budorden.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
Jag tar med det nionde budordet också med tanke på Ebba Buschs inflammerade fastighetskonflikt med 81-åriga Esbjörn Bolin som jag skrev om i onsdags senast.

Fast att gå riktigt så långt som den kristdemokratiska riksdagskandidaten Filip Haugland är nog inte Ebba Busch villig att erkänna att Kristdemokraterna ska göra. I en debattartikel argumenterar han för att Kristdemokraterna ska ställa upp i en koalitionsregering med Sverigedemokraterna. Så långt är som sagt Ebba Busch inte villig att erkänna att hon är villig att gå – än. Men man kan ju ändra sig fler gånger!

Läs:
En röst på Centern är en röst på sossarna. – Debattartikel (m) i Expressen
C: Det anstår inte M att tvätta rent SD:s smutsiga byk. – Debattartikel (c) i Dagens Samhälle
Uppenbarligen vill hon inte stöta sig med Jimmie Åkesson. – Börje R P Carlsson i Magasin Para§raf
KD borde samregera med Sverigedemokraterna. – Debattartikel från Filip Haugland i Göteborgs-Posten
Busch om att samarbeta med Åkesson: Tar tid att lära känna varandra. – Aftonbladet
Ebba Busch: Glåporden kommer att hagla över vårt regeringsalternativ. – Aftonbladet

3 kommentarer

Under Magdalena Andersson

Ett elakt påhopp

» Jag skäms – lite.

Just nu sitter moderatledaren Ulf Kristersson och drömmer och fantiserar om att äntligen nå sitt livs dröm. Ulf Kristersson – statsminister! Jag upprepar vad jag sade igår, sannolikheten (risken…) är inte så stor. Men han kan ju får lova att drömma.

Den senaste väljarundersökningen från Novus visar att det finns två vinnare på de senaste dagarnas händelser, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna och två förlorare, Centern och Moderaterna. Vänsterpartiets försprång över Centern är nu uppe i 3,3 procentenheter, samtidigt som Sverigedemokraterna i princip är ikapp Moderaterna. Det skiljer nu bara 0,4 procentenheter.

När nu Ulf Kristersson för talmannen Andreas Norlén ska presentera sitt alternativ till regeringsunderlag så har han att ta hänsyn till ett allt mer kaxigt Sverigedemokraterna som inte kommer att sälja sig billigt. Samtidigt som man har ett Liberalerna som ligger kvar långt under spärren och hotas av utplåning. Detta samtidigt som partiet hotas av inbördeskrig. Nu hotar LUF med att vägra kampanja för Liberalerna om inte Nyamko Sabuni uppfyller ett antal villkor, som alla är riktade mot just Sverigedemokraterna. Detta ska han alltså pussla ihop samtidigt som han måste hoppas på att någon från de andra fyra rödgröna partierna hoppar av partilinjen, röstar fel eller inte infinner sig till omröstning.

Läget för Ulf Kristersson är alltså inte det bästa.

Ulf Kristersson lovar att avveckla välfärdsstaten

Min rubrik handlar om alla de skandaler som Ulf Kristersson har bakom sig och som jag vill påminna om. En socialdemokratisk politiker med den ryggsäcken hade varit avpolletterad sedan länge. Se Mona Sahlin och Håkan Juholt som med mycket mindre skandaler blev avpolletterade. Läs Dick Sundevalls lilla urval av Ulf Kristerssons skandaler här nedanför. Det handlar om mygel med bostäder, missbruk av skattepengar, misstänkta mutbrott och allmänna misslyckanden med skattepengarna. Det är den här mannen som sverigedemokrater, kristdemokrater och liberaler nu drömmer om att kompromissa ihop sig om för att göra till statsminister i Sverige.

Låt oss slippa!

Läs:
Hur många lik i lasten och skelett i garderoben kan en statsminister ha? – Dick Sundevall i Magasin Paragraf
Novus SVT Väljarbarometer 29 juni. – Novus
LUF hotar Liberalerna med att inte kampanja. – SVT
LUF: Här är våra krav för att gå till val med Liberalerna. – LUF på Expressen debatt

1 kommentar

Under Ulf Kristersson

Atjo

Förkyld

Snörvel, snörvel, Ah, ahhh, ahhhhhh, ahhhhtschjjoooooooooooo! Just nu är det deprimerande på högsta nivå. Eder bloggare har åkt på en rejäl förkylning och den stora undringen just nu handlar om hur kroppen egentligen kan producera så mycket snor? Var hämtar den alla ingredienser ifrån? Människokroppen är egentligen fantastisk!

Funderar man över politiken i vårt fosterland så blir man inte mycket mer optimistiskt. Tydligen ska våra högt ärade Riksdagsledamöter rösta en andra gång om en blivande statsminister i morgon. Stefan Löfven, som är den som har förts fram för avrättning, är så övertygad om utgången att han åker till EU istället. Stefan Löfven tycker för övrigt att man egentligen borde rösta om Ulf Kristersson istället eftersom det ju är hans budget som den blivande regeringen ska jobba med. Fast ingen verkar vilja bli statsminister. Intresset för politiken är tydligen så lågt att partiledaren för Rikets tredje största parti har åkt på semester till Thailand över jul och nyår. Antagligen ska det ses som ett klart ställningstagande i frågan om Klimatkrisen från Jimmie Åkesson. Han instämmer i Kd:s Sara Skyttedals ”Flyg mera”.

Och i helgen ska ”debattören” Katerina Janouch (välkänd för den i dag riksbekanta ”Janousch-minareten” på Helsingborgs Rådhus från 1897) återigen demonstrera mot ansvarslös invandringspolitik och maktmissbruket bland svenska politiker. Hoppas hon inte hittar fler misstänkta minareter på gamla svenska byggnader.

Snörvel, snörvel, Ah, ahhh, ahhhhhh, ahhhhtschjjoooooooooooo!

Lämna en kommentar

Under Svensk politik

Prestige

Försöken att skapa en fungerande regering fortsätter. Jag har tidigare tyckt att det parlamentariska läge som vi väljare skapat har gjort det hela så komplicerat att det får ta den tid det tar. Att det tar tid är tyvärr inget unikt för Sverige. Det ska hålla på länge till innan vi börjar närma oss de tider som det tagit i andra europeiska länder.

Frågetecken

Inget av ”blocken” kan få ihop en fungerande regering som accepteras av tillräckligt många, så är det bara. Det krävs alltså någon form av blocköverskridande överenskommelse. Om denna ska gå ut på ett direkt regeringssamarbete eller det bara handlar om att man accepterar det andra blocket det kan kvitta.

Att högerborgerligheten (alltså idag Moderaterna och Kristdemokraterna) helt uppenbart hellre gör sig beroende av Sverigedumokraterna än accepterar samarbete med Socialdemokraterna och ser S som ett värre hot än SD står klart. Detta medan mittenborgerligheten (Centern och Liberalerna) trots allt ser Sverigedumokraterna som något värre än Socialdemokraterna och därför kanske hellre vänder sig mot S än SD. Sedan finns det grupperingar inom partierna som ser lite annorlunda på var den värsta motståndaren finns. Landskronas starke man liberalen Torkild Strandberg har ju klart visat att han står SD närmare än S. Något som inte förvånar den som följt honom under åren. Men även inom Moderaterna finns grupper som känner en stark motvilja mot att binda upp sig mot Sverigedumokraterna. För tillfället är dom dock tystade.

Fast det som tydligen trots detta skapar det största problemet är prestigen. Ulf Kristersson går inte med på någon annan lösning än där han är statsminister. Uppenbart är att Stefan Löfven har liknande invändningar om S på något sätt ska ingå i underlaget. En koalition med både Socialdemokraterna och Moderaterna faller därför. Stefan Löfven menar att S är störst alltså ska han vara statsminister. Ulf Kristersson menar att om han räknar med röstboskapen i Kd, L och C så är dom större. Varvid alltså Stefan Löfven kan replikera med att om han räknar in MP och V så är han störst. Ett försök från Annie Lööf att komma förbi den prestigen genom att hon mitt emellan blir statsminister accepteras uppenbarligen inte av Ulf Kristersson. – ”Får inte jag uppnå mitt mål att bli statsminister så ska ingen annan heller få vara det” verkar vara hans resonemang.

Frågetecken

Det är alltså dags för alla att släppa lite på prestigen och acceptera att valresultatet kan inte ge oss den regering vi vill ha. Jag hade ju gärna sett Jonas Sjöstedt som statsminister! Men, jag inser att med det valresultat vi har så är detta inte en möjlig väg framåt. Alltså måste jag inse att det får bli en annan lösning. En regering måste ju till förr eller senare. Och en regering som kan genomdriva beslut. I korthet finns det faktiskt tre varianter.

1/ Centern och Liberalerna väljer att släppa in Sverigedumokraterna i värmen och accepterar att skapa en regering som är beroende av ett aktivt stöd från Jimmie Åkesson. Vi ska ha i åtanke hur Jimmie Åkesson förklarade varför SD vid förra omröstningen om Ulf Kristersson skulle rösta för Ulf Kristersson:
– ”Vi har, utifrån de signaler vi fått, goda skäl att anta att en M/KD-regering ger oss förutsättningar att få faktiskt inflytande över politiken under de kommande fyra åren.”

2/ Centern och Liberalerna inser att en regering som sitter i Sverigedumokraternas knä är ett värre alternativ än att Stefan Löfven får fortsätta. Alltså väljer man att acceptera en S-styrd regering vid en kommande omröstning.

3/ I varje fall en av Ulf Kristersson eller Stefan Löfven röstar för en regering med Annie Lööf som statsminister och inser att det är en väg ut som är värd att prova.

Är det någon som tror att Ulf eller Stefan är villiga att släppa på prestigen? Är det någon som tror att Annie inser att hon faktiskt måste välja sida? Faktum är att jag faktiskt tror att något kommer att hända. Förhoppningsvis är det inte bara ett önsketänkande. Kan det komma vid kommande omröstning där talmannen Andreas Norlén tydligen bestämt att det nu ska röstas om Stefan Löfven som statsminister?

Den som lever får se!

2 kommentarer

Under Regeringsskifte

Enighet

Det står allt mer klart att Alliansen, av mig främst kallad Högeralliansen, håller på att implodera inifrån. Talmannen Andreas Norléns smarta drag att bestämma att nästa vecka ska Riksdagen rösta om hans partikamrat Ulf Kristersson som statsminister istället för att även ge Annie Lööf i uppdrag att sondera möjligheterna att skapa någon form av blocköverskridande regering har satt igång ett mindre inbördeskrig i Högeralliansen. Det är uppenbart att Ulf Kristersson (M) nu är villig att försöka skapa en Moderatledd regering som blir beroende av stöd från Jimmie Åkesson (SD). Och, han är i detta ivrigt påhejad av Ebba Busch Thor (KD). Men, Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) har allt mer distanserat sig från en sådan lösning. Dels har man ju lovat sina väljare innan valet att inte sätta sig i en regering som är beroende av stöd från Sverigedumokraterna. Dels är man inom de båda Mittenpartierna mycket irriterade på Ulf Kristerssons makthungriga egoism. Hur detta kommer att sluta får vi nog inte veta förrän i nästa vecka.

HjärtanEn utväg för Annie Lööf och Jan Björklund är ju att även om man inte röstar för Ulf Kristerssons (M + Kd + SD) lösning så behöver man ju inte heller rösta emot utan lägga ner sina röster. Vi skulle då alltså få en regering som består av Moderaterna och Kristdemokraterna som är beroende av aktivt stöd från Sverigedumokraterna och passivt stöd från Centern och Liberalerna. En drömsituation för många moderater och för Kristdemokraterna och Sverigedumokraterna. Men, en mardröm för andra moderater och för Centern och Liberalerna. Men, jag gissar av vi hamnar där!

Det moderata förhållandet till Sverigedumokraterna skapar även problem på många håll runt om i landet. I flera kommuner här nere i Skåne har ju Moderaterna valt att rösta fram Sverigedumokraterna till styret. Det finns en hel del krafter inom Moderaterna som ser Socialdemokraterna som något värre än Sverigedumokraterna. I min egen kommun Åstorp verkade Moderaterna vara på väg att inleda samarbete med Sverigedumokraterna. Det krävdes dock stöd från ytterligare ett parti för att få majoritet. Det slutade till slut med att Moderaternas förstanamn övertalades att lova att lämna politiken. Att den mycket kontroversiella Pontus Pålsson lämnade in en avsägelse var en förutsättning för att Kristdemokraterna och Liberalerna skulle ställa upp på ett samarbete med Moderaterna. Till det första Kommunfullmäktigemötet i oktober hade Pontus Pålsson ännu inte lämnat in någon avsägelse. Men, han kom i varje fall inte på mötet. Nu blev resultatet att en minoritet bestående av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet styr Åstorp med totalt 13 mandat och med två oppositionsgrupper. Sverigedumokraterna som har 9 mandat och Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som har 9 mandat. Oppositionsråd blev en moderat sedan Centern och en sverigedumokrat rösta på honom istället för den sverigedumokratiska kandidaten.

I grannkommunen Bjuv har förhållandet till Socialdemokraterna / Sverigedumokraterna nu fått två tunga moderater att lämna politiken. Oppositionsrådet Ninnie Lindell och fullmäktigepolitikern Bertil Olsson som haft i uppdrag att förhandla med Socialdemokraterna om ett samarbete som skulle skapat ett majoritetsstyre har nu meddelat att dom helt lämnar politiken pga motsättningar in Moderaterna. Uppenbart är att Moderaterna inte kan bestämma sig för vilket håll man ska luta sig åt. Mot Sverigedumokraterna eller mot Socialdemokraterna. Kan det vara så att även Bjuv är på gång att få en lösning som påminner om den i Åstorp.

Det där med interna motsättningar inom Moderaterna är ju inte heller något nytt. Här i Åstorp har flera betydande moderatpolitiker under åren lämnat politiken i protest mot Pontus Pålssons sätt att styra.

Problem inom ungdomsförbund är ju inget nytt. Mer eller mindre drabbar detta alla partierna. Det har hänt mer än en gång att moderpartiet helt enkelt slängt ut hela ungdomsförbundet ur partiet och startat ett nytt ungdomsförbund. Senast ut i detta var Sverigedumokraterna för några år sedan. Ingen har väl missat skriverierna om motsättningar inom SSU här i Skåne där tydligen en liten grupp extremister tagit makten. I dag läser vi om en skandal på en MUF-konferens i Vänersborg där nu en 20-årig muffare anhållits misstänkt för en grov våldtäkt på en ung kvinnlig partikamrat. Efter konferensen blev det party och festandet fortsatte efteråt på hotellrummen. Partidistriktet i Västra Götaland har nu bland annat beslutat om att det i fortsättningen råder alkoholförbud på MUF-arrangemangen i fortsättningen. Redan på min tid i SSU lockade MUF nya medlemmar med fyllefester. Men jag trodde faktiskt att den eran var slut i dag. Men tydligen inte.

Lämna en kommentar

Under Moderaterna