Etikettarkiv: Sydsvenskan

Hatets kolportörer

Demonstrationerna mot rasism runt om i stort sett hela världen har tvingat ut råttorna ur sina hålor. Ett antal mer eller mindre professionella tyckare och tänkare har ryckt ut till de rasistiska samhällsstrukturernas försvar. Det kan handla om allt från att det inte finns några sådana strukturer till att det snarast är ”vi” vita som är diskriminerade. På sina håll har även högerextremister dykt upp för att provocera fram slagsmål i samband med demonstrationer. Men jag tänkte koncentrera mig på de här mer eller mindre professionella tyckarna som ställer upp till försvar för rasismen.

Mest uppmärksammad har väl Alexander Bard blivit. Han är redan ökänd för sina reaktionära och provokativa uttalanden. Ärliga människor med mörk hy som studerar, jobbar och sliter för att försörja sig blev oerhört kränkta av Alexander Bards twittrande:

– ”If black lives want to matter, then black lives get their fucking shit together, study hard, go to work, make their own money instead of depend on welfare, stop lying, get out of prison, and become heroes instead of self-appointed victims for the world to laugh at. That matters!”

På bara några timmar hade 10.000-tals svenskar krävt att TV4 skulle ge Alexander Bard sparken. Från början tyckte TV4-ledningen uppenbarligen att Alexander Bards provocerande uppträdande lockade fler tittare än det skrämde bort så man hänvisade till att vad Alexander sysslade med på sin fritid lade dom sig inte i. Men sedan sådana som jurykollegan Bianca Ingrosso, fotbollsspelaren Alexander Isak och landslagskollegan Robin Quaison med flera deklarerat att antingen får Alexander Bard sparken eller också kan TV4 glömma att dom medverkar i något sammanhang med TV4 så föll TV4 till föga.

– ”Har inte ni nolltolerans mot rasism?! Vi har sett er ta ställning och agera mot annat, vi förväntar oss inget mindre nu! Tills dess, hejdå.”

Skrev t.ex. Alexander Isak. Alexander Bard kontrar sedan han fått sparken från TV4 och uppmanats av Liberalerna att lämna partiet:

– ”Om jag har varit kontroversiell nu kommer jag vara ännu mer kontroversiell och edgy i augusti och september. Den här tweeten är ingenting mot vad jag kommer att ställa till med i höst. Jag är tokälskad, Alexander Bard är inget offer och ingen vågar debattera mig, ingen!”

Det är uppenbart att han inget förstår. Han älskar att provocera och struntar i om han med sina provokationer sårar eller skadar andra helt oskyldiga. Medmänsklighet är inget som Alexander Bard vet vad det är!

En annan som i sitt försvar för de rasistiska högerstrukturerna har fått se konsekvenser är ledarskribenten Mats Skogkär i liberala Sydsvenskan / Helsingborgs Dagblad. Mats Skogkär har inte direkt gjort sig känd för liberala åsikter. Jag har flera gånger på Sven Tycker reagerat på hans högerkonservativa syn på världen. Som när han tyckte att inkomstklyftorna i Sverige är för små. Som när han ansåg att svenskarna bara blir dummare och dummare beroende på den svenska skolan, baserat på en undersökning gjord i Danmark, Norge och Finland. Eller när han tyckte att antisemitismen i Sverige var ett socialdemokratiskt fenomen. SDS chefredaktör tyckte hur som helst att Mats Skogkärs åsikter inte vara liberala och reflekterade tidningens liberala profil så Mats Skogkär har fått andra arbetsuppgifter än att skriva ledarartiklar. Så här twittrade han i varje fall.

– ”När man ser vänsterns närmast sexuella upphetsning över upploppen i USA, över plundringarna, bränderna och våldet, blir det också lättare att förstå dess strävan att genom invandring skapa liknande förhållanden här med en stor, invandrad, etnifierad och segregerad underklass.”

Sedan finns det förstås de tidningar där korkade åsikter är fullt tillåtna. Svenska Dagbladets ledarsida t.ex. Ett av ledarskribenten Ivar Arpis senaste alster för en vecka sedan hade rubriken:

– ”De kräver vitas underkastelse.”

Det är inte ofta som jag förstår hur Ivar Arpi resonerar. Men om jag förstår honom rätt så är det inte t.ex. människor med mörk hy, latinos, asiater osv som är diskriminerade utan det är vita som diskrimineras och förföljs i Västvärlden. Några dagar senare fullföljde Ivar Arpi sin tes med en ny ledarartikel:

– ”Rasideologin gör comeback i ny kostym”

En artikel som egentligen var en fortsättning på det tidigare försöket att tycka synd om sig själv. Det är inte alls afroamerikaner som är diskriminerade utan det är de vita som är det. Det som alla dessa gubbar som försöker prata bort de rasistiska strukturer som finns runt om i världen koncentrerar sig på är de demonstranter som missköter sig. 10 stora fredliga demonstrationer får ingen publicitet men om 10 personer i den elfte demonstrationen uppför sig våldsamt så får det omedelbart enorm publicitet. Redan Martin Luther King konstaterade detta på sin tid – innan han mördades. Därför får vi debattartiklar som den som den moderata riksdagsledamoten Arin Karapet skrev i Expressen för några dagar sedan.

– ”Vi är många som fått en tuff start – det är inte rasism.”

Jo, det finns en rasism nästan överallt. Den är mer eller mindre tydlig. Det kan vara olika grupper som drabbas. Att människor misslyckas i samhället behöver inte bero på rasistiska strukturer, det kan bero på hur vi själva uppför oss. Men strukturerna finns nästan överallt. Och kanske är det så att jag själv uppför mig på det viset ibland utan att vara medveten om det. Men vi måste erkänna det för att kunna bekämpa det. Jag är dock optimistisk. Det kommer en dag där strukturerna sakta försvinner både här och där. Jag blir optimistisk när jag tittar ut genom fönstret och ser barn leka med varandra utan någon hänsyn till hudfärg eller ursprung. Men jag är också medveten om att barn får influenser från vuxna som sprider dumheter som exemplen ovan visar på. Men en dag ska det ta slut.

I dag är det Internationella blodgivardagen. Blodet tar inte hänsyn till hudfärg!

Läs en del bakgrund:
Alexander Bard sparkas av TV4. – Expressen
Bard får sparken efter grova Twitterinlägget. – Aftonbladet
Stjärnornas ilska efter Bards attack. – Aftonbladet
TV4 bryter med Bard efter twitterinlägg. – Svenska Dagbladet
https://www.svt.se/kultur/ledarskribent-omplaceras-efter-omtalad-tweet. – Svenska Dagbladet
De kräver vitas underkastelse. – Ivar Arpi i Svenska Dagbladet
Rasideologin gör comeback i ny kostym. – Ivar Arpi i Svenska Dagbladet
Vi är många som fått en tuff start – det är inte rasism. – Arin Karapet (m) i Expressen

Lämna en kommentar

Under Rasism

En farlig pajas i Staffanstorp

Moderaten Christian Sonesson i Staffanstorp är en lustig figur. Han blev ju lite av en pionjär när det gäller att skapa ett Brunblått styre i en svensk kommun. Efter valet 2018 valde Christian Sonesson att överge sina övriga borgerliga partners och istället behålla styret men nu tillsammans med Sverigedumokraterna. Det har resulterat i en hel del kontroversiella utspel och pajaserier.

staffanstorp

Flyktingboende i Staffanstorp

Nu har Christian Sonesson kommit på kant med Sydsvenska Dagbladet. Skälet enligt Christian Sonesson är att Sydsvenskan gömmer artiklar bakom en betalvägg. Dvs Sydsvenskan är inte en gratistidning på nätet utan många artiklar måste man vara prenumerant för att kunna läsa. Något som väl i stort sett alla tidningar gör? Men Christian Sonesson tycker att eftersom Sydsvenskan får presstöd så ska allt material tydligen vara fritt att läsa på nätet. Hur han får ihop det i slutändan vet jag inte. Men alla dagstidningar har väl det systemet. Alltså att många artiklar på nätet ligger bakom en betalvägg. Det kan reta en läsare, men tidningarna ska ju faktiskt få in pengar för att betala löner osv. Det kan handla genom annonser, genom prenumerationer, genom bidrag. Men pengarna ska in, och det gäller i stort sett alla tidningar.

Så det argumentet är egentligen bara ett svepskäl. Verkligheten är nog att Sydsvenskan tydligen har publicerat artiklar som är kritiska till det Brunblå styret i Staffanstorp. Lite läsning på Christian Sonessons Facebook visar att han tycker att Sydsvenskan är vänstervriden, och då kan man ju inte ge intervjuer. Läser man kommentarerna till CS inlägg så förstår man var hans sympatisörer hör hemma. Sverigedumokraterna är jämförelsevis små i Staffanstorp. SD-svansen röstar uppenbarligen på Moderaterna i Staffanstorp istället förstår jag. Det kan påpekas att Christian Sonesson är lillebror till Carl-Johan Sonesson som är moderat Regionråd i Region Skåne. Dom är söner till Carl Sonesson som tidigare har varit moderat Regionråd i Region Skåne. Det handlar alltså om moderata politikerbroilers. Det skulle vara spännande att tjuvlyssna på debatten vid släktmiddagarna!

Sydsvenskan ägs av Bonnier och kallar sig oberoende liberal. Men liberalism är tydligen enligt den Brunblå sörja som styr i Staffanstorp vänster. Min egen lokaltidning, Helsingborgs Dagblad, är sedan en tid en lokal upplaga för NV Skåne av just Sydsvenskan. Ledarsida osv är i huvudsak gemensam. Och jag tycker att HD tog ett klart steg åt höger när Sydsvenskan tog över. Men det steget åt höger inom liberalismen är uppenbarligen enligt Christian Sonesson vänstervridet.

Det säger allt om Christian Sonesson, Moderaterna i Staffanstorp och det Brunblå styret i Staffanstorp. Och om Christian Sonessons syn på demokrati.

Läs:
I Staffanstorp tiger makten. – Heidi Avellan i Sydsvenskan

Lämna en kommentar

Under Staffanstorp

Lögnarna slår till

I fredags, för en dryg vecka sedan, blev Amanda Hansson vägrad att stiga på bussen i Malmö. Hon var ”för lättklädd” tyckte chauffören. Det tog inte lång tid för den muslimhatande nätpöbeln, utan att veta någonting, att börja sprida sina islamhatande lögner. Med den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali, hatpredikanten Katerina Janouch och SD-politikern Ghazal Saberian i ledningen. Enligt den granskning som Sydsvenskan gjort var dessa de ledande spridarna av lögnerna. Dessa tre utgår nämligen, utan att veta ett dugg, ifrån att chauffören var muslim och att han av religiösa skäl ansåg att Amanda Hansson var för lättklädd.

En tom buss

Hade dom tänkt efter och granskat frågan lite innan dom tände på alla sina tio islamhatande cylindrar så hade dom kunnat få veta att det hela inte hade ett dugg med religion att göra. Chauffören (som för övrigt inte alls är muslim utan tydligen härstammar från Finland) har bett om ursäkt. Han hade ”en dålig dag” och måttet var tydligen rågat så han fick ett omotiverat utbrott.

Det här är tyvärr debattörer på sociala medier som är så fixerade vid sitt muslimhat att allt skylls på muslimer och islam. Allt från vädret till att tåget är försenat är muslimernas fel. Hanif Bali var övertygad om att det inträffade kunde skyllas på alla muslimer i Malmö, som han direkt kallade al-Malmö. När Sydsvenskan granskade vad som hänt blev det: – ”Sydsvenskan är en sådan patetiskt tidning”. Jag har vid flera tillfällen skriftligt frågat Moderaterna om ifall det som Hanif Bali framför ska ses som moderaternas officiella politik och åsikter. Men, trots upprepade påminnelser, vägrar Moderaterna att besvara mina mejl. Jag kan inte tolka tystnaden på annat sätt än att Moderaterna står bakom Hanif Balis hattirader mot muslimer i synnerhet och flyktingar i allmänhet. Eller också vill man bara inte ta avstånd eftersom Hanif Balis retorik passar in i partiets högervridning och närmande till Sverigedumokraterna.

Katerina Janouch uppmärksammade jag på allvar när hon i sitt hat mot muslimer och socialdemokrater upptäckte att SSU i Helsingborg hade en minaret på sin hemsida. Detta tog hon som intäkt för att fanatiska islamister tagit över SSU i Helsingborg. Om Katerina Janouch hade gjort lite efterforskningar innan hon for ut i sociala medier med sina spekulationer så hade hon kunnat upptäcka att det SSU i Helsingborg hade på sin hemsida var silhuetten av Helsingborgs Rådhus. En byggnad som uppfördes 1897 efter en arkitekttävling som vanns av Alfred Hellerström. Byggnaden är i dag förklarad byggnadsminne.

Bali och Janouch är företrädare för en grupp pestspridare på nätet som i sitt hat mot flyktingar i allmänhet och muslimer i synnerhet ser ALLT som bevis för att dom har rätt i sin rädsla / sitt hat. Även om det inte har något med saken att göra så blir det i deras värld ett nytt bevis för att dom har rätt. Dom har en så ensidig syn på verkligheten att inget kan övertyga dom om att dom någon gång kan missta sig. Skulle så ske så är det en sammansvärjning av PK-samhället.

Läs mer:
Så blev ryktet om shariachauffören en sanning
Spekulationerna om busschauffören visar att fakta inte spelar roll – låst artikel
Amanda tvingades gå av bussen – var ”för lättklädd” – låst artikel

/För vanliga betraktare visar bilden ovan en tom buss. För ovan nämnda islamofober visar bilden en buss full med muslimska kvinnor iklädda burka./

Lämna en kommentar

Under Rädsla

Nyhetsrapportering

Stockholm = Fjollträsk

Antalet svenska kommuner helt utan någon tidningsredaktion, och därmed dålig journalistisk bevakning, fortsätter att öka. När jag var ung här i Åstorp (jag knäckte bland annat som tidningsbud några somrar på morgonen) så fanns det tre konkurrerande morgontidningar. Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Nyheterna. Alla tre hade egen redaktion i Åstorp. Nyheterna försvann upp i Arbetet i Malmö och försvann sedan helt. Helsingborgs Dagblad tog över Nordvästra Skånes Tidningar och sedan togs alltihop upp av Bonnierägda Sydsvenskan. I dag finns det ingen tidningsredaktion alls i Åstorp. Det sitter väl ett par journalister i Helsingborg (eller i Malmö…) och bevakar med utgångspunkt från TT-telegram och Polisens rapportering alla de mindre kommunerna i Nordvästskåne (Bjuv, Åstorp, Klippan, Perstorp och Örkelljunga). Båstad som storleksmässigt ligger i mitten ungefär har dock lite bättre bevakning. Kundkretsen där är väl lite mer köpstark…

På annat håll ser jag att väldigt få journalister bor i det som kallas ”utanförskapsområden”.

Däremot bor i dag mer än hälften av alla svenska journalister i Stockholms län (23% av svenskarna bor i Stockholms län). Och eftersom ”utanförskapsområdena” är kraftigt underrepresenterade så är andra områden i Stockholm ännu mer överrepresenterade. Gissa vilka!

Vad tror ni? Kan ovannämnda fakta påverka nyhetsrapporteringen?

Lämna en kommentar

Under Journalistik

Det är farligt att leva

Jag fick fel morgontidning i brevlådan i går morse. Jag har alltså fått äran att läsa Malmötidningen Sydsvenskan för omväxlings skull. I lokaldelen hittar jag en artikel med rubriken ”Låg brottslighet men hög otrygghet”. Artikeln börjar med meningen: – ”Brottsligheten i Malmö är lägre än på 20 år, men hälften av alla Malmöbor känner sig otrygga när de är ute ensamma på kvällen.” Lite längre ner i artikeln står det: – ”Vi har det bästa resultatet på 20 år när det kommer till faktisk utsatthet för brott.” Men trots att alltså färre malmöbor utsätts för brott än någonsin under de senaste 20 åren så känner sig malmöbor mer otrygga än någonsin. I media utpekas Malmö som ett enda stort problemområde med ständigt våld och brottslighet. Varför är det så? Lockar rubrikerna om våld mer till läsande än positiva nyheter? Kanske finns en förklaring i att på nätet har denna artikel fått en helt annan rubrik: – ”Öppen droghandel, bråk och buskörning får många att känna sig otrygga”! Hade ni kunnat gissa att dessa båda olika rubriker hänvisar till samma artikel? Går jag in på Sydsvenskans sajt och letar efter artiklar från Malmö så är det nästan en enda lång upprepning av rapportering om brottslighet och våld. Hur går det ihop med: – ”Vi har det bästa resultatet på 20 år när det kommer till faktisk utsatthet för brott.”

Älska din nästa

Det är väl samma sida av myntet som förklarar varför vi får läsa mycket mer om skjutningar än vi får läsa om arbetsplatsolyckor. Men verkligheten är ju den, vilket jag sagt tidigare, att det faktiskt dör fler svenskar i arbetsplatsolyckor på sitt jobb än vad som skjuts ihjäl i skjutningar. Vi får också läsa mycket mer våld och mord i allmänhet än vi får läsa om trafikolyckor. Detta trots att det alltså dör fler svenskar i trafiken än som mördas. Är det så enkelt att det ger bättre rubriker att skriva om våld, mord, skjutningar och ond bråd död än att skriva om alldagliga händelser som att någon skadas så svårt på jobbet att livet inte går att rädda eller att det sker ännu en trafikolycka. Detta är händelser som får en notis på lokalsidorna, våldet får helsidor i flera dagar.

Sedan finns det naturligtvis alla dessa politiker som bygger hela sin karriär på hårdare tag mot våldet. Det är inte lika lätt att locka väljare med att kräva hårdare tag mot arbetsmiljöbrott, skärpta regler i trafiken och hårdare övervakning av bilisterna.

För inte så länge sedan läste jag en artikel där man granskat var våldsbrotten i Stockholm skedde. Man hade helt enkelt markerat på en stockholmskarta varje våldsbrott som fanns registrerat. Var fanns det flest markeringar? Ja, inte var det i de s.k. ”no-go zonerna” eller ”problemområdena”. Nä, det var på Östermalm och Södermalm. Det mesta anmälda våldet rapporterades helt enkelt på och utanför krogar och restauranger. Uppenbart med alkohol inblandat i allmänhet.

I en annan tidningsartikel läste jag om en vetenskaplig undersökning som gjorts i Stockholm för att se hur stort bruket av droger var i olika delar av Stockholm. Det var inte i de s.k. ”no-go zonerna” eller ”problemområdena” som störst andel av ungdomarna använde droger. Nä, det var i de fina miljonärsghettona som störst andel av ungdomarna använde droger.

Kan en annan undersökning som gjorts förklara en del av att vi får vår verklighet skildrat på ett sätt som inte helt stämmer med verkligheten? Forskare hade granskat vad som hände med medias lokalbevakning på de orter där den lokala tidningsredaktionen lagts ner. Detta gäller en mycket stor andel av Sveriges kommuner i dag. Nyhetsbevakningen blev mycket mer inriktad på s.k. ”Blåljusnyheter”. Nyheter som man fick ”gratis” från Polis, Brandkår, Sjukvård osv fick mycket större utrymme. Detta medans att den uppsökande journalistiken som kunde ha något positivt att berätta, den försvann.

Ha det i åtanke nästa gång du inbillar dig att det är så farligt i samhället och att brottsligheten har ökat så katastrofalt. Det har den inte! Det är farligt att leva, det enda vi vet med säkerhet är att vi kommer att dö en dag. Men sannolikheten för att vi blir skjutna eller överfallna och mördade är mycket mindre än att vi får livshotande skador på jobbet eller råkar ut för en trafikolycka.

Tänk på det när populistiska politiker ropar på hårdare tag. DET är inte lösningen!

Lämna en kommentar

Under Våld

Viss betydelse

Målet med att skriva en blogg kan beskrivas på olika sätt. För många, mig själv till exempel, undrar jag om inte det viktigaste trots allt är att få ”skriva av sig”. Det är alltså mycket viktigt att få skriva ner sina känslor, sina tankar eller sina tyckerier. Men, vi ska inte undervärdera betydelse av att vi trots allt också vill att andra ska läsa våra tankar eller tyckerier. Att få läsare att fundera, att tänka efter och kanske till och med att reagera. Allra bäst är om man kan få någon att ändra åsikt just genom det jag skriver.

Den här bloggen, Sven Tycker, har funnits i mer än 20 år. Med undantag för de allra första månaderna har jag varje dag satt mig framför datorn och formulerat vad jag tycker och tänker. Många skulle kanske kalla det för ett tvång, men så känner jag det inte. Det antal dagar som jag haft svårt för att uppbåda inspiration och egentligen inte vetat vad jag skulle skriva är inte många. De vanligaste problemen är istället att få tillräckligt med tid och att begränsa mig. Det finns så mycket man skulle vilja ”tycka till om” att det ofta är så att jag tvingas skjuta på ämnen till nästa dag. För att då komma underfund med att det finns för många uppslag även den dagen.

Björn Wahlroos

Hur som helst händer det också att jag skriver en insändare till en tidning. Något som, måste jag nog erkänna, har fler läsare än vad bloggen har. För några dagar sedan lyckades jag få en insändare om Nordea publicerad i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad (inklusive NST och LP). Jag skickade den till Helsingborgs Dagblad, men efter att Sydsvenskan för en tid sedan köpte upp HD är mycket material i tidningarna det samma. Alltså publicerades insändaren även i Sydsvenskan. Vilket jag naturligtvis inte hade något emot. Förhoppningsvis är det alltid någon som läste mina tyckerier som börjar fundera över vad det är Nordea sysslar med. Att hota med att flytta till ett annat land med det formella huvudkontoret bara för att slippa betala en avgift i Sverige som beslutas i demokratisk ordning är inget annat än att smita. En bank som smiter undan på det viset vill jag inte vara kund hos och stödja. Alltså konstaterade jag att om Nordea väljer att smita undan utomlands så byter jag bank till någon annan som stannar kvar i Sverige.

Faktum är att jag kände ett visst mått av ”stolthet” när jag i morse kunde konstatera att Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan i sin huvudledare för dagen (med rubriken ”På spaning efter den bank som flytt”) tagit just min insändare som utgångspunkt för sin ledare. Naturligtvis håller den klart borgerliga ledarskribenten inte helt med mig i mina slutsatser. Men faktum är att man inte är fullständigt avståndstagande heller. Man pekar lite på vad det egentligen faktiskt med största sannolikhet handlar om, dvs en form av utpressning. Nordeas ledning går ut hårt för att pressa Regeringen att dra tillbaka sitt förslag. Samtidigt som Regeringen gör klart att man inte ger efter för utpressning. Vad Nordea till slut kommer fram till har jag trots allt ingen aning om. Förhoppningsvis är det så att den kritik man fått för sina tankar (bland annat genom min insändare) får till effekt att man tänker efter en gång till. Att man i bankens ledning inser att förtroendeförlusten är större än kostnaden för Resolutionsavgiften. Att bankens redan tidigare dåliga renommé skulle bli ytterligare försämrat. Kanske kan min insändare och effekten av denna som SDS/HD:s ledare få bankledningen att fundera efter ytterligare en gång.

I varje fall är det uppenbart att man från Nordea känner sig pressade. I dag har man lagt ut det här försvaret på bankens hemsida. Jag kanske inte riktigt tror att det är just min insändare och därmed dagens ledarartikel som fått den effekten. Men det har i varje fall hjälpt till. Kanske är det så att mina tyckerier för en gångs skulle har en liten betydelse.

Storbanken Nordea

Min gissning är att vi inte får något klart besked i morgon heller.

1 kommentar

Under Nordea

Fiaskot EU

Fort Europa

Fästningen Europa

Landets EU-kramare har stora problem. Flyktingströmmen till hela Europa visar med önskvärd tydlighet att den Europeiska Unionen trots en vacker fasad av floskler egentligen är ett enda stort fuskbygge som håller på att falla samman. Bygget är helt enkelt ett fiasko när det verkligen gäller. Bara på ett par dagar har vi kunnat se hur oroliga EU-kramarna runt om i landet är för att fuskbygget ska rasa samman. Debatten är dessutom ganska enkelriktad. Antalet röster minskar. Här i Skåne har t.ex. Sydsvenskan (som ägs av Bonnierkoncernen) för en tid sedan köpt upp Helsingborgs Dagblad (som i sin tur för en tid sedan inkorporerade NST). Det innebär att det är samma ledare och samma debattartiklar i alla tidningarna. De tre moderaterna Andreas Norlén, Karin Enström och Ulrika Karlsson har t.ex. skrivit en debattartikel med rubriken: ”Sverige bör underlätta för britterna att stanna i EU”. Denna finns i Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan. De tre är oroliga för att en kommande folkomröstning i Storbritannien ska sluta i att en majoritet av britterna röstar för att Storbritannien ska lämna EU. Något som av många EU-kramare skulle tolkas som en katastrof. EU har inga som helst rutiner för hur detta ska ske. Det fanns inte i sinnesvärlden när EU skapades att någon skulle komma på den urbota dumma tanken att lämna detta paradis. Vilket alltså kan vara mycket nära förestående eftersom opinionsundersökningarna på de brittiska öarna visar på att en majoritet faktiskt skulle rösta för ett utträde. David Cameron, den brittiska premiärministern, och tillhörande samma högergrupp i EU som Moderaterna, använder folkomröstningen som utpressning mot EU-ledningen för att dessa ska gå med på brittiska krav på förändringar. Och det är här som de oroliga moderaterna tycker Sverige ska ställa upp på britternas sida.

En som däremot INTE gillar utpressning är en annan moderat, Anne-Marie Pålsson, som i Sydsvenskan (och HD) kallas ”fristående krönikör”. I dagens ”krönika” i Sydsvenskan, och därmed också i Helsingborgs Dagblad skriver hon under rubriken ”Försök inte utpressa Tyskland!” som handlar om det som kallas ”flyktingkrisen”. Mycket förenklat går moderaten Anne-Marie Pålssons resonemang ut på att det egentligen är vänsterinriktade Syrizas valseger i Grekland som ligger bakom den stora ökningen av flyktingar i Europa. Tydligen är det så att Alexis Tsipras entré på den politiska scenen i Grekland innebar att de grekiska myndigheterna inte längre skickade tillbaka alla båtar med flyktingar som kom från den turkiska sidan, utan en tanke på om dom skulle överleva en återresa. Grekland valde nu att följa de mänskliga regler som säger att människor på flykt har rätt till hjälp och rätt att söka asyl. Nu har därför EU istället vänt sig till Turkiet för att genom mutor till den turkiska diktaturen under Recep Tayyip Erdogan locka dessa till att istället stoppa flyktingar från att ta sig vidare mot Europa. Samtidigt lockar man Turkiet med förhandlingar om ett medlemskap i EU. Ja, ungefär så går moderaten Anne-Marie Pålssons resonemang ut på.

För övrigt hade Sydsvenskan för någon dag sedan ett debattinlägg från en Hartmut Dreckmann som drar slutsatsen att: – ”Det är EU som har ett problem – inte Sverige”, något som han inte är ensam om att ha insett. Den så kallade ”flyktingkrisen” har visat med önskvärd tydlighet att det är EU som har ett problem, ett stort problem. EU är helt enkelt ett fuskbygge, ett fiasko.

Lämna en kommentar

Under EU

Om att slänga ut Fredrik Reinfeldt med diskvattnet – med ett leende på läpparna

SvD har bytt fotSom vänsterpartist är det naturligtvis en fascinerande tid just nu när Moderaterna på mycket kort tid slänger hela Fredrik Reinfeldts ”Nya Moderaterna” i restavfallet. Innan partiets stämma har det bara varit små antydningar i den riktningen. Men, nu har partiets stämma i helgen lagt fast den nya kursen högerut så nu släpps alla de gammelmoderater som egentligen inte sympatiserat med Fredrik Reinfeldts dragning mot mitten och tal om ”Öppna era hjärtan” fram fritt. Så släpps i dag till exempel den f.d. moderata riksdagskvinnan Anne-Marie Pålsson fritt som Gästskribent i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad med sin glädje över att Moderaterna nu äntligen anpassat sin främlingsfientliga politik till Sverigedemokraterna under rubriken: – ”SD kan inte ges monopol”. Den en gång liberala Sydsvenskan har förvandlats till en klar högerröst i presskören och efter köpet av Helsingborgs Dagblad har denna en gång oberoende och många gånger radikala men liberala tidning förvandlats till en kopia av Sydsvenskans högerblaska med undantag för en del lokala sidor.

Fredrik Reinfeldt tittar på TVI Svenska Dagbladet bereder Claes Arvidsson i dagens ledare vägen för att öka samarbetet med Sverigedemokraterna. I Norge har ju Moderaternas kompisar i Høyre bildat regeringskoalition med Sverigedemokraternas kompisar i Fremskrittspartiet. Och, trots alla varningar för hur hemskt detta skulle bli så har det ju gått jättebra, enligt Claes Arvidsson. – ”Att M – med Anna Kinberg Batra vid rodret – styr bort från Idyllien och utvecklar en skarpare invandrings- och integrationspolitik, är det bästa handtag statsministern kan få” konstaterar Claes Arvidsson och hoppas att Stefan Löfvens regering ska fortsätta på den inslagna SD-anpassade vägen som de nya moderaterna hoppat på. I Aftonbladet är ”gammelmoderaterna” nu överlyckliga. Anders Björck utbrister i ett: – ”Har längtat länge efter det här”. Lyckan är obeskrivlig! Jag undrar hur Fredrik Reinfeldt känner sig efter att lyckan över att ha blivit av med hans politik är så kompakt? Samtidigt berättade Fokus i sitt senaste nummer under rubriken ”In i dimman” om: – ”Det här är en berättelse om fusk, festande och förtal. Men kanske framför allt om hat. Om Anna Kinberg Batras största utmaning – hennes eget vanskötta parti.” Spännande läsning! Citatet från Svenska Dagbladet för en tid sedan: – ”Även om människor inte tycker om att höra vad Reinfeldt har att säga, så vet de flesta innerst inne att han har rätt” känns avlägset. Svenskan har bytt fot kan man säga. Eller också har man bara lyft fingret för att se vart vinden blåser?

Lämna en kommentar

Under Moderaterna

Små notiser kan innehålla mycket

Under rubriken ”Kort sagt” konstaterar Helsingborgs Dagblads ledarredaktion (dvs det som egentligen är Sydsvenskans ledarredaktion): – ”Moderaterna verkar ha fått en partiledare av klassiskt snitt som inte bara sjunger med änglarna.” Det är verkligen en rejäl avhyvling av Fredrik Reinfeldts testamente om att Öppna era hjärtan! Det är en tydlig markering från två tidningar som verkligen tagit stegen ut på högerkanten och som fjäskar med den Sverigedemokratiska svansen. En intressant fråga är hur Fredrik Reinfeldt känner sig när hans tankar nu kastas på soptippen. Allra helst för Helsingborgs Dagblad, som många gånger kunde inta en mycket socialliberal och radikal linje, har förvandlingen blivit monumental. Men man är inte ensamma. I Göteborg har t.ex. flera skribenter på Göteborgs-Posten valt att lämna tidningen i protest mot den nya inriktning som en ny ledning av ledarsidan infört. Exemplen på hur borgerliga tidningar (och borgerliga politiker) börjat svansa för den Sverigedemokratiska svansen är många.

Lämna en kommentar

Under Fredrik Reinfeldt

Vart är journalistiken på väg

Utslätad nyhetsrapporteringAftonbladets chefredaktör Jan Helin ägnar sin söndagskrönika åt att fundera över hur den oberoende journalistiken ska överleva. Samtidigt som vi alla vill att den oberoende journalistik ska överleva så ska den också finansieras. Och detta är en svår fråga. Jan Helins tankar kommer just nu som ett svar på den ganska våldsamma kritik som förekommit både internt och externt mot Aftonbladets planer på en speciell avdelning för ”betalt innehåll” eller ”sponsrat innehåll” eller på engelska ”branded kontent” eller på förenklad svenska ”betalda reklamartiklar”. Jan Helin lovar att det ska tydligt framgå att artiklarna är sponsrade eller betalda. Antagligen lika tydligt som det framkommer att löpsedlarna på nätet om ”Han vann 5 miljoner” är en annons från något spelbolag. Det står ”Annons” längst upp i ett specialdesignat typsnitt som har extra tunn skrift och i en teckenstorlek klart mindre än vanlig löptext. Dessa lurendrejeriannonser” är lika irriterande som när man möts av en annons som täcker hela skärmen så fort man loggar in på en sajt. En annons man måste klicka bort för att inte tvingas glo på den i 15 sekunder. Men som sagt, journalistiken måste ju betalas… Ett annat fenomen är den utlokaliserade och utslätade journalistiken. Tidningen Metro produceras ju idag nästan uteslutande av TT med TT-telegram. Men det är inte bara Metro som är beroende av TT. Det är alla tidningar. TT betyder ju Tidningarnas Telegrambyrå. Men nog går det lite för fort när det bara är TT-telegram. Se på den här skärmdumpen. Den tog jag i morse när jag tittade på mina Internetlöpsedlar för Metro och Sydsvenskan (och andra tidningar) via min startsida Superstart. Metro och Sydsvenskan var exakt likadana med exakt samma TT-telegram. Utslätning som sagt!

Lämna en kommentar

Under Media