Månadsarkiv: juni 2019

Heja Sverige

Sverige gick till semifinal i fotbolls-VM! Något som det verkligen finns anledning att fira. Fantastiskt bra gjort av töserna att klå Tyskland. Som väl trots allt var att ses som favoriter. Jag är inte särdeles idrottsintresserad. Jag skulle inte offra något annat för att få titta på sport. Varken live eller på TV. Men ibland kan man väl få vara lite patriot och nationalist. Samtidigt också kul att se alla integrerade invandrare som kämpar för den svenska äran lika bra som de infödda svenskarna. Som kanske är invandrare i 2:a. 3:e, 4:e led osv.

Heja Sverige

Jag har tillbringat några timmar både på lördagen och i dag på söndagen med att stå och hjälpa till vid Vänsterpartiets stånd i samband med den lokala ”Knallemarknaden” inne i Åstorps centrum – Torparedagarna. Och jag kan konstatera att den svenska demokratin fungerar fantastiskt bra egentligen. Vi kan ha helt olika politisk åsikt, men kan prata och umgås med varandra på ett anständigt sätt över partigränserna. Vi tycker helt olika, men kan vara kollegor, vänner och umgås på ett anständigt sätt. Alla lokala partier var representerade med sina stånd placerade lite här och var mellan försäljarna av countrymusik, leksaker, väskor, godis, munkar, frukt, nötter, kepsar och allt annat möjligt och omöjligt. Vårt grannstånd sålde i sommarhettan bland annat ”Miljövänlig AC – kräver inga batterier”. Dvs man sålde äkta solfjädrar från Kina…

Men politiker av olika ideologi kan umgås på ett anständigt sätt. Erbjuda praktisk hjälp över de ideologiska gränserna, diskutera precis allt på ett anständigt sätt. Jag hade en lång diskussion om släktforskning med en av kristdemokraterna. Vi kan diskutera precis allt utan att bli ovänner.

Det enda egentliga ”intermezzot” var väl egentligen det där SD-trollet som ville diskutera läget i Sverige. Fast ”diskutera” var inte det han ville göra, utan bara högljutt hålla en föreläsning om det fruktansvärda läget i Sverige. Ni vet alla dom där invandrarna som inte tar seden dit dom kommer och allt det andra hemska med att inte kunna fira svenska högtider. Sverige är ett kristet land så här ska inte finnas några moskéer, och här ska inte firas några utländska högtider. Vi lyckades aldrig få en syl i vädret och undra hur det är med frikyrkor, katolska kyrkan eller synagogor i Sverige. Eller kyrkor i främst muslimska länder som t.ex. Egypten. Det är många ”muslimska” länder där det bor mer eller mindre stora kristna minoriteter. Jag fick inte heller chans att fråga om han då tog avstånd från svenskars midsommarfirande i Thailand, Portugal eller USA. Det gick inte att få en syl i vädret. Jag kan tänka hur han fungerar på nätet! Hur som helst tyckte jag synd om hans unga son som gick en bit efter och verkade skämmas.

Hur som helst – Heja Sverige! Sverige är trots allt en välfungerande demokrati och vi lever i ett samhälle som trots allt är bra att leva i. Det finns mycket som kan bli bättre, och det är det demokratin handlar om. Att olika partier försöker övertyga väljarna om att deras lösning är den bästa. Sedan umgås vi på ett anständigt sätt och kompromissar oss fram till den bästa lösningen som kan nås. Eller möjligen den minst dåliga lösningen som kan få stöd.

Lämna en kommentar

Under Demokrati

ÄNTLIGEN!

Vad är det som får mig att brista ut i detta Äntligen? Jo, på måndag införs äntligen ett utvidgat rökförbud i Sverige. Äntligen kan den som mår dåligt av passiv rökning eller bara rent allmänt tycker att det stinker att stå och vänta på bussen eller tåget göra detta utan att utsättas för tobaksterror av hänsynslösa rökare. Äntligen kan icke-rökaren sätta sig på en uteservering för att njuta av något gott eller njuta av utsikten utan att riskera att det sätter sig en rökare och bolmar vid bordet bredvid. Äntligen kan man gå in till olika ställen utan att behöva passera genom ett moln av rökare som ställt sig precis utanför ingången för att ”njuta” av sin last. Och äntligen slipper man se ”föräldrar” sittande på lekplatsen fullt upptagen av sin mobil och rökande på en stinkpinne som man sedan fimpar genom att stoppa ner i sandlådan.

Fimpa

Jo, det känns skönt att det äntligen införs ett utvidgat rökförbud som berättar att det är icke-rökarens intresse av att slippa utsättas för passiv rökning som står över den personliga friheten att ha rätt att bolma på när det passar en själv för att tillfredsställa sina egna behov. Det är viktigt att påpeka att det är fler svenskar som mår direkt dåligt av passiv rökning än det finns rökare. Det är alltså en minoritet som nu får acceptera att deras rätt ett bre ut sig på andras bekostnad nu äntligen begränsas ytterligare.

Fast alla är naturligtvis inte nöjda. Det finns säkert rökare som känner sig tillhöra en obefogat förföljd minoritet. Det kommer säkert att finnas idioter som i ren protest kommer att vägra lyda reglerna och demonstrativt bolma på ordentligt. Det finns de dysterkorpar som inte kan se att det är restaurangägarens uppgift att se till att reglerna efterlevs i hans lokaler och som tror att det hela skulle innebära en katastrof för många med uteservering. Ungefär så lät det även när förbudet att röka inomhus på serveringar en gång infördes. Restauranger skulle tvingas i konkurs och det skulle bli ständiga konflikter. I dag är det väl ingen som ens skulle komma på tanken att man sätter sig och röker inomhus där andra äter. Restaurangerna fick istället ännu fler gäster som slapp gå in och sätta sig i en gaskammare. Personalen blev överlyckliga över att slippa jobba i stanken av skadliga ångor. Det är ingen som ens skulle komma på tanken att i dag protestera mot det beslutet.

Fimpa

Men än så länge har inte alla insett det positiva i det nya beslutet. Ett exempel är dagens huvudledare i moderata Svenska Dagbladet där Catarina Kärkkäinen konstaterar: – Dags att flytta ut i parken. Ett par citat:

– ”Det är marknadens ordning, och den har fungerat ganska bra. Nu riskerar istället efterfrågan på och därav utbudet av uteserveringar att minska, och områden runt barer och restauranger att bli stökigare om nätterna.”

– ”De forna allianspartierna och Sverigedemokraterna hade kunnat riva upp den illa beredda och inskränkande lagen om de ville, men det lär inte hända. För den som vill avnjuta en cigarill till vinet i sommar återstår bara att flytta ut i parken.”

Den även i övrigt mycket sansade och ansvarsfulla moderata debattören och riksdagsledamoten Hanif Bali har ett annat tips för att kringgå rökförbudet. Tankar som går helt i linje med den Pod som samma Hanif Bali driver – God Ton! Hur som helst så skriver Hanif Bali så här:

– ”Hot tip till de som vill röka lagligt på uteserveringar. Blanda in THC-fri industrihampa i cigaretten, då rundar ni både narkotikalagstiftningen och rökförbudet. Kom ihåg bara att kräva blodprov – ni kommer ge en falsk positiv om ni kisstestas.”

Onekligen en ansvarsfull lagstiftare som vi har valt in i vår lagstiftande församling, Riksdagen. Det ska påpekas att Moderaterna centralt fortfarande vägrar svara på frågan om det Hanif Bali framför i sitt Twitterflöde ska ses som Moderaternas officiella politik och åsikt. Hanif Bali pratar i sedvanlig ordning smörja och vet inte vad han pratar om i sin iver att vara provokativ och få rubriker.

Jag vill framföra mitt stora tack till de mer ansvarsfulla riksdagspolitiker som tagit ett ansvar och infört det utvidgade rökförbudet. Det kommer naturligtvis att ta ett litet tag innan det fått fullt genomslag. Men jag har faktiskt trots allt lite förtroende för rökare kvar!

Vem f-n vill kyssa en askkopp?

Lämna en kommentar

Under Rökförbud

Åsså va’ dom sexa

Under valrörelsen och en tid därefter var Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna verkligen medias gunstlingar. Allt gick Ebbas och KD:s väg. Framgångarna blev nästan ett självändamål när den ena skildringen efter den andra löste av varandra och som berättade om hur Ebba Busch Thor gick fram i stugorna. Men, som alltid annars så kommer verkligheten ikapp. Kristdemokraterna blev som alla andra plötsligt även kritiskt granskade.

Lars Adaktusson

Så nu har framgångskurvan vänt om. Media som tidigare var så tillmötesgående har plötsligt blivit elak. För naturligtvis skyller Ebba Busch Thor och dom andra ledande kristdemokraterna allt på medierna – och på Lars Adaktusson. Han har petats från partistyrelsen där han var andre vice ordförande. Motivet till petningen var att Lars Adaktusson inte hållit partiledningen informerad om sina ytterst diskutabla röstningar i EU-Parlamentet i abortfrågor. Lars Adaktusson förnekade först att han inte hållit partiet informerade, men har nu tydligen medgett att det nog inte blivit så bra trots allt. Lars Adaktusson kommer att sitta kvar i Riksdagen, så vi blir inte av med honom.

Hur som helst var det inte direkt det jag skulle tycka till om. Jag tänkte egentligen ägna mig åt det senaste i flödet av väljarundersökningar. Jag tänkte alltså fundera vidare med utgångspunkt från den undersökning som Novus gjort nu under juni. Och den visar alltså på just det jag skrev om i början. Jämfört med förra månaden är Kristdemokraternas siffror ett rejält ras. Så här ser det ut i storleksordning:

Socialdemokraterna 26,7% (+0,8)
Moderaterna 18,8% (+1,1)
Sverigedumokraterna 16,7% (-0,9)
Centerpartiet 10,1% (+1,4)
Vänsterpartiet 9,0% (+-0)
Kristdemokraterna 7,7% (-2,4)
Miljöpartiet 5,9% (+0,4)
Liberalerna 3,6% (-0,5)

Från en fjärdeplats, med förhoppning på att få häng på de två kompisarna i den blåbruna sörjan, Moderaterna och Sverigedumokraterna, så har man alltså trillat ner två placeringar och passerats av både Vänsterpartiet och Centerpartiet. Centern som Ebba Busch Thor verkar se som KD:s huvudfiende. Det måste kännas taskigt gjort av väljarkåren – dvs de som ingått i Novus undersökning i varje fall.

Den Blåbruna treenigheten badar bort sörja

Hur som helst så är det i sedvanlig ordning inte partiets fel utan de politiska motståndarnas och medias fel som pekat på vilken politik partiet för i verkligheten och inte de fina orden man försöker förmedla. Motståndarna ”sprider osanningar” konstaterar partisekreteraren Peter Kullgren. Så synd om er! Man ifrågasätter bland annat trovärdigheten i KD:s påstådda stöd för den svenska abortlagstiftningen. Det finns ju ett antal exempel på att det stödet inte är så helhjärtat när det kniper utan snarast en läpparnas bekännelse.

Hur som helst så kan vi konstatera att det Blåbruna blocket med M + SD + KD nu tappat 2,2 procentenheter på en månad och får nu nöja sig med 43,2%. Två av de tre partierna tappar i stöd. Detta medan de fyra partier som står bakom den Rödgröna regeringen (som ju dock tyvärr knappast för någon Röd politik) ökat med 2,1 procentenheter till 46,3%. Tre av de fyra partierna, S + MP + C, har ökat och det är bara L som tappat.

Det ska därför bli spännande vilken sida liberalernas nu nyvalda partiledare Nyamko Sabuni väljer. Att fortsätta att visa att man trots allt vill ta ansvar eller om man väljer att flytta in i den Blåbruna buren med motiveringen att Sverigedumokraterna trots allt är en mer närstående och bättre samarbetspartner än Socialdemokraterna. S är ju trots allt värre än SD verkar Nyamko Sabuni vara på väg att välja.

Lämna en kommentar

Under Kristdemokraterna

SD vill förbjuda fikarast och toapaus

Och kanske också rökpaus på arbetstid? Visst låter det obegripligt och helt osannolikt. Det skulle möjligen då vara rökpausen på arbetstid som verkar trovärdig. Var får jag sådana här dumheter ifrån undrar säkert en hel del läsare, för att inte tala om alla sverigedumokrater som väl satte sin mjölk i halsen.

Vad det handlar om är att jag läser en debattartikel i Expressen från sverigedumokraten Jonas Andersson (han benämner sig som ledamot i Socialförsäkringsutskottet) som argumenterar för att förbjuda det som ”inte ingår i arbetsbeskrivningen får arbetstagaren utöva på fritiden”.

Nu ska vi vara ärliga mot Sverigedumokraterna. Dom vill naturligtvis inte förbjuda anställda att på sin paus ta en kopp kaffe, ta en rök på godkänd plats, gå på toa eller snacka skit med en arbetskamrat. Även om det inte står i arbetsbeskrivningen. Nä, det Jonas Andersson vill förbjuda anställda är att be en bön på sin rast. Det handlar tydligen om att ett av de skånska SD-fästena, Bromölla, beslutat att kommunalt anställda inte har rätt att under arbetstid be en bön! Om det är något problem med att tjänstemännen på kommunkontoret smiter undan från sitt jobb för att ideligen gömma undan sig och be bön vet jag inte. Eller det är kanske parkförvaltningens killar som vägrar rensa ogräs för att istället sitta och be löjliga böner? Eller det är kanske hemtjänstens personal som är försenade till vårdtagarna eftersom dom envisas med att ständigt be böner?

Jag vet inte! Jag har aldrig hört något om att detta skulle vara ett problem på någon arbetsplats. Men när jag läst kommentarer till debattartikeln så verkar det frodas en hel del fruktansvärda fördomar om vad det egentligen handlar om. Som ni förstår, eftersom det kommer från Sverigedumokraterna, så handlar det naturligtvis om att det är just muslimsk personal som är ett problem. Tydligen så ber alla muslimer 5 gånger om dagen, och eftersom dom ska tvätta händer och fötter osv innan och kräver speciell lokal med bönematta och allt så går det åt närmare en timmes arbetstid varje arbetsdag! Vilket ju är upprörande! Fast jag har ju jobbat med muslimer och kan aldrig minnas att jag ens märkt att någon av dom försvunnit några stunder för böner.

Bromölla kommun

Jag tror främst att det handlar om typisk SD-politik. Dvs skapa ett problem som inte finns och sedan förbjuda denna företeelse så att man visar handlingskraft mot de hemska muslimerna. Jag har för övrigt varit inne på Bromölla kommuns hemsida och läst kommunala protokoll, men kan faktiskt inte hitta det här ärendet.

För övrigt undrar jag om man har tänkt installera övervakningskameror på toaletterna så att dom hemska muslimerna inte ber en bön medan dom går på toa och gör ettan eller tvåan? Det är ju nästan så att vem som helst skulle vilja be en bön om man har problem med tvåan på jobbet! Det nya övervakningssamhället!

Det känns som Skåning pinsamt att nästan dagligen se hur skånska kommuner gör bort sig!

1 kommentar

Under Sverigedumokraterna

Hvad hvilja Folkpa… f’låt Liberalerna

Vilken väg ska Liberalerna välja? Eller ska vi nu egentligen uttrycka det som; Vilken väg valde Liberalerna? För sedan nu Erik Ullenhag deklarerat att han drar tillbaka sin kandidatur så återstår bara Nyamko Sabuni som ny partiledarkandidat. Och då är ju en del av liberalernas vägval redan gjord. Uppenbart är att det varit en mycket upphetsad stridighet i kampen. Erik Ullenhag kände sig tvingad att deklarera:

liberalerna

– ”Kom ihåg – våra partivänner är inte våra fiender.”

Men argumentationen från olika håll inom partiet har uppenbarligen varit mycket hård. Så här skriver också Erik Ullenhag:

– ”Tonen i sociala medier chockar mig faktiskt – och då är jag ändå van vid tuffa påhopp.”

Som en följd av stridigheterna har flera ledande liberaler med socialliberala värderingar deklarerat att dom nu lämnar. Antingen bara sina uppdrag inom partiet eller helt lämnar partiet. En är den tidigare riksdagsledamoten Kerstin Heinemann som efter mer än 50 år som partimedlem går ur Liberalerna:

– ”Signalerna som jag fått från partiet visar på en högervridning som jag som socialliberal inte kan acceptera. Det handlar om en hårdare ton och en misstänksamhet mot människor från andra länder. Mitt samvete klarar inte av att stödja ett sådant parti.” Och hon fortsätter med att berätta:

– ”Det har varit många obehagliga angrepp mot mig som person. En del av dem har kommit från partikollegor, och det har gjort mig väldigt förvånad. Jag är inte van vid sådant i Liberalerna. Jag har mått väldigt dåligt av det.”

Hon är inte heller ensam om att ni lämna sitt parti. Andra vill dock fortsätta att arbeta för de socialliberala tankarna och bromsa utvecklingen mot hårdare tag:

– ”Vi har alla våra gränser för vad som kan accepteras, så även jag, men fram till dess är det viktigt att många är med och kämpar för att partiet ska hålla rätt kurs.”

Så hur blir det. Innebär valet av Nyamko Sabuni den högervridning och avveckling av socialliberalismen som uppenbarligen många inom Liberalerna befarar och som Moderaterna och Sverigedumokraterna hoppas på? Kan Nyamko Sabuni locka till sig tillräckligt många väljare från höger för att kompensera för ett ytterligare tapp mot vänster så att partiet överlever? Det är ett så kvalificerat gissande att inte ens en tyckerimaskin som eder bloggare vågar uttala sig.

2 kommentarer

Under Liberalerna

Skattefunderingar

Skatterna är alltid ett spännande ämne. Allt från de som ser skatter som ett sätt att finansiera samhället till de som också ser skatterna som ett sätt att omfördela samhällets resurser från de som har ett överflöd till de som inte har en dräglig nivå eller de som egentligen bara ser skatter som ett djävulens påfund som man ska smita från att betala om man kan.

Senast jag var inne på ämnet var för en knapp vecka sedan när jag i onsdags hade synpunkter på argumentationen för det man kallar ”Platt skatt”. Alltså att sänka skatten rejält för de som har mycket höga inkomster. För det är ju just det Platt skatt innebär (dvs att avskaffa progressiv skatt). Debatten fortsätter dock.

I Svenska Dagbladet konstaterat i ett debattinlägg Göran Collert (tidigare koncernchef och styrelseordförande i Swedbank), Sverker Lerheden (styrelseordförande i Masmästaren fastigheter AB) och Roland Petersson (tidigare IR-ansvarig i Swedbank) att: – Orättvisa skatter hotar demokratin. Dom tycker att: ”Skattesystemet skall vara enkelt och begripligt. I riktning mot att jämställa skatt på löneinkomster och skatt på kapitalinkomster.” I dag är beskattningen av s.k. arbetsfria kapitalinkomster lägre än på arbetsinkomster. Det är bara om man har mycket låga kapitalinkomster som dessa beskattas högre. Över huvud taget är den svenska beskattningen av kapital mycket förmånlig internationellt sett. Sverige är nästan ensamma i världen om att inte beskatta Förmögenheter, inte beskatta Arv, inte beskatta Gåvor och dessutom i princip inte ha någon Fastighetsbeskattning. Debattörerna vill att alla inkomster beskattas lika. Dvs att Jobbskatteavdragen avskaffas så att man inte betalar högre skatt på sin sjukpenning eller pension än på sin lön. Och att kapitalinkomster också behandlas lika. Samtidigt vill man återinföra Fastighetsbeskattningen.

Sådana här radikala idéer där Sverige slutar premiera rika människor och människor med stora kapitalinkomster passar naturligtvis inte alla. Inte dom som får ta ett större ansvar för samhällets försörjning i varje fall. I Dagens Industri argumenterar istället Johan Fall (skattechef på Svenskt Näringsliv) och Clemens Fuest (president IFO-institutet) snarast för motsatsen i ett debattinlägg med rubriken: – Sänkt kapitalskatt kan skapa 35 000 nya jobb. IFO (Information und Forschung) är en i grunden tysk näringslivsorganisation. Dom vill alltså tillsammans med det svenska näringslivet istället sänka kapitalskatterna ytterligare och göra skillnaden mellan skatt på arbete och skatt på arbetsfria skatter ännu större. Det hela betalas naturligtvis genom alla de positiva effekter som blir när miljonärer får mer pengar över till lyxkonsumtion. Eller också kanske det betalas av jobbarna?

Funderandet får Dagens Industris ledarskribent PM Nilsson att argumentera för att vi ska: – Välja en enkel lösning. För så är det ju naturligtvis. Det är alltid enklast att välja en enkel lösning. Alltid! Fast det är klart att oftast blir den enkla lösningen inte den bästa lösningen. Snarast är det ju tyvärr så att den enkla lösningen löser inte problemet. Men man kan ju i varje fall alltid säga att man kommit med en snabb lösning.

Några som i sedvanlig ordning valde en enkel lösning på ett problem var Sverigedumokraterna när bakgrundskontrollföretaget Verifiera gjorde en kontroll av brottsstatistiken bland de svenska partiernas kandidater vid senaste Riks-, Landstings- och Kommunalvalen. Den statistiken visade att just de Sverigedumokratiska kandidaterna utmärkte sig. – SD toppar lista över andel åtalade kandidater. 7,1% av SD:s kandidater hade stått åtalade i brottmål. Övriga partier låg på mindre än hälften så många. Det varierade mellan Vänsterpartiet (3,4%) och Moderaterna (3,3%), och Liberalerna (2,4%) och Socialdemokraterna (2,0%). Sverigedumokraterna valde naturligtvis den enkla lösningen när man ska kommentera siffrorna. Det är fel på statistiken!

– Jag älskar att äga är Svenska Dagbladets ledarskribent Catarina Kärkkäinen lösning på världens problem. Äganderätten står över allt annat. Äger du en skog så bestämmer du över den. Det ska det stygga ”Samhället” inte lägga sig i hur du använder den skogen. Att ställa krav av miljöskäl, kulturhistoriska skäl eller pga samhällsnytta ska stoppas. Äganderätten är helig! Och det gäller ju naturligtvis även inkomsterna. Int f-n ska samhället ta ifrån mig vad jag ärligt (eller kanske lite mindre ärligt ibland) förtjänat. Skatt är stöld! Dom där poliserna, läkarna, lärarna och stridsflygplanen kan nå’n annan betala. ”Vi älskar att äga”!

Jag tror att mina sympatier ligger mer hos Philip Botström, som är förbundsordförande för SSU och som fått Dagens Nyheter att ta in de här förslagen på Debattsidan: – Sveriges framtid hotas av de rikas låga skatter. Det är inte som Näringslivets lobbygrupper tycker, kapitalägare och höginkomsttagare som betalar för höga skatter. Det är de som har svårt för att få ihop det som i så fall betalar för stor andel av samhällets driftskostnader. De som har ett större överskott måste helt enkelt ta ett större ansvar för vårt gemensamma samhälle.

Det är faktiskt inte frivilligt att betala skatt som den här företagaren uppenbarligen går omkring och tror: Direktören körde för fort – lyxbilen togs av Kronofogden. När moderater kommer med sina regelbundet återkommande krav på jakt på bidragsfusk är det viktigt att tänka på att man inte samtidigt kräver hårdare tag mot skattefusk!

Det är enorma summor pengar som människor med makt och pengar gömmer undan och där banker, finansbolag, jurister och annat löst folk är mer än villiga att hjälpa till. Den globala penningtvätten motsvarar mellan 2 och 5 procent av världens totala BNP. Varje år försvinner kanske så mycket som 20 biljoner kronor. Totalt kan det finnas någonstans mellan 80 och 350 biljoner kronor undangömda. Med hjälp av mindre nogräknade banker och advokater. En biljon är 1.000 miljarder. En miljard är 1.000 miljoner. 350 biljoner är alltså 350.000.000.000.000.

Åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga!

Lämna en kommentar

Under Skatter och ekonomi

Lika för alla?

I en debattartikel i Kvällspesten från moderaten Torbjörn Tegnhammar i Malmö uppmanar han: – Låt oss gemensamt arbeta mot judehatet, S. Något som jag tycker är en perfekt idé. – ”Många vågar inte bära judiska symboler offentligt på Malmös gator” skriver han bland annat. Något som är skrämmande.

Som sagt, det är en utmärkt idé att alla partierna i Skåne gemensamt deklarerar att det är en självklarhet att judar ska kunna gå klädda i judiska symboler och judisk klädsel offentligt utan att på något sätt utsättas för risken för trakasserier och glåpord. Om vi alla gör klart att vi står bakom detta visar vi för den lilla minoritet (som det lyckligtvis är) som har den här typen av rasistisk syn på vår omvärld att vi inte tolererar deras rasism.

Samtidigt hoppas jag att Torbjörn Tegnhammar har alla sina partivänner i Skåne med på den synen, och att den naturligtvis gäller även andra religioner eller kulturer. Att muslimer ska kunna gå fritt runt i vårt samhälle klädda i muslimska kläder eller med muslimska symboler. Att romer ska kunna gå fritt runt klädd i romsk klädsel utan att utsättas för trakasserier.

För det håller du väl med om? Var och en har rätt att gå omkring i samhället iklädd sina egna religiösa symboler. Oberoende av om du är Jude, Katolsk munk, Rom, Amish, Muslim, Buddhist eller hur du nu vill uttrycka din tro och ditt ursprung. Håller du med Torbjörn?

Jag älskar er

Lämna en kommentar

Under Antisemitism