Etikettarkiv: Stefan Löfven

Stå upp mot rasism

» All rasism.

I dag skulle man inte vara i Malmö. Staden är helt präglad av säkerhetsarrangemangen i samband med Förintelsekonferensen som arrangeras i dag. Ett mycket lovvärt initiativ från bland annat Stefan Löfven.

Konferensen handlar väl delvis om att påminna oss om att inte glömma bort Förintelsen. Det är viktigt att ha i minne hur vidriga människor kan bli när man blir utsatt för propaganda och ”hjärntvätt”. Nazismens tankar om övermänniskor med sitt vita ariska blod och alla andra med mindre värde fick ju till slut stöd av många tyskar. Runt om i världen fanns det de som stödde de nazistiska tankarna. Det fanns ju en hel del svenskar som åkte frivilligt till Tyskland för att ansluta sig till SS osv. En av dessa frivilliga SS-män som återvände efter kriget till Sverige och var ju sedan med om att starta Sverigedemokraterna.

Hamnar man på sajter tillhörande den extrema högern i Sverige så finns det där grupper som hävdar att Förintelsen bara är ett påhitt. Grupper som sprider sitt hat mot judar genom att ge dom skulden för allt ont i världen. Det finns alltså all anledning att påminna om att människor faktiskt kan bli så vidriga att man mördar miljoner människor på löpande band genom att gasa ihjäl, skjuta osv. Bara för att dom tillhör en annan grupp än den egna. Det har ju hänt på andra håll i världen också.

Älska din nästa, inte hata

Det finns också anledning att påminna om att Förintelsen inte bara handlade om judar. Den nazistiska Förintelsen handlade om andra grupper som också ansågs som lägre stående. En stor grupp som oftast glöms bort är massmorden på Romer som pågick parallellt. Men det uppmärksammas nästan aldrig. Vi kan se denna konferens som exempel, den handlar om Förintelsen av judar och antisemitism. Förintelsen av romer och antiziganismen finns knappt med.

Det är alltså viktigt att poängtera att det handlar om att ta avstånd från alla former av rasism. All rasism är lika vidrig. Det må vara hat och hot riktat mot judar, mot romer, mot muslimer, mot afrikaner osv. All form av rasism är lika vidrig. Ingen form av rasism är acceptabel. Det är viktigt att ta avstånd från alla former av rasism.

Det måste vara möjligt att gå omkring i Malmö (eller i någon annan ort) med en Davidsstjärna om halsen utan att utsättas för glåpord eller olika former av trakasserier. Men, det gäller också att kunna gå omkring i romsk klädsel utan att trakasseras. Eller gå omkring i slöja eller burka utan att få kastat glåpord efter sig. Eller ha en annan hudfärg och bli kallad nigger. Exemplen är många, och dom är lika vidriga och viktiga att ha i minnet.

Sedan är det viktigt att fundera över vad som är rasism. Är det antisemitism att kritisera staten Israel och staten Israels agerande på Västbanken osv? Är det antisemitism att vara kritisk mot sionism. – ”Sionism är en politisk rörelse som strävar efter att åstadkomma judarnas återvändande till Israels land.” Innebär det att judar har rätt till landet och att palestinier ska flytta på sig? Är det antisemitism att kritisera den rörelsen? Om judar har ensamrätt till ”sitt” land, varför har då inte kurder ensamrätt till ”sitt” land? Samer ensamrätt till ”sitt” land?

Det är svåra frågor, frågor som är värda att diskutera. Kan man kritisera extrem och våldsam islamism utan att vara antimuslim? Naturligtvis måste man kunna kritisera avarter av islamism utan att beskyllas för att vara islamofob och att vara antimuslim. Precis som man måste kunna kritisera staten Israels agerande utan att beskyllas för att vara antisemit. Men, samtidigt är det viktigt att den kritiken av staten Israel inte förvandlas till antisemitism. Där hamnar nämligen mycket ofta kritiken av staten Israel från muslimska grupper. Som inte kan skilja på staten Israels agerande och judar som grupp.

Är Lars Vilks teckning av Muhammed som rondellhund en form av rasism riktad mot muslimer? Sett bara som en teckning kan man acceptera att det snarast var ett inlägg i en debatt. Men jag anser att om man lägger till att Lars Vilks i samband med detta dessutom också ställde upp på flera arrangemang som arrangerades av antimuslimska grupper så tycker jag att det visar på att teckningen är att ses som ett exempel på rasism. Verkligen inte något som ska hyllas i varje fall.

Låt oss enas om att ta avstånd från ALL rasism. Låt oss enas om att ta avstånd från ALLA som ger utlopp för rasism. Rasism riktad mot judar, mot romer, mot muslimer, mot afrikaner, mot samer och så vidare

Men vi får vara beredda på att fortsätta diskutera vad som egentligen är rasism. Var går gränsen mellan rasism och befogad kritik? Jag har faktiskt inget bra svar. Befogad kritik har lätt att flyta över till rasism.

1 kommentar

Under Rasism

Sven tycker och spekulerar

» Jag vet ju bäst.

Det var ett litet tag sedan jag tyckte till om en ny väljarundersökning. Det görs ju en hel del sådana varje månad. Större tidningar med självaktning har sin egen undersökning. Extra intressant är den sammanvägning av flera undersökningar som Sveriges Radios Ekoredaktion låter Kantar Sifo göra varje månad åt dom. Eftersom den så att säga jämnar ut de olika trubbigheter som de andra undersökningar kan ha så blir den lite mer tillförlitlig. Kanske…

Nu har sammanvägningen av september månads undersökningar presenterats och jag kan med lite överdrift säga att ingenting händer. För naturligtvis händer det lite. Lite förenklat kan man säga att Socialdemokraterna lockar i samband med partiledarbytet tillbaka en del av de missnöjda sossar som valt att stödja Vänsterpartiet. Moderaterna och Sverigedemokraterna kämpar om ungefär samma väljare och slåss om vem som ska ha starkast förhandlingsläge genom att vara störst av de två. Sverigedemokraterna slåss också om att hålla sig över 20%-strecket. Just nu leder Moderaterna medan Sverigedemokraterna trillar under sitt streck och avståndet är extra stort. Centern ligger ganska stabilt stilla. Miljöpartiet kämpar för att hålla sig över 4%-strecket. Just nu lyckas man. Kristdemokraterna kämpar för att inte hamna på samma streck, och det är inte långt ifrån att man trillar dit. Liberalerna kämpar förtvivlat för att komma upp ur bottendyn, men har långt kvar innan man kan få syre.

Sven Tycker har lite funderingar

Så här ser siffrorna för september ut:

Socialdemokraterna » » 25,9% (+0,9)
Moderaterna » » 22,0% (+0,2)
Sverigedemokraterna » » 19,7% (-04)
Vänsterpartiet » » 10,6% (-0,9)
Centerpartiet » » 8,8% (+0,2)
Kristdemokraterna » » 4,6% (±0)
Miljöpartiet » » 4,1% (-0,3)
Liberalerna » » 2,8% (+0,3)

Vad säger då dessa siffror om hur nästa val ska sluta? Får vi ett fortsatt Rödgrönt styre med de partier som inte kan tänka sig styra med stöd av Sverigedemokraterna eller får vi ett Brunblått styre som är villiga att göra sig beroende av samma Sverigedemokraterna? Jag har sagt länge att det som kommer att fälla avgörande är troligtvis vilka partier som hamnar under 4%-spärren och vilka partier som lyckas hålla sig över 4%-spärren. Skulle det hända att både L och KD trillar ur medan MP klarar sig över spärren så kan nog Ulf Kristersson glömma att få sin dröm om Makt uppfylld. Skulle dessa, L och KD, klara sig men inte MP så kommer istället Jimmie Åkessons dröm att gå i uppfyllelse. Svaret kommer vi att få vänta på i ungefär ett år…

Socialdemokraterna har inlett en mindre upphämtning. En hel del missnöjda socialdemokrater som tycker att S under Stefan Löfven kompromissat bort för mycket S-politik och som en följd av detta valt att istället stödja Vänsterpartiet i förhoppning att dom ska kunna driva S åt vänster hyser nog förhoppningar på Magdalena Andersson och återvänder till moderskeppet.

Moderaterna har just nu en bra säkerhetsmarginal ner till Sverigedemokraterna. För Ulf Kristersson vore det nog en mardröm att tvingas förhandla med ett Sverigedemokraterna som är större än Moderaterna. Just nu så oroar sig nog Ulf Kristersson ännu mer över hur långt ner Ebba Busch ska lyckas sänka Kristdemokraterna. Ett KD som åker ur Riksdagen vore nog en ännu större mardröm för Ulf Kristersson. Då är det kört för hans Maktambitioner.

Sverigedemokraterna har ju som mål att bli Sveriges största parti – i varje fall enligt Jimmie Åkesson. Just nu ligger man trea och marginalen upp till tvåan ökar. Och till ettan… Nu är det ingen hemlighet att mitt förtroende för SD är mycket lågt. Det är ett falskt populistiskt parti med en rasistisk agenda och nazistiska rötter. Jag läste hos Resumé en intervju med SD:s kommunikationschef om allt det hat som sprids i kommentarsfälten på sociala medier från den sverigedumokratiska svansen. Man är från SD:s håll mycket dåliga på att rensa bort hatet på sina egna sajter. Och det beror enligt reklamchefen på att man inte vill vara poliskår. Det är alltså mer eller mindre fritt fram att sprida sitt hat. Vi kan se det också på att SD beslutat att fria SD-höjdaren i Göteborg Jörgen Fogelklou som avslöjats med att sprida rasism och nazism under alias på nätet. Det var OK, trots den påstådda nolltoleransen. Samtidigt har ansvarig utgivare på SD:s Samnytt, Mats Dagerlind, dömts för Grovt förtal. Vilket naturligtvis Samnytt hävdar är ett angrepp på yttrandefriheten. För övrigt ser jag att chefsideologen Mattias Karlsson ligger svårt sjuk på sjukhus i Covid-19. Han hade ”inte hunnit” vaccinera sig? Så kan det gå! Gå och vaccinera dig om du inte gjort det redan.

Vänsterpartiet har tappat en del från toppsiffrorna. Man ligger fortfarande högt, men som jag sagt innan så har en hel del missnöjda socialdemokrater som gått till vänster med förhoppningen att Vänsterpartiet ska kunna driva Socialdemokraterna mer till vänster återvänt till modersfamnen när nu Magdalena Andersson står redo att ta över. Jag tror att man på Vänsterpartiet kalkylerat med denna utveckling. Förhoppningen är nog att inte för många ska återvända så att Vänsterpartiet fortsätter att vara större än Centerpartiet.

Centerpartiet fortsätter att ligga ganska stilla kring 8-9 procent. Trots väldigt hårda och fula ord från främst Kristdemokraterna om förräderi och Quislingar när Centerpartiet deklarerat att dom vill inte ha något med det rasistiska SD med sina nasserötter att göra är nog centerväljarna nöjda. Ute i Sveriges kommuner är det inget ovanligt med samarbete mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Båda partierna bygger på en folkrörelse, och det har nog stor betydelse.

Kristdemokraterna börjar ligga illa till. Ebba Buschs rejäla högergir att fått många att ställa sig frågan om partiet har något med det kristna budskapet att göra i dag. Den av Livets Ord skolade Ebba Busch agerar på ett sätt som får allt fler KD:are att bli oroliga. Ett antal ledande kristdemokrater, Lars Adaktusson och gamla partiledaren Alf Svensson är bara några, ställer sig mycket frågande. Att KD:s egen tidning Dagen ger ganska stort utrymme åt kritiken visar att den är mycket spridd inom partiet. Hennes totalt okänsliga beteende i sin huskonflikt gör inte saken bättre. Att ha en partiledare som dömts för Grovt förtal i en privat konflikt skulle inte accepteras inom de flesta partierna. Partiledaren hade fått lämna eller ta timeout tills konflikten var över. Men Ebba Busch klamrar sig kvar. Personligen tycker jag att det är bra att hon klamrar sig fast vid partimakten och drar med sig KD ner under vattenytan.

Miljöpartiet fortsätter att kämpa för sin överlevnad. Ska man lyckas hålla näsan över 4%-strecket på valdagen? Man har svårt för att argumentera för gröna frågor samtidigt som man kompromissar med alla möjliga partier runt om i landet. Egentligen borde det ju gå bra för Miljöpartiet nu när det visat sig att man faktiskt hade rätt i klimatfrågan. Allra helst bland partierna till höger var klimatskepticismen väl utbredd tidigare. Men nu när det visat sig att Miljöpartiet hade rätt och till och med moderater och kristdemokrater ställt in sig i ledet och insett att mycket måste göras – omedelbart, borde det gå bättre för Miljöpartiet. Klimatförnekarna inom politiken har nästan försvunnit på kort tid. Dom har tystnat. Men Miljöpartiet har inte lyckats vinna något på att man hade rätt.

Liberalerna? Vad säger man? Finns det någon framtid för Liberalerna efter denna högergir från Nyamko Sabuni. Kan partiet göra något som lockar tillbaka de liberaler som lämnat sedan dom förklarat att dom kan inte tänka sig att ha något med ett antiliberalt parti som Sverigedemokraterna att göra. Jag tror inte det!

Läs:
Grafik: Svensk väljaropinion september 2021. – Sveriges Radio
SD:s kommunikationschef om hatkommentarerna på Youtube: Inte upp till oss att vara en poliskår. – Resumé
Värt att tänka på när SD:s krokodiltårar rinner. – Jan Guillou i Aftonbladet

1 kommentar

Under Väljarundersökning

Ett gott råd

» I all välmening.

Även en principfast och konsekvent bloggare som Sven Tycker är ju inte sämre än att jag kan ändra mig. Igår skrev jag ju att jag inte skulle spekulera i vem Socialdemokraterna ska välja till ny partiledare. Jag har ju faktiskt inte så mycket med det att göra eftersom jag inte är medlem och jag överlåter det till S-partiets medlemmar (eller deras utvalda ombud) att avgöra detta. Det är väl en rimlig utgångspunkt?

För övrigt är jag övertygad om att det blir Magdalena Andersson så till vida hon inte totalvägrar.

Men jag tänkte ge Socialdemokraterna ett råd inför den närmaste tiden. Jag tänker då på den budget som ska presenteras för 2022.

Sven Tycker funderar och kommer med råd

Det är dags för Socialdemokraterna att presentera en budget som bygger på socialdemokratisk politik och socialdemokratisk ideologi. Gör klart för alla de andra partierna att dom har att välja mellan att godkänna budgeten eller förkasta den. Väljer en majoritet att förkasta budgeten så får den majoriteten ansvara för att anta en annan budget som dom kan enas om. Sedan får den majoriteten ansvar för att enas om att tillsätta en regering som får regera fram till nästa ordinarie val.

Låt Ulf Kristersson sammankalla sina stödpartier och enas om en budget och en regering och skapa en majoritet i Riksdagen för detta. Eller vi ska kanske låta Jimmie Åkesson sammankalla sina stödpartier och enas om en SD-budget och SD-regering? För SD är ju tillsammans med sitt stödparti KD större än Moderaterna!

Det får helt enkelt bli slut med att Socialdemokraterna bedriver en borgerlig skattepolitik. Det får bli slut på att Socialdemokraterna bedriver en borgerlig privatiseringspolitik. Det får bli slut med att Socialdemokraterna bedriver en borgerlig ovälfärdspolitik.

Min inspiration till dessa tankar fick jag när jag läste ett stycke i dagens ledare i Aftonbladet. Så här skriver Anders Lindberg:

– ”Vårt skattesystem gynnar arbetsfria inkomster från ägande istället för arbete. Vår marknadsskola bidrar till segregation och delar upp redan små barn när friskolorna får välja elever. Och vårt sociala skyddsnät har så stora hål att Försäkringskassan bedömer att dödssjuka har arbetsförmåga. Som socialdemokratisk politik har detta nu nått vägs ände. Socialdemokraterna är inget – och ska aldrig bli – ett mittenparti.”

Låt M & SD & KD & L & C enas om en budget, politisk inriktning och en regering! Jag ser fram emot att följa den diskussionen! Och med risk för att upprepa mig, så får dom väl ha som utgångspunkt Ulf Kristersson gamla löfte:

– ”Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten.”

Läs:
Löfven gjorde det svåraste, avgick i tid. – Anders Lindberg i Aftonbladet
Dags att kliva ur sandlådan, Lööf. – Jonna Sima i Aftonbladet

1 kommentar

Under Socialdemokraterna

Avgångar

» Att kasta in handduken.

Jag tänkte idag ta det här med politiska avgångar – sett ur lite olika aspekter. Naturligtvis aktualiserat av Stefan Löfvens besked om att han nu avgår inför Socialdemokraternas kongress i november.

Som vanligt när en politiker lämnar så brukar kommentarerna från de politiska konkurrenterna koncentrera sig på de positiva sidorna. Även politiska motståndare brukar undvika de grova politiska angreppen när det tar slut. Så är det naturligtvis även denna gången. Med två undantag! Att Jimmie Åkesson kan säga något positivt om en politisk motståndare är naturligtvis otänkbart. Enligt honom är ju allt åt helvete. Han får stöd från SD:s stödparti KD:s partiledare Ebba Busch. Dvs inget som förvånar.

Spekulationerna om vem som ska efterträda Stefan Löfven är naturligtvis i full gång. Jag tänker inte gå in närmare på det. Det leder inte till något. Vi lär få veta vem valberedningen kommit fram till så småningom.

En annan som till slut bestämde sig för att avgå är moderaternas starke man i Malmö Torbjörn Tegnhammar. Efter en tids timeout fanns det till slut ingen annan utväg för Tegnhammar än att lämna alla sina politiska uppdrag. Moderaterna i Malmö får se sig om efter ett nytt oppositionsråd och Moderaterna får välja in en ny medlem i partistyrelsen. Det blev till slut för många ”olämpliga uppträdanden” gentemot kvinnliga partimedlemmar. #Metoo har nått även Moderaterna!

Förra året tvingades Moderaternas kommunalråd i Kungsbacka, Hans Forsberg, att lämna sina politiska uppdrag sedan han ertappats med byxorna nere. Han fälldes för sexköp och Moderaterna fick tillsätta en ny ordförande i Kommunstyrelsen. Det som aktualiserat händelsen som ju hände förra året är det faktum att Hans Forsberg ansökte om politikerpension och får 58.460 kronor i månaden tills han fyller 65 år. Totalt kan han alltså få ut drygt 6 miljoner som kompensation för att han tvingades avgå. Siffrorna har satt igång en rejäl debatt om vilka regler som ska gälla när politiker tvingas avgå efter att ha fällts för brott. Var går gränsen? Ska man få ”full A-kassa och uppsägningslön” (för det är ju detta det handlar om i praktiken) om man tvingas avgå efter att ha fällts för brott?

En ”Lex Forsberg” är nog på gång. Ulf Kristersson har dock inte framfört någon upprördhet. Däremot är han upprörd över att en fälld brottsling suttit längre inlåst än vad han skulle ha suttit och då får skadestånd för att han suttit inlåst i fängelse i brott mot lagen. Han glömmer att säga att Moderaterna kunde ju ha ändrat reglerna när man hade makten en gång i tiden, för det är inga nya regler.

För övrigt tycker jag själv att det skadestånd som betalas ut är för högt. Rent generellt har vi låga skadestånd i Sverige nämligen. Det ska vi vara tacksamma för. Vi slipper en amerikansk utveckling där skadestånd har blivit business.

Några som kommer att tvingas avgå är en del sverigedemokratiska kyrkopolitiker i Skåne. Det är snart kyrkoval i Sverige och i sedvanlig ordning satsar SD stort på att få in sina kandidater i ett val som har mycket lågt valdeltagande. Men i flera församlingar i Skåne kommer SD:s alla tidigare invalda kandidater att tvingas avgå. Sverigedemokraterna har helt enkelt glömt att meddela sina kandidater inför valet. Det måste man nämligen göra för att dom ska vara valbara. Lite taskigt för SD, men egentligen riktigt komiskt.

En Moderatpolitiker som tydligen inte tänker avgå men som borde fundera över sin politiska framtid är Per Hagwall i Stockholm. I ett antal inlägg på Twitter verkar han totalt ha kollrat bort sig. Den spanska diktatorn Franco var inte alls fascist! Nazisten Adolf Hitler var en mycket mer legitim ledare i Tyskland än vad Allende var i Chile! Det var Allende som störtades i en av USA orkestrerad militärkupp som satte diktatorn Pinochet till makten. Jag tror nog att Per Hagwall ska fundera över sina politiska preferenser en aning.

Läs:
Torbjörn Tegnhammar lämnar politiken. – Dagens Samhälle
S-rösterna: Här finns Stefan Löfvens efterträdare. – Dagens ETC
Efter toppolitikerns sexköp: Miljonutbetalningar stoppas. – Göteborgs Tidningen
Kristerssons ilska är inte trovärdig. – Dagens ETC
SD glömde anmäla kandidater till kyrkovalet. – Sveriges Radio
Historikern: Moderatpolitikern legitimerar Adolf Hitler. – Aktuellt Fokus
Moderatpolitiker förnekar att Franco var fascist. – Aktuellt Fokus

1 kommentar

Under Stefan Löfven

Stefan lägger av

» Hur ska SD-mobben nu göra?

Stefan Löfven har deklarerat att han avgår inför Socialdemokraternas kongress så att partiet i god tid kan utse en ny partiledare inför valrörelsen.

Jag tycker allra mest synd om SD-mobben. Nu måste man ju helt omdisponera sitt hat. Hur ska man klara det?

Det ska dock bli spännande att se hur det Socialdemokratiska partiet nu kommer att resonera. För visst har det betydelse vem partikongressen väljer till partiledare. Det är inte partiledaren som bestämmer i ett parti. Men det har betydelse vilken strategi partiledaren har. Känner sig partiet ”tvingade” att välja en kvinnlig partiledare? Vågar man välja en partiledare som verkligen vill driva socialdemokratisk politik eller fortsätter man på den inslagna vägen att politik är att kompromissa?

Stefan tar bagen och går

Det ska bli spännande att se vem man väljer. Och hur lång tid det tar innan den Sverigedumokratiska hatmobben är igång igen.

1 kommentar

Under Stefan Löfven

Nooshi Dadgostar som raket

» Det går uppåt.

En ny högtidsstund för en siffernisse som er väldigt populära och tillmötesgående bloggare. Den här gången är det Svenska Dagbladet som idag publicerat sin väljarundersökning från Sifo för augusti månad. En undersökning som i stort sett förstärker ytterligare den trend som gällt en tid.

Undersökningens stora vinnare är Vänsterpartiet (+2,3) och Miljöpartiet (+0,7) medan den stora förloraren är Socialdemokraterna (-1,7) följt av Centern (-0,7) och Moderaterna (-0,6). Låt oss börja med partiernas siffror i storleksordning. Förändringarna är gjorda i jämförelse med undersökningen i juni eftersom det inte gjordes någon undersökning i juli.

Stefan Löfven har anledning att fundera

Socialdemokraterna » » 24,1% (-1,7)
Moderaterna » » 21,8% (-0,6)
Sverigedemokraterna » » 20,5% (+0,3)
Vänsterpartiet » » 11,9% (+2,3)
Centerpartiet » » 8,6% (-1,3)
Kristdemokraterna » » 4,9% (-0,2)
Miljöpartiet » » 4,2% (+0,7)
Liberalerna » » 2,7% (+0,4)

Det här är nog inte siffror som glädjer representanterna för den Brunblå sörja som hoppas ta över makten efter valet. Jag har sagt flera gånger tidigare att det är mycket troligt att valet med största sannolikhet kommer att avgöras av vilka partier som eventuellt åker ur Riksdagen. I den här undersökningen har Miljöpartiet kravlat sig över 4%-spärren medan Liberalerna trots en liten uppgång är fast förankrade långt ner i dyn. Dessutom fortsätter Kristdemokraterna att falla ner och närma sig 4%-spärren. Denna utveckling i en undersökning till och Miljöpartiet skulle t.ex. ha passerat Kristdemokraterna i storlek.

Svenska Dagbladet har räknat på mandatfördelningen i Riksdagen baserat på undersökningens siffror. Så låt oss titta på deras båda jämförelser.

177 – 172 är de fyra Rödgröna partierna (S + V + C + Mp) i team Stefan Löfvens ledning över den Brunblå sörjan (M + Sd + Kd) i team Ulf Kristersson.

146 – 128 är de tre Rödgröna partiernas (S + V + Mp) ledning över den gamla Högeralliansen (M + C + Kd).

De fyras gäng i den Brunblå sörjan

Det vill sig inte riktigt för Uffe, Ebba och Nyamko. Trots löften om att inte beblanda sig med Sverigedemokraterna har man valt att i Makthungern göra detta. Men, uppriktigt sagt, verkar det inte vara en framkomlig väg. Det där lyftet som man hoppas på verkar inte riktigt infinna sig. Egentligen händer det ju inte så mycket i opinionen.

Något riktigt lyft för Sverigedemokraterna infinner sig inte. Detta trots en våldsam svartmålning av läget i Sverige och en ofta riktigt vidrig hatkampanj mot Stefan Löfven. Om jag ska vara uppriktig så tror jag faktiskt att SD har nått något av en maxnivå omkring 20%. Det finns inte så många fler som kan tänka sig att välja SD. När man gjort undersökningar och där väljarna fått berätta vilket parti dom tycker sämst om så ligger SD på siffror kring 70-80%. M och KD väljare tycker alltså också att SD är det sämsta partiet. Många är villiga att söka stöd hos SD för att uppnå sina Maktambitioner. Men steget är långt till att verkligen stödja SD. Jag har sagt det länge, men jag tror att SD har nått sin maxnivå någonstans kring 20%.

Moderaternas och Kristdemokraternas löftesbrott att till slut i Makthungern släppa in Sverigedemokraterna i värmen gör många av partiets väljare tveksamma. Det är därför vi inte heller kan se något lyft i opinionen för dessa partier. Trots en våldsam svartmålning även från dessa av läget i Sverige så infinner det sig inget lyft – tvärtom. Låt mig därför citera Ulf Kristersson och Ebba Busch för bara några år sedan:

Ebba Busch 2018: – ”Inte realistisk att mitt parti samarbetar med Jimmie Åkessons ens på 20 års sikt.”
Ulf Kristersson 2018: – ”Något annat än en alliansregering kan inte komma på tal – om inte himlen ramlar ner.”
Ulf Kristersson 2018: – ”Mina värderingar är inte SD:s. Jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD”

Men, som sagt tidigare. Ingen är sämre än att man kan ändra sig för att få Makt.

Vad Liberalerna tycker är det väl inte så många som bryr sig om. Nyamko Sabunis val att plocka in Mauricio Rojas visar på desperationen inom Liberalerna. Samtidigt formerar sig de kritiska liberalerna för att protestera mot Nyamko Sabunis tvära kast höger om.

På den andra planhalvan kan vi se att Centerpartiet tappar. Det skulle vara intressant att veta vart dessa väljare har gått. Lyftet för Miljöpartiet förklarar inte allt. Men kan kanske förklara en del. Den marknadsfundamentalism som Annie Lööf omfamnar delas inte av alla centerpartistiska gräsrötter. Miljöpartiets lyft kan också förklaras av att de flesta kanske nu blivit övertygade om att Miljöpartiets klimatvarningar inte var skrämselpropagande utan verkligheten.

Att det varit ett stort flöde från Socialdemokraterna till Vänsterpartiet krävs det nog ingen expert för att förstå. Vill Stefan Löfven få stopp på det flödet så gäller det nog att lägga fram Socialdemokratiska förslag. Att försöka bedriva Socialdemokratisk politik. Skulle man sedan inte få igenom den i Riksdagen därför att den Brunblå sörjan enar sig med ett marknadsfundamentalistiskt Centern och stoppar förslagen så är det bara för Stefan Löfven att gå till val på frågorna och berätta att det är det här han vill genomföra. Vill ni väljare att vi ska kunna genomföra detta så får ni rösta på oss och inte på högerpartier som vill gynna andra än arbetare, sjuka, pensionärer och andra svagare grupper.

Läs:
SvD/Sifo: V rusar – kan bli större än S. – Svenska Dagbladet

1 kommentar

Under Väljarundersökning

Även tystnad är en förklaring

» Fråga Jimmie.

För en tid sedan konstaterade jag att vi har nu kommit så långt att vi i stort sett är eniga om att Klimatkrisen är här. Klimatskeptikerna har i stort sett tystnat. Debatten i dag handlar inte om Klimatkrisen är här. Debatten handlar istället om hur mycket just VI ska göra och VAD som ska göras. Det är en positiv utveckling.

Det viktigaste för att kunna lösa ett problem är ju faktiskt att man inser att det finns ett problem,

För några dagar sedan presenterade IPCC, FN:s klimatpanel, sin senaste rapport. Den gör det klart att krisen är här. Mycket måste göras, och det måste ske snabbare än vad vi trott tidigare. Klimatskeptikerna har mer eller mindre tystnat totalt. IPCC:s rapport har fått alla våra partiledare att reagera. Politiskt är vi eniga om att krisen verkligen är här. Vi MÅSTE göra något NU! Vi måste göra detta snabbare än vad vi trodde tidigare. Så här säger våra partiledare:

Stefan Löfven: – ”Klimatomställningen innebär att vi har en historisk möjlighet att genomföra åtgärder som både minskar utsläppen och ger jobb i hela landet.”

Ulf Kristersson: – ”Vi måste vidta kraftfulla åtgärder för att hindra utvecklingen.”

Nooshi Dadgostar: – ”I en tid som domineras av såväl arbetslöshet som klimatkris är det orimligt att Sverige inte tar tillfället i akt och fattar politiska beslut som skulle bromsa och långsiktigt förhindra större klimatförändringar.”

Annie Lööf: – ”Vi förstår allvaret och kommer att göra allt vi kan för att klara klimatkrisen. Det är avgörande för hela vår mänsklighets framtid.”

Ebba Busch: – ”Politiken borde sätta in en dödsstöt mot kol och olja så att vi ställer om på ett meningsfullt och effektivt sätt.”

Per Bolund: – ”Miljöpartiet finns i politiken för att stoppa klimatkrisen. Mer måste göras, snabbare. Vi kommer aldrig sluta kämpa.”

Nyamko Sabuni: – ”Vi behöver omedelbart en plan för hur vi får fram stora mängder fossilfri el som finns där när hushåll och industrin behöver den.”

Sverigedemokraternas lösning på alla problem

Jimmie Åkesson: – ”. . . . . . . . . . . .”

Nä, Jimmie har kanske åkt på semester. Han är undantaget som inte har ett dugg att säga. Han är nog fullt upptagen av att jaga kriminella invandrare. För egen del så är de senaste invandrarna som jag mött de båda killar som körde mig och min 100-åriga mamma i rullstol i färdtjänstbussen till Helsingborg för att hämta mammas nya ID-kort hos Polisen. Och som sedan körde oss hem igen i en annan färdtjänstbuss. Grannen som hjälpte mig i dörren när jag skulle in med händerna fulla. Tjejen i kassan på ICA-butiken när jag var och handlade och killen i bilen som stannade och släppte över mig på övergångsstället. Samt biljettkontrollanten på Pågatåget.

Nä, SD har inte mycket att säga om IPCC:s rapport. På Aftonbladets fråga förklarar SD:s miljötalesperson Martin Kinnunen detta med att den ju inte innehöll något nytt. Något som väl de flesta andra tänkande varelser inte riktigt håller med om. Jag gjorde för övrigt en mycket ovetenskaplig undersökning och sökte upp SD:s ledande partiorgan, Samhällsnytt, och gjorde en sökning på hemsidan på ”IPCC”. Jag fick några napp. Bland annat en krönika från 4 april 2021 författad av en Jan Tullberg med rubriken: – ”En hobbyanalys av klimathotet”. Samt ett antal artiklar som i princip berättar att Klimathotet är en bluff. Jag tror det säger allt om SD:s intresse för frågan. Den nya rapporten från IPCC innehåller inget nytt. Det är ju fortfarande bara en hobbyanalys!

Läs:
Åkesson enda partiledaren som tiger om klimatrapporten. – Aftonbladet

PS. Det råder viss förväxling mellan IPPC och IPCC. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är FN:s klimatpanel. IPPC-direktivet är t.ex. EU:s direktiv för att samordna åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar.

3 kommentarer

Under IPCC

Överlever Nyamko Sabuni?

» Vad tror ni?

Det är dags för siffernörden att ha högtidsstund igen. Sveriges Radios sammanvägning av juni månads väljarundersökningar har presenterats. Det är Kantar Sifo som gör sammanvägningen av flera olika väljarundersökningar från juni månad till Ekoredaktionen. Eftersom jag älskar siffror och statistik är det alltid en högtidsstund när man kan läsa olika opinionsundersökningar. Sedan kan jag ju inte skriva om alla dessa här på Sven Tycker. Ibland för att jag har annat att skriva om. Ibland för att resultatet inte är så kul (jo, jag erkänner att det är så…). Ibland för att jag tycker det blivit lite för mycket på sista tiden.

Men, nu är det ju ett litet tag sedan så vi tar Svensk Väljaropinion och funderar lite med dess siffror som underlag. Vi tar partierna i storleksordning
Socialdemokraterna – 25,5%  (-1,0)
Moderaterna – 22,1%  (±0)
Sverigedemokraterna – 20,5%  (+1,4)
Vänsterpartiet – 10,4%  (+0,8)
Centerpartiet – 9,2%  (-0,1)
Kristdemokraterna – 5,2%  (±0)
Miljöpartiet – 3,4%  (-0,7)
Liberalerna – 2,3%  (-0,4)

Socialdemokraterna. Ska Stefan Löfven känna sig nöjd? Ska han konstatera att han kom undan med blotta förskräckelsen? Ett Socialdemokraterna som ”bara” har stöd av var fjärde svensk är inte så mycket att skryta över. Å andra sidan ligger man med det trots allt ganska bra till i en europeisk jämförelse. Kanske satsar Stefan Löfven på att låta regeringen föra socialdemokratisk politik. Om sedan oppositionen stoppar denna socialdemokratiska politik satsar man på att peka på det i den kommande valrörelsen. – ”Ge oss er röst så ska vi se till att genomföra den här politiken, men då måste ni rösta på oss och inte rösta på de partier som stoppar den här politiken”. Fast kanske inte…

Moderaterna. Vad finns att säga? Så länge det pekar mot att det finns chanser för Ulf Kristersson att bli statsminister så sitter han nog säkert. Men vad händer om opinionssiffrorna börjar visa att det verkar gå åt skogen? Vad händer om SD passerar och blir större? Vågar oppositionen inom M då ifrågasätta Ulf Kristersson? Kommer alla hans gamla skandaler då att tas upp? Inte än på ett tag tror jag faktiskt!

Sverigedemokraterna. Om jag funderar över hur säkert partiledaren sitter i partierna så är det en situation som inte gäller SD. Här sitter Jimmie Åkessons säkert. Det finns ingen, eller i varje fall vågar man inte visa sig, opposition. Frågan är istället vad som händer med SD den dag Jimmie Åkesson hoppar av, tröttnar eller vad som nu kan hända. Han har redan suttit länge.

Vänsterpartiet Det var nog många som undrade hur Nooshi Dadgostar skulle kunna ersätta den populära Jonas Sjöstedt. Men jag måste säga att hon vuxit in i den kostymen riktigt bra. Spelar hon korten rätt i det läge som gäller nu kan det faktiskt gå upp ytterligare. Men det handlar om finkänslighet mellan att undvika att vara dörrmatta men inte ställa orimliga krav.

Centerpartiet Annie Lööf sitter nog säkert. Men hon har försatt sig i en svår situation. Att så tydligt deklarera att hon inte tänker gå med på att prata med Vänsterpartiet och ännu mindre kompromissa kan glädja en del. Men om hon låser sig för mycket riskerar hon bli den som får skulden för att vi går mot ett Extraval sex månader före ordinarie val. Och det kanske straffar sig.

Kristdemokraterna. Den intervju med Lars Adaktusson som jag tyckte till om för någon dag sedan riskerar vara en tändande gnista som sätter fart på en intern kritik mot Ebba Busch. Att intervjun publicerades i just KD:s egen tidning Dagen är ganska talande. Kan det vara så att att vi får se en växande kritik mot Ebba Busch för att hon gjort Kristdemokraterna till en one-man show och drivit partiet i en riktning som gör att stora grupper av kärnväljarna inte känner igen sig. Så länge det gick bra i opinionen tolererades detta, men det gör det ju inte längre.

Miljöpartiet. Vad står egentligen Miljöpartiet för idag? Har man regerat ihjäl sig? Även ute i kommunerna har man blivit en del av etablissemanget. Ibland ett Blågrönt sådant och ibland ett Rödgrönt sådant. Det kvittar tydligen bara man får sitta vid Maktens grytor.

Liberalerna. Räck upp en hand alla som tror att Liberalerna är kvar i den svenska Riksdagen efter nästa val! Hallå! Är det någon där? Var blev ni av alla? Jag tror faktiskt att Liberalerna gjort självmord som en riktig kamikazepilot. Synd på ett parti med en så ärorik historia.

Läs:
Nytt bottenrekord för Liberalerna i juni. – Sveriges Radio
Ny bottennotering för Liberalerna. – Svenska Dagbladet
Ännu en bottennotering för Liberalerna. – Aftonbladet

1 kommentar

Under Nyamko Sabuni

Stefan returns

» Uffe gråter och Jimmie…

Det gick ungefär som väntat vid Riksdagens omröstning om Stefan Löfven som fortsatt statsminister. 116 röstade Ja, 60 avstod från att rösta och 173 röstade Nej. Inom den Brunblå sörjan hyste man väl fortfarande en viss förhoppning om att de 174 Nej-röstarna från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna skulle få följe av någon protesterande eller bara felröstande ledamot från andra sidan så att man kom upp i de erforderliga 175 Nej-rösterna för att stoppa Stefan Löfven.

Stefan Löfven får fortsätta grubbla

Nu blev det inte så utan istället tvärtom. En Liberal ledamot hade lite anständighet kvar och markerade att hon vill inte ge Jimmie Åkesson nyckeln till Rosenbad. Nina Lundström ska ha all heder för sin moral. Stefan Löfven kan återvända som statsminister! Nu återstår det svåra? Nu ska alltså Stefan Löfven jämka ihop Vänsterpartiet och Centern. Han ska jämka ihop Centerpartiet och Miljöpartiet. Han ska få alla fyra partier att prata med varandra. Lycka till Stefan!

Jag vill poängtera att jag tror inte att det är svårare att jämka ihop Annie Lööf och Nooshi Dadgostar än vad det skulle varit att jämka ihop Jimmie Åkesson och Nyamko Sabuni. Skillnaden är att medan C och V är ungefär lika stora är SD mer än tre gånger större än L. C och V får faktiskt vara så vänliga att visa anständighet och att prata med varandra och kompromissa medan SD ju bara kör över L med ångvält

För övrigt läser jag att statsvetaren Olof Petersson i en debattartikel i Svenska Dagbladet argumenterar för att man ska ändra systemet med att rösta om statsministern. Om jag förstår det rätt så tycker Olof Petersson att det är talmannen som helt enkelt ska utse statsministern. Naturligtvis baserat på valresultatet. Att man inte valde det systemet när det nuvarande systemet infördes för nästan 50 år sedan beror på att de borgerliga partierna då inte litade på att talmannen skulle vara opartisk. Just då var det en talman som var socialdemokrat. Jag tycker uppriktigt sagt att det nuvarande systemet är bra. Det tar hänsyn till demokratin. Tycker en majoritet i Riksdagen att en statsministerkandidat inte ska vara statsminister så blir det inte så heller. Tycker inte en majoritet att det är fel val så blir han statsminister. Simpelt, enkelt och demokratiskt.

Att det blir krångligt ibland beror ju på att det är många partier och att inget block har majoritet. Och DET problemet löser man ju inte med att avskaffa en omröstning i Riksdagen.

Läs:
Stefan Löfven röstas fram till statsminister – liberal gick emot sitt parti. – Aftonbladet
Liberalen Nina Lundström röstade gult – trotsade partiet. – Aftonbladet
Rösta om statsministern kan ifrågasättas. – Olof Petersson i Svenska Dagbladet debatt

1 kommentar

Under Stefan Löfven

Surt sa Ebba och Tobias

» Dåliga förlorare.

Talmannen Andreas Norlén har beslutat att föreslå Stefan Löfven till statsminister. Han gör bedömningen att en omröstning i Riksdagen kan resultera i att INTE en majoritet röstar Nej till Stefan Löfven. Det troligaste är att S + MP röstar JA medan C + V lägger ner sina röster.

Då räcker det inte med att SD + M + KD + L röstar Nej. Det är en minoritet i Riksdagen. Tyvärr vill inte moderatledaren Ulf Kristersson inse detta. Moderaterna och Kristdemokraterna har helt enkelt inte insett att den Brunblå sörjan faktiskt förlorade valet 2018. En majoritet av svenska folket har nämligen den anständiga åsikten att nassar är värre än sossar. Men det vill man inte inse inom dagens Moderaterna och Kristdemokraterna.

Sossar utan sossepolitik

De riktigt sura reaktionerna från Tobias Billström och Ebba Busch visade med önskvärd tydlighet att man inom dessa partier helt har förlorat verklighetsuppfattningen. Jag tycker faktiskt att Ebba Busch ska börja fundera lite på sin situation. När Tobias Billström säger att C kommit ut som stödparti åt S så måste jag säga att jag har mer respekt för det än att M och KD kommit ut som stödpartier åt SD.

En Brunblå nassesörja

Troligtvis har man inom den Brunblå sörjan haft en förhoppning om att den avhoppade / uteslutna vänsterpartisten Amineh Kakabaveh skulle rädda en ny chans för Ulf Kristersson. Men om Amineh Kakabaveh väljer att inte acceptera Stefan Löfven så är sannolikheten att hon inte skulle acceptera Ulf Kristersson ännu större.

Jag tror snarast att man inom den Brunblå nasseanstrukna sörjan ska känna sig mer oroliga för hur Liberalerna röstar. Det ställs inom Liberalerna krav på att L ska lägga ner sina röster. Det finns ledamöter som hotar med att bryta partilinjen om L bestämmer sig för att rösta Nej till Stefan Löfven. Jag tror faktiskt att Nyamko Sabuni kan få problem med att få hela sin partigrupp med sig i den obegripliga situation som hon försatt Liberalerna i. Dvs att förklara att man är beredda att göra sig beroende av ett antiliberalt nasseanstruket rasistparti. Att detta parti skulle vara mindre illa än Socialdemokraterna.

Vi har ju tyvärr ett läge i Riksdagen där det inte finns någon klar majoritet för något äkta block. Centern har insett detta. Socialdemokraterna har insett detta. Jag trodde att Liberalerna hade insett detta. Ett sådant politiskt läge kräver rejäla kompromisser med partier man i allmänhet har många frågor där man tycker olika. Men det kräver att man kompromissar.

Jag är ingen sosseälskare. Men, kan man inte få det bästa måste man acceptera att få det mindre bra hellre än det vidriga. Tyvärr tror jag inte att ett val kommer att lösa problemen. Skulle den (bevare mig väl) Brunblå sörjan få ihop en majoritet i nästa Riksdag ser jag nästan fram emot när M och KD ska kompromissa ihop en politik med ett verkligen sturskt SD. L behöver man dock inte tvingas få att acceptera det hela. Dom åker ut! Låt oss hur som helst slippa dom kompromisserna!

Läs:
Talmannen föreslår Löfven som statsminister. – Sveriges Radio
Annie Lööfs besked – släpper fram Löfven. – Svenska Dagbladet
De har kommit ut som stödparti åt S. – Expressen
Källor: Flera liberaler i riksdagen tvekar ännu. – Svenska Dagbladet
Internt krav på att Liberalerna ska lägga ner sina röster. – Sveriges Radio
Nyamko Sabuni (L): Räknar med att de följer och respekterar partilinjen. – SVT
Miljöpartiet säger nej till Centerns bud. – Svenska Dagbladet

1 kommentar

Under Stefan Löfven