Etikettarkiv: Vinstmaximering

Pisa

» Det är inte bara ett lutande torn.

Alla känner väl till det lutande tornet i Pisa. Det lutande tornet är egentligen klocktornet till domkyrkan i Pisa. Även ett misslyckat bygge kan bli en succé skulle man kunna uttrycka det som. Fast det har ju tagit några år…

Men, det var inte det Pisa jag tänkte skriva lite om. Utan det Pisa som betyder ”Programme for International Student Assessment”. En utvärdering som görs av OECD – ”Organisation de coopération et de développement économiques” eller kanske lite mer begriplig ”Organisation for Economic Co-operation and Development”. Eller på svenska ”Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling”. Ett samarbete mellan 37 länder, i huvudsak i Europa.

Pisa mäter bland annat regelbundet hur skolelever i medlemsländerna (och ett antal andra länder också) klarar av sin utbildning. Elever skriver Pisa-prov i olika ämnen. Sedan det svenska friskolesystemet infördes har utvecklingen i den svenska skolan inte varit allt för positiv. Men, den senaste undersökningen var ett litet trendbrott. Nu har dock siffrorna från den undersökningen ifrågasatts. Den svenska Riksrevisionen tyckte att för många elever hade undantagits. På grund av det stora antalet flyktingar som kommit till Sverige under några år före undersökningen hade stora grupper av elever som bara vistats i Sverige under några år undantagits. Dom ansågs inte vara representativa för den svenska skolan. Riksrevisionen tyckte att för många hade undantagits. Medan däremot OECD, som förra året på begäran av svenska regeringen hade utvärderat undersökningen och kontrollerat att inte för många elever hade undantagits, tycker att det var helt OK.

Sitt snällt och lyssna på läraren

Politiker som letar efter något att angripa regeringen för litar på den svenska Riksrevisionen medan däremot andra litar på att OECD vet vad dom gör eftersom det är dom som gjort de här undersökningarna under många år. Och dessutom har koll på hur det går till även i andra länder. Vem som har rätt? Uppriktigt sagt så finns det nog inte rätt eller fel.

Men, borgerliga politiker litar nog inte på OECD alls när det gäller skolan. När regeringen Bildt skulle införa det svenska friskoleexperimentet med skolpeng skickade OECD en rapport till den svenska regeringen där man varnade för att systemet skulle kraftigt öka klyftorna i undervisningen. Carl Bildt tyckte tydligen inte om rapporten utan den stoppades ner i en byrålåda utan att diarieföras. Det är först de senaste åren som rapporten blivit känd.

Hur som helst så diskuteras fortfarande den svenska skolmarknaden där idag en allt större andel av skolor drivs av börsnoterade företag med vinstmaximering som målsättning. Vi har haft många diskussioner om att t.ex. friskolekoncerner vid nyetableringar kräver undantag från reglerna och olika former av subventioner för att ytterligare kunna maximera vinsterna. Läs t.ex. vad jag skrev om de invecklade ägandeförhållandena i Internationella Engelska Skolan den 18 januari 2021. Trots mina universitetsstudier i Nationalekonomi och Företagsekonomi hänger jag inte med.

Hur som helst är faktiskt den svenska Friskolan världsunik. Ingenstans i världen finns ett skolsystem där skattefinansierade skolor kan plocka ut vinst fritt till ägarna. Extra komiskt blir det när en av ägarna till IES, Hans Bergström, kallar det kommunism när man kräver begränsningar i rätten att plocka ut vinst. Enligt Hans Bergström är tydligen hela världen kommunistisk – utom Sverige!

Riktigt komiskt blir det när man t.ex. läser en debattartikel för några dagar sedan i Dagens Industri med rubriken Kommersialisering av skolan är en del av lösningen. Det ska kanske poängteras att herrarna bakom debattartikeln, Bijan Fahimi och Thomas Gür från Tellusgruppen ligger bakom ett företag som tjänar sina pengar just på att driva skolor! Det är alltså en partsinlaga för att trygga pengaflödet till plånboken. Men kritiken mot kommersialiseringen finns långt in bland friskolans beskyddare också.

Läs:
OECD-chefen: Vi kan lita på de svenska Pisaresultaten. – Dagens Nyheter
Kommersialisering av skolan är en del av lösningen. – Dagens Industri debatt
Sabuni: Engelska skolan är inte problemet. – Svenska Dagbladet

Lämna en kommentar

Under Skolan

Om skolgårdar

» Att röra på sig utomhus är nyttigt

Vi gjorde ju ett gemensamt inhopp i skolans värld igår på Sven Tycker. Och jag tänkte faktiskt återvända till skolans värld i dag. Ni behöver inte vara oroliga, jag ska också återvända till mitt motstånd till det svenska friskolesystemet.

Jag hittade nämligen i tidningen Dagens Samhälle en artikel som handlar om skolgårdarnas storlek runt om i landets grundskolor. Boverket rekommenderar att det ska finnas minst 30 kvadratmeter per elev för eleverna att röra sig på. Genomsnittet i landets kommunala skolor ligger lite högre, på 45 kvadratmeter. Minst utrymme har grundskoleeleverna i Stockholms kommun där ytan i snitt ligger på bara 15 kvadratmeter. Fyra av de fem kommunerna i bottenligan finns i Huvudstadsområdet.

Störst yta per grundskoleelev finns i Storuman där varje elev har 148 kvadratmeter för sig själva. Förenklat kan man nog säga att skolgårdarna är minst i storstäder medan man i glesbygd kan offra mer yta till eleverna. Det är naturligtvis också så att stora skolor har mindre yta än små skolor.

Lekande barn på skolgård

I min egen kommun Åstorp ligger snittet på 55 kvadratmeter medan alltså snittet för hela landet är 45 kvadratmeter. Vi klarar oss alltså bättre än genomsnittet. Det framgår också att skolgårdarna krympt på senare år. Under de tre senaste åren har snittytan per elev minskat med 4 kvadratmeter. Att genomsnittet krymper beror bland annat på att man ofta när man bygger ut skolorna utnyttjar den yta som finns. Alltså minskar den totala ytan för skolgården samtidigt som antalet elever ökar.

I statistiken ingår alltså bara kommunala skolor måste vi påpeka. Privata friskolor lämnar inte ut uppgifterna till Skolverket så dessa finns inte med i statistiken. Det är ju affärshemligheter att berätta har stor skolgården är per elev! Vi har under åren kunnat se upprepade exempel från olika kommuner där Friskolor begärt undantag från rekommendationerna för skolgårdar för att spara pengar om dom ska etablera sig. Statistik från annat håll visar dock att friskolor i snitt har 18 kvadratmeter mindre skolgårdar än kommunala skolor. Snittet på 45 – 18 = 27 kvadratmeter. Alltså under Boverkets rekommendationer.

Vi kan konstatera att vi fått alternativa skolor genom friskolereformen. Skolor med märkbart mindre skolgårdar för eleverna att röra sig på! Men om man köper/hyr mindre markyta för skolan så får man ju lägre kostnader. Får man lägre kostnader så blir det mer pengar över till ägarna att plocka ut i vinst. Så enkelt är det.

Läs:
Lista: Här är kommunerna med störst och minst skolgårdar. – Dagens Samhälle

Lämna en kommentar

Under Friskolor

Friskolefiaskot

» Förvånad?

När den borgerliga regeringen 1992 införde det internationellt helt unika svenska Friskolesystemet med skolpeng var motivet att öka mångfalden. Vi skulle få skolor med annorlunda pedagogik, små byskolor skulle kunna räddas osv.

Sedan dess har det utvecklats ett antal stora vinstmaximerande bolagskoncerner som dominerar skolmarknaden. Många av dessa ägs av aktiebolag och lyder alltså under aktiebolagslagen. Som föreskriver att verksamheten ska drivas med ägarnas intresse först och främst. Dvs vinstmaximerande för att få så stor aktieutdelning som möjligt till ägarna. Eleverna kommer i andra hand.

Vi har fått betygsinflation i kampen om eleverna. Vi har fått en allt mer segregerad skola. Vi har fått stora skolkoncerner som kräver specialbehandling i kommunerna för att etablera sig. Friskolorna kräver undantag från reglerna om saker som skolgårdar. För att spara in pengar (så att det blir över till aktieägarna) har man en lägre personaltäthet än kommunala skolor. Utvärderingar har visat att elever från friskolor har något högre genomsnittsbetyg än elever från kommunala skolor, men elever från friskolorna klarar trots detta högre studier sämre. Vad kan det bero på?

Med jämna mellanrum kan vi läsa om hur olika skolor kräver undantag från regler, speciella förmåner osv från kommunerna. När det framfördes krav på att Offentlighetsprincipen skulle gälla även för friskolor protesterade friskolorna eftersom det skulle innebära kostnader om dom skulle tvingas plocka fram uppgifter bara för att någon ville ha dom. Dessutom skulle man tvingas lämna ut ”affärshemligheter” som man inte ville dela med konkurrenter. Effekten blev att Skolverket numera hemlighåller nästan allt. Annars blir det ju inte konkurrens på lika villkor. För det är ju konkurrensen som är det viktiga, inte eleverna.

Viktig kunskap
Livsviktig kunskap Jensen way

Nu läser vi om Friskolan Jensens grundskola i Göteborg (det är en koncern med skolor på många håll i landet) som skrivit till elevernas föräldrar och berättat att man har en klädkod på skolan. – ”Klädkod elever – En riktlinje om vad skolan eftersträvar”. Mjukisbyxor, mag- eller midjeväskor är till exempel No-no. Man studerar antagligen bättre om man har ett par propra byxor, skjorta och slips. Eller kanske fluga…? Det känns nästan som om jag vill ge mig ut i mjukisbrallorna i ren protest. Magväska använder jag lite då och då, men jag får väl utöka användningen.

Det svenska friskolesystemet är unikt i hela världen genom att tillåta skolor som finansieras med skattepengar att plocka ut vinster utan begränsningar.

Det har inte blivit det som Carl Bildt utlovade, det har blivit ett slöseri med skattepengar för att få en sämre skola.

Läs:
Skolans nya klädkod: Stopp för becknarväska och mjukisar. – Expressen
Friskolans klädkod lurar ingen. – Svenska Dagbladet
Skola vill stoppa ”machokläder” – föräldrar rasar. – Aftonbladet

Lämna en kommentar

Under Friskolor, Okategoriserade

Skolan som business

Skolverket ska strypa kraftigt den statistik som presenteras över den svenska skolan. Anledningen är att det nu fastslagits att den svenska offentlighetsprincipen inte gäller för Friskolor. Dom vill inte lämna ut uppgifter eftersom det är affärshemligheter menar dom. Och har fått besked om att det har dom rätt att vägra. Skolverket kan därför inte skapa statistik eftersom den ju då bara omfattar de kommunala skolorna och då blir den missvisande.

skola

Friskolorna har därmed visat att deras skolverksamhet inte främst handlar om att bedriva undervisning för elever utan det handlar främst om att bedriva affärsverksamhet i syfte att skapa vinst till ägarna. Att det är en skola är bara ett medel för att uppnå detta vinstmål.

2013 var riksdagens partier eniga om att offentlighetsprincipen naturligtvis också måste gälla friskolor. Föräldrar, Skolverket, Media osv ska naturligtvis ha rätt att få ut uppgifter från skolorna om uppgifter och statistik som kan vara av intresse. Men Friskolorna protesterade. Det var affärshemligheter som inte kunde spridas vidare till konkurrenter och dessutom skulle det kosta pengar att plocka fram uppgifterna om någon bad om att få ut dom. Och nu har dessutom flera borgerliga partier börjat tveka och ställer istället upp på Friskolornas hemlighetsmakeri.

Det ligger väldigt mycket i förra MUF-ledaren Benjamin Dousas konstaterande:

– ”Moderaterna och borgerligheten har suttit i knät på friskoleföretagen. Och värnat deras aktieägare snarare än elever, föräldrar och skattebetalare.”

Så sant som det är sagt. Det är dags att avskaffa det för världen unika svenska friskolesystemet och skolpengen. Vi är ensamma i hela världen som tillåter friskolor som finansieras med skattemedel att ta ut obegränsad vinst till ägarna ur bolaget.

Läs:
Tillgång till statistik om skolor stryps. – SVT
Diskussionen om skolan kommer inte att bli sig lik. – Emma Leijnse i Helsingborgs Dagblad
Stödet minskar för offentlighetsprincip i privata skolor. – Helsingborgs Dagblad

Lämna en kommentar

Under Friskolor

Den svenska skolskandalen

Visste ni att den svenska skolan är unik i hela världen? Inget enda land i hela världen har skapat ett så kommersialiserat skattefinansierat friskolesystem som den svenska skolan. I princip inget land på hela vårt jordklot har skapat ett friskolesystem som låter skattefinansierade friskolor drivas av vinstmaximerande aktiebolag. Inget enda land har tagit efter det svenska exemplet. Vad tror ni det kan bero på?

Vår kära skola

Studera noggrant när borgerliga politiker, debattörer och representanter för dessa friskolor ska argumentera för det svenska friskolesystemet. Studera när samma politiker, debattörer och friskoleoperatörer ska protestera mot regeringens föreslagna vinstbegränsningar. Man använder aldrig argumentet att Sverige måste göra som alla andra. Det argumentet används ofta i andra debatter, men inte i dessa debatter. Den självklara förklaringen är helt enkelt att vi är unika. Andra länder har insett att det inte är en bra idé.

När därför t.ex. Dagens Industris Lotta Engzell-Larsson under rubriken ”Carlssons skola är också segregerande” ska argumentera för hur bra det är med aktiebolagsdrivna vinstmaximerande friskolekoncerner så står det inget om internationella jämförelser i hennes ledarartikel. Det finns faktiskt skäl till att det svenska friskolesystemet skapar segregerade skolor. Det finns t.ex. skäl till att privata friskolor presterar sämre betyg på de nationella proven, men sedan har bättre slutbetyg.

Autismnål

Aftonbladet berättar om den lätt autistiska Conrad som inte får det stöd han blivit ordinerad. Friskolan där han skulle gå tycker helt enkelt att det skulle bli för dyrt att ge Conrad det stöd han ska ha. Som själv pappa till en son med Autism inser jag hur viktigt det är med fasta rutiner. Att behandla en 8-åring med autism på det här viset av skolan är en skandal. Men det skulle ju gått ut över vinsten! Verkligheten är den att enligt Aktiebolagslagen är ett aktiebolag skyldigt att först och främst se till aktieägarens intresse av att få utdelning på sin investering. Ett aktiebolag som driver en friskola är alltså enligt lagen skyldigt att först och främst se till bolagets vinst. Inte till att först och främst se till elevernas skolundervisning. Bolaget måste alltså se till att det blir så mycket pengar över som möjligt som kan gå till aktieägarna.

Det finns alltså skäl till att inget annat land nappat på idén om att acceptera vinstmaximerande kommersiella skattefinansierade friskolor. Börja med att införa vinstmaximeringen av privata företag som driver offentligt finansierad service. Fortsätt sedan med att förbjuda skattefinansierade friskolor att drivas på kommersiell basis. Fråga gärna älskarna av det svenska systemet varför dom tror att inget annat land följt det svenska exemplet.

1 kommentar

Under Friskolor

Rättvis konkurrens

I veckan har den högerborgerliga majoriteten i vår svenska Riksdag gjort klart att mindre seriösa företag ska kunna fortsätta konkurrera ut seriösa företag om offentliga uppdrag genom att betala uslare löner och ha sämre arbetsmiljö för sin personal. Vad det handlar om?

Svensk flagga

Jo, regeringen har lagt fram ett förslag till Riksdagen om att det ska vara möjligt att det vid offentliga upphandlingar ska ställas krav på att de löner och avtalsvillkor som hålls ligger i nivå med kollektivavtal. Det ska alltså inte kunna krävas att det finns kollektivavtal, men de löner och de arbetsvillkor som erbjuds ska ligga i nivå med kollektivavtalen. Man ska alltså inte kunna vinna upphandlingar genom att betala svältlöner till personalen och på så sätt konkurrera ut de företag som betalar sin personal drägliga löner och erbjuder drägliga arbetsvillkor. Du ska inte kunna betala 27 kr/tim för att köra biltransporter, betala 11 kr/tim för att städa osv.

Men, av någon obegriplig anledning vill våra Borgerliga partier med hjälp av Sverigedumokraterna att oseriösa företag med usla arbetsvillkor konkurrerar ut seriösa svenska företag. Fråga mig inte varför, jag har inte begripit. De gånger jag sett någon argumentation har det hetat att man inte ska kunna kräva kollektivavtal. Men, det är ingen som kräver kollektivavtal. Däremot krävdes det att löner och arbetsvillkor ska vara jämförbara med kollektivavtal så att inte arbetskraften ska kunna missbrukas samtidigt som oseriösa företagare stoppar våra skattepengar i sin egen fick. Läs mer här till exempel. I sedvanlig ordning ingår Sverigedumokraterna i det borgerliga högerlägret. Dom fick väl någon lunch av Näringslivet.

1 kommentar

Under Upphandling

Det unika Sverige

Den svenska skolanKampen som gör att Sverige ska vara unika i världen fortsätter från de som har gott om slantar med hjälp av borgerliga politiker. För ett par dagar sedan skrev ägaren till Kunskapsskolan, Peje Emilsson, i Dagens Industri och hävdade att Ilmar Reepalus Välfärdsutredning hotar hela näringslivet. I sitt debattinlägg är den gode Peje bland annat orolig över att Sverige ska införa ”ett socialistiskt experiment” genom att begränsa vinstuttaget inom den privatiserade skattefinansierade välfärden. Vad den gode Peje glömmer att skriva är att i så fall är hela resten av världen ett ”socialistiskt experiment” inom utbildningsområdet, där den gode Peje ju är aktiv. Sverige är nämligen i dag ensamma i världen som tillåter skattefinansierade friskolor att drivas av kommersiella vinstmaximerande bolag. Det finns offentligt finansierade friskolor på många håll i världen. Men, det är skolor som drivs med ett pedagogiskt mål, med ett regionalt mål osv. Inte som drivs av en vinstmaximerande skolkoncern för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Alla andra länder i hela världen drivs av detta ”socialistiskt experiment” och har kommit fram till att vinstmaximerande skolkoncerner är inte en fördel för den pedagogiska utvecklingen i landet. Tvärtom! Men att Peje Emilsson vill fortsätta tjäna pengar förvånar ingen. Det är ju våra pengar han får! Och SD har väl bjudits på middag.

Lämna en kommentar

Under Friskolor

Stoppa börsklipparna i skolan

För några dagar sedan fick läraren Per Kedland rejält med publicitet efter sin artikel där han deklarerade att han nu gav upp och slutade som lärare: – ”Jag är läraren som har gett upp” skrev han bland annat. Han tyckte att eleverna av i dag var ointresserade och bara störde. Mer disciplin verkade han tycka skulle gälla. Eftersom det inte gick ditåt gav han nu upp efter 30 år och slutade. Men han har fått en hel del svar. – ”Jag är läraren som inte har gett upp” skriver t.ex. gymnasieläraren Fredrik Adolphson. – ”Jobbet som lärare i dag är roligare, intressantare och mer utmanande än när jag började” skriver han bland annat. Det finns mycket tänkvärt både i vad Per skriver och vad Fredrik skriver. I nästa debattartikel, i dag, skriver läraren Göran Drougge och drar en hel del mycket viktiga slutsatser under rubriken: – ”Svårare att ställa krav på elever som blivit kunder”. Han konstaterar att Sverige har världens mest marknadsliberala skola. I Sverige har undervisning blivit en investeringsbransch för riskkapitalister som vill tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt. Sverige är ensamma i hela världen som låter börsnoterade kommersiella företag i vinstsyfte driva skolor som finansieras av skattepengar. Vi var två länder tidigare, men Chile, som inspirerade av ekonomen Milton Friedman, under Angusto Pinochet också införde den extrema marknadsliberala skolan har nu dragit slutsatsen att det är inte bra för skolan så man avskaffar nu systemet. Inga andra länder har infört denna extrema vinstmaximerande marknadsliberala skola. Det finns kanske skäl?

skolan

Genom att spara på kostnader (de kommersiella friskolorna har generellt lägre löner till lärarna och fler elever per utbildad lärare). Dessutom i allmänhet ett urval av elever som skapar minst problem. Det har också visat sig att man ger högre betyg utan att för den skull ha bättre resultat på Nationella prov. Till och medExpressens ledarredaktion inser problemen som våra borgerliga marknadsliberala politiker vägrar se i sin inskränkthet. När pengarna får styra blir effekterna inte alltid de bästa.

Per Kedland tar upp disciplinproblem i skolan. Jag vet inte vad det är han vill tillbaka till. Jag brukar ta som exempel min egen tid i grundskolan. Under hela min tid i skolan hände det två gånger att en lärare skrev en ”Anmärkning” på mig. En ”Anmärkning” som överlämnades till min klassföreståndare för att, som det väl var tänkt, han skulle lämna vidare till mina föräldrar för underskrift så att dom var medvetna om mina förseelser. Nu hade jag ”tur” och hade en klassföreståndare som hade andra tankar i dom här frågorna. När han såg anledningen till ”Anmärkningen” skrattade han högt inför hela klassen varefter han demonstrativt rev sönder hela lappen och slängde i papperskorgen. Detta hände i Högstadiet i klass 7 eller 8. Vad jag fick ”Anmärkning” för?

Skolan

1/ På en rast satte jag mig på en bänk som var reserverad för lärare. Det fanns på skolgården ett antal bänkar för att sitta och vila på. Av dessa hade två ryggstöd i motsats till övriga. Dessa båda bänkar var reserverade för lärare att sitta på. Där satte vi oss några killar eftersom det var fullt på de andra bänkarna i närheten. Detta resulterade i att läraren Herr A kom rusande och skrev en ”Anmärkning”.

2/ För att ha gått i fel riktning i en enkelriktad korridor. På väg till matsalen gick vi igenom en korridor som var enkelriktad, detta eftersom regnet öste ner utanför. Alternativet var att gå ut om och bli dyngsura. Vi hann halvvägs genom korridoren när svängdörrarna i ena änden smällde till och läraren Fru A kom springande. Så blev det en ”Anmärkning”.

Undrar om det är den här typen av disciplin som Per Kedland är ute efter? För övrigt har han rätt i en sak. Problemet med mobiltelefoner. Jag tycker det vore helt rätt att mobiltelefoner ska lämnas in under lektionstid. För övrigt vågade jag nog inte uppföra mig allt för illa i skolan. Under många år av min skoltid var min mamma ordförande i Skolstyrelsen här i Åstorp och under åren på Högstadieskolan arbetade min mamma i skolbespisningen. Alltså uppförde man sig… För övrigt hamnade jag under en mandatperiod ett antal år senare själv i Skolstyrelsen. Detta var i början av 1980-talet just när skolpolitikern Gösta Brodin här i Åstorp var ordförande i Skolstyrelsen och retade total gallfeber som allra mest på den svenska lärarkåren. Det var en intensiv tid i Skolstyrelsen kan jag berätta.

Hur som helst tänker jag på den s.k. disciplinen i skolan på den här tiden varje gång jag i dag möter lärarparet Herr och Fru A som ju sedan många år är pensionerade. Disciplin har sina fördelar, men det har också självständigt tänkande. Men den typen av disciplin är bara till skada, och om det är till den tiden Per Kedland vill tillbaka så är det nog bara bra att han slutar. Jag håller nog mer med Fredrik Adolphson och Göran Drougge. Sätt stopp för de börsnoterade vinstmaximerande skolkoncernerna. Det finns skäl till varför inga andra länder infört dumheterna. Vi hade under en period en sådan skola i Åstorp också. Men det var inte tillräckligt med vinst så dom lade ner med några månaders varsel och lämnade eleverna i sticket.

1 kommentar

Under Skolan