Överskottsmålet

Ibland kan det vara nyttigt att läsa vad ”meningsmotståndare” har för argument. Man kan få spännande sanningar när dom argumenterar. Låt mig ta ett exempel. I en debattartikel i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga i dag argumenterar docenten Fredrik N G Andersson och professorn Lars Jonung, båda vid Lunds universitet, för att Sverige inte ska avskaffa det s.k. Överskottsmålet. – Fyra missförstånd om överskottsmålet skriver dom.

Stolt svensk flagga

– ”Överskottsmålet, även kallat saldomålet, är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med 2019 är målet att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.”

Så heter det formellt. Enkelt uttryckt handlar det alltså om att Staten (och kommuner och regioner) ska gå med vinst, och därmed betala av på skulderna. De som hävdar att det är dags att sluta följa ”Överskottsmålet” hävdar att den svenska statsskulden nu är så låg (internationellt sett extremt låg) att det nu är skadligt med att fortsätta betala av på skulderna istället för att få fart på ekonomin. Men på den punkten håller alltså Jonung och Andersson som sagt inte med kritikerna. Det intressanta är kanske inte att dom tycker så, utan snarast kanske en del av argumentationen. En argumentation som man kanske inte hade förväntat sig från högerhåll. Lars Jonung var t.ex. ekonomisk rådgivare till dåvarande moderatledaren och statsministern Carl Bildt på 90-talet. Låt oss därför citera ett par utdrag från argumentationen.

→ ”De offentliga investeringarna har ökat med 60 miljarder kronor under samma period och Sverige har bland de högsta offentliga investeringarna i Europa sett till andel av BNP. Den offentliga sektorn har således ökat både sina konsumtionsutgifter och sina investeringar under de senaste 20 åren.”

→ ”Hade vi valt en annan väg och inte sänkt skattetrycket hade vi haft 150–200 miljarder ytterligare att spendera på den offentliga sektorn. Det svenska folket prioriterade via sina folkvalda emellertid skattesänkningar före ytterligare utgiftsökningar.”

→ ”Svensk tillväxt har legat 0,5–1 procentenhet högre i förhållande till andra jämförbara länder under 2000-talet. Vi har i dag den högsta sysselsättningen och den lägsta arbetslösheten sedan slutet av 1980-talet bland inrikes födda. Även bland utrikes födda med högre utbildning är siffrorna höga.”

Läs dom där citaten. Och lägg dom på minnet. Nästa gång du hör moderaten Elisabeth Svantesson eller någon annan högergnällfis klaga på hur uselt det är i Sverige så berätta om hur bra det är och hur bra det egentligen går. Och att om man inte sänkt en massa skatter så hade det varit ännu bättre.

2 kommentarer

Under Överskottsmål

2 svar till “Överskottsmålet

  1. Sverige är det enda landet med egen valuta som har ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Staten har tillgångar som med 1000 miljarder kr överskrider skulderna. Nu när kommunerna har hamnat i kris är de offentliga tillgångarna i varje fall större än skulderna. Så det finns gott om medel att sälja av om det kommer en kris. Sannolikt kan man inte få ut det fulla värdet av tillgångarna vid en kris, men då får staten helt enkelt ta lån och betala tillbaka vid ett tillfälle då tillgångarna har nått ett godtagbart värde.
    Dagens svenska nationalekonomer verkar resonera som kamrerer. Allt är bara plus eller minus. Men den nationella ekonomin lever i en dynamisk värld med en viss inflation och en viss tillväxt. Om ett land vill upprätthålla en viss nivå på nettotillgångarna (tillgångar minus skulder) måste det skicka in pengar (utgifter) för att kompensera för den värdeminskning som uppkommer med inflation och tillväxt. Om landet i stället har en nettoskuld på säg 1000 miljarder kr, så MINSKAR den i värde p.g.a. inflation (säg 2 %) och tillväxt (säg 2 %) och landet kan hämta ut ca 40 miljarder kr med bibehållen skuld. Under de senaste 10 åren har räntan på lånen i de europeiska länderna varit runt 0 % så där tappar t.ex. ett europeiskt land inte mycket.
    Orsaken till att många andra länder kör med en offentlig nettoskuld och ett litet underskottsmål (ca 2 %, för att vara på säkra sidan när det gäller inflation och tillväxt) är att en sådan ekonomisk politik ger utrymme att höja investeringarna. Det ger också en viss ökning av inflationen. Sveriges problem med att inte komma upp till målet 2 % inflation beror just på överskottsmålet, som bromsar ekonomin.
    En annan sida av saken är att Sverige sedan överskottsmålet infördes vid sekelskiftet har haft en ackulmulerad bytesbalans på över 3000 miljarder kr, dvs varje år investeras mer än 150 miljarder kr mer från Sverige till andra länder än vad andra länder investerar i Sverige. Överskottsmålet gör att investeringarna flyttar utomlands och Sverige går på sparlåga.

    • Kan inte annat än instämma. Förutom att kanske tillägga att ett stort skäl till ”problemen” att uppnå 2% inflation är de väldigt låga löneökningar som förhandlats fram. Ökar inte lönerna så blir det ingen inflation.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s