Bloggare på irriterat humör

» Kan man bli annat?

I slutet av september fick vi en uppgift (daterad 22 sept) från UC (Upplysningscentralen) till min svärfar som berättade att e-handelsföretaget Zalando hade begärt en kreditupplysning från dom på honom. Något som det alltså inte fanns någon anledning till. Jan bor på ett boende. Jag ringde först UC och anmälde att det var ett uppenbart bedrägeriförsök. Sedan ringde jag till Zalando och berättade att Jan inte gör några affärer med dom. Dom uppmanade till polisanmälan och skulle överlämna det hela till deras bedrägeriavdelning vilket jag också fått ett bekräftelsemejl på att dom skulle göra.

Sedan trodde jag att det värsta var över. Trodde jag alltså! I mitten på förra veckan fick Jan ett inkassokrav från Alektum Group för två köp från Zalando i slutet på september. Jag ringde naturligtvis omedelbart inkassobolaget och sade att det hela var ett bedrägeri som för flera månader sedan var anmält till Zalando och att det även gjorts polisanmälan. Men jag har ju ingen fullmakt att företräda Jan eller är ens anhörig. Så dom kunde ju inte göra så mycket mer än lägga det på vänt tills Jan själv kunde bestrida det hela. Jag ringde också Zalando och ville veta mer om vad som köpts och jag ville veta varför dom fortsatt leverera varor, skicka fakturor och påminnelser (vart vet jag inte) och sedan skicka till inkasso när vi redan tidigare anmält att det var ett bedrägeri. Svaret är att jag inte är anhörig så dom kan inte svara på så mycket.

En helt vanlig traditionell skurk

Ny polisanmälan (den första blev ju nedlagd mer eller mindre med vändande post). I dag har jag haft ett nytt långt samtal med inkassobolaget och även om jag inte har fullmakt eller är anhörig så ska dom nu skicka all tillgänglig information till Jans adress. Sedan ett nytt samtal med Zalando för att försöka komma underfund med varför dom fortsatt handlägga ärendet och sedan skicka till inkasso trots att dom fått veta att det är ett bedrägeri och att Jan inte har med det hela att göra. Den stackars handläggaren hade inga bra svar men jag fick till slut ett löfte om att hon skulle be deras bedrägeriavdelning att kontakta mig. Jag kunde inte själv kontakta bedrägeriavdelningen och hon kunde inte lova att dom skulle höra av sig till mig. Antagligen var hon medveten om att dom inte skulle höra av sig, men det kunde hon ju inte säga rakt ut. Dom vill väl inte prata med irriterade ”icke-kunder”.

Hur som helst så får vi försöka få Jan att skriva på en fullmakt till exempel så att vi formellt kan bestrida inkassokravet. Det ska bli spännande att få se vad det underlag inkassobolaget skickar kan visa. Det ska bli spännande att få se hur mycket mer jobb vi måste lägga ner på att reda ut det hela när någon annan lurat Zalando?

Det skulle vara spännande att få veta hur stor andel av de som får sina paket från näthandeln till boxar istället för att tvingas lösa ut paket med att visa ID som är just bedrägerier. Det är ju en idealisk metod om man vill handla i någon annans namn men vill komma över paketet utan ID.

Det skulle vara spännande att kunna se hur mycket den här typen av bedrägerier ökat på senare år. Jag skulle sedan gärna vilja ha en förklaring och ursäkt från Zalando till varför dom fortsatt handlägga och skicka till inkasso trots att dom fått besked om att det var ett bedrägeri.

Det är synd att jag inte handlat hos Zalando tidigare, då hade jag i varje fall i protest kunnat sluta med det.

Som ni förstår är jag irriterad för tillfället.

1 kommentar

Under Bedrägeri

Ett svar till “Bloggare på irriterat humör

  1. Ping: Bloggare på irriterat humör - Blogghubb

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s